Prop.
1991/92:162
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 april 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Ulf Dinkelspiel
1 propositionen läggs fram förslag till ändringar i tulltaxelagen (1987:1068,
omtryckt 1987:1186). Ändringarna rör dels tullskyddet för viss vegetabi-
lisk olja, dels en anpassning av texten i 22 kap. till de förslag som lagts
fram i regeringens proposition 1991/92:116 om ändringar i lagen
(1977:306) om dryckesskatt.
Enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. får regeringen meddela
föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning
tillverkas i Sverige. Regeringen får också i enskilda fall besluta om dylik
tullfrihet. I propositionen föreslås en liberalisering så att tullfrihet kan
medges i vissa fall även om tillverkningen i landet inte kan anses som
ringa.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 162
Härigenom föreskrivs att 15 kap. samt 22 kap. tulltaxelagen
(1987:1068)* skall ha följande lydelse.
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. svinfett och fjäderfäfett enligt nr 02.09;
b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04);
c. ätbara beredningar som innehåller mer än 15 viktprocent av produkter enligt
nr 04.05 (i allmänhet 21 kap.);
d. grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04 — 23.06;
e. isolerade fettsyror, beredda vaxer, medikamenter, färger, lacker, tvål och såpa,
parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade oljor
och andra varor enligt sjätte avd.;
f. faktis framställd av oljor (nr 40.02).
2. Nr 15.09 skall inte tillämpas för oljor som erhållits ur oliver genom extraktion
med lösningsmedel (nr 15.10).
3. Nr 15.18 omfattar inte fetter och oljor som enbart denaturerats; sådana produkter
skall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetter
och oljor.
4. ”Soapstocks”, bottensatser och avslemningsåterstoder erhållna vid rening av
oljor samt stearinbeck, glycerolbeck och ullfettbeck skall klassificeras enligt nr
15.22.
15.01 Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, även
utpressade eller extraherade med lösningsmedel .... fri
15.02 Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa
eller utsmälta, även utpressade eller extraherade med
lösningsmedel ............................. fri
15.03 Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och
talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt
beredda.................................. fri
15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktio-
ner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men
inte kemiskt modifierade ..................... fri
15.05 Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbe-
gripet lanolin) ............................. fri
15.06 Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av
sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade ........................ fri
15.07 Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffine-
rade men inte kemiskt modifierade:
A. oraffinerad olja, även avslemmad ............ fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................ 8 %
Lagen omtryckt 1987:1186.
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.08 Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffine-
rade men inte kemiskt modifierade:
A. oraffinerad olja ..........................
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.09 Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade
men inte kemiskt modifierade:
A. jungfruolja .............................
B. andra slag:
1. avseddda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.10 Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner
av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor el-
ler fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09:
A. oraffinerade oljor, även blandade med jungfruolja
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.11 Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinera-
de men inte kemiskt modifierade:
A. oraffinerad olja ..........................
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.12 Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktio-
ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade:
A. solrosolja och safflorolja, oraffinerade; bomullsfrö-
olja, oraffinerad, även befriad från gossypol.....
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.13 Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktio-
ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade:
Prop. 1991/92:162
17%
15%
fri
8%
17%
15%
fri
8%
17%
15%
fri
8%
17%
15%
fri
8%
17%
15%
fri
8%
17%
15%
A. oraffinerade oljor ........................ fri Prop. 1991/92:162
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................ 8 %
2. andra:
a. fasta fraktioner ..................... 17 %
b. andra produkter .................... 15%
15.14 Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av
dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifi-
erade:
A. oraffinerade oljor ........................ fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................ 8 %
2. andra:
a. fasta fraktioner ..................... 17 %
b. andra produkter .................... 15 %
15.15 Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet
jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor,
även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
A. linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfrö-
olja, tungolja och jojobaolja samt fraktioner av des-
sa oljor ................................ fri
B. andra slag:
1. oraffinerade fetter och oljor .............. fri
2. andra:
a. avsedda att användas uteslutande för tek-
niskt bruk ......................... 8%
b. andra:
a. fasta fraktioner................... 17%
p. andra produkter .................. 15%
15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
fraktioner av sådan fetter eller oljor, som helt eller
delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller
elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bear-
betade:
A. produkter med karaktär av konstgjorda vaxer ... 5,8%
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk:
a. linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, to-
baksfröolja, tungolja och jojobaolja samt
fraktioner av dessa oljor............... fri
b. andra ............................ 8%
2. andra............................... 17%
15.17 Margarin; ätbara blandningar och beredningar av ani-
maliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av
fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel,
andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av
sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16:
A. margarin i fast form och annat berett ätbart fett . . 25%
B. flytande fettemulsioner .................... fri
C. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
Prop. 1991/92:162
bruk................................ 8 %
2. andra............................... 15%
15.18 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxidera-
de, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymerisera-
de genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller
på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av
produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller be-
redningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller
oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt
detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon an-
nanstans:
A. linolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oiticicaolja
och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt
modifierade; blandningar som huvudsakligen be-
står av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ri-
cinolja eller tobaksfröolja eller av fraktioner av des-
sa oljor, även kemiskt modifierade ......100 kg 3: —
B. andra oätliga blandningar som består av raffinerade
produkter enligt nr 15.07 —15.16 ............. 8 %
C. andra slag .............................. fri
15.19 Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffine-
ring; tekniska fettalkoholer:
A. tekniska enbasiska fettsyror samt sura oljor från
raffinering.............................. fri
B. tekniska fettalkoholer:
1. produkter med karaktär av konstgjorda vaxer . fri
2. andra............................... 6%
15.20 Glycerol (glycerin), även ren; glycerolvatten och glyce-
rollut.................................... fri
15.21 Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax,
andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raf-
finerade eller färgade ........................ fri
15.22 Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor
eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller
vegetabiliska vaxer.......................... fri
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. produkter enligt detta kapitel (andra än sådana enligt nr 22.09) som har beretts
for att användas för matlagningsändamål och därigenom blivit olämpliga som
drycker (i allmänhet nr 21.03);
b. havsvatten (nr 25.01);
c. destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande ren-
hetsgrad (nr 28.51);
d. utspädd ättiksyra som innehåller mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.15);
e. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04;
f. parfymeringsmedel och toalettmedel (33 kap.).
2 Lydelse enligt prop. 1991/92:116.
2. Vid tillämpning av detta kapitel och av 20 och 21 kap. gäller att alkoholhalten Prop. 1991/92: 162
uttryckt i volymprocent skall bestämmas vid en temperatur av + 20°C.
3. Med alkoholfria drycker i nr 22.02 förstås sådana drycker som har en alkoholhalt
av högst 0,5 volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klassificeras enligt nr 22.03 —
22.06 eller 22.08, alltefter beskaffenheten.
22.01 Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineral-
vatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller
annat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö . .
22.02 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten,
med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av
aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med un-
dantag av frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt nr
20.09:
A. maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5 vo-
lymprocent ........................ 100 1
B. andra slag..............................
22.03 Maltdrycker:
med en alkoholhalt:
A. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent
(lättöl) ............................ 1001
B. överstigande 2,25 men inte 3,5 volympro-
cent (öl) ........................... 1001
C. överstigande 3,5 volymprocent (starköl) . . . 100 1
22.04 Vin av färska druvor, inbegripet vin som gjorts starka-
re genom tillsats av alkohol; druvmust, annan än sådan
enligt nr 20.09:
A. druvmust i jäsning samt druvmust vars jäsning har
avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol
.................................. 1001
B. andra slag:
1. musserande vin, med en alkoholhalt:
a. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent
b. överstigande 2,25 volymprocent.....1001
2. annat vin samt druvmust vars jäsning har för-
hindrats eller avbrutits genom tillsats av alko-
hol, med en alkoholhalt:
a. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent
b. överstigande 2,25 men inte 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter .. 100 1
p. på andra kärl ................1001
c. överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter . . 100 1
p. på andra kärl ................1001
22.05 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med
växter eller aromatiska ämnen:
med en alkoholhalt:
A. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent ....
10:-
fri
10: —
12: —
14: —
10:-
fri
40: —
fri
15: —
7:-
40: —
30: —
fri
B. överstigande 2,25 men inte 15 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter.......1001
2. på andra kärl .....................1001
C. överstigande 15 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter.......1001
2. på andra kärl .....................100 1
22.06 Andra jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvin
och mjöd; blandningar av jästa drycker samt bland-
ningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans:
A. musserande, andra än äppel- och päronvin, med en
alkoholhalt:
1. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent .
2. överstigande 2,25 volymprocent.......1001
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent .
2. överstigande 2,25 men inte 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.......100 1
b. på andra kärl.....................1001
3. överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.......1001
b. på andra kärl .....................1001
22.07 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av minst
80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denatu-
rerade, oavsett alkoholhalt:
A. avsedda att användas uteslutande för kemisk om-
vandling ...............................
B. andra .................................
22.08 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mind-
re än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdryc-
ker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar av såda-
na slag som används för framställning av drycker:
A. drycker med en alkoholhalt överstigande 0,5 men
inte 2,25 volymprocent ....................
B. andra slag:
1. likör, bitter och liknande drycker ......100 1
2. andra drycker, inbegripet sprit och odenatu-
rerad etylalkohol med en alkoholhalt av mindre
än 80 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter:
a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;
vodka; gin och genever.........1001
p. andra slag ..................1001
b. på andra kärl:
a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;
vodka; gin och genever.......100 lav
Prop. 1991/92; 162
15:-
7: —
40: —
30:-
fri
100:-
fri
25: —
10:-
40: —
50: —
fri
6%
fri
92:50
40: —
67:50
50 volymprocent alkoholhalt vid +20°C
P. andraslag ................100 lav
50 volymprocent alkoholhalt vid + 20°C
3. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av så-
dana slag som används for framställning av
drycker ................... ..........
22.09 Ättika ...................................
15:- Prop. 1991/92:162
17:50
5%
6%
Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som infors i den ordning som
anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår,
om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:
Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 .................. 210: —
Vin:
med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent 65: —
med en alkoholhalt överstigande 7 men inte 15 vo-
lymprocent .............................. 32: —
med en alkoholhalt om högst 7 volymprocent..... 16: —
Starköl ....................................... 16: —
Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt
81 eller 82 § tullagen (1987:1065).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
Prop.1991/92:162
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1987:1069)3 om tullfrihet m. m.
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 §
Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller
endast i ringa omfattning tillverkas inom landet. Föreskrifterna får medde-
las för högst fyra år i sänder.
Regeringen får i enskilda fall besluta om tullfrihet för varor som inte
eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet.
Om särskilda skäl föreligger får
regeringen meddela föreskrifter om
tullfrihet enligt första stycket eller i
enskilda fall besluta om tullfrihet
enligt andra stycket för varor som
tillverkas inom landet även om till-
verkningen inte är att anse som
ringa.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
3 Senaste lydelse 1989:988.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1992.
Prop. 1991/92:162
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkel-
spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P.
Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Dinkelspiel
Det nuvarande tullskyddet för vegetabiliska oljor infördes 1973. Tullsat-
sen på raffinerad vegetabilisk olja är vanligen 15% medan en sådan olja
med tillsats av vitaminer är tullfri. Denna regim bibehölls i tulltaxelagen
(1987:1068, omtryckt 1987:1186 och ändrad senast 1991:1526). Företrä-
dare för näringslivet har påtalat att det nuvarande tullskyddet således kan
kringgås genom en tillsats av vitaminer till den vegetabiliska oljan. Jag
ämnar i det följande behandla frågan om tullskyddet för vegetabiliska oljor
av aktuellt slag.
Regeringen har i propositionen 1991/92:116 om ändringar i lagen
(1977:306) om dryckesskatt föreslagit en ändring av 22 kap. tulltaxelagen.
Mot denna bakgrund har jag funnit det lämpligt att göra anpassningar i 22
kap. till den systematik som föreslås i nämnda proposition.
Regeringen får med stöd av 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.
meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa
omfattning tillverkas inom landet. Föreskrifterna får meddelas för högst
fyra år i sänder. Regeringen får också i enskilda fall besluta om tullfrihet
för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige.
Företrädare för näringslivet har föreslagit en viss liberalisering av det
svenska tullsuspensionssystemet. Jag ämnar i det följande ta upp frågan
om utvidgning av tullfriheten i dessa fall.
Mitt förslag: Tullskyddet för raffinerad vegetabilisk olja utvidgas så
att det även omfattar sådan olja med tillsats av vitaminer. Vidare
ändras vissa tulltaxenummer i 22 kap. tulltaxelagen så att alkohol-
halten endast anges i volymprocent.
10
Skälen för mitt förslag: Raffinerad vegetabilisk olja är hänförlig till tull- Prop. 1991/92:162
taxenummer 15.07—15.15 i tulltaxelagen. Tullsatsen är vanligen 15% om
oljan är avsedd för annat än tekniskt bruk. Har vitaminer tillförts oljan
hänförs den i stället som regel till tulltaxenummer 15.17 C. där tullfrihet
råder.
Sydsvenska handelskammaren har i skrivelse den 1 november 1991
påtalat förhållandet och hävdat att konkurrensen härigenom snedvrids.
Att tillsätta vitaminer till en vegetabilisk olja är relativt enkelt och billigt.
Dessutom är det ofta ett önskemål från kunder inom livsmedelsindustrin
att oljan innehåller vitaminer.
Statens jordbruksverk har efter hörande av generaltullstyrelsen och
kommerskollegium yttrat sig i frågan den 15 januari 1992. Enligt jord-
bruksverket torde en tillsats av vitaminer till vegetabilisk olja endast
medföra en obetydlig fördyring på något eller några ören per kg och är
tekniskt sett ett enkelt blandningsförfarande. Trots att det enligt jord-
bruksverkets bedömning ännu inte förekommit någon import i större
omfattning av vegetabiliska oljor med tillsats av vitaminer, bedöms tullfri-
heten utgöra ett högst reellt hot mot inhemsk oljeindustri. Jordbruksverket
är av uppfattningen att tulltaxelagen bör ändras så att större enhetlighet
uppnås om det är förenligt med gällande svenska åtaganden inom ramen
för den s. k. Uruguay-rundan. För att inte onödigtvis tullbelasta vissa
varor som hittills har importerats tullfritt har jordbruksverket inkommit
med ett förslag till en ny uppdelning av tulltaxenummer 15.17 i tulltaxe-
lagen.
Sverige har inte bundit tullsatsen för det aktuella tulltaxenumret inom
ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement
on Tariffs and Trade, GATT). Dock har Sverige i likhet med övriga
deltagare gjort ett s. k. frysningsåtagande på jordbruksområdet. Detta in-
nebär att några höjningar av gränsskyddet inte skall göras under pågående
Uruguay-runda. Dock är GATT-legala åtgärder godtagbara, dvs. en omför-
handling enligt artikel XXVIII är möjlig för en bunden tullsats. Enligt det
ännu inte antagna förslaget till slutuppgörelse i Uruguay-rundan från
december 1991 skall på jordbruksområdet samtliga obundna tullar bindas.
Basnivå skall vara utgående tullar i september 1986.
Mot bakgrund av det reella hot mot svensk oljeindustri som den rådande
svenska tullregimen bedöms vara, och eftersom det knappast kan ha varit
avsikten att tullskyddet skulle kunna kringgås genom en enkel vitamintill-
sats, förordar jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att
jordbruksverkets förslag till ändring i tulltaxelagen för vegetabilisk olja
innehållande vitaminer bör genomföras. Vare sig vårt frysningsåtagande i
GATT eller förslaget till slutuppgörelse i Uruguay-rundan bör enligt min
mening tolkas så att Sverige har avstått från möjligheten att, i ett mycket
speciellt fall som detta, höja gränsskyddet för ett varuslag där tullsatsen är
obunden. En annan tolkning medför en längre gående förpliktelse för
obundna varuslag än för bundna varuslag, där en höjning är möjlig efter en
genomförd omförhandling enligt artikel XXVIII.
Ändringsförslagen i 22 kap. tulltaxelagen innebär i princip en anpass-
ning till förslagen i propositionen 1991/92:116 om ändringar i lagen
11
(1977:306) om dryckesskatt, där det föreslås att dryckesskatten i fortsätt- Prop. 1991/92: 162
ningen endast ska beräknas på dryckens alkoholhalt uttryckt i volympro-
cent. På motsvarande sätt föreslår jag att ändringar görs i 22 kap. tulltaxe-
lagen så att indelningen i olika klasser enbart baseras på volymprocent.
Mitt förslag: Möjligheterna att medge tullfrihet enligt 12 § lagen
(1987:1069) om tullfrihet m. m. utvidgas så att tullfrihet kan medges
även om den inhemska tillverkningen inte kan anses som ringa, om
särskilda skäl föreligger.
Skälen för mitt förslag: Enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.
får regeringen meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller
endast i ringa omfattning tillverkas i landet. Regeringen får också i enskil-
da fall besluta om dylik tullfrihet.
Kemikontoret har föreslagit att det svenska tullsuspensionssystemet
skall liberaliseras så att tullfrihet kan medges när en vara importeras av en
svensk ensamtillverkare.
Kommerskollegium har efter remiss yttrat sig i frågan den 10 februari
1992.1 sitt yttrande framhåller kollegiet att vid ett EG-medlemskap måste
Sverige tillämpa den gemensamma tullregimen inom EG. Tullsuspen-
sionssystemet inom EG liknar i sina grundläggande drag det svenska.
Huvudkriteriet för tullfrihet är att konkurrerande tillverkning inte före-
kommer internt. Inom EG är suspensionema starkt koncentrerade till
olika insatsvaror, t. ex. inom kemi- och plastområdet. Suspensionema
inom EG beviljas för tre, sex eller tolv månader i taget. Förlängningar är
dock vanliga. I Sverige ges ofta tullsuspension även för färdigvaror, såsom
maskiner och apparater. Detta förekommer normalt inte i EGs system.
Vidare saknar EG motsvarighet till det svenska in casu-institutet, dvs. att
regeringen medger tullfrihet i enskilda fall. En annan särskiljande punkt är
sådana fall där konkurrerande tillverkning förekommer inom landet resp,
gemenskapen. I EGs system är tullnedsättning eller tullbefrielse möjlig, om
tillverkningen inom gemenskapen är otillräcklig för att täcka behovet. Det
är inte ovanligt att tullnedsättningen eller tullbefrielsen ges i former av en
tullkontingent.
Kollegiet anför att det i och för sig finns skäl som kan anföras för en
fullständig EG-anpassning redan i dessa sammanhang av Sveriges tullsus-
pensionssystem. Detta skulle dock innebära en avsevärd förändring av den
gällande ordningen, vilket inte anses motiverat i dagsläget. Dock föreslår
kollegiet en mer begränsad ändring för att möjliggöra tullfrihet i vissa
speciella fall där flexibilitet också finns inom EGs system. Ett utvidgat
bemyndigande för regeringen bör enligt kollegiet endast vara tillämpligt i
undantagsfall och inte utgöra någon ny allmän tullfrihetsgrund. En typ av
fall där sålunda tullfrihet enligt kollegiet inte borde vara utesluten i fort-
sättningen kan vara sådana ärenden där förekommande tillverkning avser
12
varor som enbart är avsedda för internt bruk hos det tillverkande företa- Prop. 1991/92:162
get. Det kan vara fråga om en mellanprodukt som kommer fram hos
företaget som ett led i tillverkningen av en annan produkt. Det skulle även
kunna gälla t. ex. maskiner som ett företag tillverkar enbart med tanke på
den egna verksamhetens behov. En annan typ av fall kan vara sådana där
tillverkningen av någon anledning enbart avsätts på export.
Frågan om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning
tillverkas i Sverige har senast behandlats i propositionen 1989/90:24 om
ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m.m. Därvid berördes frågan om
tullfrihet för ensamtillverkare (avsnitt 2.3). Regeringen beslutade att inte
föreslå någon ändring på denna punkt.
Efter förnyad prövning delar jag kollegiets uppfattning att en viss flexi-
bilitet bör införas i det svenska tullsuspensionssystemet. Mitt förslag om-
fattar både bemyndigandet att meddela ifrågavarande föreskrifter samt
beslut i in casu-fallen. Jag förordar att de liberalare reglerna i första hand
tillämpas i in casu-fall.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.
I enlighet med vad jag anfört har inom utrikesdepartementet upprättats
förslag till
1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068),
2. lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.
De föreslagna ändringarna är av sådan beskaffenhet att lagrådets höran-
de skulle sakna betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslag till
1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068),
2. lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992
13