om justeringar i beskattningen i inkomstslaget
tjänst, m.m.
Prop.
1991/92:48
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 31 oktober 1991 för de åtgärder och det ändamål
som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att skattereduktionen för fackföreningsavgift av-
skaffas fr.o.m. 1993 års taxering. Regeringen meddelar också att den avser
att återkomma till riksdagen med förslag om avskaffande av arbetsgivares
avdragsrätt för avgift till arbetsgivarorganisation, som avser tiden efter den
31 december 1991, till den del den inte avser konfliktändamål.
Vidare aviseras i propositionen att en översyn skall göras avseende regel-
systemet för beskattning av traktamenten och vissa andra kostnadsersätt-
ningar samt beskattningen av vissa naturaförmåner. Även den framtida ut-
formningen av avdrag för bilresor mellan bostad och arbetsplats skall utre-
das.
I avvaktan på att bilreseavdraget ses över föreslås att det nuvarande av-
dragsbeloppet om 12 kr. per mil skall gälla även vid 1993 års taxering.
Vissa ändringar av närmast lagteknisk art föreslås beträffande schablonav-
draget i inkomstslaget tjänst och det särskilda grundavdraget för pensionä-
rer.
Den särskilda sexmånadersregeln som gäller för sjömän på utländska far-
tyg föreslås få fortsatt giltighet t.o.m. 1993 års taxering. De arbetsuppgifter
som för närvarande åligger sjömansskattekontoret föreslås överflyttade till
skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.
Slutligen föreslås vissa tekniska ändringar i beskattningen för personer
som är bosatta utomlands.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 48
Härigenom föreskrivs att 20 §, 33 § 2mom., punkt 3 av anvisningarna till
54 § kommunalskattelagen (1928:370) samt punkt 29 av övergångsbestäm-
melserna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 §>
Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla om-
kostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehål-
lande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttoin-
täkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.
Avdrag får inte göras för:
den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom
vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;
sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som an-
ges i anvisningarna;
kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar eller
kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria
enligt 19 §;
värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av
den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn
som ej fyllt 16 år;
ränta på den skattskyldiges egen ränta på den skattskyldiges eget
kapital som har nedlagts i hans för- kapital som har nedlagts i hans för-
värvsverksamhet; värvsverksamhet;
svenska allmänna skatter;
kapitalavbetalning på skuld;
ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349);
avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;
avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);
avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);
avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);
skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i ar-
betslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och ar-
betstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;
företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;
straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;
belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördsla-
gen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av
underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och upp-
giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;
avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;
kontrollavgift enligt (1984:318) kontrollavgift enligt lagen
om kontrollavgift vid olovlig parke- (1984:318) om kontrollavgift vid
ring; olovlig parkering;
överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);
vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten-
förorening från fartyg;
Prop. 1991/92:48
1 Senaste lydelse 1990:1421.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrif-
ter om in- eller utförsel av varor;
lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och
kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet;
avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar;
ränta på lånat kapital till den del räntan motsvaras av sådan eftergift av
ränta eller amortering eller täcks av sådant statligt bidrag som avses i punkt
3 av anvisningarna till 19 §;
kapitalförlust m.m. i vidare mån
än som särskilt föreskrivs;
mätnings- och granskningsavgift
som avses i 2 § lagen (1982:1193) om
skattereduktion för fackföreningsav-
gifi-
(Se vidare anvisningarna.)
kapitalförlust m.m. i vidare mån
än som särskilt föreskrivs.
(Se vidare anvisningarna.)
2 mom.2 Skattskyldig, som haft
intäkt av tjänst i form av kontant lön
eller sådan annan ersättning, som
enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381)
om allmän försäkring skall anses
som inkomst av anställning, dock
inte intäkt av verksamhet som avses
i lmom. tredje stycket, skall utöver
kostnader som avses i 1 mom. tredje
stycket och punkterna 3-3c och 7
av anvisningarna anses ha haft utgif-
ter till ett belopp av minst 4 000 kro-
nor. Avdraget får dock inte överstiga
tio procent av intäkten avrundat till
närmast högre hundratal kronor,
och ej heller ensamt eller tillsam-
mans med kostnader som avses i
1 mom. tredje stycket och nyss-
nämnda anvisningspunkter över-
stiga intäkten.
33 §
2 mom. Skattskyldig, som haft
intäkt av tjänst i form av kontant lön
eller sådan annan ersättning, som
enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381)
om allmän försäkring skall anses
som inkomst av anställning, dock
inte intäkt av verksamhet som avses
i 1 mom. tredje stycket, skall utöver
kostnader som avses i 1 mom. tredje
styckei, punkterna 3-3 c och 7 av
anvisningarna och färdkostnad för
resa i tjänsten anses ha haft utgifter
till ett belopp av minst 4000 kronor.
Avdraget får dock inte överstiga tio
procent av denna intäkt avrundat till
närmast högre hundratal kronor,
och ej heller ensamt eller tillsam-
mans med färdkostnad för resa i
tjänsten samt kostnader som avses i
nyssnämnda anvisningspunkter
överstiga intäkten.
Anvisningar
till 54 §
3.3 Skattefrihet enligt 54 § första stycket föreligger om anställningen och
vistelsen utomlands varat minst sex månader i den mån inkomsten beskattats
i verksamhetslandet. Om anställningen och vistelsen utomlands varat minst
ett år i samma land och avsett anställning hos annan än svenska staten,
svensk kommun, svensk landstingskommun eller svensk församling medges
dock sådan befrielse även om inkomsten inte beskattats i verksamhetslandet
på grund av lagstiftning eller administrativ praxis i detta land eller annat av-
tal än avtal för undvikande av dubbelbeskattning som detta land ingått.
Vad nu sagts gäller dock inte vid Vad nu sagts gäller dock inte vid
2 Senaste lydelse 1991:585.
3 Senaste lydelse 1990:1421.
1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 48
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
anställning ombord på utländskt far-
tyg. I fråga om sådan anställning gäl-
ler vid 1986-7992 års taxeringar att
skattefrihet föreligger om anställ-
ningen och vistelsen utomlands va-
rat minst sex månader och avsett an-
anställning ombord på utländskt far-
tyg. I fråga om sådan anställning gäl-
ler vid 1986-7993 års taxeringar att
skattefrihet föreligger om anställ-
ningen och vistelsen utomlands va-
rat minst sex månader och avsett an-
ställning hos arbetsgivare, som är en
inländsk juridisk person eller en här
i riket bosatt fysisk person, och an-
ställningen utövats ombord på ut-
ländskt fartyg som huvudsakligen
går i sådan oceanfart som avses i
1 kap. 7 § 8 fartygssäkerhetsförord-
ningen (1988:594).
ställning hos arbetsgivare, som är en
inländsk juridisk person eller en här
i riket bosatt fysisk person, och an-
ställningen utövats ombord på ut-
ländskt fartyg som huvudsakligen
går i sådan oceanfart som avses i
lkap. 7§ 8 fartygssäkerhetsförord-
ningen (1988:594).
I tid för vistelse som avses i första och andra styckena får inräknas kortare
avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är förlagda till
början eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll i Sverige för här
avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som motsvarar högst sex dagar
för varje hel månad som anställningen utomlands varar eller under ett och
samma anställningsår till mer än 72 dagar.
Har den skattskyldige påbörjat anställningen och kunde det därvid på
goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att undan-
tas från skatt i Sverige enligt 54 § första stycket f men inträffar under anställ-
ningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för att undanta
inkomsten från skatt i Sverige inte föreligger, skall inkomsten likväl undan-
tas från beskattning i Sverige om de ändrade förhållandena beror på omstän-
digheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och en beskattning
skulle te sig uppenbart oskälig.
29/ Vid 1992 och 1993 års taxe-
ringar skall vid reduktion av det sär-
skilda grundavdraget enligt punkt 1
fjärde stycket av anvisningarna till
48 § med pension likställas inkomst
av passiv näringsverksamhet enligt
25 § och inkomst av kapital enligt 3 §
14 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, till den del inkomsten
av kapital överstiger 1600 kronor.
Vidare skall vid reduktion enligt
punkt 1 femte stycket av nämnda an-
visningar med taxerad förvärvsin-
komst likställas inkomst av kapital
enligt nämnda moment.
29. Vid 1992 och 1993 års taxe-
ringar skall vid reduktion av det sär-
skilda grundavdraget enligt punkt 1
fjärde stycket av anvisningarna till
48 § med pension likställas inkomst
av passiv näringsverksamhet enligt
25 § och inkomst av kapital enligt 3 §
14 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, till den del inkomsten
av kapital överstiger 1600 kronor.
Vidare skall vid reduktion enligt
punkt 1 femte stycket av nämnda an-
visningar med taxerad förvärvsin-
komst likställas inkomst av kapital
enligt nämnda moment till den del
inkomsten av kapital överstiger 1 600
kronor.
Vid 1992 och 1993 års taxeringar skall det särskilda grundavdraget även
reduceras på grund av förmögenhet enligt de äldre bestämmelserna av-
seende avdrag för nedsatt skatteförmåga i punkt 2 av anvisningarna till 50 §
och - i fråga om makar - 52 § 1 mom. andra stycket. Vad som där sägs om
fastighet, som avses i den äldre lydelsen av 24 § 2 mom. samt sådan bostads-
4 Senaste lydelse 1990:1421.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1991/92:48
byggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet som används som bo-
stad av den skattskyldige, skall avse sådan privatbostadsfastighet som anges
i 5 § första stycket.
' Bestämmelserna i första och andra styckena får inte leda till lägre särskilt
grundavdrag än vad den skattskyldige skulle ha medgetts i grundavdrag en-
ligt 48 § 2 mom. första - femte styckena och 48 § 3 mom. om dessa regler i
stället hade tillämpats för denne.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången
vid 1993 års taxering. De nya bestämmelserna i 33 § 2 mom. och punkt 29 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskat-
telagen tillämpas dock första gången vid 1992 års taxering.
Härigenom föreskrivs följande.
Avdrag för kostnad för resa med egen bil till och från arbetsplatsen enligt
punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall vid
1993 års taxering medges, i stället för enligt schablon som anges i andra
stycket nämnda anvisningspunkt, med 1 krona 20 öre per kilometer.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Prop. 1991/92:48
Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1193) om skattereduktion för fack-
föreningsavgift skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Den upp-
hävda lagen gäller dock fortfarande vid 1992 och tidigare års taxeringar.
Prop. 1991/92:48
1** Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 48
Härigenom föreskrivs att 2 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha
följande lydelse.
Prop. 1991/92:48
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
slutlig skatt: skatt som har
påförts vid den årliga debiteringen
på grund av skattemyndighets beslut
eller på grund av annat beslut, som
enligt gällande föreskrifter skall
beaktas vid sådan debitering, och
återstår efter iakttagande av bestäm-
melserna om nedsättning av skatt
enligt 4 mom.;
2 mom. I denna lag förstås med
slutlig skatt: skatt som har
påförts vid den årliga debiteringen
på grund av skattemyndighets beslut
eller på grund av annat beslut, som
enligt gällande föreskrifter skall
beaktas vid sådan debitering, och
återstår efter iakttagande av bestäm-
melserna om nedsättning av skatt
enligt 4 mom. samt 3 § lagen
(1982:1193) om skattereduktion för
fackförenings a vgift;
preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig skatt;
överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärdeskatt
som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats;
kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan preliminär skatt och
överskjutande ingående mervärdeskatt har avräknats från slutlig skatt;
överskjutande skatt: sådan preliminär skatt och överskjutande ingående
mervärdeskatt som överstiger slutlig skatt;
tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller
enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats;
kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;
respitränta: ränta enligt 32 § ;
anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;
ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;
restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.;
skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;
inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;
uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari
månad det följande året;
uppbördsmånad: varje månad under uppbördsåret;
gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om stat-
lig inkomstskatt;
ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången i
fråga om preliminär skatt för år 1992 och slutlig skatt på grund av 1993 års
taxering.
'Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
Härigenom föreskrivs att 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §
4 m o m.2 Sjömansskatt enligt 7 §
får genom beslut om jämkning ned-
sättas i den mån förutsättningarna
för skattereduktion enligt lagen
(1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift är uppfyllda.
Jämkning får vidare ske om förut-
sättningar för skattereduktion för
underskott av kapital enligt 3 §
14 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt föreligger.
Jämkning enligt detta moment får dock endast medges i den mån skattere-
duktion ej kan antas ha skett i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal in-
komstskatt, skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt.
Bosättning eller stadigvarande vistelse här i riket krävs dock inte för jämk-
ning enligt detta moment.
4 m o m. Sjömansskatt enligt 7 §
får genom beslut om jämkning ned-
sättas i den mån förutsättningarna
för skattereduktion för underskott
av kapital enligt 3§ 14 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
föreligger.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande i fråga om sjömansskatt som erlagts eller skulle ha erlagts före ikraft-
trädandet.
'Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2Senaste lydelse 1990:1433.
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §2
Spärrbelopp enligt 3 § jämförs med sammanlagda beloppet av statlig in-
komstskatt, förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskatt som beräknats
för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I skattebelop-
pet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt un-
der beskattningsåret.
Är den skattskyldige berättigad
till nedsättning av statlig inkomst-
skatt, kommunal inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt genom skattere-
duktion som avses i 2§ 4 mom. upp-
bördslagen (1953:272) eller 3§ lagen
(1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift eller genom av-
räkning av utländsk skatt enligt sär-
skilda föreskrifter, skall skattebe-
lopp enligt första stycket beräknas
som om skattereduktion eller avräk-
ning av skatt inte hade skett. Det-
samma gäller nedsättning av sjö-
mansskatt enligt 12 § 4 mom. lagen
(1958:295) om sjömansskatt.
Är den skattskyldige berättigad
till nedsättning av statlig inkomst-
skatt, kommunal inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt genom skattere-
duktion som avses i 2 § 4 mom. upp-
bördslagen (1953:272) eller genom
avräkning av utländsk skatt enligt
särskilda föreskrifter, skall skattebe-
lopp enligt första stycket beräknas
som om skattereduktion eller avräk-
ning av skatt inte hade skett. Det-
samma gäller nedsättning av sjö-
mansskatt enligt 12 § 4 mom. lagen
(1958:295) om sjömansskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid
1993 års taxering.
'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772.
2Senaste lydelse 1991:415.
10
Härigenom föreskrivs följande.
De uppgifter som, enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt, sjömansskat-
tekungörelsen (1958:301), lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter el-
ler annan författning, sköts av riksskatteverkets sjömansskattekontor skall i
stället fullgöras av skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Prop. 1991/92:48
11
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild inkomst-
skatt för utomlands bosatta
dels att 16 § skall upphöra att gälla,
dels att 3 och 18 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Skattskyldiga är fysiska personer
som är bosatta utomlands och upp-
bär enligt denna lag skattepliktig in-
komst.
Skattskyldiga är fysiska personer
som är bosatta utomlands och upp-
bär inkomst som är skattepliktig en-
ligt 5 och som inte undantagits från
skatteplikt enligt 6 § 1 eller 4.
Sådana personer som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) är inte
skattskyldiga enligt denna lag.
Den som har gjort skatteavdrag
enligt denna lag är skyldig att lämna
kontrolluppgift. För sådan uppgift
gäller bestämmelserna om kontroll-
uppgift i lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter i
tillämpliga delar.
18 §
Den som har betalat ut belopp till
någon som är skattskyldig enligt
denna lag är skyldig att lämna kon-
trolluppgift. Kontrolluppgift skall i
förekommande fall även uppta er-
sättning som anges i 6 § 2, 3, 5 och 6.
För sådan uppgift gäller z övrigt be-
stämmelserna om kontrolluppgift i
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter i tillämp-
liga delar.
12
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1952:166) om häradsallmänningar
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Är rätt till delaktighet i häradsall-
männing förenad med fastighet som
ej är taxerad såsom lantbruksenhet,
må länsstyrelsen, på framställning
av allmänningsstyrelsen och efter
hörande av fastighetens ägare eller i
3 § omförmäld innehavare av fastig-
heten, förordna att rätten till delak-
tighet skall avlösas mot ersättning i
penningar.
Är rätt till delaktighet i häradsall-
männing förenad med fastighet som
ej är taxerad såsom jordbruksfastig-
het, må länsstyrelsen, på framställ-
ning av allmänningsstyrelsen och ef-
ter hörande av fastighetens ägare el-
ler i 3§ omförmäld innehavare av
fastigheten, förordna att rätten till
delaktighet skall avlösas mot ersätt-
ning i penningar.
Ersättningens belopp fastställes av länsstyrelsen och skall bestämmas till
två och en halv gånger sammanlagda värdet av den på fastighetens delaktig-
hetstal belöpande utdelningen från allmänningen för de senast förflutna tio
åren. Länsstyrelsen skall utsätta viss dag, då löseskillingen senast skall hava
erlagts och bevis därom inkommit till länsstyrelsen vid påföljd att förordnan-
det om avlösning eljest är förfallet.
Då beslut om avlösning vunnit laga kraft och bevis som omförmäles i
andra stycket inkommit till länsstyrelsen, åligger det länsstyrelsen att oför-
dröjligen översända meddelande om avlösningen till den som för fastighets-
registret. Genom dennes försorg skall anteckning om avlösningen verkstäl-
las i registret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
13
Härigenom föreslås att 7a§ lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Är rätt till delaktighet i allmän-
ningsskog förenad med fastighet
som ej är taxerad såsom lantbruks-
enhet, må länsstyrelsen, på fram-
ställning av allmänningsstyrelsen
och efter hörande av fastighetens
ägare eller i 3§ omförmäld inneha-
vare av fastigheten, förordna att rät-
ten till delaktighet skall avlösas mot
ersättning i penningar.
7a§*
Är rätt till delaktighet i allmän-
ningsskog förenad med fastighet
som ej är taxerad såsom jordbruks-
fastighet, må länsstyrelsen, på fram-
ställning av allmänningsstyrelsen
och efter hörande av fastighetens
ägare eller i 3 § omförmäld inneha-
vare av fastigheten, förordna att rät-
ten till delaktighet skall avlösas mot
ersättning i penningar.
Ersättningens belopp fastställes av länsstyrelsen och må, efter vad som fin-
nes skäligt, bestämmas till högst två och en halv gånger sammanlagda värdet
av den del av allmänningsskogens behållna avkastning för de senaste tio
åren, som svarar mot fastighetens delaktighetstal. Länsstyrelsen skall utsätta
viss dag, då löseskillingen senast skall hava erlagts och bevis därom inkom-
mit till länsstyrelsen vid påföljd att förordnandet om avlösning eljest är för-
fallet.
Då beslut om avlösning vunnit laga kraft och bevis som omförmäles i
andra stycket inkommit till länsstyrelsen, åligger det länsstyrelsen att oför-
dröjligen översända meddelande om avlösningen till den som för fastighets-
registret. Genom dennes försorg skall anteckning om avlösningen verkstäl-
las i registret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
1 Senaste lydelse 1955:134.
14
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,
Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Proposition om justeringar i beskattningen i
inkomstslaget tjänst, m.m.
1 Inledning
I samband med 1991 års skattereform har omfattande förändringar företagits
inom inkomstslaget tjänst. Förutom en viss utvidgning av själva inkomstsla-
get, har företagits genomgripande förändringar bl.a. av traktamentsbeskatt-
ningsreglerna, reglerna rörande avdrag för kostnader för resor i tjänsten
samt beträffande värderingen av vissa naturaförmåner, såsom förmån av fri
bil, fria måltider och lån på förmånliga villkor.
En av de principer som har legat till grund för skattereformen har varit att
olika typer av förmåner, oavsett om de utgår i form av kontant lön eller som
naturaförmåner, skall beskattas likformigt. Det skall således inte vara för-
månligare att ta ut en ersättning i form av naturaförmån än i form av kontant-
lön. Denna princip är även enligt min mening riktig.
Jag anser emellertid att det kan ifrågasättas om inte vissa av de nya reg-
lerna blivit alltför restriktivt utformade från den skattskyldiges synpunkt
sett. Vidare synes de nya reglerna i många fall ha gett upphov till administra-
tivt krångel för anställda, arbetsgivare och egenföretagare. Det är enligt min
bedömning angeläget att, utan att frångå de grundläggande principerna för
förmånsbeskattningen, se över regelsystemet vad gäller beskattningen av
traktamenten och vissa andra kostnadsersättningar. Det är också nödvändigt
att beskattningen av vissa naturaförmåner granskas i syfte att uppnå enklare
regler. Jag avser därför att senare i höst återkomma med förslag om att en
kommitté tillsätts med uppgift att se över bl.a. de nu nämnda frågorna. Även
den framtida utformningen av avdraget för kostnader för resor med bil mel-
lan bostad och arbetsplats bör ses över i detta utredningsarbete.
Jag vill i detta sammanhang också ta upp en fråga som rör uttag av social-
avgifter på jämkade förmånsvärden av naturaförmåner.
Naturaförmåner som värderas schablonmässigt, t.ex. bilförmån, kan i
vissa fall jämkas vid inkomsttaxeringen. Jämkningsmöjligheterna vid in-
komsttaxeringen föreligger oavsett i vilken form en verksamhet bedrivs. På
Prop. 1991/92:48
15
socialavgiftssidan medför dock ett jämkningsbeslut skilda effekter såvitt gäl-
ler förmån som tillkommer företagets ägare beroende på om en verksamhet
drivs som enskild näringsverksamhet eller i aktiebolagsform. Egenavgifterna
för den som driver enskild näringsverksamhet beräknas på den taxerade in-
komsten och således på ett eventuellt jämkat förmånsvärde. Drivs verksam-
heten däremot i aktiebolagsform beräknas arbetsgivaravgifterna enligt 5 §
lagen (1984:688) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare alltid på ett
ojämkat förmånsvärde. Dessa skillnader kan vara av avsevärd ekonomisk
betydelse i vissa fall.
Det torde framstå som omotiverat och orättvist för många näringsidkare
att valet av företagsform avgör möjligheten till jämkning av underlaget för
socialavgifterna.
Det finns enligt min mening anledning att ändra reglerna på så sätt att ett
jämkat förmånsvärde i dessa fall även påverkar underlaget för arbetsgivarav-
gifter. Ett arbete med att ta fram ett förslag med den angivna inriktningen
har bedrivits inom finansdepartementet. Det har emellertid visat sig att de
ändringar som erfordras för att uppnå denna förändring medför komplika-
tioner av såväl lagteknisk som administrativ art bl.a. vad gäller jämknings-
förfarandet, beräkningen av pensionsgrundande inkomst och uppbördsfrå-
gor. Det krävs därför ytterligare beredning av frågan innan ett förslag kan
läggas fram. Denna beredning skall ske skyndsamt och jag räknar med att
kunna återkomma med ett förslag till riksdagen våren 1992 och att de nya
reglerna bör kunna tillämpas redan under inkomståret 1992.
I nu förevarande proposition kommer jag, vad gäller inkomst av tjänst, att
ta upp frågan om en förlängning av den tillfälliga regleringen av nivån på
avdraget för bilresor mellan bostad och arbetsplats. Dessutom kommer jag
att föreslå vissa mindre justeringar av närmast lagteknisk art av schablonav-
draget och det särskilda grundavdraget för pensionärer.
Jag kommer vidare att ta upp frågorna om skattereduktionen för fackföre-
ningsavgift och arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för organisations-
verksamhet.
Förslag lämnas också om vissa tekniska ändringar i beskattningen för per-
soner som är bosatta utomlands.
Slutligen kommer jag att ta upp ett par begränsade frågor rörande sjö-
mansskattesystemet, nämligen förlängningen av den s.k. sexmånadersregeln
och en administrativ förändring vad gäller sjömansskattekontorets arbets-
uppgifter.
2 Avdraget för kostnader för resor till och från
arbetet
Mitt förslag: Avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbets-
plats med bil skall medges med 12 kr. per mil vid 1993 års taxering.
Beloppet skall gälla oavsett körsträckans längd.
Skälen för mitt förslag: Avdragsrätten för kostnader för resor till och från
Prop. 1991/92:48
16
arbetsplatsen är reglerad i punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskat-
telagen (1928:370), KL. Enligt anvisningspunkten skall avdraget bestämmas
enligt schablon. Beräkningen av schablonavdragets storlek har utförts av
riksskatteverket.
Nämnda bestämmelser lämnades oförändrade i 1991 års skattereform.
Emellertid kom avdragsbeloppet att uttryckligen regleras - samt att höjas -
genom föreskrifter i en särskild lag, nämligen lagen (1990:1451) om avdrag
för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års
taxeringar. Som framgår är höjningen av endast tillfällig karaktär. Avdrags-
beloppet som stadgas i denna lag uppgår vid taxeringen år 1992 till 12 kr. per
mil, oavsett körsträckans längd.
Som inledningsvis aviserats kommer grunderna för avdraget att ses över.
I avvaktan på resultatet av en sådan utredning anser jag att det är angeläget
att tillfälligt reglera avdragsrätten även vid 1993 års taxering på samma sätt
som skett vid de två föregående taxeringarna. Detta bör ske genom en sär-
skild lag.
3 Skattereduktion för fackföreningsavgift och
arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för
organisationsverksamhet
Mitt förslag: Skattereduktionen för fackföreningsavgift avskaffas
fr.o.m. 1993 års taxering.
Min bedömning: Arbetsgivares rätt till avdrag för avgift till arbetsgi-
varförening, till den del den inte avser medel för konfliktändamål, av-
skaffas för avgifter som avser tiden efter den 31 december 1991.
Skälen för mitt förslag och min bedömning: Enligt punkt 1 första stycket
av anvisningarna till 20 § KL är avgifter till föreningar och andra samman-
slutningar i vilka den skattskyldige är medlem i princip inte avdragsgilla.
Från regeln om att avdrag inte får ske för medlemsavgift har i praxis undan-
tagits avgifter till arbetsgivarorganisationer. Sådana avgifter har åtminstone
delvis ansetts ha karaktär av försäkringspremie.
Skattereduktion för fackföreningsavgifter infördes år 1983 med tillämp-
ning första gången vid 1984 års taxering (prop. 1982/83:50, SkU 15, SFS
1982:1193). Det huvudsakliga skälet till att medge reduktion för fackföre-
ningsavgift var enligt propositionen att skapa skattemässig jämställdhet mel-
lan arbetsgivarens och löntagarens kostnader för resp, facklig organisations-
verksamhet.
Skattereduktion för fackföreningsavgift medges fysisk person som varit
bosatt eller vistats i Sverige under någon del av inkomståret. Underlaget för
beräkning av skattereduktion är den medlemsavgift samt mätnings- och
granskningsavgift som den skattskyldige under inkomståret har erlagt till ar-
betstagarorganisation. Skattereduktionen uppgår till 20 % av underlaget.
Prop. 1991/92:48
17
En skattskyldig som vill erhålla skattereduktion skall framställa särskilt Prop. 1991/92:48
yrkande om det. Yrkandet kan framställas genom den skattskyldiges arbets-
tagarorganisation senast den 31 mars taxeringsåret till riksskatteverket. Om
organisationen vidarebefordrar yrkandet på ADB-medium är tidsgränsen
den 30 april taxeringsåret. Den skattskyldige kan även själv senast den 30
september taxeringsåret framställa yrkande hos skattemyndigheten. Även
efter nämnda tidpunkt kan den skattskyldige framställa sådant yrkande så-
som en begäran om omprövning enligt 84 § uppbördslagen (1953:272).
Frågan om avdragsrätt för fackföreningsavgifter har i allmänhet kopplats
till frågan om arbetsgivares rätt till avdrag för avgift till arbetsgivarförening.
Enligt gällande praxis har arbetsgivare rätt till avdrag för dessa avgifter.
Konfliktbidrag från arbetsgivarförening är i enlighet härmed skattepliktiga.
Konfliktunderstöd från fackföreningar är däremot skattefria.
Det har i riksdagen rått bred enighet om att det bör råda skattemässig jäm-
ställdhet mellan arbetsgivare och arbetstagare beträffande kostnader för or-
ganisationsverksamhet resp, fackföreningsavgifter. Även jag delar denna
uppfattning. Den utformning som reglerna för närvarande har är emellertid
principiellt felaktig.
Som tidigare nämnts är avgifter till föreningar och andra sammanslut-
ningar som den skattskyldige är medlem i normalt inte avdragsgilla. Fack-
föreningsavgiften är således att betrakta som en privat levnadskostnad för
vilken avdrag inte bör medges. Å andra sidan bör konfliktersättningar inte
vara skattepliktiga. Även arbetsgivares kostnader för organisationsverksam-
het bör i enlighet med de nämnda principerna inte vara avdragsgilla, med
undantag för sådana kostnader som avser medel för konfliktändamål. Avgif-
ter av sistnämnda slag har karaktär av försäkringspremie och bör därför en-
ligt de grundläggande principerna för företagsbeskattningen vara avdrags-
gilla även i fortsättningen. I konsekvens härmed bör utbetalda konflikter-
sättningar vara skattepliktiga.
En förändring i enlighet med vad jag här anfört innebär skattemässig lika-
behandling mellan arbetsgivares och löntagares kostnader för resp, facklig
organisationsverksamhet. Samtidigt uppnås bättre överensstämmelse med
grundläggande skatterättsliga principer än vad nuvarande regler innebär.
Enligt min mening talar starka principiella och statsfinansiella skäl för att
skattereduktionen för fackföreningsavgift avskaffas. Samma skäl motiverar
att avdragsrätten för arbetsgivares kostnader för organisationsverksamhet,
till den del dessa inte avser konfliktändamål, tas bort. Av rättviseskäl bör
båda åtgärderna vidtas samtidigt.
Med hänsyn till bl. a. den statsfinansiella situationen anser jag det synnerli-
gen angeläget att denna förändring sker redan från och med nästa år. Åtgär-
den medför en väsentlig budgetförstärkning på i storleksordningen 1,5 mil-
jarder kr.
Jag föreslår således att skattereduktionen för fackföreningsavgift avskaf-
fas redan från och med 1993 års taxering. Fackföreningsavgifter som erläggs
under år 1992 skall således inte vara skattereduktionsgrundade.
Frågan om ändrade regler för arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för
organisationsverksamhet är av betydligt mer komplicerad natur än frågan
om slopad skattereduktion för fackföreningsavgift. Bl.a. gäller det att på ett
18
rimligt sätt skilja den del av kostnaderna som avser konfliktändamål från öv-
riga kostnader för organisationsverksamhet. Ett sådant förslag bör inte före-
läggas riksdagen utan att ha varit föremål för remissbehandling. Något preci-
serat förslag i denna del kan därför inte läggas fram nu. Jag avser att våren
1992 återkomma med ett författningsförslag i denna del. Det kommande för-
slaget bör gälla från och med ingången av år 1992. De skäl som jag har redo-
visat i det föregående utgör enligt min mening anledning att med tillämpning
av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen av-
skaffa avdragsrätten för här avsedda kostnader som hänför sig till tiden efter
1991 års utgång.
Mätnings- och granskningsavgift som den skattskyldige erlagt till arbetsta-
garorganisation har genom en lagändring, som gäller fr.o.m. 1992 års taxe-
ring, räknats in i underlaget för beräkning av skattereduktion för fackföre-
ningsavgifter. Därmed slopades avdragsrätten för dessa avgifter. I och med
att skattereduktionen för fackföreningsavgifter avskaffas bör avdragsrätten
för dessa avgifter återinföras.
Slopandet av skattereduktionen för fackföreningsavgifter medför att änd-
ringar behöver göras i 20 § KL, 2 § 2 mom. uppbördslagen, 12 § 4 mom. lagen
(1958:295) om sjömansskatt och 4§ lagen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall.
I samband med att 20 § KL föreslås ändrad bör i detta sammanhang även
några redaktionella rättelser i lagtexten vidtas.
I prop. 1991/92:60 om skattepolitik för tillväxt föreslås också ändringar i
såväl 20 § KL som 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt och lagen om begräns-
ning av skatt i vissa fall. Frågorna bör samordnas vid utskottsbehandlingen.
4 Justering av schablonavdraget i inkomstlaget
tjänst
Mitt förslag: Vissa justeringar av lagteknisk karaktär företas rörande
schablonavdraget i inkomstslaget tjänst.
Skälen för mitt förslag: I samband med 1991 års skattereform höjdes det
s.k. schablonavdraget i inkomstslaget tjänst från 3 000 kr. till 4 000 kr. - jfr
33 § 2mom. KL. Dessutom vidtogs bl.a. en förändring avseende beräk-
ningen av schablonavdraget som sammanhängde med skattereglerna för
hobbyverksamhet. Enligt dessa är intäkter från hobbyverksamhet i princip
skattepliktiga i inkomstslaget tjänst enligt 31 § KL medan avdrag medges för
kostnader i sådan verksamhet enligt 33 § 1 mom. tredje stycket KL. I korthet
innebär avdragsreglerna att avdrag under vissa förutsättningar kan medges
ett beskattningsår även för kostnader som betalats året före beskattnings-
året.
Schablonavdragsgrundande intäkt är som en följd av de nya reglerna viss
intäkt av tjänst, dock inte sådan intäkt av självständigt bedriven verksamhet
som inte skall hänföras till näringsverksamhet, dvs. hobbyverksamhet. Lik-
Prop. 1991/92:48
19
som tidigare får schablonavdraget inte överstiga 10 % av intäkten och det får Prop. 1991/92:48
inte heller, ensamt eller tillsammans med andra kostnader som avses i när-
mare angivna anvisningspunkter till paragrafen (ökade levnadskostnader vid
resor utom verksamhetsorten, kostnader för hemresor m.m.), överstiga in-
täkten. Till denna begränsning av schablonavdraget fogades emellertid vid
nämnda tidpunkt också ett beaktande av kostnader i hobbyverksamhet ge-
nom att i andra meningen i 33 § 2 mom. KL även omnämndes kostnader som
avses i 1 mom. tredje stycket.
Med hänsyn till uppbyggnaden av den aktuella bestämmelsen bör emeller-
tid schablonavdragets storlek inte begränsas på grund av att kostnader som
avses i 1 mom. tredje stycket nämnda paragraf förekommer. Bestämmelsen
bör därför ändras i enlighet härmed.
I den lydelse av punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL som gällde t.o.m.
1991 års taxering nämndes som avdragsgilla kostnader i tjänsten inte bara
ökade levnadskostnader utan även kostnaden för resan. Därigenom kom
kostnader för t.ex. taxi eller tågresor att vara avdragsgilla vid sidan av scha-
blonavdraget. Detta blir inte fallet med den nuvarande lydelsen av punkt 3.
Det blir först när man kommer över schablonavdragsbeloppet som man i
praktiken kan tillgodoräkna sig avdraget.
Det synes inte ha varit avsikten med de ändringar som i samband med
skattereformen företogs i nämnda bestämmelse att kostnader för resa i tjäns-
ten skulle ingå i schablonavdraget. Jag föreslår därför en ändring av gällande
regler så att kostnader för resor i tjänsten även i fortsättningen blir avdrags-
gilla vid sidan av schablonavdraget. Även detta föranleder en ändring i 33 §
2mom. KL.
Ändringarna bör gälla retroaktivt från och med 1992 års taxering.
5 Justering av det särskilda grundavdraget för
pensionärer
Mitt förslag: Bestämmelsen om att det särskilda grundavdraget för
pensionärer skall avtrappas mot kapitalinkomster endast till den del
de överstiger 1 600 kr. utvidgas till att omfatta även skattskyldig som
gått i pension under beskattningsåret.
Skälen för mitt förslag: Enligt punkt 29 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1990:650) om ändring i KL avtrappas det särskilda grundavdraget för
pensionärer vid 1992 och 1993 års taxeringar mot kapitalinkomster, inkoms-
ter av passiv näringsverksamhet och mot förmögenhet. Från och med 1994
års taxering avtrappas det särskilda grundavdraget inte mot inkomster av
nämnt slag eller mot förmögenhet. Den ursprungliga utformningen av be-
stämmelsen innebar att även pensionärer som endast har små ränte- eller
utdelningsinkomster och relativt låga pensionsinkomster skulle få ett mins-
kat särskilt grundavdrag under åren 1991 och 1992 på grund av kapitalin-
komsterna. För att undvika denna effekt föreslogs i prop. 1990/91:54 en änd-
20
ring av nämnda övergångsbestämmelse så att det särskilda grundavdraget
skulle avtrappas mot kapitalinkomster endast till den del de överstiger
1 600 kr. Den föreslagna justeringen gällde endast dem som varit pensionä-
rer under hela beskattningsåret. För skattskyldiga som gått i pension under
beskattningsåret infördes ingen motsvarande lättnad.
Riksdagen godkände propositionens förslag i dessa delar (1990/91:SkU10,
rskr. 106, SFS 1990:1421).
Samtidigt genomfördes en ändring i lagen om självdeklaration och kon-
trolluppgifter så att folkpensionärer inte skall behöva lämna självdeklaration
så snart de har kapitalinkomster. Även här anges en gräns på 1 600 kr.
Skälen för att medge en lindring av avtrappningen av det särskilda grund-
avdraget mot kapitalinkomster är i och för sig inte lika starka när det gäller
den grupp pensionärer som går i pension under beskattningsåret. Avtrapp-
ningen av det särskilda grundavdraget sker för denna grupp mot taxerad in-
komst och påverkas således av arbetsinkomsterna. De har också i stor ut-
sträckning betydande arbetsinkomster och därmed ofta inte högre särskilt
grundavdrag än vad som motsvarar grundavdraget för ickepensionärer. De
måste vidare i regel ändå deklarera. Även i denna grupp kan det emellertid
finnas pensionärer för vilka det är lika motiverat att begränsa avtrappningen
mot kapitalinkomster som beträffande dem som varit folkpensionärer under
hela beskattningsåret. Jag föreslår därför att en motsvarande begränsning av
avtrappningen mot kapitalinkomster införs för dem som går i pension under
beskattningsåret. Detta innebär också en viss administrativ förenkling. Den
nya bestämmelsen bör gälla redan vid 1992 års taxering.
Förslaget föranleder en ändring i punkt 29 av övergångsbestämmelserna
till lagen (1990:650) om ändring i KL.
6 Beskattning av sjömän
Mitt förslag: De arbetsuppgifter som enligt lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt, sjömansskattekungörelsen (1958:301), lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter eller enligt annan författning ankommer
på riksskatteverkets sjömansskattekontor skall i stället fullgöras av
skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.
Skälen för mitt förslag: I finansdepartementets promemoria (Ds 1991:41)
Beskattning av sjömän, föreslogs att sjömansskattesystemet skulle avskaffas
fr.o.m. år 1992. Ett genomförande av detta förslag hade inneburit att riks-
skatteverkets särskilda sjömansskattekontor i Göteborg hade måst avveck-
las. Regeringen har valt att inte nu lägga fram ett sådant förslag. En ny sjö-
fartspolitik skall läggas fast och frågan om den framtida beskattningen av
sjömän är beroende av ställningstagandena till sjöfartspolitiken i sin helhet.
Det nuvarande sjömansskattesystemet blir således kvar för åtminstone år
1992.
Prop. 1991/92:48
21
Situationen för personalen vid sjömansskattekontoret i Göteborg, ca 20
personer, har sedan länge utmärkts av osäkerhet om den framtida anställ-
ningen. Enligt promemorians förslag skulle de kvarvarande arbetsuppgif-
terna efter ett upphävande av sjömansskattelagen överföras till skattemyn-
digheten i Göteborgs och Bohus län. Riksskatteverket har i sitt remissvar
framhållit att oavsett om någon reformering av sjömansskatten kommer till
stånd eller inte bör det nuvarande sjömansskattekontorets uppgifter över-
föras till skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. På detta sätt klar-
görs situationen för sjömansskattekontorets personal. Även för riksskatte-
verket medför denna lösning administrativa fördelar.
Jag delar riksskatteverkets uppfattning att det är lämpligt att föra över
handläggningen av de ärenden som i dag behandlas av sjömansskattekonto-
ret till skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. En särskild lag bör
därför införas som föreskriver att de uppgifter som enligt sjömansskattela-
gen eller andra författningar ankommer på sjömansskattekontoret i stället
skall fullgöras av skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. Sjömans-
skattenämnden bör dock även i fortsättningen vara en av regeringen förord-
nad nämnd inom riksskatteverket. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari
1992.
Mitt forslag: Den särskilda sexmånadersregeln för sjömän på ut-
ländska fartyg ges fortsatt giltighet t.o.m. 1993 års taxering.
Skälen för mitt förslag: Inkomster som åtnjutits under vistelse utomlands
och som uppburits vid anställning hos arbetsgivare som bedriver närings-
verksamhet från fast driftställe i det land där arbetet utförs är, t.o.m. 1991
års taxering, skattefria om anställningen och vistelsen utomlands varat minst
sex månader och inkomsten belastat driftstället som omkostnad. Sådan skat-
tefrihet gäller normalt inte vid anställning ombord på utländskt fartyg. Från
denna huvudregel infördes dock genom lagstiftning år 1985 ett tidsbegränsat
undantag (prop. 1984/85:175, SkU 59, rskr. 351, SFS 1985:362). Undantaget
tar sikte på ombordanställda på utländska fartyg, vilka huvudsakligen går i
sådan oceanfart som avses i lkap. 7§ 8 fartygssäkerhetsförordningen
(1988:594), och där anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex
månader hos arbetsgivare, som är inländsk juridisk person eller en här i riket
bosatt fysisk person. Regeln avsågs gälla enbart vid 1986-1988 års taxe-
ringar. Bakgrunden till bestämmelsen var det s.k. internationaliseringsavta-
let som kom till för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Regelns giltig-
hetstid har dock förlängts till att gälla även 1989 t.o.m. 1992 års taxeringar.
Som jag nämnt avser regeringen att göra en allmän översyn av sjöfartspoli-
tiken. I avvaktan på att en sådan översyn blir färdig föreslår jag att giltighets-
tiden för den särskilda sexmånadersregeln för sjömän förlängs till att avse
också 1993 års taxering. Mitt förslag föranleder en ändring i punkt 3 av anvis-
ningarna till 54 § KL.
Prop. 1991/92:48
22
7 Vissa tekniska ändringar i lagen (1991:586) om Prop. 1991/92:48
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mitt förslag: Skattemyndigheten föreslås få möjlighet att meddela be-
slut om skattebefrielse enligt 8§ lagen (1991:586) om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta.
Arbetsgivare som betalar ut ersättning vilken är undantagen från
skatteplikt enligt denna lag föreslås lämna kontrolluppgift om detta i
stället för meddelande månaden efter utbetalningen.
Skälen för mitt förslag: Med den utformning som 3 § lagen om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta erhållit är det inte möjligt för skattemyn-
digheten att med stöd av 8 § utfärda beslut om skattebefrielse i det fall en
person uppburit inkomst som är undantagen från beskattning enligt denna
lag. Det är angeläget för såväl den som uppbär ersättningen som för utbeta-
laren - vilken kan bli ansvarig för inte innehållen skatt - att genom ett for-
mellt beslut erhålla besked från skattemyndigheten om huruvida en inkomst
är undantagen från beskattning eller inte. Därför föreslås att den formella
skattskyldigheten enligt ovan nämnda lag utvidgas till att omfatta personer
som uppbär vissa i 6 § angivna inte skattepliktiga inkomster. Därigenom ges
skattemyndigheten möjlighet att meddela beslut om skattebefrielse enligt 8 §
denna lag.
Den föreslagna ändringen gör det också möjligt att lämna sådant medde-
lande som anges i 16 § i fråga om inkomster som undantagits från beskattning
i denna lag. Då detta skulle bli onödigt betungande för t.ex. pensionsutbeta-
lare som gör sådana utbetalningar varje månad föreslås att utbetalaren i stäl-
let lämnar kontrolluppgift enligt bestämmelserna i lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter.
Förslagen innebär ändringar i 3 och 18 §§ lagen om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta samt att 16 § samma lag upphävs. Eftersom avsikten är
att de föreslagna ändringarna skall träda i kraft samtidigt med lagen i övrigt
behövs inte någon särskild bestämmelse om ikraftträdandet.
8 Viss begreppsjustering
Mitt förslag: Begreppet ”taxerad som jordbruksfastighet” i lagen om
häradsallmänningar och i lagen om allmänningsskogar i Norrland och
Dalarna ersätts med begreppet ”taxerad som lantbruksenhet”.
Skälen för mitt förslag: I samband med att beskattningsnaturen jordbruks-
fastighet och annan fastighet slopades vid fastighetstaxeringen fr.o.m. den
1 januari 1991 vidtogs samtidigt vissa begreppsändringar också i annan lag-
23
stiftning. Bl.a. ersattes orden ”taxerad som jordbruksfastighet” i ett flertal Prop. 1991/92:48
författningar med ”taxerad som lantbruksenhet” (jfr prop. 1990/91:47,
SkU6, rskr. 80, SFS 1990:1384-1394).
En konsekvensändring av detta slag behöver göras även i 8§ lagen
(1952:166) om häradsallmänningar och i 7a§ lagen (1952:167) om allmän-
ningsskogar i Norrland och Dalarna, där orden ”taxerad som jordbruksfas-
tighet” fortfarande står kvar.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet.
9 Budgeteffekter
Slopandet av skattereduktionen för fackföreningsavgift och slopad avdrags-
rätt för arbetsgivares kostnader för organisationsverksamhet medför ökade
skatteintäkter om uppskattningsvis 1,5 miljarder kr. per år, varav 1,15 mil-
jarder avser skattereduktionen för fackföreningsavgift. De övriga förslagen
kan inte antas ge annat än obetydliga budgeteffekter.
10 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid
1993 års taxering,
3. lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion för fack-
föreningsavgift,
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
6. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,
7. lag om överflyttande av arbetsuppgifter från riksskatteverkets sjö-
mansskattekontor till skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län,
8. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utom-
lands bosatta,
9. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,
10. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland
och Dalarna.
Förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna be-
tydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas över lagförsla-
gen.
11 Hemställan
Jag hemställer att regeringen
dels föreslår riksdagen att anta de upprättade lagförslagen,
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i övrigt om
arbetsgivares rätt till avdrag för avgift till arbetsgivarförening (avsnitt 3).
24
12 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de
åtgärder och det ändamål som han har hemställt om.
25
Innehållsförteckning ProP-1991/92:48
Propositionen.............................................. 1
Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1
Propositionens lagförslag.................................... 2
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)..... 2
2. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från ar-
betsplatsen vid 1993 års taxering..................... 6
3. lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduk-
tion för fackföreningsavgift.......................... 7
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)............ 8
5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt.... 9
6. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa fall......................................... 10
7. lag om överflyttande av arbetsuppgifter från riksskatte-
verkets sjömansskattekontor till skattemyndigheten i Gö-
teborgs och Bohus län.............................. 11
8. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomst-
skatt för utomlands bosatta......................... 12
9. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar 13
10. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna.............................. 14
Utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991............ 15
1 Inledning ............................................. 15
2 Avdraget för kostnader för resor till och från arbetet....... 16
3 Skattereduktion för fackföreningsavgift och arbetsgivares av-
dragsrätt för kostnader för organisationsverksamhet........ 17
4 Justering av schablonavdraget i inkomstslaget tjänst........ 19
5 Justering av det särskilda grundavdraget för pensionärer.... 20
6 Beskattning av sjömän.................................. 21
6.1 Administrativa förändringar......................... 21
6.2 Anställda ombord på utländska fartyg................ 22
7 Vissa tekniska ändringar i lagen (1991:586) om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta........................ 23
8 Viss begreppsjustering.................................. 23
9 Budgeteffekter ........................................ 24
10 Upprättade lagförslag................................... 24
11 Hemställan............................................ 24
12 Beslut................................................ 25
26
gotab 40088, Stockholm 1991