Regeringens proposition
Vissa kyrkliga frågor
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 39
Prop. 1991/92:39
Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 5
1 Inledning.................................................. 7
2 Domkapitlets sammansättning m. m.......................... 8
2.1 Adjungerade ledamöter i domkapitlet ..................... 8
2.2 En domprosttjänst i varje stift............................ 9
3 Tillsättningsnämndens sammansättning....................... 10
4 Inrättandet av prästtjänster m. m............................. 11
4.1 Antalet prästtjänster .................................... 11
4.2 Personliga prästtjänster ................................. 12
4.3 Prästtjänster för flera stift ............................... 13
5 Vissa frågor väckta av 1991 års kyrkomöte..................... 14
5.1 Konsekvensändringar till följd av folkbokföringsreformen ... 14
5.2 Den särskilda kyrkoavgift som beräknas på skogsbruksvärdet . 15
6 Ikraftträdande m. m......................................... 15
7 Upprättade lagförslag....................................... 16
8 Ärendet till riksdagen....................................... 16
Propositionens lagförslag...................................... 17
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan . 17
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet .... 18
3 Förslag till lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181)........ 19
4 Förslag till lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182)......... 20
5 Förslag till lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184) .... 21
6 Förslag till lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988:185) .. 23
Bilaga 1 Kyrkomötets skrivelse 1991:11 ......................... 24
Bilaga 2 Kyrkomötets skrivelse 1991:6 .......................... 25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991 . 26
fl Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 39
Prop.
1991/92:39
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Vid regeringssammanträdet har chefen för civildepartementet varit före-
dragande.
Stockholm den 24 oktober 1991
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Inger Davidson
I propositionen föreslås vissa ändringar i den kyrkliga lagstiftningen med
anledning av framställningar från 1990 och 1991 års kyrkomöten.
I domkapitelslagen (1988:181) och prästanställningslagen (1988:184)
föreslås ändringar som i huvudsak innebär följande.
— När biskopen eller domprosten har förhinder att tjänstgöra som leda-
mot i domkapitlet skall domkapitlet kunna adjungera den som har
anställning som präst i stiftet. Detsamma skall gälla också om tjänsten
som biskop eller domprost är vakant.
— Regeringen skall inte längre få besluta om undantag från regeln att det
skall finnas en tjänst som domprost i varje stift.
— Kyrkoherden i ett flerförsamlingspastorat skall ingå som ledamot i
pastoratets tillsättningsnämnd.
— Regeringen skall inte längre fastställa hur många statligt reglerade präst-
tjänster som får finnas inrättade i landet. Svenska kyrkans centralstyrel-
se skall inte längre besluta hur många prästtjänster som får finnas
inrättade i de olika stiften.
— Stiftsstyrelsen skall i stället för Svenska kyrkans centralstyrelse inrätta
tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt.
I domkapitelslagen föreslås också konsekvensändringar till följd av folk-
bokföringsreformen. Motsvarande ändringar föreslås i lagen (1982:942)
om svenska kyrkan, lagen (1982:943) om kyrkomötet, kyrkofondslagen Prop. 1991/92:39
(1988:182) och kyrkliga indelningslagen (1988:185).
I propositionen föreslås dessutom att det för år 1992 skall gälla samma
grunder för beräkning av den särskilda kyrkoavgiften på skogsbruksvärdet
som har gällt för åren 1989— 1991. Detta görs möjligt genom en ny över-
gångsbestämmelse till kyrkofondslagen.
De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1992.
Regeringen beslutade den 6 december 1990 (RegSkr 1990:1) att inhämta
kyrkomötets yttrande över inom civildepartementet upprättade förslag
dels till en ny kyrkolag, dels till lag om ändring i domkapitelslagen
(1988:181, ändrad senast 1989:984) och till lag om ändring i prästanställ-
ningslagen (1988:184, omtryckt 1991:320).
Vi tar nu upp frågan om ändringarna i domkapitelslagen och prästan-
ställningslagen, eftersom dessa ändringar bör träda i kraft redan den 1
januari 1992. Kyrkomötet har i allt väsentlig godtagit lagförslagen. Kyrko-
mötets skrivelse (kskr. 1991:11) har lagts som bilaga 1.
Vi avser att senare återkomma med förslag till en ny kyrkolag och
därmed sammanhängande frågor.
Kyrkomötet har i den nyss nämnda skrivelsen även anhållit om vissa
ändringar i domkapitelslagen och prästanställningslagen med anledning av
att regeringen har beslutat att inrätta en tjänst som domprost i Visby stift.
Dessa ändringar bör också träda i kraft den 1 januari 1992.
Kyrkomötet har också anhållit om vissa lagändringar som en följd av
folkbokföringsreformen (jfr prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 320) och den
nya folkbokföringslagen (1991:481), som trädde i kraft den 1 juli 1991. De
lagar som berörs är domkapitelslagen, lagen (1982:942) om svenska kyr-
kan (omtryckt 1991:319), lagen (1982:943) om kyrkomötet (ändrad senast
1990:299), kyrkofondslagen (1988:182, ändrad senast 1990:402) och
kyrkliga indelningslagen (1988:185, ändrad senast 1990:302).
Kyrkomötet har vidare (kskr. 1991:6) anhållit om att övergångsregle-
ringen i fråga om den särskilda kyrkoavgift som beräknas på skogsbruks-
värdet skall förlängas. Kyrkomötets skrivelse återfinns i bilaga 2. Kyrko-
fondens styrelse har tagit upp samma fråga i en skrivelse den 6 juni 1991
till civildepartementet (dnr C91/1411/KY).
Frågan om domkapitlens sammansättning behandlas i avsnitt 2. I av-
snitt 3 tas upp frågan om tillsättningsnämndens sammansättning. Frågor
om inrättandet av prästtjänster m.m. behandlas i avsnitt 4. I avsnitt 5
behandlas de frågor som har väckts av 1991 års kyrkomöte. Frågor om
ikraftträdande m. m. behandlas i avsnitt 6.
1 propositionen berörda lagförslag är av sådan beskaffenhet att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.
Prop. 1991/92:39
12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 39
Prop.1991/92:39
Regeringens förslag: När biskopen eller domprosten har förhinder
att tjänstgöra som ledamot i domkapitlet skall domkapitlet få
adjungera den som har anställning som präst i stiftet. Detsamma
skall gälla också när tjänsten som biskop eller domprost är vakant.
Förslaget innebär ändringar i 2 § domkapitelslagen.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak förslaget (RegSkr 1990:1 s.
109-111,2KL 1991:1,kskr. 11).
Gällande ordning: Domkapitlet består enligt 2 § domkapitelslagen av
biskopen som ordförande, domprosten eller — där det inte finns någon
domprost — en av regeringen för sex år i sänder bland stiftets kyrkoherdar
förordnad ledamot som vice ordförande, en präst vald av stiftets präster
samt tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.
För prästledamoten och lekmannaledamöterna skall det finnas lika
många suppleanter, som utses på samma sätt som ledamöterna.
När domkapitlet handlägger frågor om att skilja någon från det kyrkliga
ämbetet skall domkapitlets sekreterare också ingå som ledamot.
Domkapitlets nuvarande sammansättning överensstämmer i huvudsak
med vad som gällde före den 1 juli 1989 enligt lagen (1936:567) om
domkapitel.
Skälen för regeringens förslag: I motiven till den nya domkapitelslagen
anfördes att de speciella frågorna om kyrkans lära och gudstjänst samt
utövandet av det kyrkliga ämbetet motiverar ett fortsatt starkt prästerligt
inslag i domkapitlet (prop. 1987/88:31 s. 115).
Enligt 1936 års domkapitelslag kunde domkapitlet vid uppkommen
ledighet för någon ledamot för viss tid eller för ett visst ärende adjungera
en person som var behörig att väljas till ledamot i domkapitel. Därigenom
kunde vid förfall för någon av de självskrivna ledamöterna balansen
mellan präster och lekmän upprätthållas. Någon motsvarighet till denna
möjlighet togs inte in i den nya domkapitelslagen. Frågan kommenterades
inte särskilt i förarbetena till lagen.
Frågan om att återinföra möjligheten att adjungera ledamöter i domka-
pitlet har väckts genom en motion vid 1990 års kyrkomöte (Kmot
1990:27). Andra kyrkolagsutskottet anför i sitt betänkande med anledning
av motionen (2KL 1990:5) att det är angeläget att viktiga beslut av
domkapitlet alltid skall kunna fattas i en sammansättning som ger uttryck
för balansen mellan prästerlig ämbetsförvaltning och folkligt förankrat
självstyre. Utskottet anser därför att det måste bli möjligt att på ett eller
annat sätt ersätta de ledamöter som inte är valda. Kyrkomötet beslutade
att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört (kskr.
1990:17).
Med anledning av kyrkomötets begäran föreslog regeringen i skrivelsen
till kyrkomötet (RegSkr 1990:1) att domkapitlet bör kunna adjungera en
präst som ledamot när biskopen eller domprosten har förfall eller tjänsten Prop. 1991/92: 39
som biskop eller domprost är vakant. Kyrkomötet har i huvudsak godtagit
förslaget. Vi föreslår därför att bestämmelser om detta tas in i 2 § domka-
pitelslagen (se vidare avsnitt 2.2).
Regeringens förslag: Regeringen skall inte längre få besluta om
undantag från regeln att det skall finnas en tjänst som domprost i
varje stift.
Förslaget innebär ändringar i 2 § domkapitelslagen och 3 § präst-
anställningslagen.
1991 års kyrkomötes förslag överensstämmer med vårt (2KL 1991:1,
kskr. 11).
Gällande ordning: Enligt 3 § prästanställningslagen skall det i varje
pastorat finnas en kyrkoherde. I det pastorat där stiftets domkyrka är
belägen skall det i stället finnas en tjänst som domprost, om inte regering-
en bestämmer något annat.
Domprosten är ledamot och vice ordförande i domkapitlet. I 2 § domka-
pitelslagen finns det bestämmelser om domkapitlets sammansättning för
det fall det inte finns en domprost. Regeringen skall då förordna en av
stiftets kyrkoherdar att vara domkapitlets vice ordförande.
I Visby domkyrkoförsamlings pastorat var tidigare tjänsten som biskop i
stiftet förenad med tjänsten som kyrkoherde i pastoratet. Efter begäran av
1985 års kyrkomöte (Kmot 1985:98, KL 26, kskr. 31) föreslog regeringen i
prop. 1985/86:34 att lagen (1957:577) om prästval skulle ändras så att det
skulle bli möjligt att inrätta en från biskopstjänsten skild tjänst som
kyrkoherde i Visby domkyrkoförsamling. Riksdagen antog förslaget (KU
1985/86:9, rskr. 22). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 1986.
Regeringen inrättade tjänsten som kyrkoherde i pastoratet fr. o. m. den 1
maj 1986.
Visby stift har alltså i motsats till övriga stift inte haft någon domprost-
tjänst. Regeringen har emellertid inrättat en tjänst som domprost i Visby
domkyrkoförsamlings pastorat fr. o. m. den 1 januari 1992 (dnr
C91/934/KY).
Skälen för regeringens förslag: Numera finns det en inrättad tjänst som
domprost i varje stift. Därigenom har åstadkommits en enhetlig ordning
för prästorganisationen i samtliga pastorat där stiftets domkyrkor är beläg-
na. Möjligheten för regeringen att besluta om undantag från regeln att det
skall finnas en tjänst som domprost i det pastorat där stiftets domkyrka är
belägen bör därför avskaffas. En ändring med denna innebörd bör göras i
3 § prästanställningslagen. Som en följd av detta bör bestämmelsen i 2 §
domkapitelslagen om domkapitlets sammansättning när det inte finns en
domprost tas bort. Vårt förslag innebär vidare att det inte längre behövs
några särskilda bestämmelser om inrättande av tjänster som domprost. Vi
återkommer till den frågan i avsnitt 4.1.
Prop. 1991/92:39
Regeringens förslag: Kyrkoherden i ett flerforsamlingspastorat skall
ingå som självskriven ledamot i tillsättningsnämnden.
Förslaget innebär ändringar i 7 § prästanställningslagen.
1991 års kyrkomöte tillstyrker förslaget (RegSkr 1990:1 s. 112 och 113,
2KL 1991:1, kskr. 11).
Gällande ordning: Enligt 7 § prästanställningslagen skall det i varje
flerforsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd.
Tillsättningsnämnden har till uppgift att tillsätta tjänster som kyrkoher-
de, komminister och kyrkokomusiker i pastoratet. I ett enförsamlingspas-
torat tillsätts dessa tjänster av församlingens kyrkoråd.
Tillsättningsnämndens ledamöter utses av kyrkoråden i församlingarna
i pastoratet. Antalet ledamöter och hur många av dem som varje försam-
ling skall utse bestäms genom en överenskommelse mellan berörda kyr-
koråd. Om de inte kan enas bestäms antalet av stiftsstyrelsen. Varje
församling skall utse minst en ledamot.
Skälen för regeringens förslag: 1990 års kyrkomöte (2KL 1990:3, kskr.
3) har pekat på den omotiverade skillnad som kan uppkomma mellan
kyrkoherdens ställning i ett enförsamlingspastorat och i ett flerförsam-
lingspastorat i ärenden som rör tillsättning av tjänsteinnehavare för vilka
kyrkoherden i normalfallet är arbetsledare. Genom att kyrkoherden i ett
flerforsamlingspastorat inte är garanterad en plats i tillsättningsnämnden
kan han komma att ställas utanför.
Regeringen har i skrivelsen till kyrkomötet (RegSkr 1990:1) föreslagit
att kyrkoherden i ett flerforsamlingspastorat skall ingå som ledamot i
tillsättningsnämnden. Kyrkomötet har tillstyrkt förslaget. Vi föreslår nu
att bestämmelser om detta tas in i 7 § prästanställningslagen.
På samma sätt som en vikarie på en kyrkoherdetjänst i dag inträder som
ledamot i pastoratskyrkorådet skall självfallet på motsvarande sätt en
vikarie för kyrkoherden i ett flerforsamlingspastorat inträda som ledamot i
tillsättningsnämnden.
10
Regeringens förslag: Regeringen skall inte längre fastställa hur
många statligt reglerade prästtjänster som får finnas inrättade i
landet.
Svenska kyrkans centralstyrelse skall inte längre besluta hur
många prästtjänster som får finnas inrättade i varje stift.
Stiftsstyrelsen får inrätta tjänster som kyrkoherde, komminister,
stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt.
När en tjänst som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kon-
traktsadjunkt eller pastorsadjunkt blir ledig, skall stiftsstyrelsen prö-
va om den behöver tillsättas. Om tjänsten inte behöver tillsättas
skall den hållas vakant eller dras in.
Förslaget innebär att 2 och 26 §§ prästanställningslagen kan upp-
hävas samt att 24, 25 och 58 §§ samma lag ändras.
1991 års kyrkomöte tillstyrker forslaget (RegSkr 1990:1 s. 113—120,
2KL 1991:1, kskr. 11).
Gällande ordning: Enligt 2 § prästanställningslagen fastställer regeringen
hur många statligt reglerade prästtjänster som får finnas inrättade inom
svenska kyrkan. Svenska kyrkans centralstyrelse skall inom det av rege-
ringen fastställda antalet tjänster varje år besluta hur många tjänster som
får finnas inrättade i varje stift.
Regeringen har i 5 § prästanställningsförordningen (1989:84, omtryckt
1990:905) föreskrivit att det får finnas inrättade sammanlagt 3 700 statligt
reglerade prästtjänster.
Enligt 24 § prästanställningslagen prövar Svenska kyrkans centralstyrel-
se frågor om inrättande av bl. a. tjänster som stiftsadjunkt och kontrakts-
adjunkt. Stiftsstyrelsen prövar samma frågor beträffande tjänster som
kyrkoherde, komminister och pastorsadjunkt.
Skälen för regeringens förslag: 1990 års kyrkomöte anhöll om lagänd-
ringar av innebörd att stiftsstyrelserna skall besluta om prästorganisa-
tionen i stället för regeringen och Svenska kyrkans centralstyrelse (CsSkr
1990:5, 2KL 2, kskr. 2).
Kyrkomötets förslag innebär en betydelsefull decentralisering till kyrkli-
ga organ på stiftsplanet. Förslaget ligger väl i linje med de strävanden om
delegering och avreglering som har varit målsättningen för det kyrkliga
reformarbetet under senare år. Regeringen är därför för sin del beredd att
tillmötesgå kyrkomötets önskemål om ett förenklat och decentraliserat
beslutsförfarande när det gäller antalet prästtjänster och frågor om att
också inrätta tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt. Vårt förslag
innebär att stiftsstyrelsen får inrätta, dra in eller vakantsätta alla präst-
tjänster i stiftet utom tjänster som biskop och domprost.
Förslaget innebär att 2 och 26 §§ prästanställningslagen kan upphävas
samt att 24 och 25 §§ samma lag ändras.
Prop. 1991/92:39
11
Förslaget innebär alltså att Svenska kyrkans centralstyrelse inte längre Prop. 1991/92: 39
skall besluta i frågor om stiftens prästorganisation. Bestämmelserna i 58 §
prästanställningslagen om överklagande av centralstyrelsens beslut i såda-
na frågor bör som konsekvens av detta tas bort.
Regeringens förslag: Personliga prästtjänster skall inrättas på sam-
ma sätt som andra prästtjänster.
Förslaget innebär ändringar i 24 § prästanställningslagen.
1991 års kyrkomöte tillstyrker förslaget (RegSkr 1990:1 s. 116—118,
2KL 1991:1, kskr. 11).
Gällande ordning: Personliga tjänster som präst inrättas enligt 24 §
andra stycket prästanställningslagen av Svenska kyrkans centralstyrelse.
En personlig prästtjänst får enligt 49 § prästanställningsförordningen in-
rättas om det behövs for en präst som är arbetshandikappad. Kostnaderna
för avlöningsförmånerna till en präst som är anställd på en personlig tjänst
skall enligt 51 § samma förordning betalas av medel ur kyrkofonden.
Antalet personliga tjänster för präster får enligt 48 § förordningen inte
överstiga en procent av det totala antalet inrättade prästtjänster i landet.
Skälen för regeringens förslag: 1990 års kyrkomöte har föreslagit att
ansvaret för personliga tjänster skall ligga på stiftsnivå. Också kostnadsan-
svaret för avlöningsförmånerna för dessa prästtjänster bör enligt kyrkomö-
tet läggas på stiftssamfälligheterna (2KL 1990:2 avsnitt 2, kskr. 2).
Den reella innebörden av en personlig tjänst är att tjänsten upphör utan
vidare åtgärd när innehavaren lämnar den. Möjligheter att inrätta och
samtidigt tillsätta personliga tjänster har bara kunnat användas när det har
behövts for präster som av någon anledning är arbetshandikappade.
Till ledning för bedömningen om ett sådant behov föreligger har i
praktiken krävts en kvalificerad utredning. En sådan utredning skall inte
bara visa att ett arbetshandikapp föreligger, utan också att man inte — ens
efter sådana rehabiliteringsåtgärder som varje arbetsgivare är skyldig att
vidta — har kunnat finna en lämplig användning för prästen inom ramen
för den ordinarie prästtjänstorganisationen.
I enlighet med kyrkomötets begäran föreslog regeringen i skrivelsen till
1991 års kyrkomöte (RegSkr 1990:1) att beslutanderätten när det gäller
inrättande och tillsättning av personliga tjänster flyttas från Svenska kyr-
kans centralstyrelse till stiftsstyrelserna. Kyrkomötet har godtagit försla-
get.
Ett viktigt skäl för förslaget var att stiftsstyrelsen har ett ansvar för den
prästerliga organisationen i stiftet. Genom sin närhet till verksamheten
bör stiftsstyrelsen också ha bättre möjligheter än centralstyrelsen att i det
enskilda fallet pröva möjligheterna till rehabilitering eller andra åtgärder,
innan behovet av att inrätta en personlig tjänst eventuellt uppstår.
I normalfallet torde det vara lämpligast att inrätta personliga tjänster i
12
stiftssamfälligheten. Eftersom det skall finnas en tjänst som kyrkoherde i Prop. 1991/92: 39
varje pastorat, kan det inte komma i fråga att vid sidan om kyrkoherden ha
en personlig tjänst som kyrkoherde i ett pastorat. Personliga tjänster som
komminister bör kunna inrättas, dock bara i undantagsfall eftersom det
kan möta svårigheter att inordna sådana tjänster inom ramen för prästor-
ganisationen i ett enskilt pastorat. Detta gäller i synnerhet mindre pas-
torat. Även om en personlig tjänst formellt inrättas som en tjänst som
stifts- eller kontraktsadjunkt, är det emellertid ingenting som hindrar att
innehavaren behåller sin tidigare tjänstetitel som kyrkoherde eller kommi-
nister.
Eftersom en personlig tjänst inrättas för en viss person sker tillsättning-
en av tjänsten samtidigt. Om den personliga tjänsten skall vara en tjänst
som stifts- eller kontraktsadjunkt, kan därför stiftsstyrelsen inrätta och
tillsätta tjänsten enligt de bestämmelser som gäller för sådana stiftstjäns-
ter. Om den personliga tjänsten undantagsvis inrättas som en komminis-
tertjänst får tillsättning ske genom förflyttning enligt nuvarande bestäm-
melser i 10 och 11 §§ prästanställningslagen.
Som kyrkomötet föreslagit bör personliga prästtjänster inte ledigkungö-
ras (2KL 1991:1, kskr. 11). Det är regeringen som i en förordning skall
meddela föreskrifter om detta.
Kostnaderna för avlöningsförmåner åt präster som innehar personliga
tjänster betalas i dag ur kyrkofonden. När beslutanderätten i fråga om
sådana tjänster flyttas från Svenska kyrkans centralstyrelse till stiftsstyrel-
sen, bör kostnaderna betalas på samma sätt som i allmänhet gäller för
stifts- och pastoratstjänster. De stiftssamfälligheter eller de pastorat som är
berörda bör dock kunna få bidrag ur kyrkofonden till kostnaderna genom
stiftsbidraget eller det däri ingående strukturbidraget.
Vårt förslag innebär att några särskilda lagbestämmelser om personliga
prästtjänster inte längre behövs. Föreskrifterna i 24 § andra stycket präst-
anställningslagen om inrättande av sådana tjänster kan därför upphävas.
De bör dock fortfarande gälla för de präster som vid tidpunkten för
lagändringens ikraftträdande innehar en personlig tjänst. Detta bör framgå
av en övergångsbestämmelse till lagen.
Regeringens förslag: Prästtjänster för flera stift skall inrättas på
samma sätt som andra prästtjänster.
Förslaget innebär ändringar i 24 § prästanställningslagen.
1991 års kyrkomöte tillstyrker förslaget (RegSkr 1990:1 s. 118 och 119,
2KL 1991:1, kskr. 11).
Gällande ordning: Tjänster för präst med tjänstgöring i flera stift inrät-
tas enligt 24 § andra stycket prästanställningslagen av Svenska kyrkans
centralstyrelse. När centralstyrelsen inrättar en sådan prästtjänst skall
styrelsen enligt 52 § prästanställningsförordningen bestämma hur tjänstgö-
13
ringen skall fördelas mellan stiften och i vilket stift tjänsten skall vara
placerad.
Kostnaderna för avlöningsförmåner för en präst som är anställd för att
tjänstgöra i flera stift betalas av medel ur kyrkofonden, om kyrkofondens
styrelse beslutar det. I andra fall bestämmer centralstyrelsen hur kostna-
derna för prästens avlöningsförmåner skall fördelas mellan de berörda
stiftssamfälligheterna.
Skälen for regeringens förslag: 1990 års kyrkomöte har föreslagit att
ansvaret för prästtjänster med tjänstgöring i flera stift skall ligga på stifts-
nivå. Också kostnadsansvaret för avlöningsförmånerna för dessa präst-
tjänster bör enligt kyrkomötet läggas på stiftssamfälligheterna (CsSkr
1990:5, 2KL 2, kskr. 2).
I likhet med kyrkomötet anser regeringen att det bör ankomma på de
berörda stiftssamfälligheterna att själva besluta om inrättande av sådana
prästtjänster där innehavaren skall tjänstgöra i flera stift. En sådan ord-
ning förutsätter att stiftssamfälligheterna i det stift där prästen skall ha sin
anställning och det eller de stift där prästen dessutom skall tjänstgöra
kommer överens om fördelningen av kostnaderna för prästens avlönings-
förmåner.
Vårt förslag innebär att det inte behövs några särskilda föreskrifter om
prästtjänster med tjänstgöring i flera stift. Bestämmelsen i 24 § andra
stycket prästanställningslagen om sådana tjänster kan därför tas bort.
Regeringens förslag: Ordet ”kyrkobokförd” byts ut mot ordet ”folk-
bokförd” i 12 och 16 §§ lagen om svenska kyrkan, 10 § lagen om
kyrkomötet, 5 § domkapitelslagen, 3 § kyrkofondslagen och 2 kap. 4
och 24 §§ kyrkliga indelningslagen.
1991 års kyrkomötes förslag överensstämmer med vårt (2KL 1991:1,
kskr. 11).
Skälen för regeringens förslag: Genom den nya folkbokföringslagen
(1991:481), som trädde i kraft den 1 juli 1991, har bl. a. begreppet kyrko-
bokförd ersatts med folkbokförd. I anslutning därtill har följdändringar
med avseende på terminologin beslutats i ett stort antal lagar. Det gällde
dock inte sådana lagar över vilka kyrkomötet skall beredas tillfälle att yttra
sig.
1991 års kyrkomöte har begärt att ett byte av begreppet kyrkobokförd
mot folkbokförd också görs i lagen om svenska kyrkan, lagen om kyrkomö-
tet, domkapitelslagen och kyrkofondslagen.
Sådana lagändringar är självklara konsekvenser av folkbokföringsrefor-
Prop.1991/92:39
14
men och bör därför genomföras. En motsvarande ändring behöver också Prop. 1991/92: 39
göras i kyrkliga indelningslagen.
Regeringens förslag: Övergångsregleringen i fråga om sådan beräk-
ning av den särskilda kyrkoavgiften som sker på skogsbruksvärdet
förlängs intill utgången av år 1992.
Förslaget innebär att det förs in en ny punkt i övergångsbestäm-
melserna till kyrkofondslagen.
1991 års kyrkomötes förslag överensstämmer med vårt. Kyrkomötet har
därutöver föreslagit att en motsvarande tidsobegränsad övergångsbestäm-
melse skall föras in i den nya kyrkolagen (Kmot 1991:74, 1KL 8, kskr. 6).
Bakgrund: Vid behandlingen i riksdagen av förslaget till kyrkofondslag
anförde konstitutionsutskottet i fråga om beräkningen av den särskilda
kyrkoavgiften på skogsbruksvärdet att ojämn belastning i olika delar av
landet motiverade en övergångsvis reglering intill utgången av år 1991
(prop. 1987/88:31, KU 30 s. 17 och 18). Det antogs att större klarhet då
skulle föreligga i fråga om uttaget på skogsfastigheter. En av regeringen hos
kyrkofondens styrelse begärd utredning om kyrkans förmögenhetsförvalt-
ning förväntades nämligen bli färdig med sitt arbete inom denna tid. Kon-
stitutionsutskottet lade i sitt betänkande fram förslag till övergångsbestäm-
melser. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 181).
Skälen för regeringens förslag: Kyrkofondens styrelse överlämnade
i november 1990 till civildepartementet betänkandet Jorden, skogen
och fonderna med förslag om kyrkans förmögenhetsförvaltning (dnr
C90/2176/KY). I sitt betänkande föreslog styrelsen att den särskilda kyrko-
avgiften skulle avskaffas. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen
övervägs för närvarande i civildepartementet. Samtidigt utförs ett visst
kompletterande utredningsarbete.
I avvaktan på att ställning tas i frågan om hur kyrkans förmögenhet bör
förvaltas i framtiden bör övergångsregleringen i fråga om den särskilda
kyrkoavgiften bestå. Vi föreslår att övergångsregleringen förlängs intill
utgången av år 1992.
Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna skall träda i kraft
den 1 januari 1992.
1991 års kyrkomöte tillstyrker förslaget (RegSkr 1990:1 s. 120—123,
2KL 1991:1, kskr. 11 och 1KL 1991:8, kskr. 6).
15
Skälen för regeringens förslag: De förslag till lagändringar som vi nu har Prop. 1991/92: 39
behandlat har i huvudsak tillkommit på begäran av kyrkomötet. Kyrko-
mötet har bedömt det som angeläget att lagändringarna träder i kraft så
snart som möjligt.
Vi föreslår att den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1992.
Förslagen förutses inte innebära några kostnadskonsekvenser.
I enlighet med vad som nu har anförts har inom civildepartementet upp-
rättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,
2. lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,
3. lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181),
4. lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182),
5. lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184),
6. lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988:185).
Regeringen föreslår att riksdagen
dels i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestäm-
melserna till regeringsformen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1982:942) om svenska kyrkan,
dels antar övriga lagförslag.
16
Härigenom föreskrivs att i 12 och 16 §§ lagen (1982:942) om svenska
kyrkan' ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Lagen omtryckt 1991:319.
Prop. 1991/92:39
Propositionens
lagförslag
17
Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1982:943) om kyrkomötet1 ordet
”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Senaste lydelse av 10 § 1985:360.
Prop. 1991/92:39
Propositionens
lagförslag
18
Härigenom föreskrivs i fråga om domkapitelslagen (1988:181)
dels att i 5 § ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”,
dels att 2 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:39
Propositionens
lagförslag
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §'
Domkapitlet består av följande
ledamöter:
1. biskopen som ordförande,
2. domprosten eller, där det inte
finns någon domprost, en av rege-
ringen för sex år i sänder bland stif-
tets kyrkoherdar förordnad ledamot
som vice ordförande,
3. en präst vald av stiftets präs-
ter,
4. tre lekmän valda av stiftsfull-
mäktige.
Domkapitlet består av följande
ledamöter:
1. biskopen som ordförande,
2. domprosten som vice ordfö-
rande,
3. en präst vald av stiftets präs-
ter,
4. tre lekmän valda av stiftsfull-
mäktige.
I domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning han
finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som
ledamot och ordförande.
Vid förhinder för eller uppkom-
men ledighet efter biskopen eller
domprosten, får domkapitlet för en
viss tid eller ett visst ärende som
ledamot adjungera den som har an-
ställning som präst i stiftet.
För ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många
suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.
Vid handläggning av de ärenden som enligt 16 § lagen (1982:942) om
svenska kyrkan och 42 § första stycket prästanställningslagen (1988:184)
ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som ledamot.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Senaste lydelse 1989:984.
19
Prop. 1991/92:39
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkofondslagen (1988:182)‘
dels att i 3 § ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”,
dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas en ny
punkt, 13, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 13. Utan hinder av bestämmelser- Avgiften skall beräknas på det Avgiften för år 1992 får inte över- Kyrkofondens styrelse skall senast |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Senaste lydelse av 3 § 1990:402.
20
Härigenom föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988:184)1
dels att 2 och 26 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 2 § skall utgå,
dels att 3, 7, 24, 25 och 58 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3§
I varje pastorat skall det finnas
en tjänst som kyrkoherde. I det pas-
torat där stiftets domkyrka är belä-
gen skall det i stället finnas en
tjänst som domprost, om inte rege-
ringen bestämmer annat. Dom-
prosten är kyrkoherde i pastoratet.
I varje pastorat skall det finnas
en tjänst som kyrkoherde. I det pas-
torat där stiftets domkyrka är belä-
gen skall det i stället finnas en
tjänst som domprost. Domprosten
är kyrkoherde i pastoratet.
Prop. 1991/92:39
Propositionens
lagförslag
I ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister.
7§
I varje flerforsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd.
Kyrkorådet i varje församling i
pastoratet väljer inom sig ledamö-
ter i nämnden. Antalet ledamöter
och hur många av dem som varje
församlingskyrkoråd skall utse be-
stäms genom överenskommelse
mellan kyrkoråden. Varje kyrkoråd
skall dock välja minst en ledamot.
Om församlingarna inte kan enas
avgörs frågan av stiftsstyrelsen. För
ledamöterna i nämnden skall väljas
lika många suppleanter.
I nämnden skall ingå kyrkoher-
den och de övriga ledamöter som
kyrkorådet i varje församling i pas-
toratet väljer inom sig. Antalet le-
damöter och hur många av dem
som varje församlingskyrkoråd
skall utse bestäms genom överens-
kommelse mellan kyrkoråden. Var-
je kyrkoråd skall dock välja minst
en ledamot. Om församlingarna
inte kan enas avgörs frågan av
stiftsstyrelsen. För de valda leda-
möterna i nämnden skall väljas lika
många suppleanter.
Val av ledamöter och suppleanter i nämnden skall ske på samma sätt
som val av ledamöter i församlingskyrkoråd. Om suppleanterna inte väljs
proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall
inkallas till tjänstgöring.
Beträffande tillsättningsnämnden tillämpas i övrigt bestämmelserna om
kyrkoråd i 7 kap. 8 §, 9 §, 10 § första stycket tredje meningen, 11 — 13 §§,
14 § andra stycket samt 21 och 22 §§ församlingslagen (1988:180).
24 §
Frågor om inrättande av tjänster som biskop, biträdande biskop i Upp-
sala stift och domprost prövas av regeringen.
Frågor om inrättande av tjänster
som stiftsadjunkt och kontraktsad-
junkt prövas av svenska kyrkans
centralstyrelse. Enligt föreskrifter
Lagen omtryckt 1991:320.
21
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
som regeringen meddelar prövar
centralstyrelsen också frågor om in-
rättande av personliga tjänster för
präst eller tjänster för präst med
tjänstgöring i flera stift.
Frågor om inrättande av tjänster
som kyrkoherde, komminister och
pastorsadjunkt prövas av stiftssty-
relsen.
Prop. 1991/92:39
Propositionens
lagförslag
Frågor om inrättande av tjänster
som kyrkoherde, komminister,
stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och
pastorsadjunkt prövas av stiftssty-
relsen.
25 §
När en prästtjänst blir ledig, skall När en tjänst som kyrkoherde,
stiftsstyrelsen pröva om den behö- komminister, stiftsadjunkt, kon-
ver tillsättas. traktsadjunkt eller pastorsadjunkt
blir ledig, skall stiftsstyrelsen pröva
om den behöver tillsättas.
Om tjänsten inte behövs tillsättas, skall den hållas vakant eller dras in.
I fråga om en domprosttjänst an-
kommer prövningen dock på rege-
ringen.
58 §
Svenska kyrkans centralstyrelses
och stiftsstyrelsens beslut om inrät-
tande eller indragning av en präst-
tjänst får inte överklagas.
Stiftsstyrelsens beslut om inrät-
tande eller indragning av en präst-
tjänst får inte överklagas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
2. Äldre föreskrifter om personliga prästtjänster gäller fortfarande för
präster som vid utgången av år 1991 innehar en personlig tjänst.
22
Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4 och 24 §§ kyrkliga indelningslagen
(1988:185) ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Prop. 1991/92:39
Propositionens
lagförslag
23
KYRKOMÖTETS SKRIVELSE
1991:11
Prop. 1991/92:39
Bilaga 1
Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet
den 30 augusti 1991 beslöt
att vid mom. 21 beträffande skiljande från ämbetet anhålla att 32 kap.
5 § förslaget till kyrkolag får den lydelse som framgår av bilaga'
att vid mom. 38 beträffande 34 kap. 7 § kyrkolagsförslaget
tillstyrka regeringens förslag
att i övrigt
bifalla utskottets hemställan.
Stockholm den 31 augusti 1991
Göran Åstrand
/Bengt Törnell
Bilagan utesluten här.
24
KYRKOMÖTETS SKRIVELSE
1991:6
Prop. 1991/92:39
Bilaga 2
Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet
den 29 augusti 1991 bifallit vad utskottet hemställt.
Stockholm den 31 augusti 1991
Göran Åstrand
/Bengt Törnell
25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991
Prop.1991/92:39
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugg-
las, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Statsrådet Davidson anmäler vissa kyrkliga frågor
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om
ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan, m.m. i enlighet med
|
bilagan till detta protokoll. |
Ur protokollet Maud Melin |
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991
26