Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
I propositionen föreslås förändringar av reavinstskattereglerna för
bostadsrätter. Den s.k. genomsynen tas bort vid tillämpningen av såväl
huvudregeln som takreglerna. Det innebär att när vinsten beräknas enligt
huvudregeln skall detta ske utan beaktande av lägenhetens andel i
föreningens skulder vid anskaffnings- respektive avyttringstillfället. Om
takreglerna används skall försäljningspriset inte ökas med lägenhetens
andel i föreningens skulder.
Som en konsekvens av den slopade genomsynen avskaffas bostads-
rättsinnehavarens avdragsrätt för den egna andelen av föreningens utgifter
för ny-, till- och ombyggnad respektive värdehöjande åtgärder på
föreningsfästigheten vid tillämpning av huvudregeln. Enligt den nya
huvudregeln blir kapitaltillskott avdragsgilla.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992 och de skall
tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Vinstberäkning utan
genomsyn skall alltså kunna ske redan vid 1992 års taxering i alla de fell
där skattskyldighet inträtt under år 1991. För avyttringar som skett senast
vid utgången av år 1991 föreslås att äldre regler på den skattskyldiges
begäran skall kunna tillämpas vid 1992 och senare års taxeringar.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 54
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1
dels att 26 § 2 mom. skall upphöra att gälla,
dels att 26 § 4, 5, 7 och 8 mom. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 §
4 mom.2 Har bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse från bostads-
rättsföreningen, skall den i upplåtelseavtalet angivna insatsen anses som
köpeskilling. Särskilda avgifter som har betalats till föreningen i samband
med förvärv av en bostadsrätt (upplåtelse- och inträdesavgifter) skall
också räknas in i ingångsvärdet. Har insatsen för lägenheten satts ned
efter det att bostadsrätten har förvärvats, skall ingångsvärdet reduceras
med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.
Kapitaltillskott — utöver insats
enligt första stycket — som under
innehavet har lämnats till bostads-
rättsföreningen får räknas in i
omkostnadsbeloppet endast om till-
skotten har varit avsedda att an-
vändas av föreningen för amorte-
ring av lån eller för finansiering
av förbättringsarbeten på fastig-
heten. Tillskotten för amorteringar
skall anses ha uppgått till ett be-
lopp motsvarande bostadsrättens
andel av de amorteringar som före-
ningen har gjort under innehavet.
Om föreningen har finansierat
amortering av ett lån genom uppta-
gande av ett nytt lån medräknas
inte den amorteringen vid beräk-
ningen av kapitaltillskott som skall
ingå i omkostnadsbeloppet. Beräk-
ningen av tillskotten för amorte-
ringar som belöper på bostadsrät-
ten sker med tillämpning av an-
delsförhållandena vid avyttrings-
tidpunkten. För att ett tillskott för
finansiering av förbättringsarbeten
1991/92:54
lenaste lydelse av
lagens rubrik 1974:770
26 § 2 mom. 1990:651.
Senaste lydelse 1991:619.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1991/92:54
5 mom.3 Som förbättringskost-
nad räknas
a) utgift som den skattskyldige
har lagt ned på förbättringsarbeten
i lägenheten,
b) utgift som han har lagt ned på
reparation och underhåll av lägen-
heten i den mån lägenheten på
grund av arbetet har kommit i
bättre skick än vid förvärvet,
c) den på bostadsrätten belöpan-
de andelen av sådana utgifter för
ny-, till- eller ombyggnad som för-
eningen lagt ned på fastigheten
under den skattskyldiges innehavs-
tid och
d) den på bostadsrätten belöpan-
de andelen av sådana utgifter för
reparation och underhåll som före-
ningen lagt ned på fastigheten
under den skattskyldiges innehavs-
tid i den mån fastigheten på grund
av arbetet har kommit i bättre
skick än vid förvärvet av lägenhe-
ten.
Som förbättringskostnad enligt a
eller b räknas inte utgift som vid
inkomsttaxeringen har behandlats
som omkostnad i näringsverksam-
het.
skall få beaktas fordras att tillskot-
skott som bostadsrättshavarna har
lämnat för arbetet i fråga samman-
lagt har uppgått till minst 3 000
kronor multiplicerat med antalet
deltagande bostadsrätter. Vid vinst-
beräkningen får hänsyn inte tas till
kapitaltillskott som skett före år
1974.
5 mom. Som förbättringskost-
nad räknas
a) utgift som den skattskyldige
har lagt ned på förbättringsarbeten
i lägenheten och
b) utgift som han har lagt ned på
reparation och underhåll av lägen-
heten i den mån lägenheten på
grund av arbetet har kommit i
bättre skick än vid förvärvet.
Som förbättringskostnad räknas
inte utgift som vid inkomsttaxe-
ringen har behandlats som om-
kostnad i näringsverksamhet.
Som förbättringskostnad räknas även utgifter för värdehöjande repa-
rationer och underhåll som enligt punkt 5 andra stycket av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av
näringsverksamhet.
Utgifter enligt första stycket som
hänför sig till visst år räknas som
förbättringskostnader endast under
förutsättning att de sammanlagt har
uppgått till minst 5 000 kronor
och, om de är av det slag som av-
Utgifter enligt första stycket som
hänför sig till visst år räknas som
förbättringskostnader endast under
förutsättning att de sammanlagt har
uppgått till minst 5 000 kronor
och, om de är av det slag som av-
3Senaste lydelse 1990:1422.
1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 54
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1991/92:54
ses i b eller d, dessutom nedlagts
under de senaste fem åren före av-
yttringen. Utgifterna hänförs nor-
malt till det år då en faktura eller
räkning har erhållits som visar
vilka arbeten som har utförts. I
fråga om utgifter som avses i
första stycket b och d gäller vidare
att utgifterna får dras av endast till
den del arbetet har medfört att lä-
genheten eller fastigheten vid av-
yttringen av lägenheten alltjämt är
i bättre skick än vid förvärvet av
ses i b, dessutom nedlagts under
de senaste fem åren före avytt-
ringen. Utgifterna hänförs normalt
till det år då en faktura eller räk-
ning har erhållits som visar vilka
arbeten som har utförts. I fråga om
utgifter som avses i första stycket
b gäller vidare att utgifterna får
dras av endast till den del arbetet
har medfört att lägenheten vid av-
yttringen alltjämt är i bättre skick
än vid förvärvet.
lägenheten.
Av 3 mom. första stycket framgår att ersättning för föremål som ägts
av den skattskyldige i vissa fäll skall räknas in i vederlaget för bo-
stadsrätten. I sådana fall skall utgiften för anskaffning av föremålen
räknas in i bostadsrättens ingångsvärde, om föremålen har förvärvats
tillsammans med bostadsrätten. Har föremålen anskaffats under in-
nehavet, anses utgiften — allt efter omständigheterna — som en utgift
för förbättring eller för reparation och underhåll av lägenheten. Frågan
om utgiften får räknas in i omkostnadsbeloppet avgörs enligt första—tred-
je styckena.
7 momf Vinst när fysisk person avyttrar sådan bostadsrätt som med
tillämpning av 25 § 9 mom. andra stycket skall anses avse hans
permanentbostad får beräknas till 30 procent av vederlaget för bo-
stadsrätten. Vinst när fysisk person eller dödsbo avyttrar bostadsrätt
avseende annan privatbostad får beräknas till 60 procent av vederlaget för
bostadsrätten.
Vinst vid avyttring av bostadsrätt som inte är privatbostad får beräknas
till 90 procent av vederlaget för bostadsrätten.
För privatbostad som under den skattskyldiges innehav varit att hänföra
till näringsverksamhet under något av de tre närmaste åren före
avyttringstillfället skall i stället för vad som stadgas i första stycket gälla
att vinsten får beräknas med tillämpning av andra stycket.
Vid tillämpning av detta moment
skall vederlaget beräknas med iakt-
tagande av bestämmelserna i 2
mom. första stycket första och tred-
je meningarna.
8 mom.5 Vinst vid avyttring
av privatbostad under sådana om-
ständigheter som avses i 25 § 10
mom. får alltid beräknas till 30
procent av vederlaget — beräknat
8 mom. Vinst vid avyttring av
privatbostad under sådana omstän-
digheter som avses i 25 § 10 mom.
får alltid beräknas till 30 procent
av vederlaget för den avyttrade
4Senaste lydelse 1990:651.
5Senaste lydelse 1990:651.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1991/92:54
med iakttagande av bestämmelser- bostadsrätten.
na i 2 mom. första stycket första
och tredje meningarna — för den
avyttrade bostadsrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering. Har bostadsrätt som avses i 26 § avyttrats före
utgången av år 1991 skall dock, om den skattskyldige yrkar det, vinst
eller förlust beräknas med tillämpning av de äldre bestämmelserna.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 45 § lagen (1990:325) om självdek-
laration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
45 §'
Kontrolluppgift om överlåten bostadsrätt skall lämnas av en bo-
stadsrättsförening som vid ingången av det aktuella beskattningsåret var
av det slag som anges i 2 § 7 mom. första stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Kontrolluppgiften skall avse sådan överlåtelse som
har anmälts till föreningen och innehålla uppgift om
a) lägenhetens beteckning,
b) överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, or-
ganisationsnummer eller adress,
1991/92:54
c) tidpunkten för överlåtelsen
tidpunkten för överlåtarens förvärv
d) bostadsrättens andel av bo-
stadsrättsföreningens nettoskuld
eller nettoförmögenhet enligt det
bokslut som föreligger för det
räkenskapsår som avslutats när-
mast före den 1 juli under det år
som bostadsrätten förvärvades res-
pektive avyttrades, med bortseende
från värdet av föreningens fas-
tighet,
e) bostadsrättens andel av in-
nestående medel på inre repara-
tionsfond eller liknande fond vid
förvärvs- respektive avyttringstid-
punkten samt
f) bostadsrättens andel av utgifter
för ny-, till- eller ombyggnad som
nedlagts på föreningens fastighet
under innehavstiden.
Om överlåtelsen avser en bo-
stadsrätt som har förvärvats före år
1974 behöver någon uppgift enligt
första stycket d eller e avseende
och köpeskillingens storlek samt
och köpeskillingen vid det förvärvet,
d) storleken av sådana kapital-
tillskott som överlåtaren enligt 26
§ 4 mom. andra stycket lagen om
statlig inkomstskatt får räkna in i
omkostnadsbeloppet samt
e) bostadsrättens andel av in-
nestående medel på inre repara-
tionsfond eller liknande fond vid
förvärvs- respektive avyttringstid-
punkten.
Om överlåtelsen avser en bo-
stadsrätt som har förvärvats före år
1974 behöver någon uppgift enligt
första stycket e avseende
'Senaste lydelse 1990:1136.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1991/92:54
förhållandena vid förvärvstidpunk-
ten inte lämnas. Har förvärvet
skett före den 1 juli 1982 behöver
någon uppgift om köpeskillingen
vid förvärvet inte lämnas.
förhållandena vid förvärvstidpunk-
ten inte lämnas. Har förvärvet
skett före den 1 juli 1982 behöver
någon uppgift om köpeskillingen
vid förvärvet inte lämnas.
Efter föreläggande av skattemyndigheten skall föreningen lämna
ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisa-
tionsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.
Föreningen skall, utöver vad som följer av 4 kap. 1 §, bevara det
underlag som behövs för uppgiftslämnande enligt denna paragraf.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången
i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1993 års taxering.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af
Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
De nuvarande reglerna om reavinstbeskattning av bostadsrätter infördes
genom skattereformen (prop. 1989/90:110, SkU30, SFS 1990:651) och
trädde i kraft den 1 juli 1990. Vissa justeringar med ikraftträdande den
1 januari 1991 genomfördes under hösten 1990 (prop. 1990/91:54,
SkUlO, SFS 1990:1422). Reglerna skall tillämpas första gången vid 1992
års taxering.
Reglerna innebär att vinsten skall beräknas med tillämpning av s.k.
genomsyn. Detta betyder att vinsten påverkas av de förändringar i
föreningens nettoskuld som ägt rum under innehavet. Också vid
tillämpning av takreglerna beaktas den egna andelen av föreningens
skulder. Bestämmelserna har utsatts för kraftig kritik. Reglerna anses
svåra att förstå och det finns problem med att få fram de uppgifter som
behövs för att kunna beräkna vinsten.
På senvåren 1991 utarbetades en promemoria inom finansdepartementet
med bl.a. ett förslag om att genomsynen skall slopas vid tillämpning av
huvudregeln. Förslaget innebär i princip en återgång till den vinstberäk-
ningsmetod som fanns före skattereformen. När det gäller de tidigare
avdragsgilla kapitaltillskotten föreslås i promemorian ingen motsvarande
återgång till äldre regler. Vad beträffar takreglerna föreslås inga
förändringar. I promemorian föreslås vidare att den nya huvudregeln
skall träda i kraft med retroaktiv verkan och tillämpas första gången vid
1992 års taxering. Genomsynsreglema skall dock, enligt förslaget,
övergångsvis behållas vid 1992 och, för vissa speciella fall, vid 1993 års
taxeringar.
Promemorian (Ds 1991:38) Skatteregler för ny bostadsfinansiering
m.m., har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som
yttrat sig bör fogas som bilaga 1 till protokollet. En remissammanställ-
ning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 2697/91).
Regeringen beslutade den 24 oktober 1991 att inhämta lagrådets
yttrande över lagförslagen. De till lagrådet remitterade lagförslagen
överensstämmer, med bortseende från en mindre redaktionell ändring i
lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, med
propositionens lagförslag och har därför utelämnats.
Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 2. Jag delar de Prop. 1991/92:54
synpunkter lagrådet fört fram och återkommer till dem i den allmänna
motiveringen (avsnitt 4).
Jag kommer nu att redovisa mina förslag om ändrade regler för
reavinstbeskattning av bostadsrätter.
Den allmänna regeln om beräkning av reavinst i 24 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, gäller bl.a. bostadsrätter. Av
denna bestämmelse framgår att som intäkt skall tas upp det överenskom-
na vederlaget för egendomen med avdrag för försäljningsprovision och
liknande kostnader. Avdrag medges för alla omkostnader för egendomen
(omkostnadsbeloppet), såsom erlagd köpeskilling, inköpsprovision,
stämpelskatt o.d. (ingångsvärde) samt för vad som nedlagts på förbättring
av egendomen (förbättringskostnader).
För bostadsrätter gäller att vinstberäkningen skall ske med tillämpning
av genomsyn. Det betyder att anskaffningspriset (utgivet vederlag) och
försäljningsintäkten (vederlaget) skall justeras med hänsyn till lägenhetens
andel i föreningens nettoskuld eller nettoförmögenhet vid anskaffnings-
resp. avyttringstidpunkten. Nettoförmögenheten eller nettoskulden
beräknas som skillnaden mellan föreningens tillgångar, med bortseende
från föreningsfästigheten, och skulderna. Föreligger det en nettoskuld vid
anskaffnings- eller avyttringstidpunkten skall anskaffningspriset resp,
vederlaget ökas med den egna andelen av denna nettoskuld. Ar förhållan-
dena vid de aktuella tidpunkterna de omvända, dvs. redovisar föreningen
en nettoförmögenhet, skall anskaffningspriset resp, vederlaget minskas
med ett belopp motsvarande den egna andelen av nettoförmögenheten.
Reglerna om hur föreningsförmögenheten skall påverka anskaffningspriset
resp, försäljningspriset finns i 26 § 2 mom. SIL.
Den skattskyldige medges vidare avdrag för den egna andelen i
föreningens utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av föreningsfästig-
heten. Avdrag medges också för motsvarande andel i föreningens utgifter
för värdehöj ande reparationer och underhåll på föreningsfästigheten.
Bestämmelserna om den skattskyldiges avdragsrätt för vissa förenings-
utgifter finns i 26 § 5 mom. c och d SIL. När det gäller avdragsrätten
för föreningens utgifter för värdehöjande åtgärder är avdragsrätten
begränsad till utgifter som lagts ned på fastigheten inom fem år före
avyttringstillfället. Vidare gäller att avdrag endast medges i den mån
fastigheten vid avyttringen av lägenheten alltjämt befinner sig i bättre
skick än vid förvärvet av lägenheten.
Avdragsrätt föreligger enligt 26 § 5 mom. a och b SIL för den
skattskyldiges egna utgifter för förbättringsarbeten, reparation och
underhåll av den egna lägenheten. Avdragsrätt för utgifter för reparation
och underhåll bortfaller — på samma sätt som motsvarande avdragsrätt
för egnahemsägare — efter fem år. Vidare gäller för avdragsrätt att de
egna utgifterna och den egna andelen av föreningsutgifterna sammanlagt
måste uppgå till minst 5 000 kr. per år.
Som ett alternativ till en vinstberäkning enligt huvudregeln gäller att Prop. 1991/92:54
vinsten schablonmässigt kan beräknas enligt särskilda takregler.
Bestämmelserna är avsedda att för vissa fall begränsa skatteuttaget.
Takreglerna finns i 26 § 7 mom. första och andra styckena SIL. På
samma sätt som för festighetemas del innebär dessa att vinsten far
beräknas som en viss procentuell andel av vederlaget. Vederlaget skall
härvid — på samma sätt som vid den konventionella vinstberäkningen —
justeras med hänsyn till föreningens nettoförmögenhet eller nettoskuld
vid avyttringstillfället.
Takreglerna innebär — när fråga är om en privatbostad — att vinsten
får beräknas till 30 resp. 60 % av summan av vederlaget och skuld-
andelen vid avyttringstillfället. Den mest förmånliga takregeln gäller vid
avyttring av en privatbostad som utgör den skattskyldiges permanent-
bostad. Vad som i det här sammanhanget avses med permanentbostad
framgår av 26 § 7 mom. SIL och definitionen är densamma som för
fastigheter. Den mest förmånliga takregeln gäller enligt 26 § 8 mom.
SIL också vid expropriation och liknande även om bostaden inte är en
permanentbostad. Vid avyttring av en bostadsrätt som inte är privatbostad
får vinsten beräknas till 90 % av det justerade vederlaget för bostads-
rätten.
3.1 Slopad genomsyn
Mitt förslag: Genomsynen slopas vid tillämpning av huvudregeln.
Samtidigt avskaffas den skattskyldiges avdragsrätt för den egna
andelen av vissa föreningsutgifter. Genomsynen slopas också vid
tillämpning av takreglerna.
Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt när det gäller
huvudregeln. I fråga om takreglerna föreslogs inga förändringar.
Remissinstanserna: Förslaget att slopa genomsynen tillstyrks av så
gott som samtliga remissinstanser. I första hand anförs den betydande
förenkling av regelverket som en slopad genomsyn skulle innebära.
Endast LO och TCO avstyrker. Flera remissinstanser har inga invänd-
ningar mot att genomsynen behålls vid tillämpning av takregeln. Andra,
däribland finansinspektionen, HSB, Mäklar samfundet, Riksbyggen,
Sparbanksgruppen AB, SBC och Sveriges Föreningsbank anser att
föreningens skuldförhållanden inte heller skall påverka vinsten vid
tillämpning av takreglerna.
Skälen för mitt förslag: Genomsynsreglema har mötts av kraftig
kritik. Det har bl.a. gjorts gällande att reglerna är svåra att förstå och att
de praktiska och administrativa problem som kan vara förknippade med
att få fram de nödvändiga uppgifterna för att kunna räkna ut skatten är
betydande. Härvid har man pekat på de uppgifter från förfluten tid som
behövs för att göra en vinstberäkning enligt huvudregeln, dvs. förening-
10
ens förmögenhetsförhållanden vid anskaffhingstillfället, föreningens Prop. 1991/92:54
utgifter för ny-, till- och ombyggnad av föreningsfästigheten under
innehavet av bostadsrätten och uppgifterna avseende föreningens utgifter
för reparation och underhåll inom en femårsperiod före avyttringen. När
det gäller utgifter av det senare slaget har kritikerna vidare framhållit de
många gånger grannlaga bedömningar som måste ske för att avgöra
huruvida utgifterna i fråga för en viss medlem skall anses värdehöj ande
och därmed, i vissa fäll, avdragsgilla.
Jag kan ansluta mig till den kritik som förts fram. Reglerna har blivit
oacceptabelt komplicerade både att förstå och att tillämpa. Mitt förslag
är alltså att genomsynsreglema skall slopas vid tillämpning av huvudre-
geln och takreglerna. När det gäller huvudregeln leder detta till att
reglerna om den enskildes avdragsrätt för sin andel av föreningens
utgifter för ny-, till- och ombyggnad och för värdehöjande åtgärder inte
längre behövs och därför kan tas bort. Avsevärda förenklingar följer av
vad jag nu föreslagit. Enklare regler är till gagn för de skattskyldiga, för
föreningarna och för skatteförvaltningen.
Mitt förslag att slopa genomsynen vid tillämpning av huvudregeln och
takreglerna leder till att 26 § 2 mom. SIL kan upphävas och att 26 § 4,
5, 7 och 8 mom. SIL måste ändras. Vissa följdändringar i 3 kap. 45 §
lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, är
också nödvändiga.
3.2 Avdragsrätt för kapitaltillskott
Mitt förslag: Kapitaltillskott skall vara avdragsgilla vid en vinst-
beräkning enligt huvudregeln.
Promemorieförslaget: Kapitaltillskott är inte avdragsgilla.
Remissinstanserna: Frågan om kapitaltillskotten har berörts endast av
ett fåtal remissinstanser. SBC och Riksbyggen efterlyser båda avdragsrätt
för kapitaltillskott. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund föreslår
avdragsrätt för kapitaltillskott och att kapitaluttag skall beskattas.
Skälen för mitt förslag: I ett system med genomsyn vid tillämpning
av huvudregeln behövs inga särskilda regler för att kapitaltillskott skall
vara avdragsgilla. Ett slopande av genomsynen — som ju i princip innebär
en återgång till reglerna före skattereformen — bör enligt min uppfattning
därför kombineras med en återgång till äldre ordning också i fråga om
avdragsrätt för kapitaltillskott. Jag föreslår att så sker.
Reglerna om avdragsrätt för kapitaltillskott fanns tidigare i punkt 2 c
sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 36 § kommunal skatte-
lagen (1928:370), KL. De innebar sammanfattningsvis följande.
Kapitaltillskott fick räknas in i omkostnadsbeloppet endast om
tillskotten varit avsedda att användas av föreningen för amortering av lån
eller för förbättringsarbeten på fastigheten. Som tillskott för amorteringar
ansågs dock alltid ett belopp motsvarande minst 1 000 kr. för vaije
11
påbörjat kalenderår under innehavet. För att ett tillskott för finansiering Prop. 1991/92:54
av förbättringsarbeten skulle få beaktas fordrades att tillskottet utdebite-
rats och använts för ett bestämt ändamål och att de tillskott som
bostadsrättsinnehavama lämnat för arbetet i fråga sammanlagt uppgått till
minst 3 000 kr. multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter. Vidare
framgick att kapitaltillskott som belöpte på tid före år 1974 inte skulle
beaktas.
Mitt förslag innebär att de nya reglerna om avdragsrätt för kapitaltill-
skott, med ett undantag, i princip bör utformas på samma sätt som de
regler för vilka jag nu redogjort. Undantaget hänför sig till det schablon-
mässiga avdraget om 1 000 kr. för vaije påböljat kalenderår under
innehavet. Ett sådant avdrag bör inte återinföras.
Bestämmelserna om avdragsrätt för kapitaltillskott innebär att ett nytt
andra stycke tillkommer i 26 § 4 mom. SIL. Mitt förslag innebär vidare
att föreningarna skall åläggas en motsvarande uppgiftsskyldighet i 3 kap.
45 § LSK.
De nya reavinstreglema för bostadsrätter bör träda i kraft den 1 januari
1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Det betyder att
de nya reglerna kan tillämpas i alla de fall där skattskyldighet inträtt
under år 1991.
Mot bakgrund av förbudet mot retroaktiv lagstiftning i 2 kap. 10 §
regeringsformen bör äldre regler dock få tillämpas i de fall skattskyldig-
het uppkommit senast under år 1991. Vid senare års taxeringar bör den
skattskyldige därför få välja mellan att beräkna vinsten med tillämpning
av genomsyn eller enligt de nya reglerna. Det betyder i normalfallet att
en valrätt föreligger vid 1992 års taxering. Undantagsvis — t.ex. i fäll
med brutna räkenskapsår — kan även senare års taxeringar ifrågakomma.
Lagrådet tar i sitt yttrande upp frågan om hur den valda lösningen
förhåller sig till retroaktivitetsförbudet i regeringsformen. Jag delar den
principiella syn på frågan som lagrådet för fram och vill — på sätt lag-
rådet gjort — ytterligare understryka vikten av att de skattskyldiga görs
uppmärksamma på skatteeffekterna av att olika regelsystem är tillämpli-
ga.
När det gäller kontrolluppgiftsskyldigheten kan följande sägas.
Lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första
gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1993 års taxering.
Kontrolluppgifterna vid 1992 års taxering kommer alltså att ha utformats
i enlighet med de nuvarande och till genomsynen anpassade reglerna.
Detta innebär att det inte kommer att finnas några uppgifter om
eventuella kapitaltillskott. Den som vid 1992 års taxering yrkar att
vinsten skall beräknas enligt de nya reglerna måste alltså själv förete
erforderlig utredning om avdrag yrkas för kapitaltillskott.
En liknande situation kan uppkomma vid senare års taxeringar för det
fåtal som då yrkar att vinstberäkningen skall ske enligt genomsynsregler-
na. Kontrolluppgiften kommer i deras fäll inte att omfätta bl.a. förening-
12
ens förmögenhetsförhållanden vid anskaffningen. Också i sådana fall är Prop. 1991/92:54
det nödvändigt att den skattskyldige själv presenterar erforderlig
utredning. Frågan berörs ytterligare i specialmotiveringen.
Att de skattskyldiga vid 1992 års taxering kan välja mellan två olika
huvudregler för vinstberäkningen kan förväntas medföra ett inkomstbort-
fall på 20 milj.kr. Fr.o.m. 1993 års taxering är slopandet av genomsynen
vid tillämpning av huvudregeln budgetmässigt neutralt. Att slopa
genomsynen vid tillämpning av takreglerna beräknas däremot medföra ett
årligt inkomstbortfall på 250 milj.kr.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet
upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter.
7.1 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
26 § 2 mom.
Momentet innehåller den allmänna regeln om genomsynen, dvs. att
utgivet vederlag resp, försäljningsintäkt avseende den avyttrade bostads-
rätten skall justeras med hänsyn till föreningens nettoförmögenhet vid
avyttrings- resp, anskaffningstillfället. Bestämmelsen föreslås upphävd.
26 § 4 mom.
I andra stycket finns en ny bestämmelse om avdragsrätt för kapitaltill-
skott. Avdragsrätten är i allt väsentligt utformad på samma sätt som
motsvarande tidigare bestämmelser (punkt 2 c sjunde och åttonde
styckena av anvisningarna till 36 § KL i dess tidigare lydelse). Regeln
saknar dock motsvarighet till den äldre bestämmelsen om ett schablon-
mässigt avdrag om 1 000 kr. per påböljat kalenderår under innehavet.
26 § 5 mom.
Av första stycket framgår att såsom förbättringskostnader räknas dels
utgifter som bostadsrättsinnehavaren lagt ned på den egna lägenheten,
dels lägenhetens andel i föreningens utgifter för ny-, till- och ombyggnad
och för föreningens utgifter för värdehöjande åtgärder avseende
fastigheten. Bestämmelserna är endast tillämpliga vid en vinstberäkning
enligt huvudregeln. Stadgandena under c och d — avseende den skattskyl-
diges avdragsrätt för lägenhets andel av nämnda föreningsutgifter — har
utgått som en konsekvens av att genomsynen föreslås slopad.
13
Ändringarna i andra och fjärde styckena har skett i konsekvens med att Prop. 1991/92:54
föreningens utgifter för förbättringar m.m. inte längre skall beaktas vid
vinstberäkningen.
26 § 7 mom.
I momentet finns bestämmelser om de olika takregler som får tillämpas
vid vinstberäkningen avseende bostadsrätter. I fjärde stycket finns en
hänvisning till 2 mom. varav framgår att vederlaget på visst sätt skall
justeras med hänsyn till föreningens skulder vid avyttringen. Eftersom
genomsynsreglema i 2 mom. slopats har hänvisningen till 2 mom. tagits
bort.
26 § S mom.
Hänvisningen till 2 mom. har tagits bort (jfr 7 mom.).
Övergångsbestämmelserna
Av övergångsbestämmelserna framgår att de nya reglerna utan genomsyn
skall tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Reglerna blir alltså
tillämpliga på alla avyttringar där skattskyldighet inträtt under år 1991.
Vid 1992 års taxering kan den skattskyldige, om han yrkar det, beräkna
vinsten med tillämpning av de upphävda reglerna om genomsyn. Att
reglerna också i vissa fäll får tillämpas vid senare års taxeringar har
berörts i den allmänna motiveringen. Oavsett om vinsten beräknas enligt
den nya eller gamla huvudregeln får punkt 5 av övergångsbestämmelser-
na till SIL användas om villkoren för detta är uppfyllda. Bestämmelsen
innebär att om en bostadsrätt som är anskaffad före den 1 januari 1987
avyttras under något av åren 1991, 1992 eller 1993 skall endast 60, 75
resp 90 % av vinsten tas upp till beskattning.
7.2 Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
3 kap. 45 §
Enligt/ör.vra stycket d gäller att bostadsrättsföreningens uppgiftsskyldighet
omfattar lägenhetens andel i föreningens nettoskuld eller nettoförmögen-
het vid anskaffnings- resp, avyttringstillfället. Eftersom beloppen i fråga
saknar betydelse om vinsten beräknas utan genomsyn har bestämmelsen
slopats.
Under första stycket d har i stället den nya regeln om föreningarnas
uppgiftsskyldighet om sådana avdragsgilla kapitaltillskott som avses i 26
§ 4 mom. andra stycket SIL placerats. Kapitaltillskott från tiden före år
1974 är inte avdragsgilla och omfattas därför inte av uppgiftsskyldig-
heten. Bestämmelsen är utformad på samma sätt som en äldre upphävd
motsvarande bestämmelse.
Uppgiftsskyldigheten i första stycket f som enligt nuvarande lydelse
gäller bostadsrättens andel i föreningens ny-, till- eller ombyggnadskost-
nader är helt slopad eftersom dessa uppgifter inte längre är av betydelse
vid vinstberäkningen.
14
Enligt andra stycket gäller såvitt här är av intresse att uppgifter om Prop. 1991/92:54
föreningens förmögenhetsförhållanden vid förvärvet inte behöver lämnas
om förvärvet skett före år 1974. I konsekvens med att första stycket d
slopats har denna bestämmelse utgått.
Övergångsbestämmelserna
Lagen träder i kraft den 1 januari 1992 och skall tillämpas första gången
vid 1993 års taxering. Detta betyder att kontrolluppgifterna vid 1992 års
taxeringar kommer att vara utformade enligt äldre regler och först till
1993 års taxering kommer de att vara utformade enligt de nya bestäm-
melserna. Att detta både vid 1992 och senare års taxeringar i vissa foll
kommer att innebära att kontrolluppgifterna inte kommer att innehålla
alla de uppgifter som är nödvändiga för taxeringen har berörts i det
föregående (avsnitt 4). Utöver vad där sagts kan konstateras att skatte-
myndigheterna enligt 3 kap. 45 § tredje stycket LSK har möjlighet att
förelägga föreningarna att lämna erforderliga upplysningar.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den lagt fram.
15
Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande över
finansdepartementets promemoria (Ds 1991:38) Skatteregler för ny
bostadsfinansiering m.m.
Efter remiss har yttranden över promemorian inkommit från riksskatte-
verket, boverket, Svea hovrätt, kammarrätten i Sundsvall, bokförings-
nämnden, riksbanken, riksrevisionsverket, riksgäldskontoret, statskonto-
ret, finansinspektionen, datainspektionen, Byggentreprenörerna,
Finansbolagens Förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR
(FAR), HSB:s Riksförbund ek för (HSB), Hyresgästernas Riksförbund,
Stadshypotekskassan, Landsorganisationen i Sverige (LO), Mäklarsam-
fundet, Riksförbundet Vi i Småhus, Statens Bostadsfinansieringsaktiebo-
lag (SBAB), Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen,
Svenska Kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet, Riksbyggen ek
för, Sparbanksgruppen AB, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag
(SABO), Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC),
Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Föreningsbank, Sveriges
Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Redovisnings-
konsulters Förbund, Sveriges Villaägareförbund och Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO).
Yttrande har också inkommit från Stockholms Handelskammare och
Sveriges Trähusfäbrikers Riksförbund.
RSV har till sitt yttrande fogat yttranden som inhämtats från skattemyn-
digheterna i Stockholms, Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län. Till
riksbankens yttrande har fogats ett särskilt yttrande av de borgerliga
ledamöterna i fullmäktige.
Svenska Bankföreningen har förutom eget yttrande åberopat yttrande
från näringslivets skattedelegation.
Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Stock-
holms Handelskammare och Sveriges Industriförbund har åberopat
yttrande från näringslivets skattedelegation.
Centralorganisationen SACO/SR, Riksförbundet Vi i Småhus och
SBAB har förklarat sig avstå från att yttra sig över förslagen.
I fråga om yttrandena från kommunförbundet och SABO har m-, c- och
fp-gruppema i de båda organisationernas styrelser förklarat sig avstå från
att avge yttrande med hänvisning till att de inte delar resp, styrelsemajo-
ritets uppfattning i fråga om det nya räntelånesystemet.
Prop. 1991/92:54
Bilaga 1
16
Protokoll vid sammanträde 1991-10-29
Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr,
justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991 har
regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per
Sjöblom.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
Övergångsbestämmelserna
De föreslagna reglerna om ett slopande av den s.k. genomsynen vid
beräkning av reavinst eller reaförlust vid avyttring av bostadsrätt skall
enligt övergångsbestämmelserna träda i kraft den 1 januari 1992 och
tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Har bostadsrätten avyttrats
före utgången av år 1991 skall dock, om den skattskyldige yrkar det,
vinst eller förlust beräknas med tillämpning av äldre bestämmelser.
Ett slopande av genomsynen torde i de flesta fall vara till fördel för
den skattskyldige. Undantagsvis kan emellertid genomsynen leda till en
lägre reavinst än vad som följer av de nya reglerna. Ar så fallet och har
bostadsrätten avyttrats före ikraftträdandet uppkommer frågan, om en
tillämpning av övergångsbestämmelserna kan komma i konflikt med
förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning i 2 kap. 10 § regeringsformen.
Det nu berörda spörsmålet har inte närmare diskuterats i remissproto-
kollet. Tydligt är dock att den föreslagna rätten för den skattskyldige att
välja mellan nya och äldre regler ansetts utgöra ett tillräckligt skydd mot
otillåtna retroaktiva effekter.
Av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen framgår — såvitt här är
av intresse — att skatt inte får tas ut i vidare mån än vad som följer av
föreskrift, som gällde när den omständigheten inträffade som utlöste
skattskyldigheten. Enligt lagrådets mening är detta förbud mot en
tillbakaverkande skärpning av skatteuttaget principiellt sett ovillkorligt i
den meningen att förbudet skall iakttas oberoende av vad den skattskyldi-
ge har för uppfattning i saken. Den omständigheten att den skattskyldige
inte motsätter sig att nya regler skall tillämpas retroaktivt innebär därför
inte att skattemyndigheterna kan underlåta att ta ställning till om en sådan
tillämpning är förenlig med retroaktivitetsförbudet.
Prop. 1991/92:54
Bilaga 2
17
Regeln i 2 kap. 10 § regeringsformen utgör således i princip ett absolut
förbud för skattemyndigheterna att tillämpa nya regler retroaktivt om
detta skulle leda till ett högre skatteuttag. Från teoretisk synpunkt kan
därför ifrågasättas lämpligheten av att — som skett i det remitterade
förslaget — låta den skattskyldige avgöra om nya eller äldre bestämmelser
skall tillämpas. Det kan med andra ord hävdas att ett tillgodoseende fullt
ut av regeringsformens retroaktivitetsregel skulle kräva att utrymmet för
användning av de nya reglerna direkt kopplades till storleken av
skatteuttaget.
En övergångsbestämmelse av innebörd att det nya regelsystemet skulle
få tillämpas bara om det var till förmån för den skattskyldige har
emellertid flera nackdelar. Ett åläggande för skattemyndigheterna att i
vaije enskilt fall fastställa vilket regelsystem som ger lägst skatt kan —
inte minst på reavinstområdet — ge upphov till utredningssvårigheter som
inte står i rimlig proportion till frågans ekonomiska betydelse. Besvärliga
processuella komplikationer kan vidare uppstå om den skattskyldige och
skattemyndigheterna har olika mening om vilket regelsystem som i en
viss situation ger lägst skatt.
Lagrådet vill mot den nu redovisade bakgrunden inte motsätta sig ett
genomförande av de i remissprotokollet föreslagna övergångsbestämmel-
serna. Det får alltså godtas att valet av tillämpligt regelsystem avgörs av
den skattskyldige. Lagrådet förutsätter därvid att skattemyndigheterna i
erforderlig utsträckning gör de skattskyldiga uppmärksamma på att ett
byte från nya till äldre regler eller omvänt kan leda till lägre skatt.
Anmärkas må slutligen att övergångsbestämmelser av nu aktuellt slag
förekommer i flera tidigare lagstiftningsärenden, se exempelvis prop.
1980/81:104, SkU40, SFS 1980:256och prop. 1990/91:166, SkU29, SFS
1991:687.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1991/92:54
Bilaga 2
18
gotab 40106, Stockholm 1991