Prop.
1991/92:25
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991 för de åtgärder och de
ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anne Wibble
I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget I till statsbudge-
ten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 8 196,8
milj.kr. Den största delen av detta belopp, 3 560 milj, kr., avser utgifter
för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därutöver föreslås ytterligare 2 771
milj.kr. till sysselsättningsskapande åtgärder, varav 1 500 milj.kr. avser
investeringar i trafikens infrastruktur och 950 milj.kr. vissa byggnads-
investeringar. 200 milj.kr. begärs till lokaliseringsbidrag.
Drygt 1 678 milj.kr. begärs till omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
beloppet skall tillföras jordbruket i huvudsak i form av ett bidrag per djur
eller per hektar av olika grödor.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Prop. 1991/92:25
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.
Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsråden Wibble, Hellsvik, af Ugglas, Björck, B.
Westerberg, Odell, Unckel, Ask, Friggebo, Olsson, Hömlund,
Lundgren, P. Westerberg
Statsrådet Wibble anför:
I prop. 1991/92:10 om statsbidrag till förbättringar av den fysiska
miljön i skolorna har föreslagits att stimulansbidrag till detta ändamål
tidigareläggs, motsvarande 600 milj.kr., samt att nämnda belopp anvisas
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
Regeringen har i proposition 1991/92:40 om vissa socialförsäkrings-
frågor föreslagit riksdagen att på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
innevarande budgetår under femte huvudtiteln anvisa 25 milj. kr. för
bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension.
Vidare har regeringen i prop. 1991/92:21 om teckning av aktier m.m.
i Nordbanken föreslagit riksdagen att anvisa 3 643 milj. kr. för teckning
av aktier m.m. i samband med nyemission i Nordbanken. I propositionen
föreslås även att staten garanterar hela den nu aktuella emissionen.
De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan
överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör
sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggs-
budget I till statsbudgeten for budgetåret 1991/92. Denna proposition bör
föreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver på
tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa
föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Statsråden föredrar frågor om förslag till anslag m.m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Anförandena redovisas i
underprotokollen för resp, departement. Med anledning av att statliga
myndigheter fr.o.m. den 1 juli 1991 får avräkna ingående mervärdeskatt
mot inkomsttitel är anslag till myndigheters verksamhet budgeterade exkl.
mervärdeskatt.
■>
Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Hellsvik
Prop. 1991/92:25
Bilaga 1
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av 28,3 milj. kr. Vid budgetårets ingång
fenns en behållning på avrundat 800 000 kr. En ny säkerhetsanläggning
skall utföras vid kriminalvårdsanstalten Kumla. Regeringen har den 11
juli 1991 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnad av det
yttre områdesskyddet och centralvakten vid anstalten. Anläggningen
behöver dessutom kompletteras med omlättande bevakningsteknisk
utrustning och inredning. Kostnaderna för denna komplettering beräknas
uppgå till 6 milj. kr. under budgetåret 1990/91. Medel härför har inte
beräknats i budgetpropositionen 1991. Det är angeläget att den nya
säkerhetsanläggningen kan tas i bruk så snart som möjligt. Jag förordar
därför att de medel som behövs under innevarande budgetår begärs på
tilläggsbudget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Utrustning för kriminalvården på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 6 000 000 kr.
Statsrådet Wibble avslutar: Prop. 1991/92:25
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
besluta om anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1991/92 och vidta åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena
har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar
att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört
för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.
Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-
protokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär
skall bifogas propositionen enligt följande:
|
Justitiedepartementet |
Bilaga |
1 |
|
U trikesdepartementet |
Bilaga |
2 |
|
F örsvarsdepartementet |
Bilaga |
3 |
|
Socialdepartementet |
Bilaga |
4 |
|
Kommunikationsdepartementet |
Bilaga |
5 |
|
Finansdepartementet |
Bilaga |
6 |
|
U tbildningsdeparte mentet |
Bilaga |
7 |
|
Jordbruksdepartementet |
Bilaga |
8 |
|
Arbetsmarknadsdepartementet |
Bilaga |
9 |
|
Bostadsdepartementet |
Bilaga 10 | |
|
Näringsdepartementet |
Bilaga 11 | |
|
Civildepartementet |
Bilaga 12 | |
|
Anslagsförteckning |
Bilaga 13 | |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet af Ugglas
Prop. 1991/92:25
Bilaga 2
[1] D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats
ett reservationsanslag på 52 250 000 kr. Medlen avser täcka kostnader
för Radio Swedens programverksamhet och televerkets sändningskost-
nader.
I sitt betänkande den 7 mars 1991 (1990/91:UU 14) behandlar utskottet
bl.a. Sveriges Riksradios begäran om ersättning för ökade kostnader
jämte kostnader for fortsatta sändningar på baltiska språk. Avslutningsvis
heter det att "Regeringen bör därför i tilläggsbudget återkomma med
förslag till anvisning av 3 milj.kr. till Radio Sweden för sändningar på
baltiska språk under budgetåret 1991/92". I betänkandet tar man dels
upp kostnadsökningar enligt Radio Swedens beräkningar på 1,5 milj.kr.
utöver beviljat anslag för 1991/92, dels kostnader för fortsatta sändningar
på baltiska språk på 1,3 milj.kr. för år 1992.
I en skrivelse den 8 juli 1991 till utrikesdepartementet har Radio
Sweden preciserat medelsbehovet för fortsatta radiosändningar på baltiska
språk under år 1992 till 1 105 000 kr.
De nya reglerna för mervärdeskatt innebär att teletjänster skall vara
skattepliktiga till mervärdeskatt fr.o.m. år 1991. Det betyder att även
televerkets verksamhet inom rundradioområdet blir skattepliktig och att
kostnaderna ökat i motsvarande grad. Televerket anser att kompensation
bör utgå för dessa kostnader, i likhet med vad som gäller annan
motsvarande verksamhet inom Sveriges Radio-koncernen.
De samlade merkostnaderna under åren 1990-1992 bedöms av
televerket uppgå till 9,13 milj.kr., varav kostnaderna för mervärdeskatt
netto utgör 5,84 milj.kr. Merkostnaderna är av en sådan omfattning att
verket vid utebliven kompensation kraftigt måste minska sitt åtagande vad
gäller utsändning av Radio Swedens program.
Jag anser det angeläget att radiosändningama på baltiska språk kan
fortsätta. Jag förordar därför att Radio Sweden kompenseras för
kostnaderna för fortsatta sändningar på baltiska språk år 1992, dock ej
för merkostnader utöver redan erhållen sedvanlig kostnadsersättning.
Radio Sweden bör anvisas ett engångsanslag på 1 105 000 kr. för denna
verksamhet avseende budgetåret 1991/92. Med hänsyn till det ansträngda
budgetläget vill jag föreslå att beloppet finansieras från de medel som
beräknas bli kvar av anslagsposten D 2.2 (Kompensation för prisutveck-
ling) för budgetåret 1990/91.
Överskjutande medel på denna anslagspost bedöms av Radio Sweden
och kammarkollegiet komma att uppgå till ca 1,7 milj.kr. Sista utbetal-
ning från anslagsposten D 2.2 (1990/91) beräknas ske under april månad
1992 i samband med slutreglering av det indexberäknade anslaget till
Radio Sweden för budgetåret 1990/91 (kalenderåret 1991).
Jag förordar därutöver att televerket kompenseras för de kostnader som
den nya mervärdeskatteplikten på teletjänster fört med sig. Regeringen
bör därför anvisas ytterligare 2 625 000 kr. för verksamheten under år
1991 samt ytterligare 3 042 000 kr. för verksamheten under år 1992 för
att täcka kostnader för mervärdeskatt.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet på tillläggs-
budget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 6 772 000 kr.
För detta ändamål finns i statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört
ett förslagsanslag på 3 750 000 kr.
Vid toppmötet i Paris i november 1990 antogs delvis nya riktlinjer för
det fortsatta europeiska samarbetet inom ESKs ram med tonvikt på
begreppen demokrati, fred och enhet. Som ett viktigt medel för att nå
dessa mål beslöt toppmötet att för första gången inrätta permanenta
strukturer inom ESK-området, såväl i form av tre sekretariat i Prag,
Wien och Warsawa som regelbundna toppmöten, utrikesministermöten
och ämbetsmannamöten inom ESKs ram. Denna institutionalisering av
ESKs arbete innebär kraftigt ökade möjligheter att bedriva ett kontinuer-
ligt arbete för att befrämja säkerhet och samarbete i Europa. Vidare skall
ett kommunikationsnät mellan de deltagande staterna upprättas för
överföring av meddelanden i anslutning till överenskomna åtgärder på det
militära området.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 2
Kostnaderna för sekretariaten delas av medlemsländerna enligt en
fördelningsnyckel. Den svenska bidragsandelen utgör för närvarande ca
3,6%. Kostnaden för det första året beräknades ursprungligen uppgå till
ca 2,5 milj, dollar eller ca 15,5 milj.kr., varav 500 000 kr. skulle fälla
på Sverige. Det förslag till budget för kalenderåret 1992 som nu
föreligger innebär en anslagshöjning på ca 35 %, varav huvuddelen är att
hänföra till intensifierad mötesverksamhet. Jag förutser i denna del en
merutgiff på 700 000 kr.
ESKs kommunikationssystem väntas efter upphandling och installation
börja fungera i november 1991. Jag beräknar kostnaden under inne-
varande budgetår till 700 000 kr.
Det obligatoriska bidraget till ESKs uppföljningsmöte i Helsingfors,
som inleds i mars 1992, beräknas under budgetåret uppgå till ca 1,5
milj.kr. Ca 800 000 kr. av detta belopp beräknas som merutgift i
förhållande till normal ESK-verksamhet som den bedömdes vid tid-
punkten för den ordinarie anslagsframställningen.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan räknar jag nu med ytterligare
medelsbehov på 2,2 milj.kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 2 200 000 kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Björck
Prop. 1991/92:25
Bilaga 3
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats
ett reservationsanslag på 6,8 milj. kr. Den ingående reservationen under
anslaget uppgick till 3 247 300 kr.
Under budgetåret 1990/91 har utredningsverskamheten blivit meromfet-
tande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen
hösten 1990. Det försvarsbeslut som tidigare förväntades fettas våren
1991 har av flera skäl kommit att förskjutas ett år till våren 1992. Ett
skäl härför var att vissa sakområden behövde ytterligare analyseras.
Vidare har kompletteringspropositionens (prop. 1990/91:150) rationali-
seringsinriktning, med ett sparbeting om 305 milj. kr. för försvarsdepar-
tementets verksamhetsområde, ökat kravet på att tidigt analysera
möjligheterna till förändringar.
Av bland annat dessa skäl tillsattes flera nya utredningar under våren
1991 för översyner inom totalförsvaret. Jag räknar nu med ett ytterligare
medelsbehov på ca 4,6 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 4 600 000 kr.
I statsbudgeten för budgetåret 1991/92 har anvisats ett anslag om
7,1 milj. kr. och ett bemyndigande om 420 000 kr. (prop. 1990/91:102,
FöU 8, rskr. 285).
Från detta anslag finansieras bl.a. anskaffning och underhåll av särskild
signalskyddsmateriel för totalförsvarets civila del.
Överstyrelsen för civil beredskap hemställde i anslagsframställningen
för budgetåret 1991/92 om ett bemyndigande om 23 milj. kr. Bemyndi-
gandet avsågs i allt väsentligt utnyttjas för anskaffning av kryptoapparat
302 för ledningsorganen inom den civila delen av totalförsvaret.
Med hänsyn till det ytterligare underlag som nu föreligger förordar
jag att det begärda bemyndigandet ställs till överstyrelsens för civil
beredskap disposition. Hänsyn bör emellertid tas till de bemyndiganden
om 420 000 kr. under detta anslag och 2,5 milj.kr. under anslaget B 2.
Arméförband: Anskaffning av materiel som riksdagen beviljat.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signalskydds-
materiel får läggas ut inom en kostnadsram av 20 000 000 kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet B. Westerbeig
Prop. 1991/92:25
Bilaga 4
Den 12 juni 1991 beslutade riksdagen att ett folkhälsoinstitut skulle in-
rättas och att verksamheten skulle starta den 1 januari 1992
(prop. 1990/91:175, SoU23, rskr. 376). En organisationskommitté har
tillkallats för att utföra det förberedelsearbete som krävs inför starten av
institutet. Kommittén inledde sitt arbete i september 1991 (dir. 1991:77).
Det förberedelsearbete som skall utföras är omlättande och det har visat
sig att den tidigare beslutade tidsplanen är alltför knapp för att arbetet
skall kunna fullgöras på ett fullgott sätt. Bl.a. behöver samverkan med
eller ett eventuellt inlemmande av vissa ytterligare verksamheter be-
lysas, utöver vad som angetts i direktiven för organisationskommitténs
arbete. Som exempel kan nämnas aids-delegationen och statens institut
för psykosocial miljömedicin.
Vidare har det hittills bedrivna arbetet visat på behov av att belysa
folkhälsoinstitutets roll för folkhälsoarbetet mer generellt än vad de
nuvarande direktiven ger utrymme för, vilket också kan komma att på-
verka folkhälsoinstitutets organisation. Organisationskommittén bör
vidare i anslutning till beredningen av frågan om institutets placering
ytterligare undersöka om det ur bl.a. verksamhetsmässiga och ekono-
miska aspekter kan vara lämpligt med en samlokalisering av folkhälso-
institutet med någon annan myndighet eller organisation. Jag anser det
emellertid angeläget att vissa viktiga folkhälsoinsatser kan påbörjas
under innevarande budgetår. Kommittén bör därför initiera sådana.
Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att besluta om tilläggs-
direktiv till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet med denna
inriktning.
Mot denna bakgrund föreslås att igångsättandet av folkhälsoinstitutet
skjuts från den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992. Medel för organisa-
tionskommitténs arbete bör liksom hittills belasta reservationsanslaget
E 19. Statens folkhälsoinstitut.
10
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att senarelägga tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande från
den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992.
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statsbudgeten för
innevarande budgetår. I samband med ombildning av statens hundskola
till ett aktiebolag föreslås en tillfällig anslagspost för innevarande bud-
getår betecknad G 13. Medel för ombildning av statens hundskola till
aktiebolag.
I prop. 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till aktiebolag
har regeringen föreslagit riksdagen att hundskolan upphör som myndig-
het och ombildas till aktiebolag snarast efter den 1 januari 1992, dock
senast den 1 juli 1992.
En ombildning till aktiebolag omfattar en mängd detaljfrågor bl.a.
kring den ekonomiska regleringen i samband med bolagsbildningen. I
propositionen anges bl.a. att frågan om slutlig värdering av tillgångar
och skulder och om aktiekapitalets storlek inte kunnat slutligt beredas.
Vidare behöver preciseras i vilken omfattning statliga medel behöver
anslås för att täcka det negativa verkskapitalet. För att bereda dessa och
andra frågor inför bolagsbildningen beslutade regeringen den 12 septem-
ber 1991 att tillkalla en organisationskommitté med uppgift att inleda
och under förbehåll av riksdagens godkännande av prop. 1991/92:7
slutföra nödvändiga förberedelser inför ombildningen av statens hund-
skola till aktiebolag.
Dåvarande statsråd angav i propositionen att han senare avsåg åter-
komma till riksdagen i samband med tilläggsbudgeten med förslag angå-
ende frågor om den ekonomiska regleringen av bolagsbildningen. Jag
kommer därför i det följande att behandla frågan kring den ekonomiska
regleringen av bolagsbildningen samt om de medel jag bedömer kom-
mer att behövas för ombildningen.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 4
11
Jag föreslår följande principer för den ekonomiska regleringen i sam-
band med bolagsbildningen. Staten överlåter på det nya bolaget dels
statens hundskolas tillgångar enligt den balansräkning som upprättas i
samband med att myndigheten upphör, dels befintliga byggnader inom
hundskolans område. För dessa tillgångar inklusive byggnader betalar
bolaget till staten en köpeskilling som motsvarar det bokförda värdet.
Staten erbjuder samtidigt bolaget ett lån på ett belopp motsvarande
denna köpeskilling.
Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag beräknar
jag preliminärt till 7 milj. kr. Dessa medel avser dels statens andel av
erforderligt aktiekapital, oiganisationskommitténs kostnader samt i
övrigt kostnader för rekonstruktion av verksamheten och reglering av
det negativa verkskapitalet.
Jag förordar att den ekonomiska regleringen följer de principer jag
angett. Slutliga beräkningar av hundskolans tillgångar och skulder före-
ligger först sedan bokslut har upprättats i samband med myndighetens
avveckling. Anvisade medel under förslagsanslaget G 13. bör därför stå
till regeringens förfogande och det bör ankomma på regeringen att
besluta om medlens närmare användning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de principer för den ekonomiska regleringen som jag
förordat,
2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs i sam-
band med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt för att
genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag,
3. till Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 7 000 000 kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 4
12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Odell
Prop. 1991/92:25
Bilaga 5
Bakgrund
Transportrådet (TPR) inrättades den 1 januari 1980 som en följd av 1979
års trafikpolitiska beslut. TPR har varit central förvaltningsmyndighet för
frågor rörande
- trafikplanering
- energihushållning inom transportområdet
- handikappanpassning av kollektiva färdmedel
- civil transportverksamhet under kriser och i krig
- riksfärdtjänsten
- statlig upphandling av viss persontrafik på järnvägar
- regionalpolitiskt transportstöd
- yrkestrafik och internationell vägtrafik samt
- ransonering av drivmedel.
Riksdagen fattade under våren beslut (prop. 1990/91:100, bil.8, TU18,
rskr. 176) om att TPR skall avvecklas. Avvecklingen skall vara
genomförd senast den 31 december 1991. Under andra halvåret av 1991
överförs därför uppgifter och medel motsvarande 44 årsarbetskrafter från
TPR till andra myndigheter. TPR har tillsammans med mottagande
myndigheter ombesöijt dessa överföringar.
Under 1991 har också en departementspromemoria utarbetats (Ds
1991:24). Författningsändringar i anledning av transportrådets avveckling
och fortsatt avreglering av linjetrafiken med buss m.m. I promemorian
behandlas de ändringar av lagar som föranleds av avvecklingen.
Avvecklingen av TPR ombesöijs fram till den 31 december 1991 av
myndigheten själv. Efter denna tidpunkt återstår dock en del arbete med
avvecklingen. Personalen på TPR har sagts upp under år 1991 vilket
medför att uppsägningstiden för personalen i vissa fall löper ut efter den
13
31 december 1991. Dessutom skall lokaler och utrustning avvecklas samt
bokslut för TPR göras efter den 31 december 1991. Det innebär att det
kommer att finnas behov av en öveigångsoiganisation för att slutföra
avvecklingen. Jag avser därför att senare i dag föreslå regeringen att en
särskild utredare tillkallas med uppgift att fr.o.m. den 1 januari 1992
slutföra avvecklingen av TPR.
Det awecklingsarbete som sker efter den 31 december 1991 och som
utförs av utredaren medför vissa kostnader som inte har kunnat förutses
eller varit möjliga att hänföra till TPRs ordinarie förvaltningsanslag för
andra halvåret av år 1991. Dessa kostnader består till en stor del av
lönekostnader för den personal som finns kvar på TPR. Övriga kostnader
är administrativa kostnader för avveckling av lokaler, materiel, avtal
m.m. Med anledning härav föreslår jag att 3 201 000 kr. anvisas för att
fullfölja avvecklingen av TPR.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Särskilda awecklingskostnader på tilläggsbudget I till statsbud-
geten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3 201 000 kr.
Bakgrund
Vid import av fordon medges fordonsägaren i vissa fall dispens från
bilavgasförordningen (1987:586) av naturvårdsverket. Detsamma gäller
vid byte av motor för t.ex. rallybilar. I samband med registreringsbesikt-
ning av sådana fordon har AB Svensk Bilprovning kontrollerat att aktuell
dispensavgift betalats in till naturvårdsverket.
AB Svensk Bilprovning anser att det inte är bolagets uppgift att
kontrollera dispensavgifter. Naturvårdsverket och trafiksäkerhetsverket
har därför kommit överens om att trafiksäkerhetsverket fr.o.m. den 1
oktober 1990 skall administrera aktuella dispensavgifter. Skälet härför är
att trafiksäkerhetsverket har stor erfarenhet av registerhållning.
Trafiksäkerhetsverket har i en skrivelse den 3 mars 1990 hemställt att
verket får avräkna de kostnader som uppstår för administrationen av
dispensavgifter.
Enligt bilavgasförordningen (1987:586) får statens naturvårdsverk medge
undantag från föreskrifterna i nämnda förordning. När naturvårdsverket
meddelar undantag skall en dispensavgift tas ut.
Trafiksäkerhetsverket handhar i dag ett stort antal register. Jag ser
ingen principiell invändning mot att trafiksäkerhetsverket även administ-
rerar dispensavgiftema enligt bilavgasförordningen. Tvärtom anser jag
Prop. 1991/92:25
Bilaga 5
14
det vara en rationell lösning att tillvarata den kompetens som finns inom
trafiksäkerhetsverkets registerhållningsavdelning. Verket har beräknat
administrationskostnaden till för närvarande 10 kr. per ärende. Det bör
ankomma på regeringen att fastställa med vilket belopp avräkning skall
få ske.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna att trafiksäkerhetsverket för administrationen av dispensav-
gifter enligt bilavgasförordningen (1987:586) får avräkna sina kostnader
mot dispensavgiftema och att regeringen får fastställa med vilket
belopp avräkning skall få ske.
Mitt förslag: Kollektivtrafiknämnden avskaffas från och med den
1 januari 1992.
Bakgrunden till mitt förslag: Kollektivtrafiknämnden inrättades den
1 juli 1978 på grundval av regeringens proposition (1977/78:92) om
åtgärder för att förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik, den
s.k. trafikhuvudmannareformen (TU28, rskr. 364). Nämndens uppgift
regleras genom lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd.
Uppgiften består i att fastställa ersättningen till utövaren av sådan trafik
som omfattas av lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv
persontrafik. Föredragande departementschefen anförde i nämnda
proposition att det inte kunde uteslutas att i vissa enskilda fäll enighet
inte kunde uppnås om ersättningens storlek i samband med överens-
kommelser mellan trafikföretag med eget linjetrafiktillstånd på en viss
sträcka och trafikhuvudmannen. Det fanns därför behov av ett smidigt
fungerande system för prövning av ersättningen för trafikutövningen. Mot
bakgrund härav föreslogs ett prövningsförfärande i en särskild nämnd.
Riksdagsbeslutet innebar att i de fäll part anser att fortsatta förhand-
lingar om de ekonomiska mellanhavandena inte längre är meningsfulla
skall han kunna begära att ersättningsfrågan avgörs av kollektivtrafik-
nämnden. Nämnden har sedan att -- på grundval av bl.a. det material
som parterna redovisar — besluta om det ersättningsbelopp som skall utgå
för trafiken i fråga under den avsedda perioden.
Kollektivtrafiknämnden består av ordförande och fyra andra ledamöter.
För ledamöterna skall finnas ersättare. De årliga kostnaderna för
nämndens verksamhet är 34 400 kr. Kostnaderna har utgått från anslag
Transportrådet. Ledamöterna får därutöver ett visst belopp per samman-
trädesdag.
Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för viss tid. Det nu
gällande förordnandet löper ut vid årsskiftet 1991—1992.
Skälen för mitt förslag: Inrättandet av kollektivtrafiknämnden skall ses
Prop. 1991/92:25
Bilaga 5
15
mot bakgrund av å ena sidan det ekonomiska och politiska ansvar för
trafikförsöijningen som genom 1978 års riksdagsbeslut lades på
trafikhuvudmännen, å andra sidan den ordning som då fanns med
linjetrafiktillstånd för trafikutövare. Det senare innebar att trafikutövaren
i regel hade ensamrätt på trafikering på en viss sträcka. Härigenom var
trafikhuvudmannen hänvisad till som regel endast en trafikutövare och
någon möjlighet till anbudsupphandling fanns alltså inte.
Genom riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition
(1984/85:168, TU30, rskr. 363) om rätt att driva lokal eller regional
kollektivtrafik på väg har trafikhuvudmännen fr.o.m. 1 juli 1989 rätt att
driva den trafik som omfattas av huvudmannaskapet utan krav på
linjetrafiktillstånd. Tidigare meddelade tillstånd upphörde därefter att
gälla. Härigenom har möjliggjorts en marknadsmässig upphandling av
trafiken som i sin tur medfört inte obetydliga kostnadsbesparingar för
trafikhuvudmännen.
Trafikhuvudmännens rätt att bedriva linjetrafik utan tillstånd talar för
att tiden nu bör vara mogen att avskaffa kollektivtrafiknämnden. Den
tvångssituation som trafikhuvudmannen tidigare kunde komma i under
förhandlingarna om ersättningen för entreprenadtrafiken föreligger inte
längre genom att ytterligare anbud kan infordras. Det har visserligen
hävdats att i enstaka glesbygder skulle huvudmannen kunna vara hänvisad
till endast en trafikutövare som därigenom skulle befinna sig i något av
en monopolsituation. Jag har emellertid svårt att se att en sådan situation
ens i teorin skulle kunna uppstå. I Sverige finns ca 1 600 bussföretag och
det bör därför vara möjligt med anbudsupphandling även i glesbygder.
Det faktum att kollektivtrafiknämnden inte haft ett enda ärende för beslut
sedan 1 juli 1989 bekräftar detta.
Kollektivtrafiknämnden bör alltså avskaffas. En lämplig tidpunkt är
utgången av år 1991. Inom kommunikationsdepartementet har upprättats
ett förslag till lag om upphävande av lagen (1978:440) om kollektivtrafik-
nämnd. Förslaget bör fogas till protokollet som bilaga 3.1.
Jag hemställer att
riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen
(1978:440) om kollektivtrafiknämnd.
Bakgrund
Riksdagen fattade under våren beslut (prop. 1990/91:100, bil. 8, TU 18,
rskr. 176) om att transportrådet (TPR) skall avvecklas senast den 31
december 1991. Samtidigt beslutades att ansvaret för funktionen
Transporter inom den civila delen av totalförsvaret som tidigare åvilat
TPR skulle överflyttas till överstyrelsen för civil beredskap (OCB).
Regeringen fattade sedan beslut om att ansvarsfördelningen skulle
genomföras den 1 september 1991. Ansvaret för funktionen Transporter
Prop. 1991/92:25
Bilaga 5
16
och ransonering av drivmedel inom regeringen är dock fortfarande
underställt kommunikationsministern.
Samtidigt med denna förändring har också de medel for funktionen
Transporter som tidigare anvisats som en engångsanvisning på transport-
rådets förvaltningsanslag från och med innevarande budgetår i stället
anvisats som ett reservationsanslag under kommunikationsdepartemen-
tets huvudtitel benämnt Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret.
Det innebär att vissa överföringsmöjligheter mellan budgetåren som
tidigare funnnits inte längre kvarstår.
Inom ansvaret för funktionen Transporter ingår bl.a. följande arbetsupp-
gifter
- anskaffning av batteridrivna reservpumpar för att säkerställa driv-
medelsförsörjningen vid elavbrott,
- anskaffning av materiel för skydd mot ABC-stridsmedel inom
landsvägstransportområdet,
- uppbyggnad av ett radiokommunikationsnät för att kunna leda
landsvägstransporter i kriser och i krig.
Dessutom har TPR haft ansvaret för ransonering av drivmedel.
Dessa åtgärder har redovisats i TPRs programplaner som använts som
underlag för de mål för beredskapen som festställs av riksdagen.
Till följd av beslutet under föregående riksdagsår om överförandet av
ansvaret för funktionen Transporter inom ramen för det civila försvaret,
och den i samband härmed ändrade utformningen av medelsanvisningen,
har endast en del av tidigare beslutade medel för budgetåret 1990/91
kunnat användas. Det innebär att brister uppstått inom funktionen
Transporter.
Beträffande drivmedelsförsöijningen har transportrådet haft ett
regeringsuppdrag att utreda och lämna förslag till hur drivmedelsför-
söijning vid elavbrott bör säkerställas. TPR har därför fastställt mål om
hur detta bör ske. De medel som tidigare anvisats för att uppnå detta mål
under budgetåret 1990/91 har endast delvis kunnat utnyttjas på grund av
de ändrade ansvarsförhållanden som beskrivits ovan. Enligt min mening
bör för detta ändamål anslås 620 000 kr.
Till följd av 1987 års försvarsbeslut har riksdagen också beslutat att
tillfredsställande skydd mot ABC-stridsmedel skall byggas upp i
samhället och att transportfunktionen härvid är en prioriterad funktion i
detta avseende. De medel som hittills har tilldelats har använts för att
anskaffe materielen. Beträffande de medel som inte har kunnat utnyttjas
för budgetåret 1990/91 har avsikten varit att utbilda och informera om
användningen av anskaffad materiel. För att en godtagbar beredskap skall
finnas bör utbildning och information ske. Enligt min mening bör för
detta ändamål anslås 400 000 kr.
Beträffande uppbyggnaden av ett radiokommunikationsnät har detta
skett i vaije län. Ett antal kompletterande uppgifter måste dock vidtas för
Prop. 1991/92:25
Bilaga 5
2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 25
att näten skall fungera i samtliga län och för att de medel som hittills
investerats skall vara meningsfulla. Beträffande de medel som inte har
kunnat utnyttjas för budgetåret 1990/91 har avsikten varit att vidta dessa
kompletterande åtgärder. Enligt min mening bör för detta ändamål anslås
ytterligare 230 000 kr.
Regeringen har beslutat att ett ransoneringssystem skall vara så
förberett att en ransonering skall kunna starta fyra veckor efter att ett
regeringsbeslut har tagits om ransonering. Till följd av TPRs avveckling
är det nödvändigt att se över andra rutiner samt informationsskrifter och
ransoneringshandlingar i enlighet med den nya ansvarsfördelningen.
Enligt min mening bör för detta ändamål anslås ytterligare 730 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag
på 1 980 000 kr.
I 1991 års budgetproposition meddelade jag att finansieringen av kost-
naderna för Sveriges deltagande i EUMETSAT skulle beredas vidare
inom regeringskansliet. Jag gör för närvarande bedömningen att det är
angeläget att Sverige fortsättningsvis är medlem i EUMETSAT-sam-
arbetet. Jag föreslår att 20 milj.kr. avsätts för att täcka Sveriges bidrag
avseende år 1992. Jag avser att i 1992 års budgetproposition återkomma
med en närmare redogörelse av konsekvenserna av ett fortsatt svenskt
medlemskap i EUMETSAT.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på
tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
20 000 000 kr.
Mot bakgrund av konjunkturutvecklingen beslöt den föregående
regeringen att med medel från det särskilda anslaget tidigarelägga vissa
produktivitets- och sysselsättningsfrämjande infrastrukturinvesteringar i
de regioner som inte tidigare fått del av de särskilda infrastrukturmedlen.
Tidigareläggningen innefattade projekt som var särskilt ägnade att
Prop. 1991/92:25
Bilaga 5
18
förbättra den samhälleliga produktiviteten och som hade ett samband
med de beslut om investeringar i infrastrukturen som tidigare tagits men
som också kunde ge en relativt snabb sysselsättningseffekt.
Inom vägområdet tidigarelades projekt för 1 270 milj.kr. i 14 län med
medel från sjätte huvudtitelns reservationsanslag Investeringar i trafikens
infrastruktur.
Inom järnvägsområdet tidigarelades projekt för 280 milj.kr. i 8 län
med medel från anslaget Investeringar i trafikens infrastruktur.
Telekommunikationer har stor betydelse för möjligheterna att uppnå
regional balans och likartade produktionsbetingelser i olika delar av
landet.
För att höja kvaliteten och kapaciteten i delar av telenätet uppdrogs åt
televerket att förbereda en tidigareläggning av projekt för ca 80 milj.kr.
i Karlstad, Gävle, Sundsvalls och Östersunds teleområden. Projekten
innebär i huvudsak en modernisering av telenätet genom AXE-utbyggnad
och optokabeldragning.
Luftfarten är av dokumenterat central betydelse för de regioner i landet
som har längst till marknader och befolkningscentra.
Inom flygsektorn finns projekt för 29 milj.kr. vid luftfartsverkets flyg-
platser i Östersund, Umeå och Kiruna förberedda för tidigareläggning.
Projekten avser kapacitetshöjande åtgärder beträffande banor, drifts- och
stationsbyggnader.
Vidare tillsattes en förhandlingsman med uppgift att förhandla med
Lycksele och Vilhelmina kommuner i Västerbottens län och Arvidsjaurs
kommun i Norrbottens län om statlig medverkan vid utbyggnader av de
kommunala flygplatserna i dessa kommuner. Utbyggnaderna avser en
förlängning av banorna i Lycksele och Vilhelmina och uppförande av en
hangar i Arvidsjaur. De statliga insatserna beräknas högst komma att
uppgå till 44 milj.kr.
För projekten inom tele- och luftfartssektorerna finns emellertid ingen
finansiering. För att tidigareläggningama skall kunna realiseras behövs
därför ett särskilt anslag på sammanlagt 153 milj.kr.
Den negativa konjunkturutvecklingen visar fortfarande inga tecken till
att vända och antalet arbetslösa fortsätter att öka. Regeringen har gjort
bedömningen att ytterligare satsningar på tillväxt- och sysselsättnings-
främjande åtgärder är nödvändiga. Regeringen har därför för avsikt att
uppdra åt vägverket och banverket att tidigarelägga investeringar och
andra åtgärder inom väg- och järnvägsområdet för 1 347 milj.kr.
Inom vägområdet innebär tidigareläggningen dels att brobyggen inom
ramen för det av riksdagen tidigare beslutade programmet för bärighets-
höjande åtgärder som avser främst vägar i norra Sverige kan komma till
utförande tidigare än planerat, dels att broar, främst i mellersta och södra
Sverige, som inte omfattas av detta program kan förstärkas och för-
bättras. Tidigareläggningen innebär vidare att ett antal större objekt,
främst på viktiga delar av riksvägnätet, kan tidigareläggas, bl.a. på
europavägar och andra nationella vägar av stor betydelse för person- och
godstransporter. Denna åtgärd är i linje med riksdagens beslut om att
satsa på ett nationellt vägnät av särskild betydelse och uppfyller sam-
Prop. 1991/92:25
Bilaga 5
19
tidigt vissa av de målsättningar som regeringen angett i regerings-
deklarationen. Omfattningen av dessa åtgärder inom vägområdet beräknas
till 984 milj.kr.
Åtgärderna inom järnvägsområdet koncentreras till en tidigareläggning
av arbetet med att anpassa södra stambanan för den kommande snabb-
tågstrafiken. Sammanlagt tidigareläggs objekt för 263 milj.kr.
I syfte att ge rådrum för att pröva framtiden för trafiken på inlands-
banan har regeringen för avsikt att möjliggöra persontrafik på banan
under en period av ett år. För att underlätta en trafikstart har en särskild
utredare tillkallats. Utredarens uppgift är att förbereda och lägga fram
förslag till när och i vilken omfattning trafiken kan återupptas. I
utredarens uppdrag ingår även att upphandla såväl trafik som underhåll.
Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande att slutligt godkänna
en sådan uppgörelse inom en kostnadsram av 100 milj.kr. Jag föreslår att
dessa medel anslås inom ramen för de sysselsättningsfrämjande åtgärder
som jag tidigare redogjort för.
Enligt den dåvarande regeringens beslut skall väg- och jämvägsåt-
gärdema som beslutades den 5 september 1991 betalas från sjätte huvud-
titelns reservationsanslag Investeringar i trafikens infrastruktur. För de
projekt som är hänförliga till riksvägplan, bärighetsplan och åtgärder i
järnvägens stomnät skall vägverket resp, banverket till anslaget återbetala
det belopp som utgått för tidigareläggning när medel finns tillgängliga i
enlighet med nu gällande planer.
För tidigareläggning av tele- och luftfartinvesteringama behövs som
tidigare redovisats ett särskilt anslag. Utgångspunkten är att televerket
och luftfartsverket skall återbetala det belopp de erhållit för tidigare-
läggning, med avdrag för tidigareläggningskostnader, vid den tidpunkt
när projektet planenligt skulle ha kommit till stånd. I fråga om bidraget
till vissa kommunala flygplatser kommer återbetalning inte att bli aktuell.
Den totala kostnaden för dessa ändamål kan beräknas till 153 milj.kr.
varav ca 100 milj.kr. kan beräknas bli återbetalda vid en senare tidpunkt.
Jag förordar att anslag för tidigareläggning begärs av riksdagen så att
projekten kan genomföras.
Regeringens förslag innebär kostnader för väg- och jämvägsin-
vesteringar samt för trafik- och underhåll av inlandsbanan på 1 347
milj.kr. Dessa kostnader bör liksom kostnaderna för åtgärder inom tele-
och luftfärtsområdet belasta ett nyinrättat reservationsanslag K 2. Vissa
produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunik-
ationsdepartementets område.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 5
20
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. besluta att persontrafiken på inlandsbanan skall återupptas i en-
lighet med de riktlinjer jag anfört i det föregående,
2. till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder
inom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
1 500 000 000 kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 5
21
Förslag till
Bilaga 3.1
Härigenom forskrivs att lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1991.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 5
22
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Wibble
Prop. 1991/92:25
Bilaga 6
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Det rådande sysselsättningsläget under vintern och våren 1992 gör det
nödvändigt att tidigarelägga statliga investeringar och anläggningsarbeten
m.m. Jag har under anslaget beräknat medel för bl.a. tidigarelagt under-
håll av statliga fastigheter, tidigareläggning av vissa byggnadsprojekt
samt mindre kompletteringar av byggnadsanknuten inredning och utrust-
ning. Utöver gällande treårsplan för investeringar föreslår jag att följande
större byggnadsobjekt över 50 milj. kr. skall tidigareläggas, nämligen en
nybyggnad för beteendevetenskapligt centrum vid universitetet i Umeå
om 77 milj, kr., en tillbyggnad för statens lantmäteriverk i Gävle för
55 milj. kr. samt en nybyggnad av polishus i Gällivare för 56 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. utöka treårsplanen för investeringar m.m. i enlighet med vad jag
förordat,
2. till Vissa investeringar m.m. på tilläggsbudget I till stats-
budgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
950 000 000 kr.
Genom markbyte år 1868 mellan staten å ena sidan och Västerås stad å
den andra sidan förvärvade staden två tomter av staten. I avtalet om
markbytet föreskrevs på det sätt riksdagen hade beslutat, att tomterna
skulle överlåtas på staden för all framtid mot villkor att de användes till
anläggande av en stadsträdgård eller promenadplats för allmänheten, men
23
inte till bebyggande. Tomtema utgör numera en del av stadsparken i
Västerås.
Västerås kommun vill uppföra en sommarservering på den mark som
kommunen förvärvade genom det nämnda markbytet. Kommunen har
därför hos regeringen hemställt att det i avtalet föreskrivna villkoret att
marken inte får bebyggas upphävs eller i vart fall att en sommarservering
får uppföras utan hinder av detta villkor.
Det bör vara en uppgift för regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att för staten ta ställning till frågor om avsteg från
det angivna avtalsvillkoret om markanvändning och bebyggelse. För att
lösa upp den bindning med riksdagen som följer av 1868 års riksdagsbe-
slut behövs ett nytt beslut av riksdagen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
avsteg från det villkor om markanvändning och bebyggelse som ställdes
upp i avtalet om markbyte år 1868 mellan staten och Västerås stad.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att disponera en rörlig kredit i
riksgäldskontoret uppgående till 400 milj.kr., avsedd att ställas till
förfogande för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet (prop.
1990/91:150 bil.1:1, FiU30, rskr. 386). Regeringen har bemyndigat ett
stort antal uppdragsmyndigheter att disponera krediter inom denna ram
och utrymmet är i det närmaste fullt utnyttjat. Regeringen behöver hand-
lingsutrymme för den händelse ytterligare behov av rörlig kredit till
myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet uppstår under inne-
varande budgetår. Jag föreslår därför att regeringen föreslår riksdagen att
bemyndiga regeringen att disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
uppgående till 450 milj.kr., avsedd att ställas till förfogande för myndig-
heter som bedriver uppdragsverksamhet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att för myndigheter med uppdragsverk-
samhet disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 450 milj.kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 6
24
Prop. 1991/92:25
Bilaga 7
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Unckel vad avser p. 2, 3, och 6, statstrådet Ask
vad avser p. 1, statsrådet Friggebo vad avser p. 4 och 5
o
För att bemöta ungdomsarbetslösheten har den dåvarande regeringen
den 29 augusti 1991 beslutat att lämna särskilt statsbidrag under budget-
året 1991/92 dels för informationsinsatser om utbildningsmöjligheter för
16-19-åringar som varken är i utbildning eller arbete, dels för kostnader
för anordnande av ett tredje utbildningsår för arbetslösa 18-19-åringar i
kommunen med avslutad tvåårig gymnasieskola och för anordnande av
utbildning i gymnasieskolan eller komvux för arbetslösa 18-19-åringar
utan avslutad tvåårig gymnasieskola.
För informationsinsatserna beräknades 20 milj.kr. och för utbild-
ningskostnaderna 100 milj.kr. Statens skolverk fick i uppdrag att ut-
betala medlen till kommunerna från det under åttonde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala off-
entliga skolväsendet.
Förslag om ytterligare resurser för komvux
Mitt förslag: En tillfällig utökning av möjligheterna att erbjuda
komvux görs i en omfattning motsvarande 5 000 heltidsplatser
under vårterminen 1992.
För ändamålet beräknas 50 milj. kr. i extra statsbidrag under budgetåret
1991/92.
Skälen för mitt förslag: I rådande sysselsättningsläge är ökade möjlig-
heter till vuxenutbildning en viktig insats. Genom att delta i utbildning
kan den som är arbetslös, ofrivilligt deltidssysselsatt eller i övrigt har en
osäker ställning på arbetsmarknaden öka sina möjligheter att få ett fast
arbete. Jag räknar med att det finns ett starkt intresse i alla kommuner
25
för att skapa utbildningsmöjligheter för dem av kommunens invånare,
som befinner sig i en sådan situation.
Den nu föreslagna tillfälliga utökningen av komvux skall avse kurser
på heltid eller minst halvtid. Rekryteringen skall främst avse kurser som
ger de studerande fördjupade eller breddade kunskaper i det egna yrket
eller en höjning av deras språkliga kompetens i svenska och i moderna
främmande språk. Inom komvux finns åtskilliga kurser som kan er-
bjudas i detta syfte. Statens skolverk har också rätt att fastställa ytterliga-
re kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser.
Det bör ankomma på regeringen att föreskriva hur denna tillfälliga
satsning får fördelas mellan kommunerna.
Jag har beräknat de totala kostnaderna inkl, studiemedel för en sats-
ning av detta slag till ca 67 milj, kr., varav 50 milj. kr. för ett statligt fi-
nansiellt stöd med 10 000 kr./heltidsplats till kommunerna för kostnad-
erna för 5 000 utbildningsplatser i komvux under vårterminen 1992.
Utbildningskostnaderna, 50 milj, kr., bör anvisas på tilläggsbudget
under anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skol-
väsendet.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 7
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa
förslagsanslag på 50 000 000 kr.
Mitt forslag: Antalet platser i grundläggande högskoleutbildning
ökas med 2 000 fr.o.m. vårterminen 1992. 20 950 000 kr. anvisas
under budgetåret 1991/92 för utbildningskostnaderna och
5 400 000 kr. till kostnader för lokaler, inredning och utrust-
ning.
En långsiktig förstärkning och utbyggnad av högskoleutbildningen bör
genomföras under 1990-talet. I regeringsdeklarationen i oktober detta år
angav regeringen att, som ett led i en sådan utveckling, antalet platser
vid universitet och högskolor bör öka redan våren 1992.
Även det rådande sysselsättningsläget gör åtgärder inom utbildnings-
området angelägna. Chefen för arbetsmarknadsdepartmentet kommer
26
senare i dag att föreslå att de arbetsmarknadspolitiska insatserna skall
förstärkas. Den permanenta utökning av platsantalet inom högskolan
som jag föreslår, tillsammans med de byggnadsåtgärder inom högskolans
område som chefen för finansdepartementet tidigare i dag föreslagit,
kommer att bidra till att underlätta det akuta läget på arbetsmarknaden.
Sammanlagt kan enligt min bedömning antalet högskoleplatser ökas
med ytterligare 2 000 platser våren 1992. Platserna bör, med hänsyn till
den begränsade planeringstiden, beräknas under anslaget för lokala och
individuella linjer samt fristående kurser (LIF- anslaget), vilket ger hög-
skolorna större handlingsfrihet.
Huvuddelen av den nya platserna bör avse de mindre högskolorna.
De av mig föreslagna ökningarna bör fördelas på högskoleenheter enligt
nedanstående tabell.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 7
|
Ökning |
tusentals kr. 1991/92 | |
|
Universitetet i Stockholm |
150 |
1 571 |
|
Högskoleutbildning på Gotland |
30 |
314 |
|
Universitetet i Uppsala |
100 |
1 047 |
|
Högskolan i Eskilstuna/Västerås |
60 |
629 |
|
Högskolan i Falun/Borlänge |
60 |
629 |
|
Högskolan i Gävle/Sandviken |
60 |
629 |
|
Högskolan i Örebro |
95 |
996 |
|
Universitetet i Linköping |
150 |
1 571 |
|
Högskolan i Jönköping |
60 |
629 |
|
Universitetet i Lund |
100 |
1 047 |
|
Högskolan i Halmstad |
75 |
785 |
|
Högskolan i Kalmar |
50 |
524 |
|
Högskolan i Karlskrona/Ronneby |
90 |
943 |
|
Högskolan i Kristianstad |
60 |
629 |
|
Högskolan i Växjö |
100 |
1 047 |
|
Universitetet i Göteborg |
100 |
1 047 |
|
Högskolan i Borås |
50 |
524 |
|
Högskolan i Karlstad |
100 |
1 047 |
|
Högskolan i Skövde |
90 |
943 |
|
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla |
70 |
733 |
|
Universitetet i Umeå |
100 |
1 047 |
|
Högskolan i Luleå |
100 |
1 047 |
|
Högskolan i Sundsvall/Härnösand |
60 |
629 |
|
Högskolan i Östersund |
90 |
943 |
|
Summa |
2 000 |
20 950 |
27
De medeisförstärkningar jag angivit avser första halvårets kostnader för
den föreslagna utbyggnaden, exklusive mervärdeskatt. Jag avser att före-
slå regeringen att i 1992 års budgetproposition beräkna medel även för
andra halvårets kostnader. Min avsikt är att antalet platser fortsättnings-
vis skall ligga på denna höga nivå.
Den av mig förordade utbyggnaden av högskolan beräknas medföra
en ökning av statens kostnader för studiemedel med ca 13 milj. kr. un-
der 1991/92 och med 26 milj. kr. som helårseffekt.
Lokal-, inrednings- och utrustningskostnaderna bedöms uppgå till to-
talt 10,8 milj, kr., varav 5,4 milj. kr. under 1991/92. Jag återkommer se-
nare i dag till den anslagsmässiga hanteringen av dessa kostnader.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. öka planeringsramarna för lokala och individuella linjer
samt fristående kurser under budgetåret 1991/92 (UbU
1990/91:12) i enlighet med vad jag nu föreslagit,
2. till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 20 950 000 kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 7
Medel för kostnader för planering och genomförande av svensk polar-
forskningsverksamhet anvisas under förevarande anslag som disponeras
av polarforskningssekretariatet. Tyngdpunkten ligger innevarande plan-
eringsperiod på forskning i Arktis och i år genomförs en stor expedition
i Norra Ishavet med isbrytaren Oden. Detta innebär att huvuddelen av
utgifterna i form av fartyg, drivmedel och utrustning kommer att falla
på budgetåret 1991/92.
Polarforskningssekretariatet har därför anhållit om att få disponera
ytterligare 14 milj. kr. budgetåret 1991/92.
Jag biträder förslaget. Detta kommer att beaktas vid medelsanvisning-
en till polarforskningssekretariatet för budgetåret 1992/93.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Polarforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 14 000 000 kr.
28
Prop. 1991/92:25
Bilaga 7
Under denna rubrik finns på statsbudgeten för innevarande budgetår
uppfört ett reservationsanslag på 92 776 000 kr.
Från anslaget utgår bl.a. statsbidrag till vård av kulturhistoriskt vär-
defull bebyggelse. Också kostnaderna för de kulturminnen m.m. som
riksantikvarieämbetet förvaltar för statens räkning betalas från anslaget.
Föredragandens överväganden
De olika förslagen om anslag på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92
innebär bl.a. att en kraftfull satsning bör göras på sysselsättningsskapan-
de åtgärder. Såsom ett led i denna bör anslaget för kulturmiljövård för-
stärkas engångsvis med 50 milj. kr. under budgetåret för investerings-
arbeten avseende viktiga kulturminnen och fornminnesplatser, som be-
höver rustas upp. Behovet av sådana åtgärder är stort. Det är därför po-
sitivt att ett antal sådana investeringar genom en samordning med ar-
betsmarknadspolitiken kan komma till stånd tidigare än vad som annars
hade varit möjligt.
Riksantikvarieämbetet har som underlag till regeringens förslag pre-
senterat ett program över angelägna investeringsobjekt, spridda över lan-
det. Huvuddelen av objekten utgörs av kulturminnen som är av intresse
för allmännheten och som därför också har betydelse för turismen.
Samtidigt är det till övervägande del fråga om byggnader och anlägg-
ningar, såsom ruiner, industriminnen och fornminnesplatser, där det
inte finns någon ägare som utöver det allmänna kan ta ansvaret för de
bevarandeåtgärder som krävs.
Från sysselsättningssynpunkt har programmet fördelen att det ger
möjlighet att erbjuda främst byggnadsarbetare sysselsättning på även
mindre orter där investeringarna annars är måttliga. Jag utgår ifrån att
också de regionala sysselsättningsbehoven kommer att vägas in i riks-
antikvarieämbetes slutliga urval av projekt. Avsikten är att skapa syssel-
sättning redan under vintern 1991/92.
Jag vill i sammanhanget nämna att statsrådet Lundgrens senare den-
na dag avser att föreslå att elfte huvudtitelns anslag Stöd till icke-statliga
kullurlokaler ges en engångsvis förstärkning. Också denna förstärkning
motiveras av sysselsättningsskäl men innebär givetvis att ett antal kultur-
politiskt angelägna investeringar i kulturlokaler kan genomföras.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Kulturmiljövård på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
29
Statens konstmuseer har i skrivelser den 2 maj och den 10 september
1991 anmält att nationalmuseet avser att fira museets 200-årsjubileum år
1992 med bl.a. följande tre arrangemang.
En Carl Larsson-utställning anordnas i samarbete med Göteborgs
konstmuseum. Utställningen, som visas på nationalmuseet i Stockholm
under våren 1992 och därefter på Göteborgs konstmuseum, omfattar
verk tillhöriga staten (nationalmuseet, Zornsamlingarna, kungl. biblio-
teket, vissa universitet m.fl.) och Göteborgs kommun samt ett stort antal
andra långivare. Det sammanlagda värdet på de verk som ingår i utställ-
ningen uppgår till ca 389 milj. kr. Därav avser ca 100 milj. kr. verk i
statlig ägo, 48 milj. kr. verk tillhöriga Göteborgs kommun, 191 milj. kr.
verk i annan svensk ägo och 50 milj. kr. verk som lånas in från utland-
et.
En vandringsutställning med verk ur nationalmuseets samling av
svenskt 1700-talsmåleri visas hos ett antal länsmuseer. Verkens samlade
värde beräknas till 25 milj. kr.
En "Nationalmuseidag" anordnas den 18 oktober 1992 på ett tjugotal
platser i landet. Detta innebär att museet till varje ort skickar ut ett
framstående verk ur samlingarna tillsammans med en intendent, som
håller en föreläsning kring verket. Det samlade värdet på de utsända
verken beräknas till 22,5 milj. kr.
Statens konstmuseer har anhållit att regeringen ställer garanti för
eventuell skada på eller förlust av föremål, som används i samband med
de nämnda evenemangen. Statens kulturråd har tillstyrkt den begärda
garantin.
Föredragandens överväganden
Genom ett riksdagsbeslut år 1976 (prop. 1975/76:125 s. 24-25, KrU 39,
rskr 305) fick regeringen ett allmänt bemyndigande att vid behov ställa
statlig garanti för ersättning vid skada på eller förlust av föremål i ut-
ländsk ägo, som lånas in för utställning vid statliga museer. Uppkom-
mande ersättningskostnader belastar anslaget Oförutsedda utgifter. Någon
sådan kostnad har inte aktualiserats under de 15 år som systemet har
fungerat.
Riksdagens allmänna bemyndigande avser endast föremål som de
statliga museerna lånar in från utlandet. Statens konstmuseer har nu an-
hållit att staten tar ansvar för ett stort antal konstföremål, varav de flesta
är svenskägda, i samband med en planerad utställningsverksamhet inom
landet som ett led i nationalmuseets 200-årsjubileum.
Statens konstmuseers framställning omfattar tre skilda slag av statligt
ansvarstagande. För det första begärs att staten skall ställa ekonomisk ga-
ranti för verk som nationalmuseet lånar in till den planerade Carl
Larsson-utställningen från långivare i Sverige och utomlands. För det
Prop. 1991/92:25
Bilaga 7
30
andra skall den statliga garantin, i tillämpliga delar, gälla även under
den tid Carl Larsson-utställningen visas på Göteborgs konstmuseum.
För det tredje skall staten själv stå risken för eventuell skada på eller
förlust av statligt ägda föremål som sänds ut i samband med de aktuella
jubileumsarrangemangen.
För de verk av Carl Larsson, värderade till drygt 50 milj, kr., som av-
ses lånas in från utlandet, har regeringen den 17 oktober 1991 meddelat
sedvanlig garanti. Det sammanlagda värdet på de svenskägda verk som
kommer att visas i de tre aktuella sammanhangen uppgår, enligt för-
teckningar som bilagts statens konstmuseers framställning, till 387 milj,
kr., varav 148 milj. kr. avser verk i statlig ägo. Med hänsyn till de stora
värden det här gäller bör frågan om statens ansvarstagande för de
svenskägda verken underställas riksdagens prövning.
Vad avser de föremål ur svenska icke-statliga samlingar som kommer
att lånas in till Carl Larsson-utställningen begärs samma typ av ersätt-
ningsgaranti, som regeringen tidigare har lämnat för de utländska inlå-
nen. Jag finner det rimligt att garanti medges även för de svenska lånen
och att garantin omfattar visningen såväl på nationalmuseet som på
Göteborgs konstmuseum.
Staten förutsätts härutöver själv stå risken för skada på eller förlust
av statligt ägda verk i samband med visning på icke-statliga museer. Det
vanliga i sådana fall är att låntagaren blir ersättningsskyldig om verket
skadas eller förkommer. Flär handlar det emellertid om ett samarbete
mellan nationalmuseet, Göteborgs konstmuseum och ett antal länsmu-
seer i syfte att uppmärksamma nationalmuseets 200-årsjubileum. Det är
ett samarbete som har tillkommit på nationalmuseets initiativ och där
nationalmuseet står som huvudproducent. Med hänsyn till dessa om-
ständigheter finner jag det naturligt att staten tar på sig skade- och
förlustrisken vad gäller de statsägda föremålen.
När ersättningsgaranti lämnas till svenska långivare bör garantin, i
enlighet med vad som redan gäller vid lån från utlandet, förses med för-
behåll om 50 procents reduktion vid s.k. force majeure. Vidare bör stat-
en förbehålla sig rätten att resa ersättningsanspråk gentemot Göteborgs
konstmuseum och berörda länsmuseer i fall där skada på eller förlust av
statlig eller inlånad egendom har vållats uppsåtligen eller genom grov
oaktsamhet från museernas sida. Det bör vara ett villkor för statens åta-
ganden att museerna tillhandahåller säkerhetsanordningar enligt de
krav som internationell museipraxis uppställer i dylika sammanhang.
Statens konstmuseer bör svara för bedömningen av vad som skall anses
tillfredsställande säkerhetsanordningar. 1 detta sammanhang vill jag
erinra om regeringens tidigare uttalanden (prop. 1989/90:100 bil. 10 s.
394 och prop. 1990/91:125 bil. 4 s. 21) om möjligheterna för museerna
att vid större tillfälliga utställningar anpassa entréavgifterna bl.a. till be-
hovet av särskilda bevakningsinsatser.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 7
31
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. medge att staten, med förbehåll om 50 procents reduktion
vid force majeure och regressrätt vid skada eller förlust som vållas
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, garanterar värdet av de före-
mål som lånas in från icke-statliga långivare i Sverige för Carl
Larsson-utställningen på nationalmuseet och Göteborgs konstmu-
seum,
2. besluta att eventuell ersättning vid skada på eller förlust av
föremål som omfattas av garantiåtagandet betalas ur förslagsansla-
get Oförutsedda utgifter,
3. medge att staten avstår från ersättning från Göteborgs konst-
museum och berörda länsmuseer vid eventuell skada på eller för-
lust av statlig egendom som visas hos dem i samband med arrang-
emang avseende nationalmuseets 200-årsjubileum, dock med un-
dantag för skada eller förlust som vållas uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet.
De av mig i det föregående förordade förstärkningarna av grundlägg-
ande högskoleutbildning kommer att föranleda behov av lokaler, inred-
ning och utrustning. Jag beräknar kostnaderna härför till 10,8 milj. kr.
varav 5,4 milj. kr. kommer att behövas redan under innevarande
budgetår. Det får ankomma på regeringen att fördela dessa medel på oli-
ka högskoleenheter. I avvaktan härpå bör 5 400 000 kr. begäras på till-
äggsbudget under detta anslag.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 5 400 000 kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 7
32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Olsson
Prop. 1991/92:25
Bilaga 8
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats 5 837 752 000 kr.
Mitt förslag:Under budgetåret 1991/92 skall ett belopp på 1 678,5
milj.kr. tillföras jordbruket. Av dessa medel skall 200 milj.kr.
användas för att avbetala den räntefria kredit som staten ställt till
förfogande för finansiering av exportkostnadema för 1990 års skörd.
Resterande belopp skall i huvudsak tillföras jordbruket i form av ett
bidrag per djur av olika slag eller per hektar av olika grödor.
Medlen skall anvisas över statsbudgeten. Den av riksdagen beslutade
höjningen av ersättningen till jordbruket i norra Sverige, 87 milj.kr.,
skall liksom höjningarna för budgetåren 1989/90 och 1990/91 också
i huvudsak utbetalas som ett bidrag per djur eller per hektar av olika
grödor.
Det bör ankomma på regeringen att fastställa den definitiva
fördelningen av beloppen på olika djurslag och grödor m.m. efter
förslag från statens jordbruksverk.
Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade våren 1989 att 1 170
milj.kr. skulle tillföras jordbruket under regleringsåret 1989/90 som
kompensation för kostnadsökningar m.m. Till följd av en överenskom-
melse i GATT i april 1989, som bl.a. innebar att stödprisema till
jordbruket inte skulle höjas fram till dess att förhandlingarna avslutats,
beslutades att den ökade ersättningen till jordbruket i huvudsak skulle
lämnas genom ett bidrag per djur av olika slag eller per hektar av olika
grödor i stället för i form av gränsskyddshöjningar. För regleringsåret
1990/91 konstaterade riksdagen att stöd och stimulansåtgärderna för detta
år gav ett bättre utbyte för spannmålsproducenterna än för mjölkprodu-
33
3 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 25
centema. Riksdagen beslutade därför att ett belopp på 600 milj.kr. utöver
de 1 170 milj.kr. skulle tillföras jordbruket i form av ett bidrag per ko.
Med stöd av tidigare beslut har jordbruket bruket av dessa medel, 1 770
milj.kr., tillförts 56,5 milj.kr. genom höjda priser, resterande medel har
i huvudsak utbetalats som ett bidrag per ko m.m. Därutöver har
jordbruket tillförts 730 milj.kr. som en del av inkomststödet för
budgetåret 1990/91. Det totala beloppet uppgår alltså till 2,5 miljarder
kronor.
Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:191, JoU31, rskr. 365)
att 555 milj.kr. av nämnda 2,5 miljarder kronor skulle användas för att
betala av den rörliga kredit som finansierar 1990 års spannmålsexport,
att 60 milj.kr. tillförs skördeskadefonden och att 100 milj.kr. används för
att höja ramen för anläggningsstödet. Enligt riksdagens beslut bör
resterande medel kunna tillföras jordbruket på i princip samma sätt under
budgetåret 1991/92 som under föregående år, dvs i huvudsak i form av
djurbidrag, och utbetalas under år 1991, allt under förutsättning att de
fortsatta GATT-förhandlingama inte motiverar förändringar i nuvarande
system.
Eftersom GATT-förhandlingama under år 1991 inte beräknas leda till
sådana resultat att de bör föranleda några förändringar av nuvarande
system för utbetalning av ersättningen till jordbruket budgetåret 1991/92,
föreslår jag att bidrag per djur eller per hektar av olika grödor bör
utbetalas även detta år. Av totalbeloppet bör även detta budgetår 56,5
milj.kr. tillföras jordbruket genom att de tidigare beslutade prishöj-
ningarna ligger kvar. Med hänsyn till det allmänna behovet av en stram
ekonomisk politik bör härutöver en besparing på 50 milj.kr. göras, vilket
innebär att budgetbelastningen uppgår till 1 678,5 milj.kr. för budgetåret
1991/92. Av dessa medel bör 200 milj.kr. disponeras för en ytterligare
avbetalning av den räntefria kredit som staten ställt till förfogande för
finansiering av exportkostnadema för 1990 års skörd. Detta innebär att
den särskilda höjning av prisregleringsavgiften på handelsgödsel och
bekämpningsmedel som vidtogs för att finansiera dessa kostnader kan
reduceras ytterligare den 1 juli 1992.
Föregående års utbetalning av bidrag bör utgöra en utgångspunkt vid
fördelningen av totalbeloppet på olika produktionsgrenar. Det bör
ankomma på regeringen att fastställa grunderna för och fördelningen av
totalbeloppet. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge statens
jordbruksverk i uppdrag att, efter hörande av näringen, lämna förslag till
fördelning.
Till följd av nämnda överenskommelse i GATT har även de
höjningar av stödet till jordbruket i norra Sverige som beslutats för
budgetåren 1989/90 och 1990/91 betalats ut i form av ett bidrag per djur
eller per hektar av olika grödor. Dessa belopp uppgår totalt till 137,3
milj.kr. Riksdagen beslutade våren 1991 att höja ersättningen till
jordbruket i norra Sverige med 87 milj.kr. under budgetåret 1991/92
(prop. 1990/91:99, JoU27, rskr. 276). Även dessa medel bör under
Prop. 1991/92:25
Bilaga 8
34
budgetåret 1991/92 tillföras jordbruket i form av ett bidrag per djur eller
per hektar av olika grödor. Jag avser att föreslå regeringen att ge statens
jordbruksverk i uppdrag att utifrån de principer som anges i riksdags-
beslutet och tidigare fördelningar av norrlandsstödet lämna förslag till
fördelning av beloppet på olika produktionsgrenar. Det bör ankomma på
regeringen att besluta om fördelningen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har förordat i fråga om utbetalning av bidrag
per djur eller per hektar av olika grödor,
2. till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
1 678 500 000 kr.
[2] B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.
På detta anslag har riksdagen för budgetåret 1991/92 medgett att 5
milj.kr. får beviljas som statsbidrag till trädgårdsnäringens rationalise-
ring, m.m. Härutöver får disponeras medel för statligt stöd till frukt-
odlingen inom en ram av 20,5 milj.kr. under åren 1989—1991. Stödet
omfattar bl.a. strukturåtgärder inom fruktodlingen.
Från anslaget B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.
lämnas bl.a. stöd till fruktodlingen samt stöd till marknadsföring av
svensk frukt. Dessa stöd infördes på grund av att importregleringen för
frukt, med importstopp under vissa delar av året, i huvudsak avvecklades
under slutet av 1980-talet (prop. 1988/89:51, SkU8, rskr. 27). Numera
finns således endast ett tullskydd.
I samband med att importregleringen i fråga om importstopp togs bort
infördes ett bidrag för röjning av päron- och äppleodlingar (prop.
1988/89:100 bil. 11, JoU12, rskr. 156). Riksdagen godtog vidare den av
regeringen föreslagna bidragsramen för stöd till fruktodlingen på 12,5
milj.kr. men förutsatte att regeringen återkom till riksdagen med förslag
om höjning av bidragsramen om de fortsatta förhandlingarna skulle ge
vid handen att ytterligare resurser var nödvändiga för att bevara
fruktodlingens konkurrenskraft.
Riksdagen beslutade våren 1990 (prop. 1989/90:125, JoU 19, rskr. 290)
att godta den av regeringen då föreslagna utökade bidragsramen för stöd
till fruktodlingen, totalt 20,5 milj.kr. under åren 1989-1991. Jordbruks-
utskottet uttalade i det sammanhanget att det var berett att pröva förslag
om ytterligare resurser under anslagsperioden 1989-1991, om det ansågs
nödvändigt för att bevara fruktodlingens konkurrenskraft.
T.o.m. hösten 1991 har det röjts 1 045 ha och den avsedda arealen på
Prop. 1991/92:25
Bilaga 8
35
ca 1 000 ha har således röjts. På grund av att många röjningar utfördes
de två första bidragsåren, då bidrag med ett högre belopp lämnades per
hektar röjd areal, täcker inte den fastställda bidragsramen den röjda
arealen. Detta innebär att bidragsramen behöver utvidgas med 1,1
milj.kr. till 21,6 milj.kr. så att även de odlare som har röjt under år
1991 skall kunna få bidrag. Jag anser att utvidgningen av bidragsramen
med 1,1 milj.kr. budgetåret 1991/92 för stöd till fruktodlingen bör
finansieras genom en motsvarande minskning av bidragsramen till
trädgårdsnäringens rationalisering. Sistnämnda bidragsram uppgår under
innevarande budgetår 1991/92 till 4,3 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har anfört beträffande utvidgning av bidrags-
ramen för stöd till fruktodlingen,
2. godkänna vad jag har förordat om dispositionen av det i statsbud-
geten för budgetåret 1991/92 anvisade förslagsanslaget Bidrag till
trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 8
Mitt förslag: Skyldigheten att betala avgift på bekämpningsmedel
skall gälla både tillverkare och importör.
Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område skulle avgift (prisregleringsavgift) för bekämpnings-
medel betalas av såväl tillverkare som importör.
Våren 1990 beslutade riksdagen om en ny jordbrukspolitik (prop.
1989/90:146, JoU25, rskr.327). Beslutet innebär bl.a. att man övergångs-
vis behåller de interna avgifter som för närvarande finansierar reglerings-
åtgärderna på spannmålsområdet. Dessa avgifter utgörs av bl.a. avgiften
på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Avsikten var inte annan än att,
liksom tidigare, såväl tillverkare som importör skall vara avgiftsskyldiga.
Riksdagsbeslutet innebar att prisregleringslagen på jordbrukets område
upphävdes och ersattes av dels lagen (1990:615) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m, dels lagen (1990:616) om införande av lagen
(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. Vad gäller
handelsgödsel föreligger avgiftsskyldighet för importen enligt lagen om
avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. och för tillverkningen enligt
lagen om införande av avgiftslagen. Såvitt avser bekämpningsmedel har
däremot lagregleringen kommit att utformas så att avgiftsskyldigheten
bara omfattar tillverkare och inte importör.
36
För att avgiftsskyldigheten skall få avsedd omiättning bör ett tillägg
göras i lagen om införande av avgiftslagen. Av tillägget bör framgå att
också importör skall kunna åläggas att betala avgift.
Avgiftsskyldigheten bör kunna omfatta även varor som levererats under
hösten 1991. Avgift för bekämpningsmedel erläggs på levererade
kvantiteter. Redovisning sker halvårsvis. Uppbörd av avgifter för
leveranser under hösten 1991 sker inte förrän i mars 1992.
Samråd i denna fråga har skett med statens jordbruksverk som stöder
mitt förslag.
I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen (1990:616) om införande av lagen
(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. Förslaget bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8:1.
På grund av frågans beskaffenhet skulle lagrådets hörande sakna
betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 8
37
Bilaga 8:1
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:616) om införande av lagen
(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
6 § Utöver avgifter enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m. får under tiden den 1 juli 1991 - den 30 juni
1995 följande avgifter tas ut.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 8
Avgiftsskyldig
1. Tillverkare av mjöl, gryn,
flingor eller liknande produkter
2. Mejeri
3. Tillverkare av handelsgödsel
och bekämpningsmedel
Produkt
Vete, råg, kom och havre
Konsumtionsmjölk och grädde
Varor som anges i bilaga till
denna lag
Föreslagen lydelse
6 § Utöver avgifter enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m. får under tiden den 1 juli 1991 - den 30 juni
1995 följande avgifter tas ut.
Avgiftsskyldig
1. Tillverkare av mjöl, gryn,
flingor eller liknande produkter
2. Mejeri
3. Tillverkare av handelsgödsel
4. Tillverkare och importör av
bekämpningsmedel
Produkt
Vete, råg, kom och havre
Konsumtionsmjölk och grädde
Varor som anges under 1) i bilaga
till denna lag
Vtror som anges under 2) i bilaga
till denna lag
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
38
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Hörnlund vad avser p. 1-2 och p. 4-5 samt
statsrådet Friggebo vad avser p. 3 och p. 6-8.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
Under denna anslagsrubrik har anvisats på statsbudgeten för innevarande
budgetår ett ramanslag på 51 990 000 kr.
I propositionen (prop. 1991/92:30) om en särskild nämnd för ut-
länningsärenden har statsrådet Friggebo redovisat en besparing under
anslaget Arbetsmarknadsdepartementet skall ske till följd av att en
särskild nämnd för utlänningsärenden inrättas. Avsikten är att nämnden
inrättas fr.o.m. den 1 januari 1992 och i huvudsak övertar den före-
dragande- och kanslioiganisation för utlänningsärenden som nu finns i
arbetsmarknadsdepartementet. Jag beräknar att belastningen på anslaget
skall minskas med vad som motsvarar arbetsmarknadsdepartementets
organisation för ändamålet, dvs. med 8 419 000 kr för budgetåret
1991/92.
Under främst de två senaste åren har antalet utlänningsärenden till
departementet ökat kraftigt. Trots en förstärkning med 18 anställda
uppgick antalet ej avgjorda ärenden i september 1991 till drygt 5 300
st. Mot bakgrund av beräkningar och bedömningar av statens invandrar-
verk och arbetsmarknadsdepartementet kan ett inflöde väntas av mellan
1000 till 1500 ärenden per månad under hösten. Med nuvarande
personalstyrka kan drygt 700 ärenden avgöras per månad. För att
förhindra att antalet ej avgjorda ärenden ökar på ett okontrollerat sätt
inför bildandet av utlänningsnämnden föreslår jag att arbetsmarknads-
departementet tillförs medel motsvarande 30 tjänster fram till årsskiftet
1991-1992. En del av dessa medel avses utnyttjas för att finansiera ett
ökat övertidsuttag. Dessutom ingår medel för ADB-stöd för den
tillkommande personalen.
Jag beräknar att kostnaderna för denna tillfälliga förstärkning kommer
att uppgå till 4 382 000 kr. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget. Den
ökning resp, minskning av belastningen på anslaget som jag föreslår
medför belastningen minskar med 4 037 000 kr.
39
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänner vad som anförts om utnyttjandet av de medel som anvisats
till ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten
för budgetåret 1991/92.
Under denna anslagsrubrik har anvisats på statsbudgeten för budgetåret
1991/92 ett reservationsanslag på 22 465 000 kr.
De statliga arbetsmarknadsåtgärderna måste öka ytterligare i effekt-
ivitet. För att göra detta möjligt behöver ett antal utredningar påbörjas
under innevarande budgetår. Jag föreslår därför att anslaget tillförs 4 000
000 kr. Under förutsättning av att riksdagen godkänner förslaget kommer
jag senare att föreslå regeringen att föra bort motsvarande medel från
anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, anslagsposten 2.
Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Antalet asylsökande i västeuropeiska länder har under 1980-talet ökat
från ca 50 000 till ca 400 000. En minskande andel av de asylsökande
har bedömts vara flyktingar enligt 1951 års Genéve-konvention om
flyktingars rättsliga ställning. Under samma tid har den minskning av den
reguljära invandringen, som inleddes under 1970-talet, fortsatt.
Sammantaget har dessa omständigheter lett till överansträngda asyl-
procedurer, långa handläggningstider i asylärenden och mycket stora
offentliga utgifter i alla berörda länder. Detta har givetvis också lett till
stora påfrestningar för de sökande, av vilka en stor andel lämnat sina
hemländer av skäl som inte motiverar asyl, men väl insatser inriktade på
de förhållanden som föranlett dem att söka sig till annat land.
På senare år har det mellanstatliga flyktingsamarbetet, mot den bak-
grunden, kommit att inriktas på att finna metoder för att med utgångs-
punkt från flykting- och immigrationspolitiken, i internationell sam-
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
40
verkan, i större utsträckning än hittills söka påverka de bakomliggande
orsakerna till migrationen.
Ett viktigt inslag i flykting- och immigrationspolitiken bör vara att inrikta
arbetet på långsiktiga och strategiska insatser för att påverka bakom-
liggande orsaker till flykt och påtvingad migration.
Det finns därvid behov av vissa medel för insatser for att, främst i
internationell samverkan, kunna göra punktinsatser i sådant syfte, vilka
inte kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. inom ramen för biståndsmedlen.
Medlen bör också kunna användas för bidrag till sådant internationellt
samarbete som kan bidra till att utveckla och tillämpa nya flykting- och
migrationspolitiska strategier. Jag tänker här närmast på Sveriges
deltagande i dels de informella konsultationerna mellan numera 16 länder
i Västeuropa, Nordamerika och Australien i asyl-, flykting- och
migrationspolitiska frågor, dels International Oiganization for Migration
(IOM) där Sverige är medlem sedan den 1 juli 1991.
Jag föreslår att sådana medel anvisas redan under innevarande
budgetår. För ändamålet behöver då inrättas ett nytt anslag under tionde
huvudtiteln. Jag bedömer anslagsbehovet under budgetåret 1991/92 till
sammanlagt 4 milj. kr. Medlen är avsedda att användas tillfälligt för
sagda ändamål under budgetåret 1991/92 i avvaktan på regeringens
ställningstagande till ny invandrar- och flyktingpolitik. Det bör ankomma
på regeringen att ge närmare föreskrifter för medlens användning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Internationell samverkan inom ramen förflykting- och migrations-
politiken m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett nytt reservationsanslag på 4 000 000 kr.
Inledning
Den svenska ekonomin befinner sig nu i en recession med svag tillväxt
och snabbt stigande arbetslöshet. Inströmningen av lediga platser till
arbetsförmedlingen har minskat mycket kraftigt inom samtliga branscher
det senaste året. Sedan böljan av år 1991 har antalet lediga platser varit
lägre än det antal som uppmättes under den förra lågkonjunkturen.
Antalet varsel om uppsägning har sedan hösten 1990 legat på en
historiskt sett mycket hög nivå. Hittills i år har 97 000 personer, eller
drygt 2 % av de sysselsatta, varslats om uppsägning. Knappt 60 % av
varslen berör anställda inom industrisektorn. Ca 40 % av samtliga
varslade är tjänstemän.
Under slutet av år 1990 upphörde sysselsättningen att öka. Sedan
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
41
februari i år har antalet sysselsatta minskat mycket kraftigt inom främst
tillverkningsindustrin. Antalet sysselsatta inom industrin var i september
i år ca 100 000 förre än ett år tidigare. Antalet har under efterkrigstiden
aldrig varit så lågt som nu. Arbetslösheten, som böljade stiga sommaren
1990, var i september i år 3,1 % enligt arbetskraftsundersökningen
(AKU). Liksom vid tidigare konjunkturnedgångar är det ungdomarna som
har drabbats hårdast av det försämrade arbetsmarknadsläget. I ålders-
gruppen 16—19 år var arbetslösheten 11,8 %. Bland de äldre ungdomarna
(20—24 år) var den samtidigt 6,2 % och bland övriga åldersgrupper 2,4
%. En annan grupp som drabbats hårt av det försämmrade konjunktur-
läget är de arbetshandikappade. Ca 33 000 arbetshandikappade var i
slutet av september arbetssökande på arbetsförmedlingen.
I det nu uppkomna läget, med den högsta arbetslöshetsnivån på
närmare tio år, måste kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka en
ytterligare försämring och för att öka sysselsättningen.
Av denna anledning är det motiverat att de förslag till arbetsmarknads-
politiska insatser, som har redovisats tidigare i höst, genomförs. Det är
vidare nödvändigt att planera de infrastrukturella insatser tidigareläggs
med beaktande av situationen på de lokala arbetsmarknaderna. Enligt min
bedömning är det också nödvändigt att ytterligare arbetsmarknads-
politiska resurser, i form av konjunkturberoende åtgärder, anvisas.
Satsningarna är huvudsakligen av sådan karaktär att det ankommer på
riksdagen att besluta om dem. Förslagen är i korthet följande. Vid
utbildning i företag bör arbetsgivare inom tillverkningsindustrin kunna få
bidrag till lönekostnader för anställda som utbildas. Vidare bör medlen
för utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning räknas upp. Medlen
för främst sysselsättningsskapande åtgärder bör utökas. Slutligen bör
bidrag kunna lämnas till arbetsgivare för handledning av ungdomar.
Inom ramen för riksdagens bemyndigande har regeringen under hösten
beslutat om att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) får erbjuda arbete inom
Samhall åt ytterligare ca 550 arbetshandikappade. Denna satsning bör,
mot bakgrund av det allt sämre läget på arbetsmarknaden, kompletteras
med att AMS tillförs ytterligare medel till lönebidrag för arbetshandi-
kappade.
Med nu föreslagna insatserna kommer de konjunkturberoende
åtgärderna, under innevarande budgetår, att volymmässigt i det närmaste
ha uppnått den nivå över vilken arbetsmarknadsverket med bibehållen
effektivitet inte kan sysselsätta fler arbetslösa. Det är därför nödvändigt
att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förstärks med insatser inom
andra områden. Tidigareläggningar av främst investeringar i transport-
systemet redovisades i augusti månad. Syftet är att förbättra de mest
centrala delarna av landets väg- och jämvägsstråk. Dessa förslag
kompletterades senare under september månad med förslag om invest-
eringar som syftar till att förbättra sambandet mellan de centrala
transportstråken och andra delar av transportsystemet. Detta sker genom
tidigareläggning av investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser och
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
42
telenätet. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare i dag,
utöver dessa åtgärder, presenterat ytterligare tidigareläggningar av
investeringar i väg- och järnvägsnäten.
Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag lämnat förslag till
tidigareläggningar av statliga byggnadsinvesteringar. Vidare lämnas
förslag till investeringar inom kultursektorn och förslag om investeringar
i skolans arbetsmiljö (prop. 1991/92:10 om statsbidrag till förbättringar
av den fysiska miljön i skolorna). Inom utbildningsområdet presenterades
i augusti insatser för att ge fler ungdomar möjlighet till gymnasieut-
bildning. Till denna satsning kan nu läggas förslag om tillskott av platser
inom den kommunala vuxenutbildningen och högskolan. Förslag i dessa
avseenden har tidigare i dag presenterats av chefen för utbildnings-
departementet.
För att stödja utvecklingen i särskilt utsatta regioner är det nödvändigt
att ytterligare resurser tillförs regionalpolitiken. Jag kommer senare i
dag, vid min anmälan av frågor rörande anslag under tolfte huvudtiteln,
att föreslå att medlen till lokaliseringsbidrag förstärks.
AMS har i skrivelse den 23 augusti 1991 lämnat förslag till ytterligare
insatser under budgetåret 1991/92. AMS har även i skrivelser den 10
april och den 14 juni 1991 redovisat underlag för och förslag till åtgärder
särskilt riktade till byggarbetsmarknaden. Vidare har det kommit in en
rad skrivelser från olika myndigheter, kommuner och andra oiganisa-
tioner om olika former av åtgärder med syfte att motverka arbetslösheten.
De förslag till åtgärder för sysselsättning och mot arbetslöshet inom de
ramar som har presenterats tidigare i dag och som jag nu skall redovisa
får ses som de insatser som regeringen nu är beredd att vidta med
anledning av bl.a. nämnda framställningar.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik
anvisats ett reservationsanslag på 14 100 687 000 kr.
4.1 Bidrag till utbildning i företag
Genom stödformen bidrag till utbildning i företag får bidrag lämnas till
en del av de kostnader arbetsgivare har för att genomföra utbildning för
de anställda. Med syfte att motverka uppsägningar inom näringslivet
beslutade den dåvarande regeringen den 22 augusti 1991 att arbets-
marknadsverket som en försöksverksamhet fr.o.m. den 1 september 1991
får lämna bidrag även till en del av de lönekostnader som arbetsgivare
har för dem som utbildas.
Beslutet innebär att länsarbetsnämnderna får lämna bidrag till arbets-
givare inom tillverkningsindustrin med högst 50 kr. per timme för
lönekostnader vid utbildning av anställda. Kostnaden vid en omfattning
av ca 2 000 deltagare i genomsnitt per månad under tio månader har
beräknats till 150 milj.kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
43
Den redovisade försöksverksamheten bör få bedrivas t.o.m. den 30 juni
1992. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av den vidtagna
åtgärden. Vidare bör anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillföras
150 milj.kr. för verksamheten.
4.2 Utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning
I 1991 års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 bil. 6 s. 12)
anfördes att kostnadsutvecklingen för dagpenningen vid arbetsmarknads-
utbildning behövde följas upp för att regeringen under hösten 1991 skulle
kunna göra en ny bedömning av AMS medelsbehov for utbildnings-
bidrag. Genom att medlen för dagpenning, dvs. för utbildningsbidrag, vid
arbetsmarknadsutbildning inte längre anvisas förslagsvis utan inom ramen
för ett reservationsanslag är en mer exakt beräkning av kostnaderna för
utbildningsbidrag av största betydelse för att utbildningen skall kunna
genomföras.
Den uppföljning av såväl deltagare i arbetsmarknadsutbildning som
utbetalade utbildningsbidrag som genomförts under våren 1991 visar dels
att andelen deltagare som är medlemmar i arbetslöshetskassorna och
därmed har en högre dagpenning, har ökat i förhållande till tidigare
beräkningar, dels att kostnaderna för de särskilda bidragen har under-
skattats. Därutöver har kostnaderna för dagpenningen till de grupper,
bl.a. de arbetshandikappade som deltar i arbetsmarknadsutbildning, där
en samordning sker med vissa andra förmåner, varit underskattade.
Tillsammans bidrar dessa faktorer till att kostnaderna för utbildnings-
bidragen blir 725 milj.kr. högre än vad som tidigare har beräknats. För
att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna genomföras i den omfattning
som riksdagen har beslutat föreslår jag därför att AMS tilldelas detta
belopp för utbildningsbidrag under anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
Den nya anslagskonstruktionen visar på behovet av ett redovisnings-
system som gör det möjligt att kontinuerligt följa kostnadsutvecklingen
för utbildningsbidragen. För riksdagens kännedom vill jag därför nämna
att jag avser att föreslå regeringen att uppdra åt riksförsäkringsverket och
AMS att gemensamt utveckla ett sådant system.
4.3 Förstärkning av de sysselsättningsskapande åtgärderna
Ökningen hittills av arbetslösheten under innevarande budgetår och
prognoserna för resten av budgetåret talar för behovet av en kraftig
förstärkning av de sysselsättningsskapande åtgärderna. Förstärkningen är
också nödvändig för att kunna stödja de långtidsarbetslösa och andra
särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden.
Jag föreslår därför att AMS tillförs ytterligare 2 200 milj.kr. under
innevarande budgetår för sysselsättningsskapande åtgärder främst för att
bekämpa långtidsarbetslöshet och arbetslöshet bland ungdomar och
handikappade. Härigenom bör ca 18 000 personer i genomsnitt kunna ges
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
44
sysselsättning i olika åtgärder under resten av detta budgetår. Medlen
bör anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I detta sammanhang vill jag ta upp medlen för s.k otraditionella
insatser. Under innevarande budgetår disponerar AMS 50 milj.kr. av
medlen inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för sådana
insatser. Dessa medel skall stimulera till förnyelse av såväl arbets-
metoderna inom förmedlingsorganisationen som de arbetsmarknads-
politiska åtgärderna. Inriktningen på de otraditionella insatserna skall
alltid utgå från den arbetssökande individens behov.
Den kraftiga uppgången av antalet arbetssökande på förmedlingarna
medför att behovet av förnyelse av arbetet med såväl olika former av
gruppinriktat förmedlingsarbete som individuella insatser för långtidsarbe-
tslösa ökar. Jag föreslår därför att AMS bör få disponera sammanlagt
högst 100 milj.kr. av medlen inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för otraditionella insatser.
4.4 Handledare för ungdomar
För att underlätta arbetet med att få fram platser för ungdomar i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder bemyndigade den dåvarande regeringen
den 22 augusti 1991 AMS att fr.o.m. den 1 september 1991, som en
försöksverksamhet, lämna bidrag till arbetsgivare för handledare för
ungdomar som anställs på avtalade inskolningsplatser, på platser med
rekryteringsstöd eller på utbildningsvikariat. Bidrag får lämnas med högst
35 kr. per timme för lönekostnaden för handledaren vid anställning av en
ungdom och med högst 10 kr. per timme för vaije ytterligare ungdom
upp till fem. För ytterligare handledare lämnas bidrag på motsvarande
sätt. Bidrag lämnas under högst sex månader från den sista anställningen.
Bidraget till handledare har beräknats till 210 milj.kr. vilket bedöms
räcka till ca 2 000 handledare under tio månader.
Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av den vidtagna
åtgärden, som bör få bedrivas enligt de nu redovisade riktlinjerna fram
t.o.m. den 30 juni 1992. Vidare bör anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder tillföras 210 milj.kr. for denna verksamhet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har anfört om bidrag till lönekostnader vid
utbildning i företag (avsnitt 4.1),
2. godkänna vad jag har anfört om bidrag till handledare vid
anställning av ungdomar (avsnitt 4.4),
3. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
3 285 000 000 kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
45
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik
anvisats ett reservationsanslag på 5 416 489 000 kr.
Från anslaget betalas åtgärder för att öka arbetshandikappades
möjligheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Merparten av
de medel som anvisas under anslaget används till lönesubventioner av
olika slag.
I sin skrivelse den 23 augusti 1991 har AMS begärt ytterligare 275
milj.kr. till lönebidrag. Enligt AMS bedömning skulle ytterligare ca 2
500 arbetshandikappade kunna placeras i arbete med dessa medel.
I det försämrade arbetsmarknadsläget har arbetshandikappade särskilt
svårt att hävda sig i konkurrensen om de lediga arbetena och risken för
långtidsarbetslöshet är stor för dessa sökande.
Jag föreslår därför att ytterligare 275 milj.kr. anvisas till lönebidrag för
arbetshandikappade för innevarande budgetår. I likhet med AMS
bedömer jag att ytterligare ca 2 500 arbetshandikappade sökande skall
kunna beredas arbete genom det tillskott av medel till lönebidrag som jag
nu föreslår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på tilläggsbudget 1
till statsbudgeten for budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag
på 275 000 000 kr.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik
anvisats ett förslagsanslag på 4 464 000 000 kr.
Enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting-
mottagande m.m. får kommunerna ifråga om flyktingbarn under 18 år
som har kommit till Sverige utan egna vårdnadshavare, ersättning för
sådan vård i annat hem än barnets eget som ges med stöd av socialtjänst-
lagen (1980:620) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga. I prop. 1989/90:105 (1989/90: SfU 21, rskr.281) om
samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till
kommunerna m.m. preciseras att sådan vård kan ske i ett kommunalt
grupphem eller i familjehem.
Statens invandrarverk (SIV) har föreslagit en regeländring så att
kommunerna, om särskilda skäl motiverar det, även kan få ersättning för
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
46
bistånd till flyktingbarn utan vårdnadshavare som inte är placerade i
familjehem eller på grupphem. SIV har i dag svårt att få kommunerna att
ta emot flyktingbarn i åldern 16-18 år, utan vårdnadshavare, som inte
behöver placeras i familjehem eller grupphem.
Jag anser att en ändring av ersättningsreglerna enligt vad SIV förordar,
bör genomföras. Den bör kunna leda till att ensamma flyktingbarn som
kommer till Sverige utan egna vårdnadshavare snabbare kommer ut i
kommunerna och blir integrerade i det svenska samhället. För ungdomar
i åldersgruppen 16-18 år kan eget boende i kommunen, kompletterat med
stöd av kontaktfämilj/person som är godkänd av socialnämnden i
kommunen, vara en tillräcklig stödinsats. Kommunens ansvar för att detta
stöd ges finns inskrivet i socialtjänstlagen (1980:620).
Jag bedömer att de ökade kostnader för ersättning till kommunerna som
kan uppstå blir maiginella och bör rymmas inom anslagna medel på
anslaget Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. Jag
bedömer vidare att de ökade kostnader för ersättning till kommunerna
som kan uppstå mer än väl bör uppvägas av minskade kostnader för
förläggningsboende.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag anfört om ändring av reglerna för ersättning för
barn utan egna vårdnadhavare
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik
anvisats ett förslagsanslag på
52 500 000 kr. Av anslaget får inte 1 892 000 kr. disponeras till följd av
att ingående mervärdesskatt inte skall belasta anslaget utan avräknas mot
inkomsttitel.
Enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för
flyktingar och vissa andra utlänningar kan endast utlänningar som fyllt
18 år vid tiden för det första mottagandet i en kommun beviljas lån till
hemutrustning. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har föreslagit en
komplettering av förordningen med en bestämmelse om undantag från
denna regel om det finns särskilda skäl. Ändringen skulle innebära att
ungdomar i åldern 17-18 år, som anländer till Sverige utan egna
vårdnadshavare och tas emot i en kommun innan de fyllt 18 år vid
särskilda skäll bör kunna erhålla lån till hemutrustning när de fyllt 18 år.
En sådan komplettering av nu gällande regelverk överensstämmer enligt
min mening med intentionerna bakom reformen med lån till hemut-
rustning i stället för bidrag. För att undvika ett bidragsberoende bör
därför under vissa förhållanden lån även kunna beviljas denna grupp.
Regeländringen uppges även ha betydelse för invandrarverkets möjlig-
heter att kommunplacera ensamma flyktingbarn i åldersgruppen 17-18 år.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
47
De flyktingar det kan vara fråga om är främst ensamma flyktingbarn i
åldern 17-18 år, som först tas emot i familjehem eller grupphem och som
när de fyllt 18 år flyttar till möblerad eller omöblerad lägenhet. En
förutsättning bör vara att de inte tidigare erhållit bidrag till hemutrustning
eller har egen förmögenhet som kan bekosta inköp av hemutrustning.
Jag bedömer att kostnadsökningarna för en sådan regeländring blir
ytterst marginell. De ökade kostnaderna under budgetåret 1991/92 bör
kunna rymmas inom ramen för anslagna medel.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag anfört om ändring av reglerna för lån till
hemutrustning för flyktingar m.fl.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
I prop. 1991/92: 30 om en särskild nämnd för utlänningsärenden har
regeringen föreslagit riksdagen att en fristående myndighet, utlännings-
nämnden, inrättas för överprövningsuppgifter i utlänningsärenden.
Nämnden avses bölja arbeta den 1 januari 1992.
I propositionen angavs att regeringen skulle återkomma med beräk-
ningar av anslagsbehovet för budgetåret 1991/92 för den nya nämnden.
Tidigare i dag har chefen för arbetsmarknadsdepartementet anmält de
minskade anslagsbehov som samtidigt uppkommer i departementet (- 8
419 000 kr.).
Utlänningsnämnden bör ha en sådan flexibilitet att den med befintliga
resurser, organisatoriskt och anslagsmässigt, kan anpassa verksamheten
till fluktuationer i ärendetillströmningen. Jag bedömer att nämnden på
helårsbasis bör dimensioneras för att avgöra 4 000 - 6 000 överklaganden
i asylärenden. Däijämte skall den ha kapacitet för övriga överprövnings-
uppgifter i utlänningsärenden. För en basoiganisation med ca 60 anställda
beräknar jag helårskostnaden till 26 milj.kr. Vid etableringen tillkommer
anskaffningar och installationer för 3 milj.kr. (engångsutgifter).
För perioden den 1 januari - den 30 juni 1992 blir därmed anslags-
behovet för utlänningsnämndens basorganisation 16 milj.kr.
Enligt vad jag nu kan bedöma, kommer den nya nämnden att få överta
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
en balans av ca 5 800 överklagade asylärenden den 1 januari 1992. Med
den föreslagna dimensioneringen av utlänningsnämndens basorganisation
bör en normal balans i det ordinarie arbetet ligga på 1 000 - 1 500
asylärenden. Ett ärende brukar i genomsnitt beröra 2-3 asylsökanden.
Detta är en fullkomligt oacceptabel situation, såväl med tanke på de
människor som väntar på besked om sin framtida tillvaro som ur
statsfinansiell synpunkt. En snabb avarbetning av dessa ärenden är
nödvändig. Vaije ärende som nu handläggs av arbetsmarknadsdepart-
ementet kostar i genomsnitt ca 21 000 kr. i månaden enbart i kostnader
för att hysa den eller de aktuella personerna i en förläggning. Den
månatliga merkostnaden för förläggningsvistelser som beror på att
ärenden väntar längre än normalt på ett avgörande kommer därmed att
uppgå till 90 - 100 milj.kr.
Jag föreslår mot den bakgrunden att utlänningsnämndens bas-
organisation tillfälligt förstärks med ytterligare ca 40 anställda. Såvitt nu
kan bedömas, behöver avarbetningen av ackumulerade ärenden pågå till
månadsskiftet januari - februari 1993.
Jag beräknar kostnaderna för förstärkning av basoiganisationen under
perioden den 1 januari - den 30 juni 1992 till 8,7 milj.kr. Av dessa
medel avser 2,1 milj .kr. engångsutgifter för att kunna förstärka bas-
oiganisationen.
Det sammanlagda anslagsbehovet för basorganisation och tillfällig
förstärkning för budgetåret 1991/92 uppgår till 24,7 milj.kr., varav
engångsvis 5,1 milj.kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Utlänningsnämnden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 24 700 000 kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 9
4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 25
Rättelse: S. 52 rad 3 Tillkommit: vad---p. 3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Friggebo vad avser p. 1 och statsrådet Lundgren
vad avser p. 2
Prop. 1991/92:25
Bilaga 10
Under denna rubrik finns i statsbudgeten för innevarande budgetår
uppfort ett förslagsanslag på 25 milj. kr.
Från anslaget betalas ut bidrag för ny- och ombyggnad av musei-,
teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag
lämnas med högst 30 procent av kostnaderna vid nybyggnad och med
högst 50 procent vid ombyggnad. Bestämmelser om bidrag finns i
förordningen (1990:513) om stöd till vissa ickestatliga kulturlokaler.
Riksdagen fästställer vaije år ramar för beslut om bidrag för ny- och
ombyggnad av sådana lokaler. För budgetåret 1991/92 är ramen fastställd
till 25 milj.kr. (prop. 1990/91:100 bil. 13, BoUll, rskr. 159).
Efterfrågan på stöd är för närvarande större än tillgången på medel.
Under budgetåret 1990/91 inkom ansökningar till en total kostnad av 225
milj. kr.
Som en av regeringens åtgärder för att främja sysselsättningen förordar
jag att ramen för beslut om bidrag tillfälligt under budgetåret 1991/92
höjs med 25 milj.kr. till 50 milj.kr. Ramvidgningen bör användas for
stöd främst inom de län där investeringar i icke-statliga kulturlokaler är
särskilt angelägna ur arbetsmarknadssynpunkt.
Med hänsyn till den tid som förflyter mellan beslut om bidrag och
utbetalning av bidrag bedömer jag att den ökning av ramen som jag
förordar inte medför ökade utgifter under det innevarande budgetåret.
Något anslag på tilläggsbudget behöver därför inte anvisas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
med ändring av sitt tidigare beslut medge att beslut om stöd till vissa
icke-statliga kulturlokaler under budgetåret 1991/92 meddelas inom en
ram om 50 000 000 kronor.
50
Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen (prop. 1991/92:56) att det
den 1 januari 1992 införs statliga kreditgarantier för ny- och ombyggnad
av permanenta bostäder. Det innebär bl.a. att riksdagens beslut (prop.
1990/91:34, BoU4, rskr. 92) om att inrätta en nämnd för kreditgarantier
för bostäder fullföljs. Nämnden har sedermera i sin instruktion (SFS
1991:1274) benämnts statens bostadskreditnämnd. Långsiktigt skall
kostnader för nämndens administration och förluster täckas med avgifter
för kreditgarantier. Medlen skall placeras i riksgäldskontoret till
marknadsmässig ränta. För att täcka vissa kostnader för att nämnden
skall kunna inleda sin verksamhet har riksdagen i det tidigare nämnda
beslutet anvisat ett reservationsanslag på 5 milj.kr.
Med hänsyn till att nämnden kommer att belastas av vissa kostnader av
engångskaraktär, bl.a. för datasystem, innan avgifter har betalats i
tillräcklig omfattning bör nämnden ges möjligheter att utjämna sin
likviditet. Det behövs vidare mer långsiktiga utjämningsmöjligheter som
hänger samman med att det kortsiktigt kan vara svårt att balansera
avgifter och kostnader. Avgiftsförändringar förutsätter tills vidare beslut
av regeringen och får genomslag efter relativt lång tid. Jag förordar
därför att nämnden ges möjlighet att utnyttja en rörlig kredit i riksgälds-
kontoret. Regeringen bör inom en ram som anges av riksdagen fa besluta
om hur stor kredit som får utnyttjas. Ramen bör bestämmas till 50
milj.kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
bemyndiga regeringen att besluta om en rörlig kredit i riks-
gäldskontoret för statens bostadskreditnämnd inom en ram om
50 000 000 kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 10
51
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet P. Westerberg vad avser p. 1, 2 och 4 samt
statsrådet Hörnlund vad avser p. 3
Prop. 1991/92:25
Bilaga 11
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslags-
rubrik anvisats ett förslagsanslag på 48 000 000 kr. Av detta får högst
42 404 000 kr. användas för löner. Från anslaget bestrids kostnaderna för
näringsdepartementet som den 22 oktober 1991 trädde i industrideparte-
mentets ställe.
Den ökande internationaliseringen inom näringsdepartementets olika
verksamhetsområden medför att arbetsuppgifter i departementet för-
ändras. Departementet behöver t.ex. ägna ökad uppmärksamhet åt på-
gående och planerade harmoniseringssträvanden inom EG och åt konse-
kvenserna för det svenska näringslivet av att nya marknader öppnas.
Detta ställer krav på fördjupad kompetens och mer aktivt deltagande i
arbetsuppgifter på det internationella området. Vidare har en effekt-
ivisering av den interna ekonomiadministrationen inletts. För dessa
ändamål har jag beräknat ett ytterligare medelsbehov på 1 300 000 kr.
för budgetåret 1991/92. I beloppet ingår kostnader för ett utbyggt
datorstöd.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Industridepartementet1 på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 300 000 kr.
1 Anslaget avser nuvarande näringsdepartementet
52
Prop. 1991/92:25
Bilaga 11
Riksmätplatsema är en nationell resurs av stor betydelse för den svenska
industrins internationella konkurrenskraft. Deras verksamhet finansieras
genom bidrag från detta anslag och kalibreringsintäkter samt genom riks-
mätplatsemas egna bidrag. För innevarande budgetår har riksdagen
anvisat ett reservationsanslag på 8 776 000 kr.
Enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om
mätning kan endast statliga myndigheter vara riksmätplatser och därmed
mottaga bidrag från anslaget. I prop. 1990/91:100 bil. 14 föreslogs att
medel från anslaget under budgetåret trots detta skulle kunna utgå till
FFVs mätplats-verksamhet, som på grund av FFVs omvandling till
aktiebolag inte längre bedrivs i en myndighet. En förutsättning var att
styrelsen för teknisk ackreditering och FFV kom överens om att
verksamheten skulle bedrivas vidare under samma former och villkor
som gäller för riksmätplatsverksamheten, innefattande bl.a. att verksam-
heten står under ackrediteringstyrelsens tillsyn.
En motsvarande situation har nu uppkommit beträffande riksmätplatsen
för tid och frekvens. Televerket är sedan många år riksmätplats för tid
och frekvens samt uppbär härför årligen bidrag från anslaget för denna
verksamhet. Genom att televerket nu delvis bolagiserats och riksmätplat-
sverksamheten i samband därmed överförts till Televerket Utveckling
AB, kan televerket inte längre formellt kvarstå som riksmätplats. Att
bygga upp en motsvarande instrumentering och kompetens hos en annan
statlig institution är förenat med betydande kostnader.
I budgetpropositionen anmäldes att styrelsen för teknisk ackreditering
i myndighetsspecifika direktiv för sin fördjupade anslagsframställning
avseende budgetåren 1992/93 - 1994/95 fått i uppdrag att bl.a. överväga
möjliga effektiviseringsåtgärder inom riksmätplatssystemet. Ackrediterin-
gstyrelsen har i sin anslagsframställning nu redovisat detta uppdrag och
föreslår bl.a. att den nuvarande lagstiftningen skall ändras så att såväl
statliga myndigheter som privatsrättsliga organ som uppfyller kraven på
opartiskhet och kompetens skall kunna utses till riksmätplatser. Detta
förslag kommer att behandlas i den kommande budgetpropositionen till
innevarande riksmöte.
Mot denna bakgrund föreslår jag att bidrag från anslaget under
innevarande budgetår skall kunna utbetalas till Televerket Utveckling ABs
mätplatsverksamhet under förutsättning att ackrediteringsstyrelsen och
bolaget kommer överens om att verksamheten bedrivs vidare under
samma former och villkor som gäller för riksmätplatser, innefattande
bl.a. att verksamheten står under tillsyn av styrelsen för teknisk
ackreditering.
5 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 25
Rättelse: S. 54 rad 7 Tillkommit: [3]
53
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna att medel från anslaget Styrelsen för teknisk ackreditering:
Bidrag till riksmätplatsverksamhet skall kunna utbetalas till Televerket
Utveckling ABs mätplatsverksamhet.
Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisats
ett reservationsanslag på 350 milj.kr.
Över anslaget anvisas numera medel till följande ändamål:
—lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) eller regeringen,
—lån till privata regionala investmentbolag samt
—viss administration, uppföljning och utvärdering av det regionalpolitiska
företagsstödet m.m.
Det regionalpolitiska företagsstödet har varit av stor betydelse under de
senaste åren för att skapa nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsatta
orter och regioner. Genom beslut under de två senaste budgetåren
beräknas således ca 10 000 nya arbetstillfällen tillkomma med hjälp av
detta stöd. Dessa nya arbetstillfällen innebär också att resurser i form
av underutnyttjad arbetskraft och samhällelig infrastruktur kan tas till
vara på ett sätt som innebär ekonomisk vinning för hela landet.
Efterfrågan på lokaliserings- och utvecklingsbidrag har således varit
stor under de senaste åren. Trots en successivt ökad delegering av
beslutanderätten till länsstyrelserna har därför medelsbrist uppstått på
detta anslag, som disponeras av NUTEK och regeringen. Under inne-
varande budgetår har NUTEK och regeringen hittills beslutat om lokal-
iserings- och utvecklingsbidrag m.m. för sammanlagt över 200 milj.kr.
En översiktlig genomgång av kända projekt för vilka beslut skall lättas
på central nivå visar att det sammanlagda beloppet för ansökningar om
lokaliserings- och utvecklingsbidrag för närvarande uppgår till ca 700
milj.kr. Eftersom så kort tid av budgetåret förlutit kan härutöver ett antal
ansökningar om bidrag till ytterligare projekt förväntas.
Jag anser att det i nuvarande lågkonjunktur är särskilt angeläget att ta
till vara denna investeringsvilja för att förverkliga ytterligare investerings-
projekt i regionalpolitiskt prioriterade regioner. För beslut om lokaliser-
ings- och utvecklingsbidrag, som beviljas av NUTEK och regeringen,
beräknar jag nu mot bakgrund härav ett sammanlagt behov av medelstills-
kott på 200 milj.kr.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 11
54
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
Den 1 juli 1991 inrättades närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
varvid statens energiverk (STEV), statens industriverk (SIND) och
styrelsen för teknisk utveckling (STU) lades ner. Utredningen om en ny
näringspolitisk myndighet (I 1991:03) hade enligt sina direktiv (Dir.
1991:15) bl.a. till uppgift att lämna förslag till ändringar i berörda
författningar. De flesta föreslagna ändringarna är endast av formell natur
och innebär att de uppgifter som enligt dessa författningar tidigare åvilat
någon av de nu nedlagda myndigheterna övertas av NUTEK.
Vid sin översyn av nödvändiga författningsändringar föreslog utred-
ningen att förordningen (1973:568) om vissa uppgifter från rörelseidkare
skulle upphävas.
Enligt denna förordning är den som i landet driver rörelse skyldig att
på anmodan av SIND lämna de uppgifter som behövs för SINDs
utredande verksamhet. Den som underlåter att fullgöra den av SIND
föreskrivna uppgiftsskyldigheten eller uppsåtligen eller av oaktsamhet
lämnar oriktig uppgift kan dömas till böter. Anledningen till att denna
uppgiftsskyldighet infördes var att allmänna utredningar rörande branch-
förhållanden m.m. utgjorde en viktig del av SINDs verksamhet. Under
senare år har branschutredningama minskat i betydelse och enligt
uppgifter från SIND har 1973 års förordning inte kommit att tillämpas.
Förordningen framstår som otidsenlig och SINDs rätt att avkräva en
rörelseidkare uppgifter om hans rörelse för inte föras över till NUTEK.
Om uppgifter behövs från företag för genomförande av utrednings-
uppdrag bör verket söka få tillgång till uppgifterna genom samverkan
med företagen eller med berörda branschoiganisationer. I de fäll
uppgifter behövs för prövningen av en ansökan om t.ex. stöd eller
tillstånd bör NUTEK - liksom tidigare STEV, SIND och STU - kunna
begära in uppgifterna i enlighet med på dessa områden gällande
föreskrifter. Mot bakgrund härav bör, som utredningen föreslagit,
förordningen upphävas. Förordningen reglerar sådant som enligt den
nuvarande regeringsformen kräver lagform och förordningen skall därför
upphävas genom lag.
Frågans beskaffenhet är sådan att lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Lagrådets yttrande behöver därför inte inhämtas.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 11
55
I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom näringsdepartementet
upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1902:71) om elektriska anläggningar,
2. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto,
3. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt in-
vesteringskonto,
4. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
5. lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska
forskare
vid tillfälligt arbete i Sverige,
6. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto,
7. lag om upphävande av förordningen (1973:568) om vissa uppgifter
från rörelseidkare.
Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 1.
Jag har i detta ärende samrått med statsråden Laurén och Lundgren.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1902:71) om elektriska anläggningar,
2. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto,
3. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt
investeringskonto,
4. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
5. lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska
forskare vidtillfälligt arbete i Sverige,
6. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelse-
konto,
7. lag om upphävande av förordningen (1973:568) om vissa uppgifter
från rörelseidkare.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 11
56
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1902:71) om elektriska anläggningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1902:71) om elektriska
anläggningar1
att i 19 och 31 §§ orden "statens energiverk" skall bytas ut mot "närings-
och teknikutvecklingsverket".
Prop. 1991/92:25
Bilaga 11
Underbilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:456) om insättning på
tillfälligt vinstkonto2 att i 3, 6, 11, 13, 14 och 19 §§ orden "statens in-
dustriverk" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "närings- och
teknikutvecklingsverket" i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
‘Senaste lydelse av
19 § 1988:218
31 § 1988:218
2Senaste lydelse av
3 § 1983:670
6 § 1990:381
11 § 1987:662
13 § 1983:670
14 § 1990:381
19 § 1990:381
57
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt
investeringskonto
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1185) om inbetal-
ning på särskilt investeringskonto1 att i 3, 6, 11, 13, 14 och 19
§§ orden "statens industriverk" i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "närings- och teknikutvecklingsverket" i motsvaran-
de form.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 11
Underbilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)
Härigenom föreskrivs i fråga om vattenlagen (1983:291)2 att i 11
kap. 8 § orden "statens energiverk" skall bytas ut mot "närings-
och teknikutvecklingsverket".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
lenaste lydelse av
|
3 |
§ |
1986:1339 |
|
6 |
§ |
1990:389 |
|
7 |
§ |
1985:472 |
|
11 |
§ |
1987:663 |
|
13 |
§ |
1983:671 |
|
14 |
§ |
1990:389 |
|
19 |
§ |
1990:389 |
lenaste lydelse av
11 kap. 8 § 1986:326
58
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:947) om beskattn-
ing av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige att i 6 §
orden "styrelsen för teknisk utveckling" skall bytas ut mot
"närings- och teknikutvecklingsverket".
Prop. 1991/92:25
Bilaga 11
Underbilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning pä förnyelsekonto
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1090) om inbetaln-
ing på förnyelsekonto1 att i 3, 6, 11, 13, 14 och 19 §§ orden
"statens industriverk" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"närings- och teknikutvecklingsverket" i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Förslag till
Härigenom föreskrivs att förordningen (1973:568) om vissa
uppgifter från rörelseidkare skall upphöra att gälla vid utgången
av år 1991.
‘Senaste lydelse av
3 § 1986:1341
6 § 1990:395
11 § 1987:664
14 § 1990:395
19 § 1990:395
59
Utdrag ur protokoll vid regeringssammansträde den 31 oktober 1991
Föredragande: statsrådet Wibble vad avser p. 1 och p. 5 samt statsrådet
Hellsvik vad avser p. 2-4
Prop. 1991/92:25
Bilaga 12
Över detta reservationsanslag finansieras 1990 års folk- och bostads-
räkning (FoB 90). För innevarande år uppgår budgeten till 16 874 000
kr. Totalkostnaden i 1988 års prisnivå för FoB 90 är 180 milj.kr. för-
delat på budgetåren 1989/90-1992/93 (prop. 1988/89:91). Av denna
kostnad ansvarar statistiska centralbyrån (SCB) för 104 milj. kr.
SCB har anmält behov av tilläggsanslag på 8 801 000 kr. för att
kunna fullgöra FoB 90 enligt ursprungsplanema. Orsaken till kostnad-
sökningen är den oväntat låga svarsfrekvensen som verket ej kunnat
förutse och de därmed sammanhängande höga uppföljningskostnadema.
SCB har även anmält behov av att tidigarelägga ett medelsutnyttjande
på 8 200 000 kr. för FoB 90 jämfört med den ursprungliga planen.
Detta beror på det påskyndande av produktionsprocessen som blivit
möjlig genom tillämpning av ny produktionsteknik. SCB anser att detta
är mycket angeläget för användarna.
Min principiella uppfattning är att folk- och bostadsräkningar skall
genomföras högst vart tionde år. När emellertid redan nära 180 milj,
kr. lagts ner på FoB 90 vore det uppenbart orimligt att inte kunna slut-
föra undersökningen. Min bedömning är att FoB 90 bör slutföras enligt
planerna och att de ökade kostnaderna skall finansieras genom en om-
prioritering från anslag C 2. statistiska centralbyrån: statistik, register
och prognoser till anslag C 15 Folk- och bostadsräkningar.
Jag delar SCBs uppfattning att den tidigareläggning som den nya
produktionstekniken möjliggjort är av stort värde för de som använder
statistiken. Jag föreslår därför att 8 200 000 kr. av de budgeterade
60
kostnaderna för budgetåret 1992/93 ställs till förfogande redan budget- Prop. 1991/92:25
året 1991/92. Bilaga 12
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Folk- och bostadsräkningar på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 8 200 000 kr.
för en tidigareläggning av FoB 90
godkänna att 8 800 000 kr. omfördelas från anslag C 2. Statistiska
centralbyrån: statistik, register och prognoser till anslag C 15. folk
och bostadsräkningar i enlighet med vad som ovan anförts.
Polisverksamheten är personalintensiv. Behovet av poliser har under en
följd av år varit större än antalet färdigutbildade poliser. Många polis-
tjänster, framför allt i storstäderna, har därför varit vakanta.
Antagningen av polisaspiranter ökade från 600 till 800 under budget-
året 1990/91. För innevarande budgetår gjordes bedömningen att en
återgång till en antagningsnivå av 600 aspiranter skulle vara tillräcklig
för att personalsituationen inom polisen skulle ha bringats i balans inom
några år. En förnyad prövning av frågan skulle dock göras under hösten
1991.
En genomgång av personalsituationen inom polisen visar en för-
bättring av vakansläget. Trots detta är personalläget bekymmersamt.
Rikspolisstyrelsen har hos regeringen anmält behov av ytterligare polis-
aspiranter under innevarande budgetår.
Det är angeläget att snabbt förbättra personalläget inom polisen. In-
tagningen till polishögskolan bör därför redan innevarande budgetår
ökas med ytterligare 100 aspiranter till totalt 700 polisaspiranter.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Rikspolisstyrelsen, på tilläggsbudget I till statsbudgeten, för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 19 000 000 kr.
Rikspolisstyrelsen har för att täcka de extra kostnader som beräknas
uppstå för polisen till följd av fotbolls-EM år 1992 hemställt att ca
145 milj. kr. ställs till polisens förfogande.
Fotbolls-EM kommer att kräva en extraordinär polisiär insats. Av de
yrkade medlen hänför sig ca 88 milj. kr. till personalkostnader såsom
61
lönemerkostnader och resekostnader i samband med kommenderingen.
För utbildning yrkas ca 10 milj. kr. och för anskaffning av utrustning
ca 38 milj. kr. Kostnader för viss bevakning m.m. har beräknats till ca
9 milj. kr.
Den polisiära insatsen i samband med fotbolls-EM torde bli den stö-
rsta hittills i Sverige. Det är av stor vikt att polisen kan upprätthålla lag
och ordning i samband med evenemanget. Det är också uppenbart att
insatserna i samband med fotbolls-EM inte kan tillåtas att ta så stor del
av polisens resurser i anspråk att polisen inte kan fullgöra sina uppgifter
i övrigt på ett tillfredsställande sätt.
Till en del bör polisens behov av medel med anledning av fotbolls-
EM kunna tillgodoses genom att polisen for ändamålet får använda 64,5
milj. kr. inom ramen för anvisade medel för budgetåret 1991/92 för att
bekosta merkostnader till följd av polisiära insatser vid fotbolls-EM.
Medlen bör få användas såväl till anskaffning av utrustning som till
andra kostnader som hänför sig till polisinsatsen i samband med fot-
bolls-EM. Vissa investeringar för andra ändamål får till följd härav
senareläggas.
Härutöver bör särskilda medel för kostnader i samband med fotbolls-
EM tillföras under ett tillfälligt anslag, som jag behandlar i det följande.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag har förordat om dispositionen av medel under
reservationsanslaget, Utrustning m.m. för polisväsendet.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Jag har i det föregående under anslaget E 5. Utrustning m.m. för
polisväsendet redogjort för min bedömning vad avser polisväsendets
kostnader för fotbolls-EM. Jag har därvid angett att särskilda medel bör
tillföras polisväsendet för dessa tillfälliga kostnadsökningar. Ett nytt
reservationsanslag bör därför föras upp på tilläggsbudget för inne-
varande budgetår.
På anslaget bör rikspolisstyrelsen anvisas 55 milj. kr. Jämte de medel
som anvisats för ändamålet på anslag E 5. enligt det föregående står
därmed ca 119,5 milj. kr. till rikspolisstyrelsens disposition på reserva-
tionsanslag för kostnader i anledning av fotbolls-EM. Övriga kostnader
som uppstår för polisen i anledning av fotbolls-EM får finansieras gen-
om omprioriteringar.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 12
62
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
för Vissa merkostnader för fotbolls-EM på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten for budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
55 000 000 kr.
Regeringen begärde i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 2)
ett generellt bemyndigande av riksdagen att, vid organisatoriska föränd-
ringar inom regeringskansliet som hänger samman med omfördelningar
av arbetsuppgifterna, få disponera anvisade anslag på ett annorlunda sätt
än det för vilket anslagen beräknats. Riksdagen lämnade det begärda
bemyndigandet (FiU20, rskr. 132), som således är begränsat till att avse
förändringar inom regeringskansliet.
I samband med de organisationsförändringar som nu genomförs inom
regeringskansliet är avsikten att överföra vissa frågor, som för när-
varande handläggs i civildepartementet, till de s.k. stabsmyndigheterna,
dvs. statskontoret, riksrevisionsverket och statens arbetsgivarverk. Detta
medför att anvisade anslag till stabsmyndigheterna kan behöva över-
skridas, medan anslaget till civildepartementet kommer att belastas i
mindre utsträckning än vad som beräknats när anslaget anvisades. Rege-
ringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att disponera om
anvisade anslag till civildepartementet och vederbörande myndigheter på
det sätt som föranleds av omorganisationen. Jag vill betona att detta inte
skall leda till någon nettoökning av statsbudgetens utgifter.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
bemyndiga regeringen att omdisponera anvisade anslagsmedel för
budgetåret 1991/92 mellan civildepartementet samt statskontoret, riks-
revisionsverket och statens arbetsgivarverk i enlighet med vad jag
förordat i det föregående.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 12
63
över anslag som regeringen begär i samlingspropostionen om anslag på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
Prop. 1991/92:25
Bilaga 13
|
E5 |
II. Justitiedepartementet Utrustning för kriminalvården, |
6 000 000 |
|
D2 |
III. Utrikesdepartementet Sveriges Riksradios programverksamhet för | |
|
utlandet, reservationsanslag |
6 772 000 | |
|
F2 |
Konferens om säkerhet och samarbete i Europa | |
|
(ESK), förslagsanslag |
2 200 000 | |
|
A2 |
IV. Försvarsdepartementet Utredningar m.m., reservationsanslag |
4 600 000 |
|
G13 |
V. Socialdepartementet Medel för ombildning av statens hundskola, | |
|
förslagsanslag |
7 000 000 | |
|
A4 |
VI. Kommunikationsdepartementet Särskilda awecklingskostnader av Transportrådet, | |
|
reservationsanslag |
3 201 000 | |
|
G7 |
Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret, | |
|
reservationsanslag |
1 980 000 | |
|
12 |
Bidrag till Sveriges meteorologiska och | |
|
hydrologiska institut, reservationsanslag |
20 000 000 | |
|
K2 |
Vissa produktivitets och sysselsättnings- | |
|
främjande åtgärderinom kommunikations- |
1 500 000 000 | |
|
C3 |
VII. Finansdepartementet Vissa investeringar m.m, reservationsanslag |
950 000 000 |
|
B8 |
VIII. Utbildningsdepartementet Bidrag till driften av det kommunala | |
|
offentliga skolväsendet, förslagsanslag |
50 000 000 | |
|
D10 |
Lokala och individuella linjer samt fristående | |
|
kurser, reservationsanslag |
20 950 000 | |
|
E25 |
Polarforskning, reservationsanslag |
14 000 000 |
|
G28 |
Kulturmiljövård, reservationsanslag |
50 000 000 |
|
12 |
Inredning och utrustning av lokaler vid högskole- | |
|
enheterna m.m., reservationsanslag |
5 400 000 |
64
IX. Jordbruksdepartementet
B13 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.,
förslagsanslag
Prop. 1991/92:25
Bilaga 13
1 678 500 000
|
X. Arbetsmarknadsdepartementet | ||
|
Å2. |
Utredningar m.m., reservationsanslag |
4 000 000 |
|
A5 |
Internationell samverkan inom ramen för flykting- | |
|
och immigrationspolitiken m.m., reservationsanslag 4 000 000 | ||
|
B2 |
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, |
3 285 000 000 |
|
C7 |
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, |
275 000 000 |
|
D9 |
Utlänningsnämnden, förslagsanslag |
24 700 000 |
|
XII. Industridepartementet | ||
|
Al |
Industridepartementet, förslagsanslag |
1 300 000 |
|
G1 |
Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag |
200 000 000 |
|
• |
XIII. Civildepartementet | |
|
C15 |
Folk och bostadsräkningen, reservationsanslag |
8 200 000 |
|
El |
Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag |
19 000 000 |
|
E9 |
Vissa merkostnader för fotbolls-EM, |
55 000 000 |
Summa
65
gotab 40300, Stockholm 1991