Skr.
1991/92:145
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1992 samt överlämnar
en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år
1991.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Ulf Dinkelspiel
1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 145
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992
Skr. 1991/92:145
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel-
spiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P.
Westerberg
Föredragande: statsrådet Dinkelspiel
Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel
kontrolleras av statsmakterna.
Tillverkning och tillhandahållande regleras genom lagen (1983:1034) om
kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen, änd-
rad senast SFS 1991:1896) och förordningen (1983:1036, ändrad senast SFS
1989:565) i samma ämne.
Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1984.
I tillverkningslagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske
utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbjuda mot
vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel
och metod för framställning av sådan materiel.
För utövande av kontroll över tillverkning och försäljning av krigsmateriel
inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI), som numera finns inom
utrikesdepartementets handelsavdelning. Berörda företag är skyldiga att till
KMI ge in deklarationer rörande bl.a. import och försäljning av krigsmate-
riel. År 1988 infördes även en rapporteringsskyldighet beträffande uppdrag
som lämnats åt någon annan att tillverka krigsmateriel.
På grundval av redovisningen från de krigsmaterielproducerande företa-
gen upprättar KMI statistik. En sammanställning av materialet görs årsvis.
I Sverige råder sedan länge ett förbud mot utförsel av krigsmateriel utan
regeringens tillstånd.
Regler om krigsmaterielexport finns i lagen (1988:558) om förbud mot ut-
försel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) och dithörande förordning
(1988:561, ändrad senast SFS 1989:566). Båda författningarna trädde i kraft
den 1 juli 1988.
Enligt utförsellagen krävs tillstånd till utförsel av varor som utgör krigsma-
teriel. Tillstånd krävs vidare för att till någon utom riket upplåta eller över-
låta tillverkningsrätt avseende krigsmateriel samt att utveckla krigsmateriel
åt någon i utlandet. Bestämmelser om vad som avses med krigsmateriel finns
i den nyssnämnda förordningen.
Tillstånd enligt utförsellagen krävs även, med vissa undantag, för att inom
riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.
Enligt utförsellagen och förordningen är tillverkare av krigsmateriel skyl-
diga att kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedriver utomlands. Un-
derrättelse måste även lämnas till regeringen senast fyra veckor innan ett an-
bud lämnas till, eller ett avtal sluts med, någon i utlandet beträffande försälj-
ning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel eller upplåtelse eller
överlåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel.
Beslut i ärenden rörande dispens från utförselförbudet fattas av rege-
ringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med
utrikesdepartementets politiska avdelning, försvarsdepartementet och i
vissa fall med näringsdepartementet. Utrikeshandelsministern har bemyndi-
gats att pröva utförselärenden som inte avser utförsel i större omfattning el-
ler i övrigt inte är av större vikt.
Riksdagen fastställde år 1971 (prop. 1971:146, UU 21, rskr. 343) de rikt-
linjer som skall ligga till grund för tillståndsprövningen. Riktlinjerna har se-
dermera bekräftats genom godkännandet av proposition med förslag till lag
om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. år 1982 (prop. 1981/82:196,
UU 26, rskr. 345).
Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla
svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att pröv-
ningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse. Enligt
10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större vikt
överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utför-
selärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med
nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte bedöms erfor-
derliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda ären-
den ges en bredare förankring. Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av
propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigs-
materielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle
inrättas (UU 1984/85:5, rskr. 61).
Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund,
inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1991 tio sammanträden.
Nämnden har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor.
Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielinspektören som också
leder sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet
för det föredragande statsrådet.
Alla principiellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom nämn-
den. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i
regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Nämnden ersät-
ter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt rege-
ringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.
För att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden rörande
klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt tekniskt-veten-
skapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger kunskap
om teknologins tillämpning på civila resp, militära områden. Under år 1991
höll rådet sex sammanträden.
I nyss nämnda proposition (1984/85:82) uttalade regeringen sin avsikt att
vaije år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexpor-
ten. Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information om
Skr. 1991/92:145
1* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 145
krigsmaterielexporten samtidigt som underlag skulle ges för en bredare all- Skr. 1991/92:145
män debatt.
I enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen en årlig
skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Inom
KMI har nu utarbetats en redogörelse avseende år 1991. Redogörelsen bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
Av redovisningen framgår bl.a. att utförseltillstånd för försåld krigsmate-
riel under år 1991 lämnats till ett värde av 2 559 milj.kr. jämfört med 2 980
milj.kr. under år 1990. Detta innebär räknat i fasta priser en minskning med
17 %. År 1990 skedde en minskning med 60 % i förhållande till värdet av
utförseltillstånd som meddelats under år 1989.
Svenska tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1991 uppgick
till 2 705 milj.kr. mot 3 327 milj.kr. under år 1990.1 fasta priser innebär detta
en minskning med 21,5 %. Värdet av krigsmaterielexporten för år 1991 lig-
ger därmed på den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.
Vårt defensivt inriktade försvar, liksom det svenska värnpliktssystemet,
geografiska och klimatiska förhållanden m.m, ställer särskilda krav på de
vapensystem som skall ingå i våra försvarsstyrkor. Vi måste också under kris
och krig själva kunna tillverka och underhålla vapen och annan materiel. I
den proposition om totalförsvarets utveckling till och med budgetåret
1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:102) som nyligen
överlämnades till riksdagen, har understrukits att en inhemsk försvarsindu-
stri utgör en väsentlig tillgång i den svenska säkerhetspolitiken. Det fram-
hålls vidare att Sverige för sin teknologiförsörjning, inte minst på det för-
svarsteknologiska området, är hänvisat till olika former av internationellt
samarbete. Regeringens bedömning, som framgår av nyss nämnda proposi-
tion, är att Sverige har ett starkt säkerhetspolitiskt behov av att i ökad ut-
sträckning delta i det internationella forsknings- och utvecklingssamarbete
som härvid pågår, inte minst mellan länderna i den Europeiska Gemenska-
pen.
I den proposition som låg till grund för nu gällande lag om förbud mot
utförsel av krigsmateriel, m.m., (prop. 1987/88:154) uttalade föredraganden
att en närmare analys borde göras av sambandet mellan den svenska för-
svarsindustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk
synvinkel acceptabel självförsörjning av försvarsmateriel och denna indu-
stris beroende av exportmöjligheter. Regeringen tillsatte i juni 1988 en parla-
mentarisk utredning om krigsmaterielexporten (dir. 1988:41). Utredningen
har haft i uppdrag att genomföra en analys av nyss nämnda slag, liksom att
utreda konsekvenserna av och villkoren för försvarsindustrielit samarbete
med utlandet samt pröva behovet av ändringar i nu gällande riktlinjer för
krigsmaterielexporten och i förekommande fall formulera förslag till sådana
ändringar. Utredningen lämnade i februari 1990 betänkandet (SOU
1989:102) Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet. Betänkandet har re-
missbehandlats.
I juni 1988 fick en särskild utredare i uppdrag att se över krigsmaterielbe-
greppet, utredningen om krigsmaterielbegreppet (dir. 1988:42). Översynen
avsåg dels nuvarande krigsmaterielförteckning, dels principerna för klassifi-
ceringen. Utredaren lämnade i oktober 1989 sitt betänkande Begreppet
krigsmateriel (SOU 1989:66). Även detta betänkande har remissbehandlats.
Jag avser att senare föreslå regeringen att under detta år förelägga riksda-
gen förslag till en ny lag rörande krigsmateriel. Därvid kommer de två
nämnda utredningarna att behandlas.
En särskild handbok utgavs av KMI i december 1988 till ledning för dem
inom försvarsindustrin och hos statliga myndigheter som har befattning med
ärenden rörande tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Handboken re-
dovisar nu gällande regelverk och handläggningsordning för tillståndsären-
den. En andra upplaga av handboken har utgivits under år 1991.
FNs generalförsamling har i december 1991 antagit en resolution som stäl-
ler långtgående krav på medlemsländerna att redovisa såväl sin import som
export av tyngre konventionella vapen. Härigenom torde öppenheten i fråga
om internationella vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad.
Krigsmaterielinspektionen kommer, i samråd med försvarets myndighe-
ter, att för innevarande år 1992 sammanställa de uppgifter som i enlighet
med den nyss nämnda FN-resolutionen nästa år skall överlämnas till FNs ge-
neralsekreterare.
Redogörelsen om krigsmaterielexporten år 1990 överlämnades till FN i
engelsk översättning. Även årets redogörelse kommer att överlämnas till FN
som ett led i vår strävan efter ökad öppenhet på detta område.
Jag hemställer att regeringen
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det
föregående,
dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigs-
materielexporten år 1991.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i
enlighet med hans hemställan.
Skr. 1991/92:145
Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer utvecklingen av marknadsföringen,
försäljningen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har
tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet - för närvarande
omkring 160 stycken, varav ett sjuttiotal är aktiva - är skyldiga att lämna
redovisning i olika hänseenden till KMI. Detta material jämte uppgifter som
inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom KMI. I
propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigs-
materielexport uttalade regeringen sin avsikt att vatje år lämna riksdagen en
redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande redogö-
relse avser den svenska krigsmaterielexporten år 1991.
Skr. 1991/92:145
Bilaga
Antalet inkomna utförselärenden har under senare år varierat mellan 1500
och 2300. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av reservdelar,
enstaka vapen och annan krigsmateriel av begränsat värde.
Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser
utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det statsråd
som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva
frågor om sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1991 rege-
ringsbeslut i utförselärenden som sammantaget utgjorde 98% av det totala
värdet avgivna tillstånd för försäljning. Uppgifterna om antalet regeringsbe-
slut innefattar beslut som avser utförsel för försäljning liksom vissa andra
ändamål (reparation, demonstration m.m.).
Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1991
|
År |
Totalt värde |
Härav reg. |
% av total- |
Antal |
|
1985 |
3 120 |
3 030 |
97 |
182 |
|
1986 |
4 262 |
4 151 |
97 |
226 |
|
1987 |
5 383 |
5 320 |
99 |
285 |
|
1988 |
6 405 |
6 333 |
99 |
380 |
|
1989 |
7 247 |
7 100 |
98 |
312 |
|
1990 |
2 980 |
2 912 |
98 |
328 |
|
1991 |
2 559 |
2 511 |
98 |
350 |
Av tabell 2 nedan framgår att det sammantagna värdet av beviljade utför-
seltillstånd beräknat i fasta priser minskat under år 1991 med 17 %.
Skr. 1991/92:145
Bilaga
Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1991 i löpande
priser och i 1968 års prisnivå1 jämte den procentuella värdeförändringen
|
År |
Värde i löpande |
Värde i 1968 års |
Värdeförändring |
|
1985 |
3 120 |
746 |
+ 30,9 |
|
1986 |
4 262 |
980 |
+ 31,3 |
|
1987 |
5 383 |
1 194 |
+ 21,8 |
|
1988 |
6 405 |
1 366 |
+ 14,4 |
|
1989 |
7 247 |
1 455 |
+ 6,5 |
|
1990 |
2 980 |
578 |
-60,3 |
|
1991 |
2 559 |
478 |
-17,3 |
'Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.
KMI:s utförselstatistik grundar sig på de uppgifter som redovisas av export-
företagen rörande värdet av levererad materiel.
Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport un-
der den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå.
Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuex-
port. Värdena fr.o.m år 1988 avser export från samtliga krigsmaterieltillver-
kare inkl, statliga myndigheter som är affärsverk. Utförsel av jakt- och sport-
skyttemateriel från vapenhandlare till enskilda personer liksom till vapen-
handlare, som tidigare ingick i totalbeloppet, redovisas sedan år 1988 sepa-
rat.
Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1981 — 1991 i löpande
priser och 1968 års prisnivå2, m.m.
|
År |
Sveriges |
Krigsmaterielexport | |||
|
löpande |
andel av |
1968 års milj. kr. |
värdeför- | ||
|
1981 |
144 523 |
1 697 |
1,17 |
577 |
-25,5 |
|
1982 |
167 975 |
1 588 |
0,95 |
481 |
-16,6 |
|
1983 |
210 310 |
1 658 |
0,79 |
444 |
- 7,7 |
|
1984 |
242 500 |
2 178 |
0,90 |
554 |
+ 24,8 |
|
1985 |
259 985 |
2 137 |
0,82 |
511 |
- 7,8 |
|
1986 |
265 100 |
3 243 |
1,22 |
746 |
+ 46,0 |
|
1987 |
281 433 |
4 427 |
1,57 |
981 |
+ 31,5 |
|
1988 |
304 782 |
6 155 |
2,02 |
1 313 |
+ 34,0 |
|
1989 |
332 580 |
6 005 |
1,81 |
1 206 |
- 8,1 |
|
1990 |
339 8503 |
3 327 |
0,98 |
645 |
-46,5 |
|
1991 |
332 9004 |
2 705 |
0,81 |
506 |
-21,5 |
2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.
3 Uppgiften om Sveriges totala varuexport för 1990 har i årets sammanställning
korrigerats enligt senare uppgifter från SCB. Korrigeringen innebär ingen ändring av
uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.
4 Preliminär uppgift
Krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport för år 1991 uppgår
till 0,81 %, mot 0,98 % för år 1990. Genomsnittssiffran för den senaste tio-
årsperioden är 1,19 %.
Som alltid gäller att förändringar från ett år till ett annat inte ger underlag
för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. Den avse-
värda minskningen av exporten, såväl i absoluta tal som i fasta priser, som
skedde under år 1990 och som har fortsatt under år 1991, innebär att värdet
återgått till den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.
En jämförelse av tabellerna 1,2 och 3 ovan visar, att det sammantagna vär-
det av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från vär-
det av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna utförsel-
tillstånd inte sällan avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår, lik-
som på att tillstånd i vissa fall ej utnyttjas helt.
I tabell 4 nedan redovisas krigsmaterielexporten fördelad på de 16 olika
materielkategorierna i krigsmaterielförteckningen.
Skr. 1991/92:145
Bilaga
Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i milj. kr. under årenl989-1991
fördelat på krigsmaterialförteckningens huvudområden
|
1991 |
1990 |
1989 | |
|
1. Handeldvapen m.m. |
2 |
2 |
1 |
|
2. Artilleripjäser m.m. |
206 |
634 |
1 747 |
|
3. Ammunition m.m. |
394 |
1 008 |
1 662 |
|
4. Robotar, torpeder, minor m.m. |
1 586 |
799 |
1 294 |
|
5. Materiel för stridsledning m.m. |
155 |
334 |
399 |
|
6. ABC-stridsmateriel m.m. |
- |
- |
- |
|
7. Sprängämnen m.m. |
77 |
149 |
102 |
|
8. Fartyg m.m. |
- |
- |
4 |
|
9. Luftfartyg m.m. |
158 |
188 |
384 |
|
10. Fordon |
50 |
130 |
272 |
|
11. Materiel för strålning m.m. |
- |
- |
- |
|
12. Fotomateriel |
- |
- |
- |
|
13. Hjälmar m.m. |
- |
- |
2 |
|
14. Bromateriel |
- |
- |
- |
|
15. Övningsmateriel |
63 |
65 |
20 |
|
16. Maskiner, verktyg m.m. |
14 |
18 |
118 |
|
SUMMA |
2 705 |
3 327 |
6 005 |
Till redovisningen av exporten år 1991 som framgår av tabell 4 kan föl-
jande preciseringar göras till vissa produktområden. Inom grupp 2 (artille-
ripjäser m.m.) har utförseln till ca 60 % av värdet avsett luftvärnspjäser inkl,
reservdelar, och till drygt 30 % pansarvärnsvapen inkl, pansarskott. Grupp
3 (ammunition m.m.) omfattar ammunition till såväl handeldvapen som
grovkalibriga vapen. Utförseln under denna kategori har till ca 60 % avsett
pansarvärnsammunition. Inom grupp 4 (robotar, torpeder, minor m.m.) har
utförseln till ca 60 % av värdet utgjorts av robotar inkl, reservdelar och till-
behör till sådan materiel, varav till ca två tredjedelar pansarvärns- och luft-
värnsrobotar.
Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmateriel-
exporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i föl-
jande sammanställningar av en redovisning av exportens fördelning, dels på
skilda regioner under år 1991 jämfört med den senaste femårsperioden (ta-
bell 5), dels på enskilda länder under åren 1989, 1990 och 1991 (tabell 6).
Sammanställningen visar, att den svenska krigsmaterielexporten i genom-
snitt under den redovisade perioden till ca 50 % av sitt värde gått till Europa
och till ca 34% till Asien.
Skr. 1991/92:145
Bilaga
Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under
åren 1986 -1991.
|
1986 |
1987 |
1988 |
1989 |
1990 |
1991 | |
|
Europa |
53 |
42 |
33 |
42 |
52 |
81 |
|
Nordamerika |
4 |
14 |
11 |
10 |
8 |
12 |
|
Sydamerika |
9 |
4 |
6 |
3 |
1 |
0 |
|
Asien |
31 |
38 |
50 |
44 |
37 |
6 |
|
Afrika |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Oceanien |
3 |
0 |
0 |
0 |
2 |
1 |
|
Antal länder |
38 |
40 |
38 |
36 |
33 |
36 |
Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i tusental kronor år 1991 fördelad på länder
(som jämförelse anges även exporten under åren 1989 och 1990)
1991
1990
1989
Skr. 1991/92:145
Bilaga
|
Amerikas Förenta Stater |
233 028 |
253 788 |
562 153 |
|
Andorra5 |
92 |
- |
- |
|
Argentina |
178 |
- |
105 |
|
Australien |
14 938 |
50 693 |
25 318 |
|
Belgien |
221 048 |
2 293 |
2 247 |
|
Botswana5 |
45 |
- |
- |
|
Brasilien |
2 867 |
36 524 |
38 393 |
|
Canada |
96 048 |
19 003 |
48 221 |
|
Danmark |
182 008 |
132 718 |
213 127 |
|
Finland |
453 554 |
296 711 |
91 676 |
|
Frankrike |
28 343 |
6 023 |
3 570 |
|
Förbundsrepubliken Tyskland |
163 239 |
201 422 |
168 569 |
|
Gabon |
- |
14 |
- |
|
Ghana |
- |
2 790 |
2 016 |
|
Grekland |
- |
129 |
2 198 |
|
Hongkong5 |
- |
107 |
9 848 |
|
Indien |
29 517 |
1 117 150 |
2 444 790 |
|
Indonesien |
1 782 |
- |
49 791 |
|
Irland |
41 |
301 |
3 015 |
|
Island5 |
67 |
36 |
37 |
|
Italien |
9 218 |
14 308 |
80 344 |
|
Japan |
6 136 |
34 485 |
3 275 |
|
Jugoslavien |
- |
53 447 |
601 334 |
|
Luxemburg |
46 |
- |
- |
|
Malaysia |
47 577 |
3 640 |
2 934 |
|
Malta5 |
- |
31 | |
|
Mauritius5 |
75 |
67 |
- |
|
Mexico |
- |
6 | |
|
Namibia5 |
49 |
- |
- |
|
Nederländerna |
218 699 |
201 021 |
180 166 |
|
Nepal |
15 133 |
- |
- |
|
Norge |
617 043 |
477 098 |
737 886 |
|
Nya Zeeland |
4 560 |
5 704 |
3 382 |
|
Pakistan |
3 680 |
4 316 |
90 617 |
|
Peru |
- |
- |
20 |
|
Portugal |
278 |
4 632 |
415 |
|
Schweiz |
13 873 |
30 330 |
12 128 |
|
Singapore |
59 727 |
66 100 |
28 561 |
|
Spanien |
5 993 |
53 508 |
10 619 |
|
Storbritannien |
48 538 |
52 969 |
60 902 |
|
Tunisien |
219 |
2 483 |
10 993 |
|
Ungern5 |
57 |
- |
- |
|
Venezuela |
30 |
79 |
152 466 |
|
Österrike |
226 741 |
203 183 |
363 847 |
|
Summa |
2 704 467 |
3 327 072 |
6 005 002 |
5 Endast utförsel av finkaliberammunition.
Under år 1991 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leve-
ranser till 36 länder. Till 12 av dessa understeg exportvärdet 1 milj. kr. Av-
seende 6 mottagare år 1991 har exporten utgjorts endast av finkaliberammu-
nition.
Det kan noteras att 34 % av den samlade utförseln under år 1990 avsåg
export till ett land, nämligen Indien (41 % år 1989). Denna export dominera-
des i sin tur av AB Bofors leveranser av fälthaubitssystem. I takt med att
dessa leveranser fullföljts har Indiens andel av totalexporten fortsatt att
minska, och utgjorde under år 1991 endast drygt 1 %. Den regionala fördel-
ningen av exporten har förskjutits så att länderna i Europa och Nordamerika
10
kommit att utgöra de helt dominerande mottagarna av svensk krigsmateriel
under år 1991.
Till detta skall läggas utförsel av reservdelar, underhållsmateriel m.m.
från Försvarets materielverk till ett sammanlagt värde av 15,4 milj.kr. Denna
utförsel skedde i allt väsentligt till Finland och Danmark.
Härutöver skedde under år 1991 utförsel av handeldvapen för jakt- och
sportskytte till ett sammanlagt värde av ca 2,3 milj.kr.
Under år 1991 har sex tillstånd lämnats till upplåtelse av tillverkningsrättig-
heter utom riket. De har avsett tillverkning i Australien (två tillstånd), Ca-
nada, Norge, Storbritannien resp. Tyskland.
Prövningen av ärenden rörande licenser sker på samma sätt som när det
gäller export av materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår
vaije tillstånd till export av krigsmateriel görs en genomgång av relevanta
delar av licensavtalet. Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licensens
omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m.m.
Regeringen har med stöd av 12 § utförsellagen föreskrivit en skyldighet för
företag som överlåtit en tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i
utlandet att årligen redovisa huruvida överlåtelsen är i kraft samt, om möj-
ligt, huruvida tillverkning skett på basis av denna överlåtelse.
Tretton företag har för år 1991 lämnat sådan redovisning avseende 88 li-
censöverlåtelser i 19 länder.
Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt utförsellagen
(7 §) inte bedrivas inom landet utan regeringens tillstånd, med vissa undan-
tag. Under år 1991 har inget sådant tillstånd lämnats.
Enligt 10 § utförsellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller till-
handahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska
rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller för-
säljning av krigsmateriel.
Sex företag har, avseende läget den 31 december 1991, redovisat ägande i
20 utländska rättssubjekt i 10 länder.
Det finns för närvarande ca 60 exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av
dessa är knappt hälften mindre företag som har tillstånd att handla med jakt-
och sportskyttevapen. 37 företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel
exporterade sådan materiel under år 1991, varav 25 för mer än 1 milj. kr.
Den främsta exportören under år 1991 var Swedish Ordnance - FFV/Bo-
fors AB, som svarade för ca 60 % av krigsmaterielexporten. Swedish Ord-
Skr. 1991/92:145
Bilaga
11
nance är sedan februari 1992 helägt dotterbolag till Celsius Industrier AB.
Härutöver exporterade 3 företag för mer än 100 milj, kr., nämligen Saab In-
struments AB, Saab Missiles AB och Volvo Flygmotor AB.
Två företag, nämligen NobelTech Systems AB och Swedish Explosives
AB, exporterade vardera för mellan 50 och 100 milj. kr. Sex företag exporte-
rade för mellan 10 och 50 milj .kr. Dessa var Ericsson Radar Electronics AB,
FFV Aerotech AB, Hägglunds Vehicle AB, Norma Precision AB, Saab-Sca-
nia AB (flygdivisionen) samt SATech Electronics AB.
Övriga företag med en export överstigande 1 milj.kr är ABB Atom AB,
Air Target Sweden AB, Aviation Consulting Partners AB, Bofors Aerotro-
nics AB, Ekman Safety AB, Lindesbergs Industri AB, Mipro AB, Norabel
AB, Saab Training Systems AB, SA Marine AB, Statoil Europarts AB,
Volvo Aero Support AB och Winscan AB.
Tillsammans svarade dessa 25 företag för mer än 99% av den totala
svenska krigsmaterielexporten under år 1991.
Skr. 1991/92:145
Bilaga
gotab 41003, Stockholm 1992
12