Prop. 1991/92:3
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Föredragande vid regeringssammanträdet har varit t.f. chefen för justitiede-
partementet Sahlin.
Stockholm den 20 juni 1991
På regeringens vägnar
Odd Engström
Mona Sahlin
I propositionen läggs fram förslag till en ändring i sekretesslagen (1980:100)
som innebär att uppgifter om enskildas personliga förhållanden skall skyd-
das av sekretess inom svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 3
Präster och annan personal som tjänstgör inom svenska kyrkan får i sitt ar-
bete del av uppgifter som rör enskilda människors förhållanden. Det är ofta
fråga om förtroendesituationer där det är viktigt att uppgifterna inte förs vi-
dare.
I dag gäller sekretess i ganska begränsad omfattning inom svenska kyrkan.
Förutom i lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan
finns vissa bestämmelser i sekretesslagen (1980:100; omtryckt 1989:713).
En utvidgning av sekretessen på kyrkans område aktualiserades under för-
arbetena till sekretesslagen men genomfördes då inte (jfr Ds Ju 1977:1 s. 238
och 1977:11 s. 477 f.). 1982 års allmänna kyrkomöte (kskr. 1982:17) och 1983
års kyrkomöte (kskr. 1983:27 och 28) samt olika organ inom svenska kyrkan
har därefter vid ett flertal tillfällen begärt en utvidgad sekretess inom för-
samlingsarbetet.
Frågan om sekretess inom svenska kyrkan togs också upp av 1982 års kyr-
kokommitté i en skrivelse till chefen för justitiedepartementet i december
1985. Skrivelsen remissbehandlades. Skrivelsen tillsammans med en sam-
manställning av remissyttrandena finns intagna som bilagor i en inom justi-
tiedepartementet upprättad promemoria (Ds Ju 1987:3) Vissa ändringar i
sekretesslagen. På grundval av skrivelsen och remissvaren lades i promemo-
rian fram förslag till bl.a. en vidgad sekretess inom svenska kyrkans försam-
lingsvårdande verksamhet. Sammanfattningen och de lagförslag i promemo-
rian som avser sekretessen inom svenska kyrkan är fogade till propositionen
som bilaga 1 och bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteck-
ning över remissinstanserna återfinns i bilaga 3. En sammanställning av re-
missyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr KY 1193 och
1194/87 i civildepartementet).
Regeringen har den 6 december 1990 beslutat att inhämta kyrkomötets
yttrande över förslag till bl.a. en ny kyrkolag (Reg.Skr. 1990:1). I skrivelsen
till kyrkomötet har inte föreslagits någon ändring i sak av bestämmelserna
om tystnadsplikt och sekretess inom svenska kyrkan.
Regeringen beslutade den 6 juni 1991 inhämta lagrådets yttrande över för-
slaget till ändring i sekretesslagen. Det till lagrådet överlämnade förslaget
överensstämmer med det lagförslag som nu läggs fram.
Lagrådet har den 11 juni 1991 lämnat det remitterade förslaget utan erin-
ran. Lagrådets yttrande är fogat till propositionen som bilaga 4.
Prop. 1991/92:3
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla inom svenska kyrkans för-
samlingsvårdande verksamhet för uppgift om enskilds personliga för-
hållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående lider men.
Departementspromemorian: Förslaget motsvarar i huvudsak vårt. I pro-
memorian föreslogs dock en mindre omfattande sekretess genom ett rakt Prop. 1991/92:3
skaderekvisit.
Remissinstanserna: Promemorians förslag om sekretess inom den försam-
lingsvårdande verksamheten tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet
remissinstanser. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans för-
samlings- och pastoratsförbund anser dock att sekretessen bör gälla med ett
omvänt skaderekvisit. Justitieombudsmannen och Allmänhetens pressom-
budsman förordar att sekretessen i stället knyts till vissa i lagen angivna per-
sonalkategorier. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund anser att
förslagen bör kompletteras med en bestämmelse om att sekretessen inom
den diakonala verksamheten skall vara absolut. Riksåklagaren anser att sek-
retessen bör förbehållas mera utpräglade förtroendesituationer.
Gällande ordning: 1686 års kyrkolag innehöll tidigare bestämmelser om
tystnadsplikt för dem som vigs till präst inom svenska kyrkan (7 kap. 2 §). I
samband med tillkomsten av sekretesslagen fördes de tidigare bestämmel-
serna om tystnadsplikt för prästerna i 1686 års kyrkolag in i en särskild lag,
nämligen lagen om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan (Skr. 1979:3,
KLU 1, kskr. 1 och prop. 1979/80:20, KU 7, rskr. 4). I denna lag föreskrivs
att den som är prästvigd i svenska kyrkan har tystnadsplikt i fråga om det
som han har erfarit under enskilt skriftermål (dvs. bikt) eller under själavår-
dande samtal i övrigt. Enligt 1 kap. 10 § sekretesslagen gäller lagen om tyst-
nadsplikt för präst i stället för bestämmelserna i sekretesslagen.
Enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen gäller sekretess för uppgift
som enskild lämnat inom den familjerådgivningsverksamhet som bl.a. de
kyrkliga kommunerna bedriver. Präster och andra anställda inom svenska
kyrkan omfattas också av de sekretessbestämmelser som gäller inom den of-
fentliga hälso- och sjukvården när de tjänstgör inom detta område (7 kap. 1
§ sekretesslagen).
Arbetet med folkbokföringen har utgjort en inte obetydlig del av verk-
samheten vid pastorsämbetena. Sekretess för uppgifter i verksamhet som av-
ser folkbokföringen regleras i 7 kap. 15 § sekretesslagen. Den 1 juli 1991 förs
emellertid ansvaret för den lokala folkbokföringen över till skattemyndighe-
terna (jfr prop. 1986/87:158, SkU 1987/88:2, rskr. 2 och prop. 1990/91:53,
SkU9, rskr. 109; SFS 1991:481).
Pastor skall emellertid också i fortsättningen handlägga ärenden om med-
lemskap i svenska kyrkan enligt religionsfrihetslagen (1951:680; ändrad se-
nast 1991:488). Uppgifterna i medlemskapsärendena ges därför genom en
ändring i 7 kap. 15 § sekretesslagen, som träder i kraft den 1 juli 1991, ett
sekretesskydd som motsvarar det som gäller för uppgifterna i folkbokfö-
ringen (jfr prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 320; SFS 1991:492).
Några sekretessbestämmelser utöver de här redovisade och som uttryckli-
gen omfattar verksamheten inom svenska kyrkan finns inte i sekretesslagen
eller i någon annan lag. En annan sak är att de sekretessbestämmelser som
generellt gäller i det allmännas verksamhet också är tillämpliga inom
svenska kyrkan. Så är fallet i fråga om bl.a. sekretessen inom myndigheter-
nas personaladministrativa verksamhet (7 kap. 11 § sekretesslagen) och sek-
retess till skydd för utlänningar (7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen).
Skälen för regeringens förslag
Prop. 1991/92:3
Behovet av sekretess
Inom svenska kyrkans församlingsverksamhet arbetar präster och ett flertal
kyrkokommunalt anställda, såsom diakoner och diakonissor, församlings-
sekreterare, församlingspedagoger, diakoniassistenter, församlingssystrar,
församlingsassistenter, assistenter inom sjukhuskyrkan, förskollärare, barn-
timmeledare och fritidsledare. En stor mängd frivilliga medarbetare deltar
dessutom i församlingsarbetet.
En stor del av verksamheten inom svenska kyrkans församlingar är av en
sådan karaktär att den person som vänder sig till en församling utgår från att
uppgifter som han lämnar till någon som tjänstgör där inte förs vidare. Detta
är av särskild betydelse i den enskildes kontakt med en församling i samband
med dop, konfirmation, vigsel och begravning. De som fullgör själavår-
dande uppgifter i församlingarna utan att vara prästvigda har också ett stort
behov av att kunna försäkra de människor som de möter att de har tystnads-
plikt. Därigenom kan de skapa det för samtalen nödvändiga förtroendet.
Även om kyrkans personal hanterar dessa frågor på det förtroendefulla sätt
som kan förväntas, framstår det som en brist att det saknas uttryckliga före-
skrifter om sekretess på området.
En inte obetydlig del av församlingsarbetet är vidare av den karaktären
att det kan jämställas med arbetet inom socialtjänsten, som has om hand av
de borgerliga kommunerna och för vilken sekretess gäller (7 kap. 4 § sekre-
tesslagen). Det gäller framför allt församlingarnas diakonala verksamhet
samt verksamheten bland barn och ungdomar, t.ex. kyrkans förskola och
ungdomsverksamhet. Inom denna del av församlingarnas verksamhet är be-
hovet av skydd för känsliga uppgifter i fråga om enskilda personer av samma
slag som inom socialtjänsten. Också på detta område framstår avsaknaden
av uttryckliga sekretessregler som en brist.
Enligt regeringens mening finns det alltså ett behov av att skapa ett lag-
stadgat sekretesskydd inom svenska kyrkans församlingsverksamhet.
Omfattningen av sekretessen
Ett par remissinstanser har föreslagit att tystnadsplikten knyts till vissa an-
givna personalkategorier. Några klara gränslinjer mellan olika personalkate-
gorier bland dem som inte är präster finns emellertid för närvarande inte
inom svenska kyrkans församlingsverksamhet. Sekretessen bör därför lämp-
ligen knytas till verksamhet av visst slag.
Av det föregående har framgått att behovet av uttryckliga regler om sekre-
tess inom församlingsarbetet gör sig särskilt gällande inom den själavår-
dande och den diakonala verksamheten samt inom barn- och ungdomsverk-
samheten. Dessa verksamhetsområden, som främst tar sikte på vården av
församlingens medlemmar, bör sammanfattande kunna benämnas den för-
samlingsvårdande verksamheten. Utanför denna verksamhet faller t.ex. för-
valtning av kyrkans egendom, begravningsväsendet samt församlingarnas
och de kyrkliga samfälligheternas personaladministration.
Sekretessen inom den församlingsvårdande verksamheten bör bara gälla
för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Den verksamhet som det Prop. 1991 92:3
här är fråga om är till sin karaktär av samma slag som verksamheten inom
socialtjänsten. I konsekvens härmed bör därför sekretesskyddet ha samma
omfattning som inom socialtjänsten. Sekretess bör därför gälla med ett om-
vänt skaderekvisit, dvs. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon honom närstående lider men.
En föreskrift med det nu föreslagna innehållet bör tas in i en ny paragraf,
7 kap. 33 §, i sekretesslagen.
Tillämpningsområdet för en sådan ny sekretessbestämmelse avser natur-
ligtvis bara det allmännas verksamhet. De som därmed kommer att omfattas
är personer som är anställda eller har uppdrag hos en kyrklig myndighet eller
som annars har en därmed jämförbar anknytning till den kyrkliga myndighe-
ten (se 1 kap. 6 § sekretesslagen).
Föreskrifterna i 1979 års lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyr-
kan bör också i fortsättningen gälla i stället för sekretesslagens bestämmelser
(1 kap. 10 § sekretesslagen). Bestämmelserna i 1979 års lag är mera långt-
gående än den nu föreslagna föreskriften i sekretesslagen. Tystnadsplikten
för präster är nämligen absolut, dvs. den begränsas inte av något skaderekvi-
sit. Särregleringen motiveras särskilt av att 1979 års lag ålägger den som är
prästvigd i svenska kyrkans ordning en livslång tystnadsplikt oavsett om
denne har ställning som offentlig funktionär eller inte.
Den särskilda tystnadsplikten för präster inom svenska kyrkan har enligt
16 kap. 1 § 7 sekretesslagen företräde framför principen om meddelarfrihet.
Vi anser däremot inte att det finns skäl att begränsa meddelarfriheten vad
gäller den församlingsvårdande verksamheten i övrigt.
Sekretesstid
En längsta sekretesstid för uppgifter i allmänna handlingar bör gälla också
sekretess inom den församlingsvårdande verksamheten. Denna tid bör, som
i andra liknande fall, sättas till 70 år.
Ikraftträdande m.m.
Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1992. Något behov av
övergångsbestämmelser finns inte.
Den nya regleringen förutses inte medföra några kostnadskonsekvenser.
I enlighet med vad som anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Med hänvisning till vad som anförts föreslår regeringen
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).
Prop. 1991/92:3
Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)' skall införas en
ny paragraf, 7 kap. 33 §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 1 kap. 33 § Sekretess gäller inom svenska kyr- I fråga om uppgift i allmän hand- |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
1 Lagen omtryckt 1989:713.
Sekretessen inom svenska kyrkans församlingsarbete skall förbättras. Enligt
en ny paragraf skall sekretess gälla inom svenska kyrkans församlingsvår-
dande verksamhet. Sekretessen skall avgränsas med ett s.k. rakt skaderekvi-
sit. Vidare diskuteras om den nuvarande bestämmelsen i lagen (1979:926)
om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan skall flyttas över till sekre-
tesslagen vad gäller den som innehar prästtjänst.
Prop. 1991/92:3
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980: 100)
dels att 1 kap. 10 § skall upphöra att gälla,
dels att---och 16 kap. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 27 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Prop. 1991/92:3
Bilaga 2
Föreslagen lydelse
1 kap.
27 §
Sekretess gäller inom svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet för
uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den en-
skilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
Präst inom svenska kyrkan får inte i något fall lämna ut uppgift som enskild
har lämnat under bikt eller under själavårdande samtal i övrigt. Föreskrifterna
i 1 kap. 5 § och 14 kap. gäller inte ifråga om sekretessen enligt detta stycke.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket
i högst 70 år.
16 kap. Om ansvar på tryckfrihetsförordningens område för brott mot tyst-
nadsplikt m.m.
1 §
Friheten enligt 1 kap. 1 § tredje stycket och 15 kap. 2 § tryckfrihetsförord-
ningen att meddela uppgifter och underrättelser för offentliggörande är begrän-
sad enligt 7 kap. 3 § första stycket 1 och 18 kap. 1 § tredje stycket samma förord-
ning genom följande bestämmelser i brottsbalken om brott mot rikets säkerhet:
högförräderi (19 kap. 1 §), spioneri (19 kap. 5 §), grovt spioneri (19 kap. 6§),
grov obehörig befattning med hemlig uppgift (19 kap. 8 §), uppror (18 kap. 1
§), landsförräderi och landssvek (22 kap. 1 §) samt försök, förberedelse och
stämpling till sådant brott (19 kap. 14§, 18kap. 7 § respektive 22 kap. 12§).
17 kap. 4 § 1—8 och 18 kap. 1 § första stycket tryckfrihetsförordningen före-
skrivs om motsvarande begränsningar i friheten att i tryckta skrifter och vissa
andra uttrycksformer offentliggöra uppgifter och underrättelser.
2 §
Friheten enligt 1 kap. 1 § tredje stycket och 15 kap. 2 § tryckfrihetsförord-
ningen att lämna uppgifter och underrättelser för offentliggörande är begrän-
sad även enligt 7 kap. 3 § första stycket 2 och 18 kap. 1 § tredje stycket samma
förordning om det är fråga om uppsåt ligt utlämnande av en allmän handling.
I 7 kap. 5 § 1 och 18 kap. 1 § första stycket tryckfrihetsförordningen före-
skrivs om motsvarande begränsningar i friheten att offentliggöra uppgifter och
underrättelser.
3 §
Friheten enligt 1 kap. 1 § och 15 kap. 1 och 2 §§ tryckfrihetsförordningen
att meddela och offentliggöra uppgifter och underrättelser är begränsad i öv-
rigt enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 samt 18 kap. 1 § samma förord-
|
Föreslagen lydelse Prop. 1991/92:3 |
ning i de fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, där tystnadsplikten Bilaga 2
följer av
|
7 kap. 21 § |
såvitt avser uppgift vars röjande |
7 kap. 27 § andra stycket
8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2, 7 § första stycket 2 eller
8 § första stycket
Denna lag träder i kraft, i fråga om 7 kap. 27 § och 16 kap. den 1 januari
1989, och i övrigt den 1 januari 1988.---
Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande
lydelse.
Prop. 1991/92:3
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
36 kap.
5 §
Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen
(1980:100) eller bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum,
ej äger lämna uppgift må ej höras som vittne därom utan tillstånd från den
myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.
Ej heller må advokat, läkare, tandläkare, barnmorska, sjuksköterska, ku-
rator vid familjerådgivningsbyrå, som drives av kommun, landstingskom-
mun, församling eller kyrklig samfällighet eller deras biträden höras angå-
ende något, som på grund av denna deras ställning förtrotts dem, eller de i
samband därmed erfarit, med mindre det är i lag medgivet eller den, till vil-
kens förmån tystnadsplikten gäller, samtycker därtill. Den som till följd av
9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får inte hö-
ras som vittne om dem, utan att det är medgivet i lag eller att den till vars
förmån sekretessen gäller samtycker till det.
Rättegångsombud, biträde eller försvarare må ej höras som vittne om vad
för uppdragets fullgörande förtrotts honom, med mindre parten medgiver,
att det må yppas.
Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket sägs vare annan än försva-
rare skyldig att avgiva utsaga i mål angående brott, för vilket icke är stadgat
lindrigare straff än fängelse i två år.
Om tystnadsplikt för präst inom
svenska kyrkan är särskilt stadgat.
Präst inom annat trossamfund än
svenska kyrkan eller den som i så-
dant samfund intager motsvarande
ställning må icke höras som vittne
om något som han vid enskilt skrif-
termål eller under själavårdande
samtal i övrigt har erfarit.
Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, 9 §
radioansvarighetslagen (1966:756), 1 § lagen (1982:460) om ansvarighet för
närradio eller 11 eller 16 § lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och
kassettidningar får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten
avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.
Präst inom svenska kyrkan får inte
höras som vittne om något som han
har erfarit vid bikt eller under själa-
vårdande samtal i övrigt. Detsamma
gäller präst inom annat trossamfund
än svenska kyrkan eller den som i så-
dant samfund intager motsvarande
ställning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
10
Härigenom föreskrivs att lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom
svenska kyrkan skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:3
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Den som är prästvigd i svenska
kyrkan har tystnadsplikt i fråga om
det som han har erfarit under enskilt
skriftermål eller under själavår-
dande samtal i övrigt.
Föreslagen lydelse
Den som är prästvigd i svenska
kyrkan har tystnadsplikt i fråga om
det som han har erfarit under bikt el-
ler under själavårdande samtal i öv-
rigt.
/ det allmännas verksamhet tilläm-
pas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:100).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
11
Efter remiss har yttranden över departementspromemorian (Ds Ju 1987:3)
Vissa ändringar i sekretesslagen kommit in från följande:
Justitiekanslern,
hovrätten för Övre Norrland,
kammarrätten i Jönköping,
riksåklagaren,
rikspolisstyrelsen,
styrelsen för internationell utveckling,
kommerskollegium,
överbefälhavaren,
försvarets materielverk,
riksförsäkringsverket,
socialstyrelsen,
televerket,
generaltullstyrelsen,
bankinspektionen,
försäkringsinspektionen,
riksskatteverket,
kemikalieinspektionen,
statens strålskyddsinstitut,
statens kärnkraftinspektion,
riksdagens ombudsmän,
Industriförbundet,
Sveriges Kemiska industrikontor (Kemikontoret),
svenska kyrkans centralstyrelse,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,
Svenska kyrkans personalförbund,
Allmänhetens pressombudsman,
Sveriges Radio Aktiebolag,
Pressens Samarbetsnämnd,
Svenska kyrkans Diakon- och Diakonissförbund.
Prop. 1991/92:3
Bilaga 3
12
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-06-11
Närvarande: f.d. regeringsrådet Eskil Hellner, justitierådet Fredrik Sterzel,
regeringsrådet Björn Sjöberg.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 6 juni 1991 har regeringen
på hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets ytt-
rande över förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) (sekretess
inom svenska kyrkan).
Förslaget har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Lotty Nord-
ling.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1991/92:3
Bilaga 4
13
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 juni 1991
Prop. 1991/92:3
Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wal-
lén, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. An-
dersson, Lönnqvist, Thalén, Wallström, Lööw, Persson, Sahlin, Larsson,
Åsbrink
T.f. departementschefen, statsrådet Sahlin, anmäler fråga om sekretess inom
svenska kyrkan.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) i enlighet med bilagan till detta
protokoll.
Ur protokollet:
Maud Melin
14
Prop. 1991/92:3
Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1
1 Inledning ............................................. 2
2 Sekretess inom svenska kyrkans församlingsvårdande verk-
samhet ............................................... 2
3 Upprättat lagförslag.................................... 5
4 Ärendet till riksdagen .................................. 5
Propositionens lagförslag.................................... 6
Bilaga 1 Utdrag ur sammanfattningen i promemorian (Ds Ju
1987:3) Vissa ändringar i sekretesslagen............... 7
Bilaga 2 Lagförslag i promemorian (Ds Ju 1987:3) Vissa ändringar
i sekretesslagen.................................... 8
Bilaga 3 De remissinstanser som har yttrat sig över promemorian
(Ds Ju 1987:3) Vissa ändringar i sekretesslagen........ 12
Bilaga 4 Lagrådets yttrande................................. 13
Utdrag ur regeringsprotokollet den 20 juni 1991................ 14
15
gotab 40001, Stockholm 1991