Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 oktober 1991.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
I propositionen föreslås att löntagarfonderna avskaffas.
Första-femte löntagarfondstyrelsema avvecklas vid årsskiftet 1991/92.
Uppdrag som ledamot och suppleant i de fem löntagarfondstyrelsema
föreslås upphöra vid samma tidpunkt.
Enligt förslaget skall de tillgångar som förvaltas av första-femte
löntagarfondstyrelsema vid utgången av år 1991 överföras till förvaltning
av en awecklingsstyrelse, som under tiden fram till dess att tillgångarna
helt utskiftats skall förvalta tillgångarna. Avvecklingsstyrelsen skall enligt
förslaget bestå av fem ledamöter, vilka tillsätts av regeringen.
Avvecklingsstyrelsen, som formellt skall inta samma ställning som första-
femte fondstyrelserna, kan uppdra åt en eller flera externa
kapitalförvaltare att förvalta medlen.
Ett förslag i frågan om hur de tillgångar som har förvaltats av
löntagarfondstyrelsema skall utskiftas bör efter fortsatt beredning snarast
läggas fram. Målet bör vara att den slutliga utskiftningen skall vara
genomförd senast till halvårsskiftet 1994.
1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 36
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente
för allmänna pensionsfonden1
dels att 27, 31, 36, 38 och 41 §§ samt punkterna 3 och 7 i övergångs-
bestämmelserna till lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden skall upphöra att gälla,
dels att i 12 och 21 §§ ordet "bankinspektionen" skall bytas ut mot
" finansinspektionen",
dels att nuvarande punkterna 4, 5, 6, 8, 9 och 10 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden skall betecknas 3, 4, 5, 6, 7 resp. 8,
dels att 1, 2, 28, 29, 32, 33, 37, 40, 42 och 43 §§ samt den nya
punkten 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse,
dels att huvudrubriken närmast före 26 § skall lyda "III Fjärde och
femte fondstyrelserna",
Prop. 1991/92:36
dels att närmast före 44 § skall
" IV Anmälningsskyldighet".
Nuvarande lydelse
1
De penningmedel, som enligt 4
kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter, 1 § lagen
(1983:219) om tillfällig vinstskatt
samt 1 § lagen (1983:1086) om
vinstdelningsskatt skall föras till
allmänna pensionsfonden, skall
förvaltas av tio styrelser, nämligen
första-femte fondstyrelserna samt
första-femte löntagarfondstyrelser-
na.
Bestämmelser om första-tredje
fondstyrelserna finns i 2-25 §§
samt om fjärde och femte
fondstyrelserna och löntagarfond-
styrelserna i 26-43 §§.
införas en ny rubrik som skall lyda
Föreslagen lydelse
§2
De penningmedel, som enligt 4
kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter skall föras till
allmänna pensionsfonden, skall
förvaltas av första-femte fond-
styrelserna.
Bestämmelser om första-tredje
fondstyrelserna finns i 2-25 och 44
§§ samt om fjärde och femte
fondstyrelserna i 26, 28-30, 32-
35, 37, 39, 40 och 42-44 §§.
'Senaste lydelse av
12 § 1991:993
31 § 1988:1301
36 § 1987:1326
41 § 1988:747
punkt 7 i övergångsbestämmelserna 1990:732.
^Senaste lydelse 1988:747.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1991/92:36
2 §3
Riksförsäkringsverket skall vaije år överföra
1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som
erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt
av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller därmed
jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande,
2. till andra fondstyrelsens för-
valtning tilläggspensionsavgifter
som erläggs av andra arbetsgivare
än som har nämnts under 1, såvitt
de avser månad med ett av-
giftsunderlag som överstiger 20
gånger det basbelopp som gäller
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. till tredje fondstyrelsens för-
valtning övriga tilläggspensions-
avgifter samt
4. till varje fondstyrelses förvalt-
ning en tredjedel av vinstskatten
och av vinstdelningsskatten.
Vad som sägs i första stycket
1-4 gäller med den begränsning
som följer av bestämmelserna i 26
och 27 §§ om fjärde och femte
fondstyrelsernas samt löntagar-
fondstyrelsernas rätt att rekvirera
medel hos riksförsäkringsverket.
Till vaije fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen
av de medel som styrelsen förvaltar.
28 §4
Fjärde och femte fondstyrelserna
samt löntagarfondstyrelsema skall
vaije år före utgången av maj
månad till första, andra och tredje
fondstyrelsernas förvaltning
överföra en avkastning för närmast
föregående räkenskapsår beräknad
till tre procent av nuvärdet av
förvaltade medel. Med nuvärdet av
förvaltade medel avses summan av
de medel som styrelsen intill
räkenskapsårets slut rekvirerat hos
riksförsäkringsverket, omräknad
efter de förändringar av konsu-
2. till andra fondstyrelsens för-
valtning tilläggspensionsavgifter
som erläggs av andra arbetsgivare
än som har nämnts under 1, såvitt
de avser månad med ett av-
giftsunderlag som överstiger 20
gånger det basbelopp som gäller
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt
3. till tredje fondstyrelsens för-
valtning övriga tilläggspensions-
avgifter.
Vad som sägs i första stycket
1-3 gäller med den begränsning
som följer av bestämmelserna i 26
§ om fjärde och femte
fondstyrelsernas rätt att rekvirera
medel hos riksförsäkringsverket.
Fjärde och femte fondstyrelserna
skall vaije år före utgången av maj
månad till första, andra och tredje
fondstyrelsernas förvaltning
överföra en avkastning för närmast
föregående räkenskapsår beräknad
till tre procent av nuvärdet av
förvaltade medel. Med nuvärdet av
förvaltade medel avses summan av
de medel som styrelsen intill
räkenskapsårets slut rekvirerat hos
riksförsäkringsverket, omräknad
efter de förändringar av konsu-
mentprisindex som skett från det
3Senaste lydelse 1988:747.
4Senaste lydelse 1988:747.
1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 36
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:36
mentprisindex som skett från det medlen tillställdes styrelsen och
medlen tillställdes styrelsen och fram till räkenskapsårets slut,
fram till räkenskapsårets slut.
För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av
räkenskapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkastningen
minskas i motsvarande mån.
Avkastningen från fjärde och
femte fondstyrelserna skall fördelas
mellan första, andra och tredje
fondstyrelserna i förhållande till de
avräkningar som har skett enligt 26
§ första stycket till och med det år
som avkastningen avser.
Avkastningen från löntagarfond-
styrelserna skall fördelas lika mel-
lan första, andra och tredje fond-
styrelserna.
Avkastningen från fjärde och
femte fondstyrelserna skall fördelas
mellan första, andra och tredje
fondstyrelserna i förhållande till de
avräkningar som har skett enligt 26
§ första stycket till och med det år
som avkastningen avser.
Var och en av fjärde och femte
fondstyrelserna samt löntagar-
fondstyrelserna skall med de medel
som styrelsen förvaltar betala
kostnaderna för dess verksamhet
och för revisionen av dess
förvaltning.
Var och en av fjärde och femte
fondstyrelserna skall med de medel
som styrelsen förvaltar betala
kostnaderna för dess verksamhet
och för revisionen av dess
förvaltning.
32 §6
Ledamöter och suppleanter i fjärde och femte fondstyrelserna förordnas
för tiden intill dess balansräkning har fastställts under tredje året efter
det då förordnandet meddelades.
Ledamöter och suppleanter i
löntagarfondstyrelserna förordnas
för tiden intill dess balansräkning
har fastställts under året efter det
då förordnandet meddelades.
Om en ledamot eller suppleant
entledigas eller avlider eller om
hans uppdrag av armat skäl upphör
under den tid för vilken han blivit
förordnad, skall för den
återstående tiden i hans ställe en ny
ledamot respektive suppleant
förordnas i den ordning som anges
i 30 och 31 §§.
Om en ledamot eller suppleant
entledigas eller avlider eller om
hans uppdrag av annat skäl upphör
under den tid för vilken han blivit
förordnad, skall för den
återstående tiden i hans ställe en ny
ledamot respektive suppleant
förordnas i den ordning som anges
i 30 §.
5Senaste lydelse 1988:747.
6Senaste lydelse 1988:747.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
33 §7
Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde och femte
fondstyrelserna förordnar regeringen en till ordförande och en till vice
ordförande i vardera styrelsen.
För varje löntagarfondstyrelse
förordnar regeringen av leda-
möterna en till ordförande och en
till vice ordförande.
37 §8
Fjärde och femte fondstyrelserna får vardera inte förvärva så många
vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa
uppgår till mer än tio procent av samtliga aktier i bolaget eller, om
aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till mer än
tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.
En löntagarfondstyrelse får inte
förvärva så många vid fondbörsen
inregistrerade aktier i ett
aktiebolag att dessa uppgår till sex
procent eller mer av samtliga
aktier i bolaget eller, om aktierna
har olika röstvärde, att röstetalet
för aktierna uppgår till sex procent
eller mer av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget.
Prop. 1991/92:36
40 §9
För vardera av fjärde och femte
fondstyrelserna förordnar
regeringen fyra revisorer att gran-
ska styrelsens förvaltning. Av
revisorerna utses en på förslag av
bankinspektionen och två efter
samråd med de sammanslutningar
som enligt 30 § far föreslå leda-
möter i fondstyrelserna.
Om ordförande och om rätt att
anlita biträde gäller vad som före-
skrivs i 21 §.
För vardera av fjärde och femte
fondstyrelserna förordnar
regeringen fyra revisorer att gran-
ska styrelsens förvaltning. Av
revisorerna utses en på förslag av
finansinspektionen och två efter
samråd med de sammanslutningar
som enligt 30 § far föreslå leda-
möter i fondstyrelserna. Revisorer
får vara gemensamma för fjärde
och femte fondstyrelserna.
Om ordförande och om rätt att
anlita biträde gäller vad som före-
skrivs i 21 §.
7Senaste lydelse 1988:747.
8Senaste lydelse 1988:747.
9Senaste lydelse 1988:747.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
42 §10
Prop. 1991/92:36
Riksförsäkringsverket och riks-
revisionsverket skall årligen avge
utlåtande över fjärde och femte
fondstyrelsernas samt löntagarfond-
styrelsernas förvaltning av medel.
Utlåtandena skall överlämnas till
regeringen före den 15 maj året
efter räkenskapsåret.
Riksförsäkringsverket och riks-
revisionsverket skall årligen avge
utlåtande över fjärde och femte
fondstyrelsernas förvaltning av
medel. Utlåtandena skall
överlämnas till regeringen före den
15 maj året efter räkenskapsåret.
43 §”
Föreskrifterna i 5 § andra
stycket, 7-10 §§, 12 a §, 14 §, 15
§, 15 a § första stycket, 16 § samt
22-25 §§ gäller också i fråga om
fjärde och femte fondstyrelserna
samt löntagarfondstyrelsema.
Föreskrifterna i 5 § andra
stycket, 7-10 §§, 12 a §, 14 §, 15
§, 15 a § första stycket, 16 § samt
22-25 §§ gäller också i fråga om
fjärde och femte fondstyrelserna.
Öveigångsbes tämmelser
(1983:1092)
6. I andra fall än som avses i 4
och 5 gäller bestämmelserna i den
nya lagen i fråga om återlån och
lån till kreditinrättning på grund av
återlån som har beviljats eller sökts
före ikraftträdandet.
5. I andra fell än som avses i 3
och 4 gäller bestämmelserna i den
nya lagen i fråga om återlån och
lån till kreditinrättning på grund av
återlån som har beviljats eller sökts
före ikraftträdandet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
2. De tillgångar och skulder som första-femte löntagarfondstyrelsema
förvaltar skall från och med den 1 januari 1992 förvaltas av en
awecklingsstyrelse. Avvecklingsstyrelsen skall bestå av fem ledamöter
vilka förordnas av regeringen. Av ledamöterna förordnas en till
ordförande och en till vice ordförande.
Riksförsäkringsverket skall under år 1992 till avvecklingsstyrelsen
överföra de kvarstående medel som löntagarfondstyrelsema enligt den
upphävda 27 § lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensions-
fonden haft rätt att rekvirera hos verket.
Föreskrifterna i 4 § fjärde stycket, 5 § första och andra styckena,
7-10 §§, 12 a §, 14 §, 15 §, 15 a § första stycket, 16 § första-tredje
10Senaste lydelse 1991:1091.
”Senaste lydelse 1991:1091.
styckena, 22-25 §§, 29 §, 39 och 44 §§ lagen (1983:1092) med
reglemente for allmänna pensionsfonden gäller också i fråga om avveck-
lingsstyrelsen.
3. I fråga om placering av de medel som avvecklingsstyrelsen förvaltar
gäller den upphävda 36 § lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden. Medlen skall med inriktning på en framtida
utskiftning av dessa placeras så att kraven på god avkastning och
riskspridning tillgodoses. Till awecklingsstyrelsens förvaltning skall
hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.
Styrelsen får inte förvärva så många vid Stockholms fondbörs in-
registrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till 30 procent eller
mer av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde,
att röstetalet för aktierna uppgår till 30 procent eller mer av röstetalet för
samtliga aktier i bolaget.
4. För avvecklingsstyrelsen förordnar regeringen tre revisorer att
granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av
finansinspektionen. Revisorer får vara gemensamma för fjärde och femte
fondstyrelsen och avvecklingsstyrelsen.
Regeringen utser en av de utan förslag utsedda revisorerna att som
ordförande leda revisionen.
Riksrevisionsverket skall årligen avge utlåtande över
awecklingsstyrelsens förvaltning av medel. Utlåtandet skall överlämnas
till regeringen före den 15 maj året efter räkenskapsåret.
5. Uppdrag som ledamot och suppleant i löntagarfondstyrelsema
upphör vid 1991 års utgång, utom såvitt avser skyldigheten enligt 16 §
andra och tredje styckena och skyldigheten enligt äldre föreskrifter i 28 §
lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. För
dessa skyldigheter gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i 7, 9 och
10 §§ samma lag.
En revisor som har utsetts med stöd av äldre föreskrifter kvarstår i sin
befattning under den tid som han har utsetts för. För revision av
löntagarfondstyrelsemas förvaltning avseende räkenskapsåret 1991 gäller
bestämmelserna i 22-25 §§ och äldre föreskrifter i 42 § lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden.
6. Den upphävda bestämmelsen i 2 § punkt 4 gäller fortfarande i fråga
om vinstdelningsskatt enligt lagen (1990:681) om upphävande av lagen
(1983:1086) om vinstdelningsskatt vid 1991 års taxering.
7. Riksförsäkringsverket skall, efter beslut av regeringen, under år
1992 överföra 600 milj.kr. från awecklingsstyrelsen till Stiftelsen
Småföretagsfonden.
Prop. 1991/92:36
1** Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 36
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:36
9 kap.
2 §>
Aktieägares rätt vid bolagsstämma utövas av aktieägaren personligen
eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakt gäller
högst ett år från utfärdandet.
Aktieägare kan vid bolagsstämma
Om två eller flera styrelser i
allmänna pensionsfonden förvaltar
aktier i ett visst aktiebolag får
vaije styrelse för sig utöva rösträtt
för de aktier styrelsen förvaltar. En
fondstyrelse får för högst ett år i
sänder överlåta åt en eller flera
fackliga organisationer med med-
lemmar anställda hos bolaget och,
om bolaget är moderbolag i en
koncern, hos dess dotterbolag att
varför sig utöva rösträtt för aktier
som styrelsen förvaltar.
medföra ett biträde.
Om två eller flera styrelser i
allmänna pensionsfonden förvaltar
aktier i ett visst aktiebolag får
varje styrelse för sig utöva rösträtt
för de aktier styrelsen förvaltar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
'Senaste lydelse 1983:1094.
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § försäkringsrörelselagen (1982:713)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:36
9 kap.
2 §*
Aktieägarnas, delägarnas och garanternas rätt vid bolagsstämman får
utövas genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Sådan fullmakt
gäller högst ett år från utfärdandet. Om bolagsordningen innehåller
bestämmelser att delägarnas rätt att besluta om försäkringsbolagets
angelägenheter skall tillkomma särskilt utsedda delegerade, får delägarna
inte utöva någon beslutanderätt vid bolagsstämman. Delegerade får inte
rösta genom ombud.
Vaije aktieägare, delägare, delegerad eller garant kan vid bolags-
stämman medföra högst ett biträde.
Om två eller flera styrelser i
allmänna pensionsfonden förvaltar
aktier i ett visst försäkringsaktie-
bolag får vaije styrelse för sig
utöva rösträtt för de aktier styrel-
sen förvaltar. En fondstyrelslse får
för högst ett år i sänder överlåta åt
en eller flera fackliga organisa-
tioner med medlemmar anställda
hos bolaget och, om bolaget är
moderbolag i en koncern, hos dess
dotterbolag att var för sig utöva
rösträtt för aktier som styrelsen
förvaltar.
Om två eller flera styrelser i
allmänna pensionsfonden förvaltar
aktier i ett visst försäkringsaktie-
bolag får vaije styrelse för sig
utöva rösträtt för de aktier styrel-
sen förvaltar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
'Senaste lydelse 1987:643.
Härigenom föreskivs att 8 kap 2 § bankaktiebolagslagen (1987:618)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:36
8 kap.
2 §
En aktieägares rätt vid bolagsstämman utövas av aktieägaren person-
ligen eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten
gäller högst ett år från utfärdandet.
En aktieägare får vid bolagsstämman medföra högst ett biträde.
Om två eller flera styrelser i all-
männa pensionsfonden förvaltar
aktier i ett visst bankaktiebolag får
vaije styrelse för sig utöva rösträtt
för de aktier styrelsen förvaltar. En
fondstyrelse får för högst ett år i
sänder överlåta åt en eller flera
fackliga organisationer med med-
lemmar anställda hos bolaget och,
om bolaget är moderbolag i en
koncern, hos dess dotterbolag att
var för sig utöva rösträtt för aktier
som styrelsen förvaltar.
Om två eller flera styrelser i all-
männa pensionsfonden förvaltar
aktier i ett visst bankaktiebolag får
vaije styrelse för sig utöva rösträtt
för de aktier styrelsen förvaltar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
10
Prop. 1991/92:36
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.
Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Första-femte löntagarfondstyrelsema inrättades år 1984 (prop.
1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092).
De grundläggande motiven för att införa ett system med löntagarfond-
styrelser angavs bl.a. vara (prop. 1983/84:50, s. 49)
att medverka till att minska de fördelningspolitiska motsättningarna och
därmed ge löntagarnas organisationer bättre förutsättningar att medverka
till att bevara en hög lönsamhet i näringslivet,
att bidra till att bryta den onda cirkel som består i att hoga vinster
tenderar att följas av kraftig löneglidning som i sin tur leder till högre
inflation och försämrad tillväxtkraft,
att genom löntagarfondstyrelsemas inträde på aktiemarknaden motverka
att en höjd efterfrågan på riskkapital verkar uppressande på kapital-
avkastningskravet vilket skulle hämma företagens expansionsförmåga,
samt att ge löntagarna ett direkt ansvar för riskkapitalets användning
och allokering samtidigt som de får del i framtida vinster och ett ökat
inflytande i företagen.
Som löntagarfondstyrelsemas viktigaste uppgift angavs i nämnda
proposition (s. 49) att medverka till att skapa en fördelningspolitiskt
acceptabel tillväxt- och stabiliseringspolitik. Vidare framhölls i proposi-
tionen (s. 51 f.) att det däri framlagda förslaget om löntagarfondstyrelser
borde sättas in i två sammanhang. Det ena var arbetet att föra Sverige ur
den ekonomiska kris som då rådde. Det andra var strävandena att skapa
mer av delaktighet och löntagarinflytande i det ekonomiska livet och att
motverka privat makt- och förmögenhetskoncentration.
Frågan om löntagarfondstyrelsema har alltsedan inrättandet av dem
varit föremål för omfattande diskussioner. I riksdagen har vaije år sedan
löntagarfondstyrelsema infördes i motioner yrkats att dessa skall
avvecklas, senast i en trepartimotion (mot. 1990/91 :Fi213). I den
11
motionen sägs bl.a. att de kollektiva löntagarfonderna har inneburit en Prop. 1991/92:36
ökad makt- och ägarkoncentration till de fackliga oiganisationema, vilket
varit negativt såväl för ekonomins funktionssätt som för samhällslivet i
övrigt. Vidare sägs att motiven för införandet av löntagarfonderna har
visat sig ohållbara och att kraven på ökat enskilt sparande och ökad tilltro
till svensk ekonomi är oförenliga med bibehållandet av löntagarfonderna.
Allmänna pensionsfondens (AP-fonden) organisation och verksamhet
regleras i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfon-
den (APR), som även innehåller bestämmelser om medelstilldelning,
förvaltning m.m. Bestämmelser om löntagarfondstyrelsema finns intagna
i 26-44 §§ APR.
Enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter, 1 § lagen
(1983:219) om tillfällig vinstskatt och 1 § i den numera upphävda lagen
(1983:1086) om vinstdelningsskatt, vilken lag alltjämt tillämpas vid 1991
och tidigare års taxeringar, skall tilläggspensionsavgifter, tillfällig
vinstskatt och vinstdelningsskatt föras till AP-fonden. I APR anges att
dessa penningmedel skall förvaltas av tio styrelser, nämligen första-
femte fondstyrelserna och första-femte löntagarfondstyrelsema (1 §).
Vidare regleras hur dessa penningmedel skall fördelas mellan de olika
fondstyrelserna.
Löntagarfondstyrelsema fick tidigare rekvirera medel hos riksförsäk-
ringsverket (27 §). Medlen skulle avräknas på de medel som riksförsäk-
ringsverket skulle överföra till första-tredje fondstyrelserna. Summan av
de medel som kunde överföras till en löntagarfondstyrelses förvaltning
fick dock inte överskrida en medelsram som år 1984 var 400 milj.kr. och
som ökade med 20 000 basbelopp vaije år t.o.m. år 1990. Grundkapitalet
i vaije fond kan med andra ord i dag uppgå till högst 3 452 milj.kr. Till
detta kommer den löpande avkastningen. Vid löntagarfondstyrelsemas
införande beslutades att tilldelningen av medel skulle upphöra i och med
utgången av år 1990. Löntagarfondstyrelsema tillförs därför numera
endast avkastningen på de medel som styrelserna förvaltar.
Löntagarfondstyrelsema skall vaije år före utgången av maj månad till
första-tredje fondstyrelsernas förvaltning överföra en avkastning lör
närmast föregående räkenskapsår beräknad till tre procent av nuvärdet av
förvaltade medel (28 §).
Samtidigt med att löntagarfondstyrelsema infördes inrättades en
småföretagsfond. Till den fonden har år 1984 överförts 100 milj.kr. och
tre år senare ytterligare 100 milj.kr. Är 1990 beslutades (prop.
1989/90:88, NU30, rskr. 326) att Småföretagsfonden under femårsperio-
den 1990-1994 skulle tillföras ytterligare en miljard kronor (punkt 7 i
övergångsbestämmelserna till APR). Småföretagsfonden har av detta
12
belopp tedan erhållit 400 milj.kr. och kvar att överfora är således 600 Prop. 1991/92:36
milj. kr.
Vaije löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna
skall finnas fyra suppleanter. Regeringen förordnar ledamöter och
suppleanter. Av ledamöterna skall minst fem och av suppleanterna minst
två företräda löntagarintressen. Vid utseendet av ledamöter och
suppleanter skall det tillses att löntagarfondstyrelsema får en regional
anknytning (31 §). Ledamöter och suppleanter förordnas för tiden intill
dess balansräkning har fästställts under året efter det då förordnandet
meddelades (32 §). Regeringen får entlediga en ledamot eller en
suppleant även om mandattiden inte gått ut. För vaije löntagarfond-
styrelse förordnar regeringen av ledamöterna en till ordförande och en till
vice ordförande (33 §).
Fondstyrelserna får anställa de tjänstemän som behövs för förvaltningen
(9 §). Löntagarfondstyrelsema har var sitt kansli. Vaije kansli leds av en
verkställande direktör. Löntagarfondstyrelsemas kanslier består i dag av
sammanlagt omkring 27 anställda tjänstemän inkl, de verkställande
direktörerna.
Löntagarfondstyrelsema skall i första hand placera sina medel på
aktiemarknaden. De bestämmelser som reglerar löntagarfondstyrelsemas
förvaltande verksamhet inleds med en rambestämmelse som följs av ett
antal mer detaljerade regler. Av rambestämmelsen framgår att fond-
styrelserna skall, inom ramen för vad som gagnar ATP-försäkringen och
är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande
av kreditmarknadens funktionssätt, förvalta anförtrodda medel genom
placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att
förbättra riskkapitalförsöijningen till gagn för svensk produktion och
sysselsättning. Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkast-
ning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses (34 §).
En löntagarfondstyrelse får placera förvaltade medel i svenska aktier,
konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning, i andelar i svenska kommanditbolag samt som riskkapital i
svenska ekonomiska föreningar (36 §). Beträffande vid fondbörsen
inregistrerade aktier är placeringsmöjligheten begränsad och får för resp,
fond inte uppgå till sex procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier
i bolaget (37 §). En löntagarfondstyrelse får om det behövs för en
tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på en
ändamålsenlig förvaltning placera medel hos bank eller postgiro. I samma
syfte får fondmedel placeras även i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar,
bankcertifikat, företagscertifikat samt andra värdepapper med hög
likviditet, avsedda för den allmänna marknaden (39 §). Slutligen får en
löntagarfondstyrelse handla med optioner, terminer eller andra likartade
finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen av fondens
tillgångar eller för att skydda fondens tillgångar mot valutakursförluster
13
eller andra risker (12 a och 43 §§).
Prop. 1991/92:36
Löntagarfonderna infördes efter riksdagsbeslut den 21 december 1983.
Enligt min mening var det egentliga motivet att överföra ägandet över
stora delar av näringslivet till statliga fonder, i vilka fackföreningarna
skulle ha ett avgörande inflytande. Detta motiv har senare kompletterats
med ytterligare argument. Inrättandet av löntagarfonderna skulle
underlätta den solidariska lönepolitiken, dämpa löneökningstakten, bidra
till en jämnare förmögenhetsfördelning, öka utbudet av riskkapital, öka
sparandet i ekonomin och stärka pensionssystemet.
De skiftande motiv som anförts för löntagarfonderna har snarast haft
funktionen att dölja kärnfrågan, att inrättandet av löntagarfonderna
innebar en socialisering av delar av näringslivet. De mål som angetts för
införandet av löntagarfonderna har inte uppnåtts. I flera avseenden har
samhällsekonomin tvärtom skadats.
Statens grundläggande näringspolitiska uppgift är att skapa en gynnsam
miljö för företagandet i form av ett stabilt och väl fungerande regelverk.
Kunskapen och engagemanget för att utveckla svenskt näringliv finns i
de enskilda företagen. De bästa förutsättningarna för en väl fungerande
ekonomi skapas genom ett enskilt ägt och decentraliserat näringsliv.
Ett statligt ägande av stora delar av näringslivet försämrar effektiviteten
i ekonomin och leder till ett svagt produktionsresultat. Detta belyses på
ett tydligt sätt av utvecklingen i de ekonomier som experimenterat med
ett omfattande statligt ägande. Löntagarfonder och andra förslag om ökat
statligt ägande i näringslivet skapar också en osäker investeringsmiljö
vilket hämmar tillväxten på sikt. Motiven för enskilda produktiva insatser
försvagas om det finns risk för att resultatet av sådana insatser kan
komma att övergå i statlig eller annan kollektiv ägo.
Den ställning som staten har när det gäller att utforma regler för privat
näringsverksamhet gör det olämpligt att staten samtidigt ikläder sig rollen
som ägare av företag. En intressekonflikt uppkommer om staten som
ägare av företag samtidigt utformar de regler som gäller för näringslivets
verksamhet. En ändamålsenlig fördelning av beslutskompetensen mellan
politiska organ och marknadens aktörer undeigrävs av ett statligt
ägarengagemang. I propositionen om den ekonomiska politikens
inriktning, som finansministern avser att presentera inom kort, kommer
ett förslag om strategin för den statliga förmögenhetsförvaltningen att
läggas fram.
De olika motiv som anförts för löntagarfonderna visar sig enligt min
mening inte heller hålla för en närmare granskning.
Ett aigument för löntagarfonderna som har anförts är att dessa skulle
medverka till att minska löneökningstakten och därigenom förbättra de
svenska företagens konkurrenskraft. Det finns emellertid varken teoretiskt
14
eller empiriskt stöd för att en extra vinstskatt leder till lägre lönekrav Prop. 1991/92:36
vare sig vid centrala eller lokala avtalsförhandlingar. Det är inte heller
sannolikt att medlemmarna i de fackliga organisationerna skulle vara
beredda att sänka sina löneanspråk för att statliga fondmedel används för
aktieköp. Vidare saknas belägg för att löntagarfondstyrelsema skulle ha
haft sådana fördelningspolitiska verkningar att detta skulle ha givit
löntagarna en mer positiv syn på hög lönsamhet i näringslivet än de
annars skulle ha haft. Erfarenheterna från senare års avtalsrörelser och
löneutveckling ger inte heller något belägg för att lönekostnadsökningama
skulle ha modererats efter det att löntagarfonderna införts.
Riskkapitalförsöijningen har enligt min mening inte förbättrats genom
införandet av löntagarfonder. Omkring 90% av fondkapitalet har tagits
ur företagen; medel som annars kunnat bidra till finansiering av investe-
ringar. Av fondmedlen har samtidigt ca 90% använts för att köpa ut
andra aktieägare. Det innebär att endast ca 10% av medlen använts för
att köpa nyemitterade aktier eller för att på annat sätt bidra till ny-
investeringar i företagen. Därtill kommer att inrättandet av löntagar-
fonderna, med ett ökat statligt ägarengagemang, enligt min mening
medfört ökad osäkerhet om förutsättningarna för det enskilda företagan-
det. Sammantaget har därför effekterna av fondema snarast blivit att
näringslivet undandragits riskvilligt kapital.
Som motiv för fondema har vidare anförts att dessa skulle bidra till
att trygga pensionerna. Grunden för ett tryggande av pensionerna utgörs
av den ekonomiska tillväxten. Eftersom statligt ägande av näringslivet
enligt min mening försämrar förutsättningarna för tillväxt, har fondema
snarast motverkat en god pensionstrygghet. Under fondernas sju
verksamhetsår har dessutom löntagarfonderna endast bidragit med ca
0,5% av pensionsutbetalningama.
Löntagarfondstyrelsema har bara i ett avseende haft avsedd effekt,
nämligen att inom den ram som fondernas storlek medgett flytta makt
och inflytande över företag till staten och de fackliga organisationerna.
Löntagarfonderna infördes utan en tillfredsställande analys av de
konstitutionella grunderna för att utan ersättning överföra ekonomiska
tillgångar från de tidigare ägama till statliga fonder där de fackliga or-
ganisationerna har ett avgörande inflytande. Ett avskaffande av fondema
markerar också det tveksamma i ett sådant förfarande.
De skäl som anförts för löntagarfondernas införande saknar enligt min
mening bärkraft. Dessutom talar starka skäl emot löntagarfonderna som
institution. Näringslivets behov av riskvilligt kapital under 1990-talet
kommer av allt att döma att vara stort. För att tillgodose detta behov
behövs ett ökat enskilt sparande och en ökad tilltro till svensk ekonomi.
Dessa krav är enligt min mening oförenliga med bibehållandet av
löntagarfonderna. Mitt förslag är därför att dessa avvecklas.
Avvecklingen bör göras på ett sådant sätt att den blir definitiv. Det bör
inte finnas någon möjlighet att de medel som i dag förvaltas av löntagar-
fondstyrelsema skall kunna föras tillbaka till fonder med samma eller
liknande syften. Den osäkerhet om fondernas framtid som då skulle
15
uppkomma skulle motverka de positiva effekter som kan uppnås genom
ett avskaffande av fondema.
I ett första steg bör löntagarfondstyrelsema avvecklas. Detta bör ske
skyndsamt. I avsnitt 3.3 redovisar jag hur detta bör ske. I ett andra steg
bör de tillgångar som förvaltats av löntagarfondstyrelsema utskiftas (se
avsnitt 3.2).
Prop. 1991/92:36
Mitt förslag: Frågan om till vilka ändamål löntagarfondstyrelser-
nas samlade tillgångar slutgiltigt skall skiftas bör bli föremål för
fortsatt beredning. I detta arbete skall dessutom ingå att precisera
hur utskiftningen bör organiseras och att föreslå vid vilken tid-
punkt awecklingsstyrelsens förvaltning av tillgångarna skall upp-
höra. Målet bör vara att tillgångarna slutligt utskiftats senast den
1 juli 1994.
Skälen för mitt förslag: De skatteinbetalningar som byggt upp löntagar-
fonderna har levererats av företagen. Det rätta vore enligt min mening
att dessa återbetalas till företagen vilket emellertid av praktiska skäl inte
är möjligt.
Den ekonomiska tillväxten i Sverige har under det senaste decenniet
varit låg och är för närvarande negativ. En viktig förutsättning för att
vända denna utveckling är att öka tilltron till den svenska ekonomin. De
svenska företagens konkurrenskraft måste stärkas. En god tillväxt är
vidare det bästa medlet för att även på lång sikt trygga pensionerna.
Näringslivets behov av riskvilligt kapital under 1990-talet kommer av allt
att döma att vara stort. För att tillgodose detta behov är det viktigt att
öka det enskilda sparandet. Detta kan tillgodoses bl.a. genom att en del
av löntagarfondsmedlen används för sparstimulans på det sätt som
tidigare skisserats i riksdagsmotionen 1990/91:Fi213. Härigenom uppnås
både en bred allmän sparstimulans och möjligheter för den enskilde att
genom en begränsad sparinsats bygga upp ett sparande i aktier. En sådan
stimulans medverkar också till en spridning av ägandet i företagen.
Löntagarfondernas tillgångar bör därför användas så att enskilt ägande
och sparande stimuleras, samt att möjligheterna att varaktigt uppnå en
högre ekonomisk tillväxt i den svenska ekonomin stärks.
De medel som inte tas i anspråk för sparstimulerande åtgärder bör
användas för andra åtgärder som stimulerar tillväxten i den svenska
ekonomin. Medel bör avsättas för att främja forskning och utbildning vid
främst universitet och högskolor på områden som bidrar till en varaktig
tillväxt, bl.a. till miljöstrategisk och medicinsk forskning.
För att undvika störningar främst på aktiemarknaden bör större
utförsäljningar av löntagarfondstyrelsemas tillgångar undvikas. Däremot
kan awecklingsstyrelsen i och för sig komma att behöva vidta om-
disponeringar i den samlade tillgångsmassan för att därigenom uppnå en
16
effektiv förvaltning. En utskiftning av tillgångarna kan i stället ske genom Prop. 1991/92:36
att överföra dessa dels i form av sparpremier till allemanssparandet, dels
till stiftelser som främjar forskning och utbildning.
Frågan om hur de samlade fondtillgångama slutligt skall användas bör
bli föremål för fortsatt beredning. I detta arbete bör ingå att närmare
precisera hur utskiftningen tekniskt och praktiskt skall gå till och vid
vilken tidpunkt awecklingsstyrelsens förvaltning av medlen skall
upphöra. Målet bör vara att en total utskiftning kan ske senast den 1 juli
1994. Ett förslag om den slutliga utskiftningen bör kunna lämnas före
1992 års utgång.
Frågan om förutsättningarna för en överföring av fondförmögenheten
i form av sparpremier till sparare på allemansfondkonton inom al-
lemanssparandet bör beredas separat. Ett beslut i denna fråga bör lättas
under våren 1992 och ett förslag kommer därför snarast att läggas fram.
Mitt förslag: Första-femte löntagarfondstyrelsema awecklas vid
utgången av år 1991. Förvaltningen av de tillgångar och skulder
som löntagarfondstyrelsema då förvaltar skall överföras till en
avvecklingsstyrelse. Denna skall bestå av fem ledamöter vilka
utses av regeringen. Förvaltade tillgångar får placeras enligt de
bestämmelser som hittills gällt för löntagarfondstyrelsema.
Skälen för mitt förslag: Det är, som jag tidigare anfört, angeläget att
snarast vidta åtgärder som främjar en varaktig ekonomisk tillväxt i den
svenska ekonomin. Som ett led i denna strävan bör löntagarfondstyrelser-
na awecklas så snabbt som möjligt. Ett beslut om en aweckling bör
fattas redan före årets utgång. Fr.o.m. nästa år bör förvaltningen av
löntagarfondernas medel kunna överföras till en förvaltning som är
inriktad på en definitiv aweckling. Jag skall här i huvuddrag redovisa
dels öveigången till en för detta ändamål inrättad awecklingsstyrelse,
dels vilka åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma en total
avveckling av löntagarfonderna.
Avvecklingsstyrelsen
Det nu mest angelägna är att löntagarfondstyrelsemas verksamhet
omedelbart upphör. Däremot är det olämpligt att sälja ut de tillgångar
som löntagarfonderna förvaltar, främst med tanke på den inverkan detta
skulle få på den svenska aktiemarknaden. I awaktan på en total
utskiftning av tillgångarna under år 1994 bör som ett övergångs-
arrangemang en awecklingsstyrelse inrättas som får i uppgift att överta
förvaltningen av samtliga löntagarfondstyrelsers medel. Detta bör kunna
ske redan från årsskiftet 1991/92. Fjärde löntagarfondstyrelsen har
fortferande medel kvar att rekvirera hos riksförsäkringsverket. Dessa
17
medel, som för närvarande uppgår till 1 352 milj.kr. och som förvaltas Prop. 1991/92:36
av första-tredje fondstyrelserna, bör överföras till avvecklingsstyrelsen.
För att undvika störningar på kapitalmarknaden bör avvecklingsstyrelsen
rekvirera medlen hos riksförsäkringsverket först efter samråd med första-
tredje fondstyrelserna. Därigenom får sistnämnda styrelser möjlighet att
göra erforderliga omplaceringar. Inget bör hindra att medlen rekvireras
i delposter men de bör vara helt överförda till avvecklingsstyrelsen under
år 1992.
Ett enkelt och snabbt sätt att inrätta en awecklingsstyrelse är att så
långt möjligt utnyttja den befintliga regleringen om AP-fonden, dvs.
APR. I lagen bör de bestämmelser som rör löntagarfonderna upphävas.
Samtidigt inrättas en awecklingsstyrelse med samma rättsliga ställning
som första-femte fondstyrelsen. Många av de befintliga bestämmelserna
i APR bör kunna tillämpas på avvecklingsstyrelsen.
En sådan awecklingsstyrelse kommer att få en svår uppgift och ett
stort ansvar när den får om hand tillgångar som nu förvaltas av fem olika
förvaltare. Styrelsen bör därför vara effektiv vilket talar för ett litet antal
ledamöter. Jag anser att fem ledamöter är tillräckligt. Samtliga ledamöter
bör utses av regeringen.
En av awecklingsstyrelsens första uppgifter blir att ahställa en
verkställande direktör för verksamheten och personal. Det är av
utomordentligt stor vikt att den fortsatta förvaltningen av befintliga medel
är effektiv och sker på ett betryggande sätt.
Avvecklingsstyrelsen bör utöver att själv handha förvaltningen även ha
möjlighet att uppdra åt en eller flera externa kapitalförvaltare att förvalta
medlen. Det finns flera skäl som talar för att det kan vara en fördel för
förvaltningen om medlen eller delar av dessa läggs ut i form av externa
förvaltningsuppdrag. Härigenom kan awecklingsstyrelsen dessutom
utnyttja den kompetens och specialistkunskap som finns på andra håll.
Kostnaderna för awecklingsstyrelsens verksamhet och revisionen av
dess förvaltning bör betalas med de medel som styrelsen förvaltar. De
eventuella förpliktelser som vid årsskiftet 1991/92 åvilar löntagarfond-
styrelsema bör övertas av awecklingsstyrelsen.
Förvaltningen
Awecklingsstyrelsens förvaltning kommer att omfatta ca 22 miljarder
kronor.
18
Prop. 1991/92:36
Löntagarfondernas förmögenhet per den 31 augusti 1991
Milj. kr.
(marknadsvärde)
|
Noterade |
Onoterade |
Likvida medel |
Total | |
|
Sydfonden |
4 055 |
96 |
744 |
4 895 |
|
Fond Väst |
4 037 |
193 |
677 |
4 907 |
|
Trefond |
3 888 |
57 |
548 |
4 493 |
|
Mellansvenska |
2 652 |
186 |
388 |
3 226 |
|
Nordfonden |
3 697 |
181 |
970 |
4 848 |
|
Samtliga |
18 329 |
713 |
3 327 |
22 369 |
Anm: Mellansvenska löntagarfonden hade per den 31 augusti 1 352 milj .kr. kvar att
rekvirera.
Awecklingsstyrelsens huvuduppgift bör vara att förbereda en total ut-
skiftning. Samtidigt som förvaltningen inriktas mot detta bör en strävan
vara att medlen placeras på ett sådant sätt att större utförsäljningar kan
undvikas när tillgångarna överförs till sina slutliga mottagare. Fram till
dess bör således förvaltningen inriktas på att strukturera portföljen så att
den får en sammansättning som motsvarar kraven på en effektiv
kapitalförvaltning. Awecklingsstyrelsen bör särskilt uppmärksamma de
avtal som löntagarfondstyrelsema har ingått med onoterade företag eller
dess ägare, t.ex. åtaganden att i framtiden tillskjuta kapital till ett företag.
Enligt min mening får en aweckling av löntagarfondstyrelsema inte
innebära att sådana avtal inte kan fullföljas. Awecklingsstyrelsen bör
därför i samförstånd med företag och dess ägare försöka finna andra
lösningar som motsvarar ingångna avtal.
Awecklingsstyrelsen bör av praktiska skäl få rätt att tillämpa de
placeringsregler som hittills gällt för löntagarfondstyrelsema. Några
justeringar av dessa bestämmelser är dock nödvändiga. Gränsen för
förvärv av börsaktier bör sättas till 30% av rösterna i bolaget, vilket
motiveras av att för envar av löntagarfondstyrelsema motsvarande
procenttal är sex. Ändringen är endast motiverad av att det bör vara
möjligt för avvecklingsstyrelsen att fortsätta förvalta de innehav av
börsaktier som löntagarfondstyrelsema innehar; avsikten är inte att
avvecklingsstyrelsen skall utnyttja denna högre gräns för att skaffe sig
inflytande i ett börsbolag. En annan justering som är uppenbar är att en
fecklig organisation inte längre bör ha någon möjlighet att rösta för de
aktier som awecklingsstyrelsen nu övertar från löntagarfondstyrelsema.
Som jag tidigare anfört kan det vara lämpligt att awecklingsstyrelsen,
genom att anlita externa förvaltare, utnyttjar den specialistkunskap som
finns om kapitalförvaltning på den finansiella marknaden.
Revision av avvecklingsstyrelsen
Awecklingsstyrelsens förvaltning av medel bör granskas av tre revisorer,
vilka utses av regeringen. Löntagarfondstyrelsemas förvaltning utvärderas
nu av riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket. Avvecklings-
19
styrelsens förvaltning syftar till en utskiftning av tillgångarna och därför Prop. 1991/92:36
saknas enligt min mening skäl att riksförsäkringsverket utvärderar den
styrelsens verksamhet. Däremot är det angeläget att awecklingsstyrelsens
verksamhet blir föremål för en sådan öppen granskning som
riksrevisionsverket kan svara för.
Befintliga styrelser och kanslier
Uppdrag som ledamot och suppleant i löntagarfondstyrelsema upphör
vid årsskiftet 1991/92. Dock bör det anses ingå i den avgående styrelsens
ansvar att detta oaktat dels upprätta årsbokslut och förvaltningsberättelse
avseende räkenskapsåret 1991 dels överföra avkastning till första-tredje
fondstyrelserna. För detta får styrelsen uppbära arvode och annan
ersättning.
En löntagarfondstyrelse får anställa den personal som behövs för
verksamheten (9 och 43 §§). Därav följer att det ankommer på resp,
löntagarfondstyrelse att, på grund av att verksamheten upphör fr.o.m.
den 1 januari 1992, säga upp de anställda. Styrelserna bör därvid beakta
den tidigare omnämnda skyldigheten att upprätta bokslut m.m. och för
detta ändamål se till att det finns tillgänglig personal.
Arbetsrättsliga hänsyn kräver att awecklingsstyrelsen vid rekrytering
av sin personal iakttar reglerna om företrädesrätt till återanställning i
lagen (1982:80) om anställningsskydd, när det gäller den uppsagda
personalen i löntagarfondstyrelsema. Som jag tidigare anfört bör aweck-
lingsstyrelsen vid årsskiftet 1991/92 överta de rättigheter och förplik-
telser som löntagarfondstyrelsema har, bl. a. att från den tidpunkten
fullgöra arbetsgivarens skyldigheter gentemot den av löntagarfondstyrel-
sema uppsagda personalen.
Småföretagsfonden
Småföretagsfonden skall enligt den senaste ändringen av punkt 7 i
övergångsbestämmelserna till APR tillföras ytterligare medel, av vilka det
nu återstår att under åren 1992-1994 överföra 600 milj.kr.-Jag anser
emellertid att detta belopp bör överföras till Småföretagsfonden redan
under år 1992. Vidare bör enligt min mening beloppet tas från de likvida
medel som under år 1992 tillförs awecklingsstyrelsen, dvs. de medel
som fjärde löntagarfondstyrelsen ännu inte har rekvirerat, i stället för att
det tas från första-tredje fondstyrelserna. Näringsministern avser att till
regeringen senare lägga fram förslag om Småföretagsfondens verksamhet.
I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till
1. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden,
2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
20
3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), Prop. 1991/92:36
4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618).
Samråd har skett med chefen för justitiedepartementet beträffande
lagförslag 2.
Förslagen beträffande ändringar i aktiebolagslagen, försäkringsrörelse-
lagen och bankaktiebolagslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför
inte inhämtas över lagförslagen.
Avvecklingen av löntagarfondstyrelsema medför att de bestämmelser som
reglerar dessa styrelser upphör att gälla vid utgången av år 1991. Den
lagliga grunden för löntagarfondstyrelsemas förvaltning och verksamhet
1 övrigt upphör i och med detta. Dock föreskrivs i övergångsbestämmel-
serna till ifrågavarande lagförslag att styrelserna har vissa uppgifter kvar
att fullgöra.
1 §
Avskaffandet av löntagarfondstyrelsema medför att det i allmänna
pensionsfonden finns fem fondstyrelser samt, övergångsvis, en aweck-
lingsstyrelse. I första stycket regleras hur penningmedel som genom vissa
lagar tillförs allmänna pensionsfonden skall fördelas mellan de olika
styrelserna. Lagen om vinstdelningsskatt upphävdes år 1990 (SFS
1990:681). Skatt enligt lagen om tillfällig vinstskatt (1983:219) togs ut
av svenska aktiebolag som lämnade utdelning för verksamhetsåret 1983.
Beslut enligt denna lag kunde meddelas t.o.m. utgången av år 1988.
Lagen är således ogiltig fr.o.m. den 1 januari 1989. Dessa båda skat-
teförfettningar kan således utgå ur lagen.
Andra stycket ändras eftersom ett antal paragrafer upphävs. Därutöver
görs ett förtydligande som är föranlett av att en ny paragraf, 44 §,
infördes i samband med insiderlagens ikraftträdande. Den paragrafen är
avsedd att gälla för samtliga styrelser inom allmänna pensionsfonden (se
prop. 1990/91:42 s. 48, NU15, rskr. 84). Vidare införs en ny rubrik
omedelbart före 44 §.
2 §
Vinstskatten och vinstdelningsskatten kommer i framtiden inte att tillföra
ytterligare medel till allmänna pensionsfonden varför punkt 4 kan
upphävas. Till den del vinstdelningsskatten enligt 1991 års taxering inte
21
överförts till första-tredje fondstyrelserna före årsskiftet 1991/92 skall Prop. 1991/92:36
dessa skattemedel därefter överföras med stöd av punkt 6 i övergångs-
bestämmelserna.
28 § och 29 §
Detta är följdändringar. I punkt 5 i övergångsbestämmelserna görs
emellertid en hänvisning till 28 § som innebär att en avkastning för
räkenskapsåret 1991 beräknad enligt nämnda paragraf, före utgången av
maj månad 1992, skall överföras från löntagarfondstyrelsema till första-
tredje fondstyrelserna.
32 § och 33 §
Eftersom 31 § upphävs saknas förutsättningar att utse ledamöter, m.m.
enligt förevarande paragrafer. I punkt 5 i övergångsbestämmelserna
föreskrivs att uppdrag som ledamot och suppleant upphör vid 1991 års
utgång. I samma bestämmelse sägs emellertid att uppdraget dock skall
bestå vad avser skyldigheten att lämna förvaltningsberättelse, resultat-
och balansräkning samt att överföra avkastning i enlighet med 28 §.
37 §
Andra stycket upphävs. Där föreskriven begränsning erfordras emellertid
för avvecklingsstyrelsen. Detta har tagits in i punkt 3 andra stycket
övergångsbestämmelserna. Där har dock gränsen satts till 30%. Detta
betyder att allmänna pensionsfonden - fjärde och femte fondstyrelserna
samt avvecklingsstyrelsen tillsammans - inte heller i fortsättningen kan
nå upp till 50 % av rösterna för vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett
enskilt börsbolag.
40 §
Ändringen är föranledd av att bankinspektionen numera är sammanslagen
med försäkringsinspektionen till en ny myndighet som benämns
finansinspektionen. Motsvarande ändring har gjorts i 12 och 21 §§ vilket
framgår av ingressen till förevarande lagförslag.
Vidare har till första stycket överförts en föreskrift som fanns i den
upphävda 41 §. Den innebär att revisorer far vara gemensamma för
fjärde och femte fondstyrelserna. Av punkt 4 i övergångsbestämmelserna
framgår att dessa revisorer också får vara revisorer i avvecklingsstyrel-
sen.
42 §
Detta är en följdändring. I fortsättningen skall riksförsäkringsverket och
riksrevisionsverket avge utlåtande över endast fjärde och femte fond-
styrelsernas förvaltning. Av punkt 5 i övergångsbestämmelserna framgår
dock att utlåtandet för räkenskapsåret 1991 även skall omfatta löntagar-
fondstyrelsemas förvaltning. I punkt 4 finns en bestämmelse om att
22
riksrevisionsverket årligen skall avge utlåtande över avvecklingsstyrelsen Prop. 1991/92:36
förvaltning.
43 §
Detta är en följdändring.
Övergångsbestämmelserna till lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden
punkt 3
Denna punkt upphävs.
punkt 7
Denna punkt har upphävts. Enligt punkt 7 i öveigångsbestämmelsema till
den nu föreslagna lagen skall de medel som skulle ha tillförts Småföre-
tagsfonden åren 1992-1994 med 200 milj.kr. per år i stället överföras
under år 1992. Dessutom skall medlen tas från avvecklingsstyrelsen.
Övergångsbestämmelser till den nu föreslagna lagen
Av punkt 1 framgår att denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Punkt 2
Avvecklingsstyrelsen blir formellt en fondstyrelse inom den reglering
som gäller för allmänna pensionsfonden och far således samma rättsliga
ställning som övriga fondstyrelser i allmänna pensionsfonden. Styrelsen
skall bestå av fem ledamöter vilka utses av regeringen. Styrelsen måste
naturligtvis anställa personal och vidta andra åtgärder som erfordras för
att förvaltningen skall kunna fullgöras.
Enligt denna punkt skall de tillgångar och skulder som löntagarfond-
styrelsema vid utgången av år 1991 förvaltar överföras till avveck-
lingsstyrelsen. Från årsskiftet är det alltså avvecklingsstyrelsen som
beslutar om den fortsatta förvaltningen.
Det kommer vid övergången att uppstå en rad praktiska och tekniska
frågor som måste lösas mellan de avgående löntagarfondstyrelsema och
avvecklingsstyrelsen, bl.a. beträffande personal och lokaler. Det är
vidare av naturliga skäl omöjligt för den nytillträdda styrelsen att
omedelbart sätta sig in i alla frågor avseende samtliga löntagarfond-
styrelser. Det är ett viktigt samhällsintresse att övergången blir så smidig
som möjligt och det får därför förutsättas att de avgående styrelserna
vidtar de åtgärder som behövs för en säker övergång. Inte minst gäller
detta olika behörighetshandlingar som är nödvändiga för att förvaltningen
skall kunna fortgå efter årsskiftet i den nya styrelsens regi. Strävan måste
naturligtvis vara att styrelserna själva i första hand skall lösa de
uppkomna frågorna. Det kan dock inte uteslutas att regeringen kan
komma att behöva ta ställning i någon speciell fråga.
23
Prop. 1991/92:36
Punkt 3
Främst av praktiska skäl skall awecklingsstyrelsen vid förvaltningen av
medlen tillämpa de placeringsbestämmelser som gällt för löntagarfond-
styrelsema enligt den upphävda 36 §. I förevarande punkt införs därför
en hänvisning till den upphävda paragrafen. I awecklingsstyrelsens
förvaltning skall även ingå avkastningen av de medel som styrelsen
förvaltar. Som en grundläggande princip för förvaltningen anges att
styrelsen skall placera medlen så att kraven på god avkastning och
riskspridning tillgodoses samtidigt som placeringarna skall göras med
sikte på den kommande utskiftningen. Bland awecklingsstyrelsens
uppgifter ingår att gå igenom de avtal som löntagarfondstyrelsema träffat
med onoterade foretag.
Den begränsningsregel som hittills gällt för löntagarfondstyrelsema
enligt 37 § andra stycket (se motiveringen till 37 §) vad gäller rätt att
förvärva vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier skall gälla även
för awecklingsstyrelsen, vilket kommit till uttryck i andra stycket i denna
punkt. Dock förskrivs där att awecklingsstyrelsen inte får förvärva så
många aktier av tidigare nämnt slag att dessa uppgår till 30% eller mer
av samtliga aktier i bolaget, eller, om aktierna har olika röstvärde, att
röstetalet för aktierna uppgår till 30 % eller mer av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget. Däremot får awecklingsstyrelsen fritt förvärva andra
aktier i svenska bolag. Motsvarande procentsats för var och' en av de
fem löntagarfondstyrelsema har varit sex procent. Begränsningsregeln är
främst avsedd att möjliggöra för awecklingsstyrelsen att överta börsaktier
från de fem löntagarfondstyrelsema, däremot inte att genom nyförvärv
tillföra styrelsen större poster av sådana aktier. Vad gäller onoterade
aktier bör styrelsen med tanke på avvecklingsperiodens begränsning i
tiden vara återhållsam med engagemang i sådana företag.
Punkt 4
Awecklingsstyrelsens medelsförvaltning skall på samma sätt som tidigare
gällt löntagarfondstyrelsema granskas av tre revisorer, vilka förordnas av
regeringen, en av dem på förslag av finansinspektionen. Om det bedöms
vara lämpligt får revisorer utses gemensamt för fjärde och femte
fondstyrelserna samt awecklingsstyrelsen. I frågor om förordnande,
entledigande, arvode m.m. samt fullgörande av revisionsuppdraget gäller
bestämmelserna i 22-25 §§ enligt en hänvisning i punkt 2 tredje stycket
(se motiveringen till punkt 2).
Riksrevisionsverket skall vaije år avge utlåtande över aweck-
lingsstyrelsens förvaltning (se motiveringen till 42 §). Skäl att däijämte
låta denna förvaltning omfettas av riksförsäkringsverkets granskning
förligger däremot inte eftersom kopplingen till försäkringen för tilläggs-
pension upphör vad avser avvecklingsstyrelsen (se avsnitt 3.3). -På samma
grund saknas anledning att låta awecklingsstyrelsens verksam-
hetsberättelse ingå i den av första-tredje fondstyrelserna årligen gjorda
sammanställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser (17 §).
24
Prop. 1991/92:36
Punkt 5
Enligt denna punkt upphör uppdragen som ledamöter och suppleanter i
löntagarfondstyrelsema vid utgången av år 1991. Regeringen behöver
således inte i särskild ordning entlediga varje ledamot och suppleant.
Emellertid finns det uppgifter även efter utgången av år 1991 som
nuvarande löntagarfondstyrelser är skyldiga att fullfölja. Främst är det
fråga om att för räkenskapsåret 1991 upprätta förvaltningsberättelse,
resultaträkning och balansräkning. Detta följer av hänvisningep till 16 §
andra och tredje styckena. Bestämmelsen i 16 § första stycket, som
reglerar räkenskapsår, är inte längre aktuellt. Vidare är styrelserna
skyldiga att enligt de äldre föreskrifterna i 28 § till första-tredje
fondstyrelserna överföra avkastning avseende räkenskapsåret 1991. För
att kunna fullgöra dessa skyldigheter måste styrelserna hålla sammanträde
och fatta beslut. Härvid skall föreskrifterna i 7, 9 och 10 §§ tillämpas.
I 7 § regleras kallelseförferandet, beslutsregler och att det vid samman-
träde skall föras protokoll. Med stöd av 9 § kan löntagarfondstyrelsema
behålla den personal som erfordras för de skyldigheter som föreligger
enligt denna punkt (se även avsnitt 3.3). Slutligen bestämmer regeringen
enligt 10 § arvoden och andra ersättningar för det arbete som måste
utföras med anledning av denna punkt.
I andra stycket sägs att de revisorer som är utsedda i löntagarfond-
styrelsema har kvar sina uppdrag enligt äldre föreskrifter. Revisorerna
är förordnade för tiden till dess balansräkning har festställts för verksam-
hetsåret 1991. Revision av löntagarfondstyrelsema skall genomföras i
enlighet med de bestämmelser som hittills gällt för dessa styrelser, dvs.
22-25 §§. Enligt 22 § finns bl.a. möjlighet att ersätta en revisor om han
av någon anledning skulle få förhinder att fullfölja sitt uppdrag.
Regeringen beslutar enligt 23 § om arvoden till revisorerna. Enligt 24 §
skall bl.a. revisionsberättelsen överlämnas till resp, löntagarfondstyrelse
senast 14 dagar efter det att förvaltningsberättelsen kommit revisorerna
till handa. Fondstyrelserna skall enligt 25 § genast överlämna
förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen till regeringen. När nu
nämnda skyldigheter fullgjorts far det anses att löntagarfondstyrelsema
slutfört sitt uppdrag.
Punkt 6
Denna punkt införs med anledning av att 2 § punkt 4 APR upphävs.
Punkt 7
Eftersom de medel som enligt den numera upphävda punkten 7 i
övergångsbestämmelserna till APR skall överföras från avvecklingsstyrel-
sen under år 1992 krävs en ny bestämmelse. Det kan vara lämpligt att
dessa medel avräknas från de medel avvecklingsstyrelsen skall tillföras
med anledning av att fjärde löntagarfondstyrelsen inte rekvirerat alla sina
medel (se punkt 2).
25
Bestämmelsen i aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen resp, bank-
aktiebolagslagen om överlåtelse av rösträtt åt iäckliga organisationer har
införts med anledning av löntagarfondstyrelsemas tillkomst. Denna
bestämmelse tas bort eftersom löntagarfondstyrelsema avvecklas. Har det
under år 1992 skett överlåtelse av rösträtt blir överlåtelsen utan verkan
när denna lag träder i kraft, eftersom löntagarfondstyrelsen då inte längre
förvaltar några aktier.
Den nya lydelsen av paragrafens tredje stycke i resp, lag omfattar
också avvecklingsstyrelsen eftersom den formellt sett är en styrelse i
allmänna pensionsfonden.
De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1992.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden,
2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618).
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Prop. 1991/92:36
26
Prop. 1991/92:36
Proposition 1
Propositionens huvudsakliga innehåll 1
Propositionens lagförslag 2
1 Inledning 11
2 Bakgrund 12
2.1 Löntagarfondstyrelsemas medelstilldelning och
avkastningskrav 12
2.2 Löntagarfondstyrelsemas oiganisation och placerings-
inriktning 13
3 Allmän motivering 14
3.1 Utgångspunkter 14
3.2 Utskiftning av tillgångarna 16
3.3 Avveckling av löntagarfondstyrelsema 17
4 Upprättade lagförslag 20
5 Lagrådets hörande 21
6 Specialmotivering 21
6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden 21
6.2 Övriga lagförslag 26
7 Ikraftträdande 26
8 Hemställan 26
9 Beslut 26
27
gotab 40069, Stockholm 1991