Regeringens proposition
1991/92:140
om den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten 1993-1996 m.m.
Prop.
1991/92:140
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 26 mars 1992 för de åtgärder eller ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Birgit Friggebo
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer för företagen inom
den nuvarande Sveriges Radio-koncernen (public service-företagen) under
kommande avtalsperiod.
Mot bakgrund av att utvecklingen inom radio- och TV-området nu går
mycket snabbt i riktning mot större etableringsfrihet och förbättrade valmöj-
ligheter for lyssnare och tittare föreslås att avtalstiden begränsas till fyra år.
Avtalsperioden bör alltså inledas den 1 januari 1993 och upphöra den 31 de-
cember 1996.
Uppdraget för public service-företagen föreslås vara i huvudsak oförändrat
i förhållande till det uppdrag som har gällt under den senaste avtalsperioden.
Det innebär bl.a. att programföretagen skall tillgodose alla publikgrupper med
ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet
Frekvenstillgången för public service-företagen bör liksom nu möjliggöra
två TV-kanaler och fyra radiokanaler. Övriga tillgängliga frekvenser bör för-
behållas andra intressenter på radio- och TV-området
Finansieringen av public service-verksamheten föreslås liksom hittills hu-
vudsakligen ske med TV-avgiftsmedel. Programföretagen bör inte få finansi-
era sin verksamhet med reklam.
1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 140
Medelstilldelningen för avtalsperioden bör följa de riktlinjer som beslöts av
riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:149, KU39, rskr 370). Det innebär att
verksamheten skall tillföras ytterligare 150 milj.kr. per år under vardera av de
inledande tre åren. Samtidigt skall gälla ett rationaliseringskrav om 100
milj.kr. per år under år 1993 och 1994. Medelstilldelningen bör liksom nu
vara värdesäkrad med ett index.
Public service-företagen bör även i fortsättningen ha ägare som är fristå-
ende från staten. Eftersom vissa av de nuvarande ägarna har aviserat att de
inte önskar vara kvar bör det nuvarande ägandet breddas genom att konstnär-
liga och vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslut-
ningar ges tillfälle att förvärva aktier. Fördelningen mellan olika ägargrupper
föreslås vid avtalstidens början vara 20 % för näringslivet, 20 % för pressen,
40 % för folkrörelserna och 20 % för akademier m.fl.
Gränslinjerna mellan riksdag/regering, styrelser/företagsledningar och
programansvariga bör anges klarare än för närvarande. Grundprincipen bör
vara att riksdag och regering bör ange allmänna förutsättningar för uppdrag,
organisation och finansiering för hela avtalsperioden. Styrelser och företags-
ledningar ansvarar för att uppdraget utförs och att detta sker med god hus-
hållning. De programansvariga bör, som i dagsläget, svara för de enskilda
programmen.
Under den kommande avtalsperioden bör företagens styrelser vara mindre
än för närvarande. Varje styrelse bör bestå av nio personer, varav verkstäl-
lande direktören och två personalrepresentanter är självskrivna. Av de återstå-
ende bör fyra ledamöter, inklusive ordföranden, utses av regeringen, medan
två utses av bolagsstämman. De ledamöter som regeringen utser bör hämtas
från olika sektorer av det svenska samhället, ha stor integritet och sammanta-
get representera den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksamhe-
ten. Inför utseendet bör regeringen samråda med ledarna för de i riksdagen
representerade partierna.
För att möjligheterna för allmänheten att lämna synpunkter på public ser-
vice-företagens verksamhet skall förbättras föreslås att ett särskilt publikråd
skall inrättas.
Public service-företagens organisation bör förenklas genom att moderbo-
laget upphör. I enlighet med förra årets riksdagsbeslut bör vidare de nuva-
rande bolagen för lokalradio och riksradio föras samman till ett. Public ser-
vice-företagen kommer därmed att bestå av de tre självständiga programföre-
tagen Sveriges Television AB, Sveriges Rajiio AB och Sveriges Utbildnings-
radio AB. Medelstilldelningen för de tre bolagen bör fastställas av riksdagen
vid avtalstidens början och gälla under hela avtalsperioden. Den årliga me-
delsanvisningen föreslås uppgå till ca 2,6 miljarder kr. för Sveriges
Television, till knappt 1,5 miljarder kr. för Sveriges Radio och till i storleks-
ordningen 200 milj.kr. för Utbildningsradion.
Prop. 1991/92:00
Propositionens lagförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8§1
Från skatteplikt undantas
Prop. 1991/92:140
13) Sveriges Radio-koncernens
verksamhet för produktion och ut-
sändning av radio- och televisions-
program, i den mån verksamheten
finansieras genom TV-avgiften eller
statsanslag,
13) verksamhet hos Sveriges
Radio AB, Sveriges Television AB
eller Sveriges Utbildningsradio AB
eller hos helägt dotterbolag till ett
eller flera av bolagen för produktion
och utsändning av radio- och televi-
sionsprogram, i den mån verksam-
heten finansieras genom TV-avgiften
eller statsanslag,
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Senaste lydelse 1991:1755.
2 Förslag till
Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
Prop. 1991/92:140
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
2§1
Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.
Specialbyggnad Med specialbyggnad avses
Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal,
tionsbyggnad stationsbyggnad, expeditionsbygg-
nad,vänthall, godsmagasin, repara-
tionsverkstad och liknande, om
byggnaden används för allmänna
kommunika tionsändam ål.
Byggnad som används i postver-
kets, televerkets, statens järnvägars,
luftfartsverkets, Sveriges Radio
Aktiebolags och dess dotterbolags
verksamhet
1 Senaste lydelse 1990:1382.
Föreslagen lydelse
2§
Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.
Prop. 1991/92:140
Specialbyggnad Med specialbyggnad avses
Kommunika-
tionsbyggnad
Garage, hangar, lokstall, terminal,
stationsbyggnad, expeditionsbygg-
nad, vänthall, godsmagasin, repara-
tionsverkstad och liknande, om
byggnaden används för allmänna
kommunika tionsändam ål.
Byggnad som används i postver-
kets, televerkets, statens järnvägars,
luftfartsverkets, Svensk Rundradio
Aktiebolags, Sveriges Radio Aktie-
bolags och dess dotterbolags verk-
samhet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
3 Förslag till
Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
Prop. 1991/92:140
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse1
2§
Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.
Specialbyggnad Med specialbyggnad avses
Kommunika- Garage, hangar, lokstall, termi-
tionsbyggnad nal, stationsbyggnad, expeditions-
byggnad, vänthall, godsmagasin,
reparationsverkstad och liknande,
om byggnaden används för allmänna
kommunika tionsändam ål.
Byggnad som används i postver-
kets, televerkets, statens järnvägars,
luftfartsverkets, Svensk Rundradio
Aktiebolags, Sveriges Radio Aktie-
bolags och dess dotterbolags verk-
samhet
^Lydelse enligt förslag i denna proposition.
Föreslagen lydelse
2§
Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.
Prop. 1991/92:140
Specialbyggnad Med specialbyggnad avses
Kommunika- Garage, hangar, lokstall, termi-
tionsbyggnad nal, stationsbyggnad, expeditions-
byggnad, vänthall, godsmagasin,
reparationsverkstad och liknande,
om byggnaden används för allmänna
kommunika tionsändam ål.
Byggnad som används i postver-
kets, televerkets, statens järnvägars,
luftfartsverkets, Svensk Rundradio
Aktiebolags, Sveriges Radio Aktie-
bolags, Sveriges Television Aktie-
bolags och Sveriges Utbildnings-
radio Aktiebolags verksamhet
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
4 Förslag till
Lag om ändring i närradiolagen (1982:459)
Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982:459)
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 14 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:140
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 §1
Sammanslutningen skall på upp-
maning av närradionämnden tillställa
nämnden sådan inspelning som av-
ses i 8 § lagen (1982:460) om
ansvarighet för närradio.
Om sammanslutningen inte rättar
sig efter en sådan uppmaning, kan
nämnden förelägga vite.
En sammanslutning skall på upp-
maning av närradionämnden tillställa
nämnden sådan inspelning som av-
ses i 5 kap. 3 § lagen (1991:1559)
med föreskrifter pä tryckfrihetsför-
ordningens och yttrandefrihets-
grundlagens omräden. Om sam-
manslutningen inte rättar sig efter en
sådan uppmaning, får nämnden före-
lägga vite.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
1 Senaste lydelse 1985:598.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i
riksdagen
Prop. 1991/92:140
Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riks-
dagen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
28 §
Under ordinarie arbetstid för riksdagens tjänstemän och under andra tider i
anslutning till kammar- eller utskottssammanträde eller presskonferens eller
partimöte i riksdagens lokaler har följande personer rätt till tillträde:
1. svenska journalister och fotografer mot uppvisande av legitimation som
har utfärdats för dem av ett erkänt yrkesförbund eller av ett eget tidningsföre-
tag,
2. utländska journalister och fotografer enligt legitimationsregler som be-
slutas av riksdagens förvaltningskontor,
3. teknisk personal från Sveriges
Radio AB eller dess dotterföretag
om besöket har samband med rund-
radiosändning,
3. teknisk personal från Sveriges
Radio AB, Sveriges Television AB,
Sveriges Utbildningsradio AB eller
Nordisk Television AB om besöket
har samband med rundradiosänd-
ning,
4. tjänstemän från regeringskansliet, riksdagens verk och andra statliga
myndigheter samt kommittétjänstemän och andra personer som i sin tjänst
eller för utförande av uppdrag regelbundet besöker riksdagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser
Prop. 1991/92:140
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser skall ha följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse
1 §’ |
Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som bedrivs i följande
|
aktiebolag och stiftelser.
Aktiebolag |
Aktiebolag |
|
Svensk Kämbränslehantering
Aktiebolag,
Svenska
Penninglotteriet Aktiebolag |
Svensk Kämbränslehantering
Aktiebolag,
Svensk Rundradio AB,
Svenska Penninglotteriet
Aktiebolag |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
1 Senaste lydelse 1989:45.
10
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
Prop. 1991/92:140
Härigenom föreskrivs att 7 och 29 §§ lagen (1989:41) om TV-avgift skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
TV-avgiften är I 320 kronor för
ett år. Den skall betalas i fyra poster
om 330 kronor.
TV-avgiften är 1 404 kronor för
ett år. Den skall betalas i fyra poster
om 351 kronor.
Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast
sista vardagen före avgiftsperiodens början.
För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden
skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som
motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.
29 §
De avgiftsbelopp som bolaget uppbär skall omedelbart överföras till riks-
gäldskontoret. Medlen skall omedelbart placeras på räntebärande räkning där.
Sveriges Radio Aktiebolag svarar Sveriges Television Aktiebolag
för förvaltningen av medlen. svarar för förvaltningen av medlen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Senaste lydelse 1991:1069.
11
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på
televisionens område;
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på te-
levisionens område skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8§
Koncessionsavgift och ränta betalas till kabelnämnden genom insättning på
ett särskilt postgirokonto. Betalning anses ha fullgjorts den dag då den har
bokforts på det särskilda postgirokontot.
Kabelnämnden skall omedelbart överfora mottagna medel till riksgälds-
kontoret, som genast placerar medlen på räntebärande räkning där.
Sveriges Radio Aktiebolag för- Sveriges Television Aktiebolag
valtar medlen. förvaltar medlen.
Prop. 1991/92:140
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
12
Kulturdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Prop. 1991/92:140
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Friggebo
Proposition om den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten 1993-1996 m.m.
1 Historik
1.1 Utgångspunkter
Ramarna för Sveriges Radio-företagens verksamhet anges i radiolagen,
avtalen med staten om programverksamheten som i sin tur grundas på riks-
dagsbeslut samt genom associationsformen (aktiebolag) och ägarstrukturen.
Härtill skall läggas de beslut av regering och riksdag som gäller TV-avgiftens
storlek samt medelstilldelningen i stort.
I det följande ges en kort kronologisk översikt av de viktigaste besluten
under den senaste trettioårsperioden.
1.2 1966: Två kanaler i TV
Enligt 1966 års beslut startade TV 2 i början av år 1969. Kanalen byggdes
successivt ut till resursmässig likställdhet med TV 1. De båda kanalerna fick
likvärdiga uppdrag och ”en stimulerande tävlan” skulle råda mellan kanalerna.
Båda skulle ha egna nyhetsredaktioner. Distriktsverksamheten i både radio
och TV skulle byggas ut - minst en fjärdedel av riksutbudet skulle produceras
utanför Stockholm.
1.3 1977: Lokalradion startar
1977 års beslut innebar en successiv utbyggnad av lokalradiosändningar med
länsvis täckning.Verksamheten samlades i Sveriges Lokalradio AB, ett sär-
skilt dotterbolag till Sveriges Radio AB.
13
1.4 1978: Sveriges Radio omvandlas till en koncern;
Utbildningsradion bildas
År 1978 resulterade ett mångårigt utredningsarbete om utbildningsverksamhet
genom radio och TV (TRU-kommittén) i beslut om ett nytt bolag, Sveriges
Utbildningsradio AB. Detta bolag tog över kommitténs projektverksamhet
samt delar av Sveriges Radios skattefinansierade utbildningsprogramverk-
samhet. Utbildningsradion blev ett dotterbolag till Sveriges Radio AB.
Samma år föreslogs i en annan proposition en långtgående omorganisation
av Sveriges Radio AB. Beslutet innebar att verksamheten organiserades i en
koncern med ett moderbolag (Sveriges Radio AB) och fyra program-
bolag/dotterbolag (Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges
Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB).
Vissa modifieringar gjordes av 1966 års modell för kanalkonkurrens. De
kulturpolitiska målen fördes in i riktlinjerna. Distriktsverksamheten inom
Riksradion och i än högre grad Sveriges Television skulle byggas ut ytterli-
gare. Regionala nyhetssändningar skulle omfatta hela landet. En ordning med
automatisk kompensation för kostnadsökningar genom ett särskilt index in-
fördes.
1.5 1986: Modifiering av koncemmodellen
Besluten med anledning av 1986 års proposition innebar modifieringar av
1978 års koncemmodell. Moderbolaget erhöll förstärkta styrbefogenheter på
vissa områden. En rad avregleringar infördes. Sveriges Radio-koncernen fick
exempelvis ansvaret för distriktsindelningen. På andra områden fick moder-
bolag och/eller programbolag initiera utredningar om förändringar som an-
sågs påkallade. Sveriges Televisions kanaler modifierades i riktning mot en
distriktsbaserad kanal (Sverigekanalen, TV 2) och en kanal baserad på resur-
serna i Stockholm (Kanal 1).
1.6 1991: Reklam tillåts i en tredje TV-kanal vid sidan av
Sveriges Television
En marksänd reklamfinansierad TV-kanal vid sidan av Sveriges Television
fick etableras. Regeringen gav riktlinjer för Sveriges Radio inför den kom-
mande avtalsperioden, vilka innebär att moderbolagets ställning begränsas
och att Riksradion och Lokalradion slås samman till ett ljudradioföretag.
Styrelserna i Riksradion och Lokalradion fick i stort sett samma person-
sammansättning för att underlätta den förestående organisationsförändringen.
Prop. 1991/92:140
14
2 Lagstiftning
2.1 Yttrandefrihetsgrundlagen
Den 1 januari 1992 trädde en ny särskild grundlag till skydd för yttrandefri-
heten i kraft, yttrandefrihetsgrundlagen. Den reglerar skyddet för yttrandefri-
heten i radio, TV, filmer, videogram och ljudupptagningar m.m. Den bygger
på samma principer som tryckfrihetsförordningen, vilket bl. a. innebär att
principerna om censurförbud och etableringsfrihet gäller för hela massmedie-
området liksom tryckfrihetsförordningens principer om ensamansvar och
källskydd, begränsning av möjligheterna till kriminalisering samt särskild
rättegångsordning med tillgång till jury. Eftersom frekvensutrymmet inte är
obegränsat gäller principerna om etableringsfrihet dock inte för etersänd radio
och TV.
De principer som grundlagfästs i yttrandefrihetsgrundlagen har dock till
stora delar gällt även tidigare för Sveriges Radio-koncernens verksamhet.
I yttrandefrihetsgrundlagen finns regler om utgivare, yttrandefrihetsbrott
och regler om ansvar etc. Den kompletteras av lagen (1991:1559) med före-
skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-
råden. Liksom tidigare gäller att det för vaije program skall finnas en ansvarig
utgivare som i princip är ensam ansvarig för eventuella yttrandefrihetsbrott i
programmet. Han är också jämte programföretaget skadeståndsskyldig men
endast i de fall framställningen i ett program innefattar ett yttrandefrihetsbrott
2.2 Radiolagen
Enligt radiolagen (1966:755) krävs tillstånd av regeringen för att sända ljud-
radio och TV-program (enligt radiolagens terminologi är båda radioprogram)
till allmänheten i markbundna sändningar (5 § första stycket). Sådant tillstånd
ges för viss tid. Programföretaget (dvs. det företag som har tillstånd enligt 5
§) avgör ensamt vad som skall förekomma i en sändning.
Vissa bestämmelser gäller för hur verksamheten skall bedrivas. Bl.a. skall
sändningsrätten utövas opartiskt och sakligt och det skall vid utövandet av
den beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i
ljudradion och televisionen. Vidare gäller att programverksamheten som hel-
het skall präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen
om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och vär-
dighet (den s.k. demokratibestämmelsen).
Programföretaget får inte i programverksamheten mot vederlag eller annars
på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt intresse. Regeringen får i avtal
med programföretaget bestämma om ytterligare villkor och skyldigheter för
programföretaget inom vissa uppräknade områden. Exempelvis kan i avtalet
bestämmas om skyldighet för företaget att inte sända reklam etc. Enligt radio-
lagen gäller särskilda regler om annonsers placering, utformning etc. i de fall
sådan skyldighet inte föreskrivits i avtalet
Prop. 1991/92:140
15
Radionämnden övervakar genom granskning i efterhand att den rätt före-
taget har på grund av sitt tillstånd utövas i enlighet med radiolagen och avtalet
mellan regeringen och företaget. Myndighet eller annat allmänt organ får inte i
förväg granska eller föreskriva förhandsgranskning av radioprogram och inte
heller förbjuda en sändning på grund av dess innehåll. En motsvarande regel
finns i yttrandefrihetsgrundlagen.
Radiolagen innehåller vidare bestämmelser om radionämndens storlek och
sammansättning.
2.3 TV-avgiftslagen
Enligt lagen (1989:41) om TV-avgift skall den som innehar en TV-mottagare
betala TV-avgift för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna AB. I lagen finns
bestämmelser om avgiftens storlek, undantag från avgiftsskyldigheten etc.
Avgiftsbeloppen överförs till ett särskilt konto hos riksgäldskontoret, det s.k.
rundradiokontot. Moderbolaget, Sveriges Radio AB, svarar för förvaltningen
av medlen.
Medlen används för Sveriges Radio-koncemens och radionämndens verk-
samheter samt den verksamhet som bedrivs av sektorn Rundradio inom
Televerket Radio för Sveriges Radio-koncemens räkning.
3 Avtalen mellan staten och Sveriges Radio-
företagen
Enligt radiolagen skall det mellan varje programföretag och staten träffas avtal
som närmare reglerar hur företagets sändningsrätt skall utövas.
För närvarande gäller avtal dels mellan staten och det icke sändande
moderbolaget, dels mellan staten å ena sidan och å den andra vart och ett av
programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges
Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringen har ingått
avtal med moderbolaget och programföretagen inom koncernen om deras
verksamhet under perioden 1 juli 1986 - 30 juni 1992. Dessa avtal skall
enligt riksdagsbeslut (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 379) förlängas till den
31 december 1992. Slutligen finns det ett avtal med Radiotjänst i Kiruna som
trädde i kraft den 1 mars 1989 och gäller tills vidare samt ett avtal med
moderbolaget om det finansiella samordningsansvaret för rundradiorörelsen
och ett avtal om verksamheten i krig och vid krigsfara. De sistnämnda avtalen
gäller tills vidare respektive under samma tid som huvudavtalet med moder-
bolaget.
Avtalet mellan staten och moderbolaget föreskriver att moderbolaget skall
svara för att koncernens rundradioverksamhet kan bedrivas självständigt i
förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i
samhället.
Prop. 1991/92:140
16
Moderbolaget skall till staten årligen inge anslagsframställning för hela
koncernen för det närmast följande budgetåret. Moderbolaget skall fördela av
staten tilldelade medel mellan företagen inom koncernen. Bolaget svarar för
att koncernen som helhet bedriver och utvecklar verksamheten rationellt och
iakttar god hushållning med tillgängliga medel. Detta ansvar innebär bl.a. att
bolaget skall
göra bedömningar av medieutvecklingen,
- svara för att den långsiktiga planeringen inom koncernen samordnas
och bedrivs från gemensamma utgångspunkter,
besluta om system och riktlinjer för redovisning av resurs- och
medelsanvändning,
- löpande granska programföretagens medelsanvändning och förvalt-
ning,
- göra analyser av koncernens samlade ekonomi,
- samordna koncernens verksamhet i fråga om finansiering och place-
ring av medel,
- tillse att större investeringar föregås av samråd mellan koncernens
bolag och planeras så att möjligheterna till gemensamt utnyttjande tas
till vara,
- tillse att möjligheter till samordning mellan programföretagen tas till
vara i fråga om servicefunktioner, tekniska funktioner och lokaler,
- besluta om en för koncernen gemensam personalpolitik och om
kollektivavtal beträffande löner och anställningsvillkor för koncernens
personal,
- besluta om koncernens representation i arbetsgivarorganisationer samt
om ställningstaganden i principiellt eller ekonomiskt viktiga frågor
inom dessa,
- besluta om huvudavtal med rättighetshavarorganisationer i de fall av-
talen direkt eller indirekt berör verksamheten i mer än ett bolag, samt
- samordna koncernens kontakter med televerket i frågor som direkt
eller indirekt berör mer än ett bolag.
Avtalen mellan staten och programbolagen upptar i första hand bestämmel-
ser om programverksamheten.
Sveriges Riksradio och Sveriges Television skall enligt sina respektive
avtal bedriva programverksamheten med beaktande av respektive mediums
centrala ställning i samhället, dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och
kulturens utveckling.
Programmen skall enligt avtalen ge kunskaper och upplevelser, förmedla
erfarenheter samt skänka god underhållning. De skall utformas så att de
genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser
skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers
intressen skall i görlig mån tillgodoses. Programutbudet skall som helhet
präglas av folkbildningsambitioner. Det skall som helhet utformas så att ut-
rymme ges åt en mångfald av olika åsikter och meningsriktningar och så att
det tar hänsyn till olika förutsättningar hos befolkningen. Ett mångsidigt
Prop. 1991/92:140
17
2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 140
utbud av program på svenska språket med svenska artister och verk av
svenska upphovsmän skall i betydande omfattning tillhandahållas.
Dessa allmänna föreskrifter preciseras sedan i avtalen. Programföretagen
skall meddela nyheter samt kommentera och belysa händelser och skeenden,
stimulera till debatt kring viktigare samhälls- och kulturfrågor, granska myn-
digheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör
medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra
sammanslutningar och föreningar. Företagen skall också främja konstnärlig
och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga
uttrycksformer, bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets
olika områden, i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl.a.
religion, kultur och vetenskap, ta särskild hänsyn till språkliga och etniska
minoriteter samt ta särskild hänsyn till olika grupper av handikappade.
Företagen får inte mot vederlag medge kommersiell reklam i program eller
programinslag. Programföretagen skall beriktiga felaktig sakuppgift när det är
påkallat.
Avtalet mellan staten och Sveriges Lokalradio föreskriver att lokalradion
skall sända ljudradioprogram i lokala sändningar. Programverksamheten skall
ha en lokal inriktning. När det gäller programmens inriktning anges i huvud-
sak samma föreskrifter som för riksradion och televisionen.
Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Utbildningsradio skall Utbild-
ningsradion sända ljudradio- och TV-program i rikssändningar samt i
regionala och lokala sändningar. Utbildningsradion skall, liksom Sveriges
Television, också sända text-TV. Programmen skall med beaktande av
utbildningsradions särskilda uppgifter inom utbildningsområdet utformas så
att de genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning till-
godoser olika utbildningsbehov och intressen hos landets befolkning. Även
Utbildningsradion skall i sin programverksamhet ta särskild hänsyn till olika
grupper av handikappade samt till språkliga och etniska minoriteter.
Avtalen innehåller bestämmelser om förfarandet vid tvister om avtalens
tolkning, vid brott mot avtalen samt när avtalen upphör att gälla.
Avtalet mellan staten och Radiotjänst i Kiruna AB föreskriver att
Radiotjänst har till uppgift att uppbära TV-avgifter och bedriva avgiftskontroll
fr.o.m. den 1 januari 1990.
4 Sveriges Radios organisation
Styrelserna i moderbolaget och de fyra programföretagen består av vardera
femton ledamöter. Regeringen utser ordförande och sex övriga ledamöter i
styrelserna. Respektive bolags verkställande direktör är ledamot. Fem leda-
möter i varje bolags styrelse utses av aktieägarna i moderbolaget på detta
bolags bolagsstämma. Enligt lagen om styrelserepresentation för de privat-
anställda äger personalen rätt att utse två ledamöter jämte två suppleanter.
Elva av moderbolagets ledamöter ingår även i programbolagens styrelser,
fyra i vardera av Sveriges Televisions, Sveriges Riksradios och Sveriges
Prop. 1991/92:140
18
Lokalradios styrelse, samt tre i Utbildningsradions styrelse (styrelsen för
Riksradion och Lokalradion har i huvudsak samma personsammansättning).
Styrelsernas roll i programföretagen gäller framförallt resursdimensione-
ring och medelstilldelning. Styrelserna skall däremot i princip inte ingripa i
det löpande programarbetet
- Sveriges Television är organiserat i två programenheter, Kanal 1 som
består av produktionsenheterna i Stockholm, med undantag för Rapport-
redaktionen, och TV2 som består av de tio distrikten och Rapport-redak-
tionen. De båda kanalerna har en viss ämnesmässig arbetsfördelning samt
olika arbetsförutsättningar.
- Riksradion består av ett antal programenheter i Stockholm samt en
distriktsorganisation med produktionskontor på elva orter.
- Lokalradion består av 25 lokalradiostationer och ett antal underredak-
tioner på andra ställen i respektive område samt en central förvaltning i
Stockholm.
- Utbildningsradion har dels programavdelningar i Stockholm, dels regio-
nala producenter i samtliga lokalradioområden.
Distriktsorganisationen framgår av figurerna på s. 20 - 21 vilka tidigare
återgivits i Sveriges Radio AB:s årsredovisning för verksamhetsåret 1990
(fr.o.m. år 1992 är Utbildningsradions regionala organisation något mer
spridd än vad som framgår av illustrationen).
Prop. 1991/92:140
19
Prop. 1991/92:140
Riksradion
■ Produktionskohtor
— Distriktsgräns
Televisionen TV2
■ Produktionskontor
— Distriktsgräns
NORR8OTTENS DISTRIKT
■ MALMO
20
Prop. 1991/92:140
Lokalradion och Utbildningsradion
■ Lokalradions huvudredaktion
• Lokalredaktion
□ Personal från Utbildningsradion
Radio Norrbotten
Luleå (UR), Gällivare, Arvidsjaur, Pajala
Piteå (UR), Jokkmokk, Arjeplog, Haparanda
Radio Västerbotten
Umeå, Skellefteå (UR), Storuman, Lycksele
Radio Västernorrland
Härnösand, Sundsvall (UR), Örnsköldsvik
Radio Jämtland
Östersund (UR), Sveg
Radio Gävleborg
Gävle, Ljusdal, Bollnäs (UR), Hudiksvall
Radio Dalarna
Falun (UR), Mora, Insjön (UR)
Radio Värmland
Karlstad (UR), Torsby, Arvika
Radio Uppland
Uppsala (UR), Tierp, östhammar, Enköping
Radio Stockholm
Stockholm (UR), Norrtälje, Nynäshamn, Södertälje
Radio Örebro
Örebro (UR), Karlskoga
Radio Västmanland
Västerås (UR), Fagersta
Radio Sörmland
Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm
Radio Östergötland
Norrköping, Linköping (UR), Motala
Radio Gotland
Visby (UR)
Radio Blekinge
Karlskrona, Karlshamn
Radio Kristianstad
Kristianstad, Simrishamn (UR), Ängelholm
Radio Malmöhus
Malmö (UR), Helsingborg
Radio Kalmar
Kalmar (UR), Västervik, Oskarshamn
Radio Kronoberg
Växjö (UR), Ljungby
Radio Jönköping
Jönköping (UR), Värnamo, Tranås
Radio Göteborg
Göteborg (UR), Stenungsund
Radio Sjuhärad
Borås
Radio Väst (fd Trestad)
Uddevalla (UR), Vänersborg, Åmål, Strömstad
Radio Skaraborg
Skövde, Mariestad, Skara (UR)
Radio Halland
Halmstad (UR), Varberg
Reportagebyrån
Stockholm
21
5 Radionämnden
Prop. 1991/92:140
Radionämnden har till uppgift att genom efterhandsgranskning övervaka att
Sveriges Radios programbolag utövar sin rätt att sända radioprogram i över-
ensstämmelse med radiolagen och de bestämmelser som anges i avtalen
mellan staten och bolagen. Nämndens granskning av program eller grupper
av program sker efter anmälan eller på nämndens eget initiativ.
Nämnden är en statlig myndighet som består av en ordförande och ytter-
ligare sex av regeringen utsedda ledamöter jämte suppleanter. Ordföranden
och vice ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Chef för
nämndens kansli är en direktör som har ansvaret för granskningsärendena
och verksamheten i övrigt.
Radionämnden har ingen befogenhet att döma ut straff eller skadestånd.
Enligt avtalen mellan staten och programbolagen kan emellertid regeringen,
om det finns skäl att anta att ett programbolag i väsentlig mån har brutit mot
avtalet, påkalla utredning i frågan och även säga upp avtalet om utredningen
ger anledning till det.
6 Finansiering
Sveriges Radios och televerkets kostnader i samband med den allmänna
programverksamheten finansieras med medel som riksdagen anvisar från
rundradiokontot. Investeringar hos televerket avskrivs omedelbart i sin hel-
het. Även radionämndens verksamhet bekostas med avgiftsmedel. Sveriges
Utbildningsradios verksamhet, som tidigare skattefinansierades, finansieras
sedan budgetåret 1985/86 med avgiftsmedel. Programverksamheten för
utlandet finansieras med skattemedel.
Sveriges Television har sedan den 1 augusti 1991 möjlighet att sända
sponsrade program där sändningen gäller en allmän sammankomst eller en
offentlig tillställning som anordnas av någon annan än programföretaget. För
sportevenemang gäller detta dock endast om evenemanget är av större svenskt
eller internationellt intresse.
Riksdagen beslutar årligen hur stora avgiftsmedel som skall ställas till för-
fogande för de med verksamheten förenade utgifterna. Rundradiokontots
intäkter består huvudsakligen av TV-avgiftsmedel men kompletteras även
med en årlig koncessionsavgift från Nordisk Television. Avgiftsmedlen pla-
ceras hos riksgäldskontoret. Utbetalningen av medlen värdesäkras med
utgångspunkt i ett index, det s.k. SR-indexet.
Nuvarande TV-avgift är 1 320 kr. för ett år. Den betalas i fyra poster om
330 kr. Hushåll som endast har ljudradiomottagare behöver inte erlägga
någon avgift
Antalet allmänna mottagaravgifter uppgick i december 1991 till drygt 3,3
miljoner.
Intäkterna till rundradiokontot under verksamhetsåret 1991 uppgick till
3 908 milj.kr. Rundradiokontots likviditet var + 36 milj.kr. vid utgången av
år 1991. Det ackumulerade bokföringsmässiga underskottet på kontot var vid
22
samma tidpunkt ca 240 milj.kr. Rundradiokontot beräknas i december 1992
uppvisa ett ackumulerat bokföringsmässigt underskott på ca 360 milj.kr.
De medel som för budgetåret 1991/92 anvisats över statsbudgeten till
Sveriges Radios utlandsprogram uppgår till 56,4 milj.kr. (avser kalenderåret
1992).
7 Verksamhetens omfattning
7.1 Sändningsnät
För distribution av ljudradioprogram finns fyra rikstäckande FM-nät (Pl, P2,
P3 och P4, vilket även medger länsvisa sändningar). Samtliga FM-nät är
anpassade för stereosändningar. Sändamäten för Kanal 1 och TV 2 täcker för
närvarande ca 99,8 % av befolkningen.
Det s.k. femte FM-nätet i 104-108 MHz har hittills utnyttjats av försvars-
makten. Enligt en internationell överenskommelse skall detta frekvensband
öppnas för rundradiosändningar av ljudradio från den 1 april 1992.
För sändning av P 1 utanför Sverige och utlandsprogram finns sändare på
mellanvåg och kortvåg. Den äldre långvågssändaren i Motala lades ned 1991.
Således används numera endast en av de åtta frekvenstilldelningarna som
Sverige har för sändningar på lång- och mellanvåg (Sölvesborgs mellan-
vågsstation). För täckning av områden på större avstånd finns kortvågsstatio-
nema i Hörby och Karlsborg.
7.2 TV-innehav
Praktiskt taget varje hushåll beräknas ha en eller flera radiomottagare. Enligt
Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning är 96 % av landets
samtliga hushåll TV-innehavare.
7.3 Sändningsvolym
1978 års reformprogram med vissa riktlinjer för verksamheten (jfr prop.
1977/78:91, KrU 24, rskr. 337) avslutades vid utgången av budgetåret
1988/89.
1986 års riksdagsbeslut (jfr prop. 1985/86:99, KrU 21, rskr. 343) om
ramarna för Sveriges Radio-koncemens verksamhet under perioden 1986/87
- 1991/92 innebar att vissa kompletterande krav ställdes på programverksam-
heten, bl.a. vad gäller att samtliga programföretag inom koncernen skall ut-
öva ett folkbildningsansvar, att nivån på utomståendes medverkan i program-
verksamheten skall vara hög, att programföretagens utbud på svenska språket
och minoritetsspråken måste stärkas, samt att handikappverksamheten skulle
stärkas.
De båda TV-kanalema har getts en viss ämnesmässig arbetsfördelning
samt olika arbetsförutsättningar. Av allmänproduktion och gestaltande pro-
Prop. 1991/92: 140
23
duktion står Kanal 1 för 60 % medan TV2 svarar för 40 % samt all regional
nyhetsverksamhet.
1986 års riksdagsbeslut innefattade också en etablering av ett fjärde FM-
nät för lokalradion. Tidigare hade lokalradions program sänts i P 3 under s.k.
fönstertider.
Enligt moderbolagets anslagsframställning för kalenderåret 1993 sände
Riksradion under år 1990 i genomsnitt 447 timmar per vecka, varav 124
timmar i Pl, 155 timmar i P2 och 168 timmar i P3.
Utlandsprogrammet utgör en avdelning inom Riksradion. Verksamheten
är till skillnad från Sveriges Radio i övrigt skattefinansierad och behandlas
närmare i avsnittet 10.10.4.
Sveriges Televisions totala sändningstid uppgick år 1990 till drygt 137
timmar per vecka, varav 10 timmar regional sändning per vecka.
Andelen egenproducerade originalprogram (egen produktion) av första-
sändningarna beräknas till 55,7 %. Resten utgörs av inköpta originalprogram
av både svensk och utländsk härkomst (främmande produktion).
Riksradions distriktsproducerade program år 1990 omfattade 100,7 tim-
mar per vecka. Detta motsvarar ca 39 % av den totala sändningstiden, vilket
är i nivå med 1989 och 1988 års resultat
Sveriges Televisions distrikt omfattar Södra distriktet. Västra distriktet,
Smålandsdistriktet, Östra distriktet, Mellansvenska distriktet, Värmlands-
distriktet, Gävle-Dala-distriktet, Nedre Norrlandsdistriktet, Västerbottens-
och Norrbottensdistrikten. Hela landet täcks nu av regionala nyhetsprogram.
Lokalradion har tredubblat sändningstiden efter riksdagsbeslutet år 1986
då lokalradion gick över till en egen kanal. Lokalradions totala sändningstid
under år 1990 var 1 676 timmar per vecka.
Under år 1990 sände Utbildningsradion 407 timmar TV (varav första-
sändning 117 timmar), 738 timmar i radions riksprogram (varav förstasänd-
ning 269 timmar) och 709 timmar radio regionalt (varav förstasändning 563
timmar).
Andelen svensk musik utgör 37 % av den spelade musiken i Riksradion.
Av Sveriges Televisions totala utbud utgörs ca 60 % av program på svenska
språket. Utbildningsradions sändningar på svenska språket utgör 70 % av
Utbildningsradions TV-sändningar och 50 % av Utbildningsradions riks-
radiosändningar.
Lokalradion svarar idag genom sändningar på sju olika språk för större
delen av koncernens programservice till språkliga och etniska minoriteter.
Sveriges Televisions samlade sändningstid på minoritetsspråk uppgick år
1990 till ca 300 timmar och omfattade nästan alla programområden.
Programföretagen (exkl. utlandsprogrammet; Radio Sweden) bedriver för
närvarande sändningar på ett tiotal olika minoritetsspråk. Dessutom sänds
program på svenska för invandrare.
Prop. 1991/92:140
24
7.4 Radio- och TV-publiken
Följande uppgifter är sammanställda av Sveriges Radios publik- och
programforskningsavdelning och baseras på undersökningar genomförda
under verksamhetsåret 1991.
Under en treveckorsperiod hösten 1991 (16 november-7 december)
gjordes den årliga mätningen av radions publik.
De dagliga radiolyssnama har blivit något fler under 1980-talet. Den sam-
lade lyssnartiden ligger däremot tämligen konstant Det genomsnittliga radio-
lyssnandet är ca två timmar och tio minuter per dag.
Prop. 1991/92:140
Andelar av befolkningen som lyssnat på radio
Den totala andelen radiolyssnare en genomsnittlig vardag under perioden
var 77 %. Av hela befolkningen (9-99) år lyssnade i genomsnitt 17 % på P
1, 1% på P 2 och 53 % på P3. Motsvarande siffror för Lokalradion var 24 %
och för närradion 3 %. Lyssnandet på P 2 är mycket litet räknat i procent,
men i absoluta tal uppgår P 2-publiken till ca 80 000 lyssnare per dag.
Radio utnyttjas mycket av alla åldrar. Den publika tyngdpunkten ligger i
åldersintervallet 45 - 54 år. P 3 dominerar radiolyssnandet och har en stor
bredd på publiken. Den äldsta publiksammansättningen har P 1, medan när-
radion har den yngst sammansatta publiken.
25
Andelar av befolkningen som tittat på TV
Prop. 1991/92:140
TV-tittarsiffroma för hösten 1991 (12 augusti-13 oktober 1991) låg på en
för säsongen normal nivå. En vanlig dag tittade 77 % av befolkningen på TV.
Det genomsnittliga TV-tittandet låg under denna period på en timme och
trettionio minuter per dag. Personer med tillgång till satellit-TV tittade på TV
femton minuter mer per dag. Barn (9-14 år) och pensionärer (65-99 år) ser
betydligt mer på TV än genomsnittet
Av den totala befolkningen (3-99) år tittade under perioden i genomsnitt
53 % på Kanal 1, 48 % på TV 2, 10 % på TV3, 5 % på TV 4, 2 % på
Nordic Channel, 2 % på MTV, och 4 % på annan satellit-TV. Av den totala
befolkningen tittade 1 % på grannlands-TV och 6 % på video. Kanal 1 nådde
något fler tittare än TV 2 en genomsnittlig dag. Tittarna anslår emellertid
ungefar lika mycket tid till både Kanal 1 och TV 2.
26
Tittartid i % i befolkningen
Tittartid i % bland personer
med satellit-TV
Prop. 1991/92:140
■ Sat.-TV
| | Video
H SVT □ Video
■ Sat.-TV
SVT
En sammanställning av den totala tittartiden bland satellit-TV-innehavare
visar att Sveriges Television fortfarande dominerar TV-tittandet. Av befolk-
ningen med tillgång till satellit-TV tittade 60 % på Sveriges Television en
genomsnittlig dag, 34 % tittade på satellit-TV och 5 % på video. För den
totala befolkningen 3-99 år var motsvarande siffror 78 % för Sveriges
Television, 17 % för satellit-TV samt 5 % för video.
Tillgången till satellit-TV bland befolkningen har ökat från 32 % hösten
1990 till 45 % vid årsskiftet 1991/92.1 befolkningen med tillgång till satellit-
TV är TV 3 fortfarande störst bland satellit-TV-kanalema med en daglig
räckvidd på 23 %, vilket motsvarar ca 790 000 tittare. TV 4 och Nordic
Channel hade ca 410 000 respektive 140 000 dagliga tittare. TV 4 har emel-
lertid kommit i gång med sina marksändningar och hade en spridning på
58 % i början av år 1992.
8 Anslagsframställning från Sveriges Radio AB
I Sveriges Radios anslagsframställning för budgetåret 1992/93 anförs föl-
jande.
Sveriges Radios analys av den långsiktiga programmässiga utvecklingen i
den s.k. SR-studien, samt ytterligare bedömningar i anslagsframställningen
för budgetåret 1991/92 resulterade i en precisering av Sveriges Radios
resursbehov för 1990-talet till sammanlagt 785 milj.kr. i 1989 års prisnivå.
Rationaliseringspotentialen inom Sveriges Radio-koncernen beräknades till
100 milj.kr.
27
Sveriges Radio-koncemens kostnadsstruktur kommer att förändras i sam-
band med att medelsanvisningen till Sveriges Radio kompletteras med de
medel som hittills uppburits av televerket för utsändning och programinsam-
ling och som är avsedda för att köpa sådana tjänster. Moderbolaget föreslår
därför att viktema inom det särskilda kompensations-indexet (SR-index)
fr.o.m. 1993 ändras i förhållande till den nya kostnadsstrukturen, dvs. från
prisandelen respektive löneandelen 40/60 % till 50/50 %. Vidare bör pris-
index även omfatta boendekostnader då lokalkostnader numera utgör en rela-
tivt stor andel av de samlade kostnaderna (hittills exkluderade ur indexet).
En ny modell för finansiering av bygginvesteringar bör införas. Den sär-
skilda anvisningen av kapitaltäckningsmedel bör upphöra. I stället bör
medelsramen höjas med 80 milj.kr. så att kostnader för avskrivningar och
räntor täcks.
Medelsanvisningen bör vidare enligt uppgifter från utredningen om nytt
huvudmannaskap för rundradionätet (SOU 1992:10) ökas med 446,3 milj.kr.
för att motsvara koncernens kostnader för utsändning och programinsamling.
Moderbolagets planeringsförutsättningar för det i prop. 1990/91:149 före-
slagna medelstillskottet (600 milj.kr. i 1989 års prisnivå) och rationalise-
ringskravet (200 milj.kr. i 1989 års prisnivå) tar bl.a. sin utgångspunkt i
programföretagens andelar av den begärda resursförstärkningen i SR-studien
och i anslagsframställningen för år 1992. Denna fördelning har gällt vid till-
delningen av reformmedlen år 1992 och ger i 1989 års prisnivå 72 milj.kr. till
Sveriges Television, 17 milj.kr. till Riksradion, 29 milj.kr. till Lokalradion,
6,6 milj.kr. till Utbildningsradion samt ett ofördelat belopp om 25,4 milj.kr.
för senare ställningstagande. Som planeringsförutsättning för perioden
1993-1995 har samma fördelning tillämpats. Vidare bör utgångspunkten vara
att rationaliseringsvinster vid moderbolaget och Radiotjänst i Kiruna skall till-
föras programverksamheten. Varje bolags andel av rationaliseringskravet,
200 milj.kr., bör motsvaras av bolagets andel av de totala avgiftsmedlen.
En förenklad anslagsframställning bör lämnas för åren 1994 och 1995.
Inför resterande del av den sexåriga avtalsperioden (1996-1998) bör ånyo
fördjupade anslagsframställningar lämnas.
Programbolagen har ingen formell kommunikation med regeringen, men
deras framställningar till moderbolaget biläggs moderbolagets anslagsfram-
ställning.
En särskild redovisning ges av Radiotjänsts medelsanvändning. Anslaget
från moderbolaget till Radiotjänst för år 1991 var 126,9 milj.kr. (1990 års
prisläge). Av dessa medel åtgår ca 7 % till generell marknadsföring för att få
in fler TV-avgifter och till särskilda riktade kampanjer m.m. Avgiftskontroll-
organisationen kostar ca 16 milj.kr., varav löner utgör knappt hälften och
återstoden i huvudsak resor, lokaler, ADB och övrigt.
Prop. 1991/92:140
28
9 Övrigt beslutsunderlag
9.1 Skrivelser från Sveriges Radio-koncernen
9.1.1 Sveriges Radio AB (moderbolaget)
Bolagen i Sveriges Radio-koncernen redovisar i en gemensam framställning
från oktober 1991 sina synpunkter på respektive framtida uppdrag och orga-
nisation inför den nya avtalsperioden.
De nya avtalen bör präglas av en strävan mot mindre detaljreglering och
större företagsmässig självständighet. Programbolagen bör i avtalen med
staten tillförsäkras självständighet i förhållande till staten och liksom moder-
bolaget åläggas ett ansvar for att verksamheten bedrivs självständigt i förhål-
lande till olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.
Moderbolagets ansvar för samordning av invandrar- och minoritetsspråks-
programmen, samordningen av programmen för och om handikappade samt
samordningen av insatser för språkvård bör inte gälla under en ny avtals-
period. Programbolagen bör självständigt svara för detta. Avtal bör slutas
mellan bolagen om fördelningen av insatserna.
Moderbolagets anslagsframställning bör i fortsättningen grundas på
dotterbolagens anslagsframställningar till moderbolaget och även innehålla
koncemstyrelsens analys av dotterbolagens verksamhet i bl.a. utbuds- och
ekonomiska termer.
I en skrivelse i januari 1992 har moderbolaget redovisat ytterligare syn-
punkter inför den nya avtalsperioden. Inledningsvis anför moderbolaget att
det aktiebolagsrättsliga regelsystemet for Sveriges Radio-koncemens del inte
ger tillräcklig klarhet om ansvarsförhållandena inom koncernen.
Moderbolaget hänvisar till ett uttalande från konstitutionsutskottet om att när-
mare överväganden bör göras om hur avtalen bör utformas när det gäller
ansvarsförhållanden inom koncernen. Moderbolaget anför att den kortfattade
anvisning om moderbolagets ansvar som ges i proposition 1990/91:149 om
radio- och TV-frågor inte är tillfyllest
Moderbolaget framhåller att texten även i ett nytt avtal mellan staten och
moderbolaget konkret bör beskriva det ansvar som åvilar koncemstyrelsen.
Bl.a. bör koncernledningen bära det övergripande ansvaret för att den sam-
lade verksamheten bedrivs rationellt och att det inte förekommer misshus-
hållning med tillgängliga medel. De tolv punkter som anges i 9 § i nu gällande
avtal bör i allt väsentligt återfinnas även i avtalet för nästa period. En särskild
markering görs av betydelsen av samordning av personalpolitik och kollek-
tivavtalsförhandlingar.
Moderbolaget har även inkommit med skrivelser i mars 1990 om avsikten
att utreda och påskynda eventuella förändringar inom koncernen, samt i okto-
ber 1990 angående den kommande avtalsperioden.
I moderbolagets skrivelse från september 1991 biläggs en kopia av en
skrivelse från Kooperativa Förbundet där förbundet anmäler sin önskan att
frånträda sitt aktieägarskap inom Sveriges Radio.
Prop. 1991/92:140
29
9.1.2 Sveriges Television AB
Prop. 1991/92:140
Sveriges Television anser i sin del av den gemensamma skrivelsen att nuva-
rande avtal har fungerat på ett tillfredsställande sätt men föreslår vissa juste-
ringar.
Sveriges Television ifrågasätter formuleringen god underhållning (6 § i
nuvarande avtal). Bestämmelsen innebär att radionämnden i vissa fall åläggs
att spela rollen som smakdomare. Sveriges Television finner detta principiellt
betänkligt och anser att företagets övergripande kvalitetskrav är tillräckligt.
I instruktionen för radionämnden bör det av integritetsskäl införas en klau-
sul med innebörden att nämnden före beslut om prövning skall inhämta
skriftligt medgivande från den/dem som kan ha utsatts för brott mot denna
paragraf. Här syftas på de fall då anmälan gjorts av annan än den/de berörda
eller nämnden på eget initiativ önskar pröva ärendet (enskilds privatliv, 9 §).
Den särskilda skyldigheten att underrätta radionämnden i vissa genmäles- och
beriktigandeärenden (13, 15 §§) bör kunna utgå, alternativt begränsas till de
fall då beriktigande och genmäle ej beviljats. Skyldigheten att underrätta
radionämnden har lett till en omständlig och ofta onödig byråkrati. Enligt
Sveriges Televisions uppfattning innebär radiolagens krav på saklighet och
opartiskhet även skyldighet att rätta felaktiga uppgifter och lämna tillfälle till
befogat genmäle. Motsvarande synpunkter framförs även av Lokalradion och
Riksradion.
Tidsfristen för såväl anmälningar till radionämnden som krav på berik-
tigande och genmäle bör sänkas från sex månader till en, alternativt två måna-
der (vilket är fallet i Danmark och Norge). Det bör vara ett allmänt intresse att
behandlingen av dessa ärenden skall ske så snabbt som omständigheterna
medger, annars riskerar saken förlora sin aktualitet och sitt intresse för pub-
liken.
Beträffande skyldigheterna mot olika minoritetsgrupper förutsätter
Sveriges Television att avtal sluts mellan programbolagen om fördelningen av
ansvaret.
Sveriges Television har även inkommit med en skrivelse i oktober 1990
där önskemål infor en ny avtalsperiod framförs. I en skrivelse från november
1991 beskrivs planerna på en studie av Sveriges Televisions nyhetstjänster
inför den kommande avtalsperioden.
Sveriges Television anför i en skrivelse från mars 1992 att bolagets håll-
ning angående kommande avtalsperiod redovisats i den för Sveriges Radio-
företagen gemensamma skrivelsen från oktöber 1991.
9.1.3 Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB
Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio förordar i en gemensam skri-
velse att det nya radiobolaget bör ha till uppgift att tillgodose intressen hos
såväl befolkningen i respektive lokalradioområde som hos hela befolkningen.
Riksradion och Lokalradion anser vidare att de övergripande bestämmelserna
torde kunna uttryckas kortare och klarare än vad som nu är fallet. Utöver ett
30
övergripande kvalitetskrav bör ett programutbud i allmänhetens tjänst präglas
av mångfald vad gäller åsikter, meningsyttringar och smakyttringar så att
samhälls- och kulturdebatten stimuleras. Det bör också finnas krav på bredd
vad gäller ämnesval och genrer. På så sätt tillfredsställs mångas intressen.
Även mindre gruppers intressen skall i görligaste mån tillgodoses. De två
radiobolagen anser att ytterligare detaljreglering är överflödig. Tvärtom är det
viktigt att tillse att en radio i allmänhetens tjänst ges stor frihet att utveckla sin
särart. På så sätt garanteras mångfald och bredd i den rådande konkurrens-
situationen.
Radiobolaget bör vidare få möjlighet till sponsring på i princip samma vill-
kor som Sveriges Television. Radiobolaget bör dessutom få rätt att träffa
avtal med Sveriges Television om fordelningen av ansvaret för minoritets-
språk m.m. Därutöver föreslås några mindre omdispositioner i avtalstexten.
Vidare har Sveriges Lokalradio inkommit med en skrivelse i november
1990 angående den lokala radions utveckling inför kommande avtalsperiod,
samt en skrivelse i mars 1991 om förslaget att bilda ett gemensamt radiobolag
inom Sveriges Radio.
Lokalradion och Riksradion anför i en gemensam skrivelse från februari
1992 att respektive bolags hållning angående kommande avtalsperiod redo-
visats i den för Sveriges Radio-företagen gemensamma skrivelsen från
oktober 1991.
9.1.4 Sveriges Utbildningsradio AB
Enligt nuvarande avtal skall användarna av Utbildningsradions utbud ges
möjlighet att framföra synpunkter och önskemål på programverksamheten.
Sveriges Utbildningsradio anför i sin särskilda skrivelsen att det fortsätt-
ningsvis bör vara Utbildningsradions sak att ta ställning till på vilket sätt
samverkan sker med användarna (regleras nu i avtal mellan moderbolaget och
Utbildningsradion).
Även under en ny avtalsperiod bör det finnas möjligheter att erhålla all-
männa medel för insatser som är utbildningspolitiskt och utbildningsekono-
miskt motiverade. Regeringen bör pröva om och på vilket sätt nuvarande
finansiering kan kompletteras genom att staten ställer allmänna medel till för-
fogande.
Utbildningsradions sändningstider är avgörande för det egna ansvaret för
programverksamheten. Möjligheterna att få bra sändningstider har enligt
Sveriges Utbildningsradio försämrats avsevärt under de senaste åren. Moder-
bolaget bör även i fortsättningen besluta om fördelning av sändningstider i de
fall programföretagen inte själva kan enas. Utbildningsradions särskilda
uppdrag och möjlighet att förverkliga sitt avtal med staten måste vara väg-
ledande när moderbolaget fattar beslut. Långsiktig fördelning av sändnings-
utrymme måste eftersträvas.
Mot bakgrund av pågående förändringar inom utbildningsväsendet före-
slås vissa justeringar av avtalstexten.
Prop. 1991/92:140
31
I en skrivelse från oktober 1990 lämnar Utbildningsradion synpunkter
inför den kommande avtalsperioden. Utbildningsradion har även inkommit
med en skrivelse i oktober 1988 om önskemål att etersända teaterföreställ-
ningar, samt en skrivelse i mars 1991 om Utbildningsradions distanskurser.
9.2 Skrivelser från Sveriges Radios ägare
9.2.1 Folkrörelsernas ägargrupp
Folkrörelserna tar i en skrivelse i november 1991 upp att Sveriges Radio bör
arbeta långsiktigt och fungera som motpol till ytlighet och förflackning.
Sveriges Radio bör satsa på bredd och djup, inte minst i rollen som kultur-
bärare.
Sveriges Radio bör också på ett konkret sätt ta sig an uppgiften att för-
verkliga folkbildningstanken. Denna uppgift bör åvila samtliga program-
bolag. Det är viktigt att de smala programmen för utbildning och folkbildning
ges erforderliga resurser i form av ekonomiska medel och programtid.
Sveriges Radios folkliga förankring säkerställs genom de tre olika ägar-
grupperna. Ägarbilden bidrar också till att Sveriges Radio-koncernen kan
uppträda självständigt i förhållande till staten. Folkrörelseägandet är ett ut-
tryck för självständighet och integritet visavi olika maktgrupperingar och till-
för styrelsearbetet viktig kompetens och erfarenhet. Folkrörelsegruppen vill
kvarstå som majoritetsägare, men är också beredd att delta i en diskussion om
hur fler folkrörelser skall kunna inlemmas i ägarkretsen.
Sveriges Frikyrkoråd och Svenska kyrkans centralstyrelse anför i en skri-
velse i februari 1992 att folkrörelserna skall fortsätta att bära sitt ägaransvar.
Ägarkretsen kan utvidgas genom att fler folkrörelser tar på sig ägaransvar.
9.2.2 Pressens ägargrupp
Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) redovisar i en skrivelse i oktober
1991 att man avser att vid avtalsperiodens slut frånträda sitt aktieinnehav i
Sveriges Radio. TU har svårt att bedöma om enskilda tidningsföretag vill ta
över dessa aktier. TU anser att ett ökat statligt ägande av Sveriges Radio inte
minskar möjligheten att garantera integritet och oberoende i den publicistiska
verksamheten. Sveriges Radio bör dock inte ställas under regeringens direkta
ledning. Företagets styrelse bör sammansättas av allmänt aktade medborgare
med professionella meriter från skilda samhällsområden såsom vetenskap,
kultur, ekonomi och företagande.
TU anför därutöver i en skrivelse i mars 1992 att ett ökat statligt ägande
inte får leda till att Sveriges Radios eller programföretagens oberoende och
integritet i den publicistiska verksamheten i något avseende hotas. Ett sätt att
säkerställa Sveriges Radio-koncemens oberoende i programfrågor är att en
stiftelse övertar ägandet. Stiftelsen skulle, liksom den nuvarande koncern-
styrelsen, kunna besluta i övergripande frågor. Stiftelsen bör också som för-
Prop. 1991/92:140
32
valtare av aktierna i bolaget ha till uppgift att utse styrelsemajoriteter i de olika Prop. 1991/92: 140
programbolagens styrelser.
9.2.3 Näringslivets ägargrupp
Näringslivsgruppen anför i en skrivelse i oktober 1991 att den nuvarande
ordningen för ägandet av Sveriges Radio har varit historiskt betingad och har
inte återspeglat de förändringar som ägt rum under senare decennier. Numera
är åtskilliga av de nuvarande aktieägarna direkt eller indirekt involverade i
med Sveriges Radio-koncernen konkurrerande företag. Flera aktieägare har
redan anmält sin önskan att frånträda aktieinnehavet vid utgången av inne-
varande avtalsperiod. För näringslivsgruppen framstår det som självfallet att
det i fortsättningen saknas anledning att vara engagerad som delägare i det nu
konkurrensutsatta moderbolaget. Enligt gruppens mening kan inte heller
några andra korporationer eller intressegrupper ges sådan ställning.
Näringslivsgruppen anser att ett statligt ägande inte innebär något större
hot mot integritet och oberoende än den nuvarande ordningen. Någon
”legitimering” av Sveriges Radios verksamhet i form av enskilt aktieägande
erfordras ej. Ägande utan ansvar eller faktiskt inflytande bör inte bestå. Ett
statligt styrt foretag bör också vara statligt ägt
För att ytterligare markera och säkerställa företagets oberoende i program-
frågor bör företaget inte ställas under regeringens direkta ledning. Den lämp-
ligaste ordningen skulle vara att staten inträder som huvudman för en stif-
telse, vars styrelse enligt stadgarna skall vara sammansatt av allmänt aktade
medborgare med professionella meriter från skilda samhällsområden såsom
vetenskap, kultur, ekonomi och företagande. Denna stiftelse tilldelas ett kapi-
tal som därefter omvandlas till aktier i det eller de aktiebolag som driver radio-
och TV-verksamheten. Stiftelsen utser styrelse för bolaget eller bolagen.
Verksamheten finansieras över statsbudgeten eller via mottagaravgifter som
fastställs av riksdagen. Verksamhetens riktlinjer som anges i riksdagsbeslut
bör vara mindre detaljreglerade än idag.
Teatrarnas Riksförbund har i en egen skrivelse anfört att förbundet inte har
för avsikt att frånträda sitt aktieägarskap i Sveriges Radio. Om inte närings-
livet längre vill medverka skulle t.ex. kulturföretag och andra intressen kunna
överta aktierna. Förbundet anser att ägarinflytandet skall vara reellt på aktie-
bolagslagens grund. Förbundet tar avstånd från stiftelseformen som i prak-
tiken är en helt oreglerad verksamhetsform och inte ger den erforderliga sta-
biliteten för ett producerande företag.
9.3 Övrigt underlag
I rapporten Kultur i hela landet (DsU 1989:36) behandlas Sveriges Radio-
företagens betydelse för att sprida ett kulturutbud över landet. Frågor om
radiering och televisering av teater- och operaföreställningar tas upp.
3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 140
Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren åter-
finns i prop. 1989/90:100 bil. 10, s. 526 ff.
Rapporten Saemien kultuvre - Same kultuvra - Samisk kultur (DsU
1989:38) behandlar bl.a. sameprogram verksamhet inom Sveriges Radio-före-
tagen. I denna föreslås att frågan om vidgat utrymme för samiska sändningar
tas upp inför den nya avtalsperioden för Sveriges Radio-företagen. Rapporten
har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren återfinns i prop.
1989/90:100 bil. 10, s. 543 ff.
Radionämnden har erhållit skrivelserna från Sveriges Radio-företagen för
kännedom och anför i december 1991 med anledning av dessa att det kan vara
rimligt att ärenden om intrång i den enskildes privatliv inte prövas i sak om de
berörda motsätter sig en sådan prövning. Vidare kommenteras bestämmel-
serna om genmäle och beriktigande samt god underhållning. Radionämnden
ifrågasätter en förkortning av den tid inom vilken anmälan m.m. skall ha
gjorts för att radionämnden skall vara skyldig att pröva ett ärende.
Sveriges Dövas Riksförbund anför i en skrivelse från november 1990 att
Sveriges Television har ett alltför litet utbud av program på teckenspråk. En
målsättning borde vara att döva skall få dagliga nyheter på teckenspråk.
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)
anger i en skrivelse i oktober 1990 att Sveriges Radio (moderbolaget) skall
prioritera program som riktar sig till bl.a. utvecklingsstörda tittare respektive
lyssnare. Synskadades Riksförbund i Norrbotten kräver i en skrivelse från
april 1991 att text-TV bör göras tillgänglig för synskadade. Synskadades
Riksförbund betonar i en skrivelse i november 1990 Utbildningsradions
betydelsefulla roll. Statens handikappråd hemställer i en skrivelse i december
1991 om att regeringen uttrycker krav på handikappanpassning i Sveriges
Radio-koncemens verksamhet Handikapprådet redovisar i en skrivelse i april
erfarenheter från en konferens om Sveriges Radios ansvar inom handikapp-
området.
Svenska Samemas Riksförbund lämnar i en skrivelse i februari 1992 för-
slag om hur det samiska språket och den samiska kulturen skall kunna stärkas
i radio och TV.
Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik (SKAP) anför i en
skrivelse från september 1991 att musikutbudet i radio och television inte tar
hänsyn till allmänhetens önskemål vad gäller svensk musik. I Svenska
tonkonstnärsförbundets skrivelse från november 1991 redovisas ett brev från
Nordiskt Solistråd med protester mot nedskärningar av antalet musikstudio-
produktioner i de nordiska länderna.
Norrbottens Bildningsförbund anser i en skrivelse från mars 1991 att
Sveriges Radio inte tar tillräckligt ansvar för folkbildningen och att Utbild-
ningsradion även i fortsättningen skall vara fristående. Ett antal privat-
personer har även inkommit med skrivelser i denna fråga.
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) anför
i en skrivelse från mars 1991 att Sveriges Television bör få en långsiktig
tryggad finansiering via tillräckligt höga licenser. Public service-TV bör få
preciserade mål och uppdrag, och den kulturella mångfalden bör öka.
Prop. 1991/92:140
34
Oberoende Filmares Förbund framhåller i en skrivelse från februari 1989
att Sveriges Radios public service-uppdrag bör stärkas samt betonar vikten av
ett resurstillskott till Sveriges Radio-koncernen. Förbundet tar i en skrivelse
från juni 1991 starkt avstånd från nedskärningarna inom Sveriges Television.
Sverigefinska Riksförbundet föreslår i en skrivelse i mars 1992 att det i
Sveriges Radio inrättas en egen finskspråkig radiokanal.
Länsstyrelserna i Gävleborgs, Jämtlands, Kopparbergs och Västemorr-
lands län har i en skrivelse från juni 1990 framfört önskemål om en klyvning
av det regionala nyhetsprogrammet Mitt-Nytt
Vidare har skrivelser inkommit från ett antal privatpersoner.
9.4 Utredning om ett nytt bolag för rundradiosändningar
9.4.1 Bakgrund
I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor (s. 182-186) redo-
visades för riksdagens information att en utredning skulle tillkallas för att
inför den kommande propositionen våren 1992 om nya avtal för Sveriges
Radio-koncemens företag förbereda en omorganisation av verksamheten med
programutsändning och programinsamling för Sveriges Radio-företagen och
det nya reklam-TV-företaget. En förutsättning skulle vara att verksamheten,
som i dag drivs av sektom Rundradio inom Televerket Radio, skall drivas av
staten i en organisation som är avgränsad från televerket. Riksdagen anförde
inga erinringar mot dessa förutsättningar (KU39, rskr. 370).
Bakgrunden var regeringens planer på en förändrad associationsform för
televerket (jfr proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt).
Tillkomsten av ett programföretag utanför Sveriges Radio innebär vidare
att de ekonomiska relationerna mellan programföretagen och sändarnätet
måste förändras. Den nuvarande modellen med finansiering genom medels-
anvisning från rundradiokontot eller via statsanslag direkt till televerket kan
inte tillämpas när ytterligare ett företag skall utnyttja anläggningarna. Enligt
föredragande statsrådet bör varje programföretag i stället erlägga en hyra som
motsvarar de utnyttjade tjänsterna.
Regeringen beslutade i juli 1991 om direktiv (dir. 1991:66) för en särskild
utredare med uppgift att utarbeta förslag till hur det nya bolaget eller den nya
organisationen skall avskiljas från televerket och vilka grundläggande villkor
som bör gälla för verksamheten.
9.4.2 Utredarens förslag och remissynpunkter
Den särskilda utredaren, direktören Birgitta Böhlin, överlämnade i januari
1992 sitt betänkande (SOU 1992:10) Ett nytt bolag för rundradiosändningar.
I rapporten föreslår utredaren bl.a. att staten bildar ett aktiebolag och att
bolaget bötjar sin verksamhet den 1 juli 1992. Utredarens sammanfattning av
betänkandet återfinns i bilaga 2.
Prop. 1991/92: 140
35
Rapporten har remissbehandlats av utredaren. Samtliga yttranden finns
återgivna i betänkandet. En sammanställning av remissinstansernas syn-
punkter finns i bilaga 3.
9.4.3 Organisationskommitté för boiagsbildningen
För att underlätta en bolagsbildning den 1 juli har regeringen i februari 1992
beslutat om direktiv (dir. 1992:14) för en organisationskommitté med uppgift
att inleda nödvändiga förberedelser inför bildandet av ett nytt statligt aktie-
bolag med huvudmannaskap för rundradionätet. I kommitténs uppdrag finns
ett förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens
förslag i denna fråga.
10 Förslag
10.1 Allmänna förutsättningar
Bestämmelserna om Sveriges Radio-koncemens programverksamhet åter-
finns i flera författningar, främst radiolagen (1966:755). Av betydelse i
sammanhanget är också lagen (1989:41) och förordningen (1989:46) om TV-
avgift samt förordningen (1988:339) med instruktion för radionämnden.
Vidare finns avtal som slutits med staten rörande programverksamhetens
innehåll och organisation. Avtalens löptid har rört sig mellan sex och tolv år.
Avtalen har sammanfattat riksdagsbesluten inför den nya avtalsperioden. Till
detta skall läggas beslut i vissa frågor under avtalsperiodernas gång.
Nuvarande riktlinjer för Sveriges Radio-företagens verksamhet går tillbaka
på beslut i riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU24, rskr. 337) och i
vissa avseenden år 1966 (prop. 1966:136, SU 1966:163). Besluten från år
1978 kompletterades år 1986 (prop. 1985/86:99, KrU21, rskr. 343) samt i
vissa avseenden även år 1989 (prop. 1988/89:18, KrU9, rskr. 97). Slutligen
skall nämnas 1991 års beslut (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370).
I anslutning till prop. 1990/91:149 anförde min företrädare, dåvarande
departementschefen för utbildningsdepartementet, att han ansåg att verksam-
heten under en ny avtalsperiod bör handhas av tre programbolag; ett för TV,
ett för radio och ett för utbildningsprogram. Sveriges Riksradio AB och
Sveriges Lokalradio AB bör föras samman till ett ljudradioföretag. Mina för-
slag utgår också från detta. Jag använder i fortsättningen benämningen
Sveriges Radio AB på detta bolag. Eftersom någon formell koncernbildning
inte längre blir aktuell med mitt förslag kommer jag att använda benämningen
public service-företagen när jag avser programföretagen Sveriges Television,
Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio med tillhörande verksamheter.
Prop. 1991/92:140
36
10.2 Utgångspunkter för och sammanfattning av mina
förslag
I detta inledande avsnitt vill jag mot bakgrund av medieutvecklingen ange
vilket uppdrag public service-företagen bör ha under kommande avtalsperiod.
Jag anger också översiktligt vilka spelregler som bör gälla för dessa företag.
Jag kommer särskilt att behandla rollfördelningen mellan de tre aktörerna
riksdag/regering, styrelser/företagsledningar och programansvariga.
Under de tre första decennierna efter det att reguljära radiosändningar år
1925 inletts av Radiotjänst förfogade public service-företaget över endast en
radiokanal. I mitten av 1950-talet fick vi en andra programkanal i radio, och
vid ungefär samma tidpunkt bötjade försöksvisa TV-sändningar. Därefter har
utvecklingen gått i allt snabbare takt; under 1960-talet utvecklades en tredje
radiokanal och TV-verksamheten konsoliderades. Under slutet av 1960-talet
började en andra TV-kanal byggas ut och under 1970-talet etablerades lokal-
radion. Den avtalsperiod som nu löper mot sitt slut har inneburit stora för-
ändringar. Genom videointroduktionen fick Sveriges Television konkurrens
om tittarnas intresse. Satellittekniken har inneburit att en rad internationella
programkanaler blivit tillgängliga, däribland två som direkt vänder sig till en
svensk publik med reklamfmansierade program och två kanaler som erbjuder
svensktextade betal-TV-tjänster. I dagsläget kan inemot hälften av de svenska
hushållen ta emot sådana program genom att vara anslutna till kabelnät.
Ytterligare några hundra tusen hushåll kan ta emot satellitsändningar efter att
ha skaffat privata paraboler.
Kabelnäten medger även utsändning av lokalt producerade program.
Denna programverksamhet har hittills fått en begränsad omfattning, bl.a. be-
roende på att det först vid det senaste årsskiftet, efter förslag från regeringen i
november 1991, blev möjligt att reklam finansiera verksamheten.
Den nuvarande regeringen har också gett Nordisk Television AB kon-
cession för att starta en reklam finansierad tredje TV-kanal i marknätet
(TV 4). Reguljära sändningar har nyligen inletts och sändningsverksamheten
kommer att byggas ut så att den under avtalsperioden blir rikstäckande.
Programföretaget har gjort åtaganden som innebär att programutbudet blir
relativt ambitiöst och att det produceras på olika håll inom landet
Radioområdet har också förändrats. Närradion har utvecklats så att för-
eningslivet fått en effektiv kanal att nå ut till allmänheten. Inom närradions
ram har också en piratverksamhet med reklamfinansierad radio etablerats.
Jag har för avsikt att senare i år återkomma till regeringen med förslag om
en särskild proposition med regler och villkor för en lokal, reklamfinansierad
radio (privatradio). Sådana sändningar, som redan mött stort intresse, bör
kunna starta i bötjan av nästa år.
Det finns ingenting som tyder på att förändringstakten inom radio- och
TV-området kommer att dämpas. Satellit- och kabelutvecklingen kommer att
fortsätta. Ett fjärde TV-nät står till buds när finansieringsmöjligheter finns.
Förutsättningarna för markdistribution av radio och TV kommer att förändras
Prop. 1991/92:140
37
radikalt - såväl kvantitativt som kvalitativt - när utnyttjandet av frekvens-
utrymmet övergår från analog till digital metod.
Den anförda utvecklingen har gett publiken större valmöjligheter. Den har
också medgett en större mångfald, bl.a. i opinionsbildningen. Konkurrensen
har vitaliserat verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen.
Det är regeringens strävan att underlätta utvecklingen av olika initiativ för
att öka publikens valmöjligheter. Det är emellertid svårt att i dagsläget när-
mare ange hur snabb utvecklingen kommer att bli. Allmänhetens reaktioner,
reklammarknadens utveckling och den internationella teknikutvecklingen kan
inte förutskickas för någon längre period. Eftersom public service-företagens
förutsättningar och statens uppdrag till dessa företag är beroende av den all-
männa medieutvecklingen förordar jag att den kommande avtalsperioden
bör bli kortare än vad avtalstiden hittills har varit. Mitt förslag är att de nya
avtalen sträcker sig över fyra år och startar den 1 januari 1993 för att upphöra
den 31 december 1996.
Jag övergår nu till att behandla uppdraget för public service-företa-
gen.
Jag vill inledningsvis erinra om att dessa företag i huvudsak finansieras
med TV-avgifter. Dessa avgifter kan betraktas som en skatt på innehav av
TV-apparater. Allmänhetens intresse av att betala avgiften är beroende av det
programutbud public service-företagen erbjuder i förhållande till det utbud
som erbjuds på annat sätt Om detta senare utbud är rikt och lättillgängligt kan
man räkna med att allmänhetens benägenhet att betala en avgift för ett ytter-
ligare utbud är begränsad. Om det privata utbudet i stället är begränsat och
ensidigt och reklaminslagen uppfattas som störande eller priset är högt, kan
public service-företagen, under förutsättning att de erbjuder ett mångfasetterat
utbud av hög kvalitet, förvänta sig en större förståelse från allmänheten för
skyldigheten att betala avgift
Som jag tidigare har anfört är det svårt att förutse hur redan etablerade pri-
vata företag kan utvecklas och ännu svårare att sia om utvecklingen för
program tjänster som ännu inte har kommit igång.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till att jag föreslagit en fyraårig
avtalsperiod bör public service-företagen ges ett uppdrag som i huvudsak är
oförändrat i förhållande till det uppdrag som gällt under den senaste avtals-
perioden.
Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om hur public service-företagen
bör förhålla sig till konkurrensen med de privata företagen.
Många företag som finansierar sin verksamhet med reklam eller tittares och
lyssnares direkta betalningsvilja kan - framför allt i ett inledande skede -
tvingas anpassa sitt programutbud till breda programsmaker. Public service-
företagen har inte detta tvång. I stället bör public service-företagen, inom
ramen för sitt uppdrag att tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt
programutbud, eftersträva en hög kvalitet i detta utbud. Jag vill också betona
vikten av att även programbehoven från mindre publikgrupper tillgodoses vid
tidpunkter då de flesta har möjlighet att titta och lyssna.
Prop. 1991/92: 140
38
De frekvensmässiga förutsättningarna för public service-företagen
bör vara i huvudsak oförändrade. Ett public service-utbud med två TV-kana-
ler och fyra radiokanaler är rimligt. Övriga tillgängliga frekvenser bör för-
behållas andra intressenter på radio- och TV-området
Finansieringen av public service-verksamheten bör liksom hittills i
huvudsak ske via TV-avgiftsmedel. TV-avgiftens storlek bör bestämmas av
riksdagen och intäkterna från denna uppbörd bör tillföras rundradiokontot.
Till detta konto förs också intäkter från koncessionsavgifter.
Programföretagen skall inte få finansiera sin verksamhet med reklam. Den
möjlighet till sponsorsfinansiering som Sveriges Television i dag har, bör
utvidgas till att gälla också radioföretaget. Jag föreslår mot bakgrunden av
vunna erfarenheter vissa preciseringar i reglerna för sponsorsverksamheten.
Jag övergår nu till frågan om medelstilldelningens storlek under
avtalsperioden. I förra årets riksdagsbeslut rörande Sveriges Radio-verksam-
heten beslöts att verksamheten för innevarande kalenderår skulle erhålla 150
milj.kr. i reformpåslag. Under den nya avtalsperioden borde enligt vad dåva-
rande departementschefen anförde i propositionen 1990/91:149 verksamheten
tillföras ytterligare 150 milj.kr. under vardera av de inledande tre åren.
Samtidigt angav han som sin uppfattning att koncernen borde åläggas ett
rationaliseringskrav om 200 milj.kr. fördelat på åren 1993 och 1994 med
vardera 100 milj.kr. Slutligen förordades att medelstilldelningen liksom nu
bör vara värdesäkrad med ett index.
Jag förordar att dessa förutsättningar för medelstilldelningen skall gälla för
den nya avtalsperioden och att medlen fördelas mellan programföretagen
enligt den särskilda schablon som jag redovisar i ett kommande avsnitt
Programföretagen tillförsäkras på detta sätt en generös och jämfört med
andra medieföretag säker medelstilldelning. Tillsammans med de övriga för-
slag som jag redovisar bör detta medföra goda planeringsförutsättningar och
en möjlighet att uppfylla högt ställda public service-krav.
Inom ramen för det angivna uppdraget och de givna ekonomiska förut-
sättningarna bör verksamheten skötas effektivt och med ett publicistiskt och
konstnärligt oberoende från olika maktcentra. Det är min strävan att program-
företagen under den kommande avtalsperioden skall vara mer självständiga
och oberoende än i dag.
Först vill jag emellertid behandla ägandet av public service-före-
tagen.
Sveriges Radio-koncernen har i dagsläget tre ägargrupper: folkrörelserna
(60 %), pressen (20 %) och näringslivet (20 %). I ett civilrättsligt avtal
mellan aktieägarna finns regler om hembud. Dessa innebär att de som vill
sälja sin aktiepost skall erbjuda posten till andra aktieägare i samma aktieägar-
grupp. Därmed upprätthålls proportionerna mellan ägargrupperna.
Inom de två ägargrupperna pressen och näringslivet finns tveksamhet till
att vara kvar som ägare. Den huvudsakliga motiveringen för inställningen är
att man anser sig kunna hamna i en jävssituation då man redan uppträder eller
kommer att uppträda som konkurrenter till public service-företagen på radio-
och/eller TV-området. Även representanter för folkrörelsegruppen har av
Prop. 1991/92: 140
39
samma skäl lämnat sin ägarkrets. Den framtida medieutvecklingen torde inne-
bära att ytterligare folkrörelser kommer i denna situation.
Allt talar således för att det stabila ägande som sedan år 1966 har gällt för
Sveriges Radio-koncernen inte längre kan vidmakthållas. Med de hembuds-
regler som gäller skulle i extremfallet en enda aktieägare kunna inneha samt-
liga aktier i den egna ägargruppen.
Mot denna bakgrund ser jag ingen möjlighet att ha kvar nuvarande modell
för ägandet. Den fråga som då uppstår är vilka alternativ som är förenliga
med ett långtgående redaktionellt och konstnärligt oberoende.
I den allmänna debatten har framförts att public service-företagens obero-
ende av statsmakterna skulle säkerställas genom att verksamheten organise-
rades som en stiftelse. Jag har övervägt möjligheten att använda stiftelsefor-
men, men kommit fram till att detta inte för närvarande är en lämplig lösning.
Skälet är framför allt osäkerheten om vad som i framtiden kommer att gälla
för stiftelser. Stiftelseformen är i dag oklar och utnyttjas på olika sätt. För
närvarande bereds ett förslag till lagstiftning om stiftelser, som enligt planerna
skall träda i kraft den 1 januari 1994. Enligt vad jag erfarit kan de kommande
reglerna komma att försvåra för riksdagen att för all framtid över huvud taget
ompröva förutsättningarna för public service-verksamheten, om denna orga-
niseras som en stiftelse.
Jag har också övervägt möjligheten att programföretagen blir statliga aktie-
bolag och kommit fram till att detta under kommande avtalsperiod inte bör
genomföras.
Mot den nu anförda bakgrunden föreslår jag att de tre programföretagen
liksom i dagsläget bör ägas av ett antal utomstående grupper, men att reglerna
kring ägandet bör ändras.
De grupper som bör vara aktuella är i första hand de som nu är ägare, dvs.
folkrörelserna, näringslivet och pressen. En ny, fjärde grupp bör beredas till-
fälle att bli ägare, nämligen en grupp bestående av konstnärliga och veten-
skapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslutningar.
Det bör ankomma på regeringen att i kontakter med nuvarande och till-
tänkta ägare utröna intresset för ett ägaransvar för public service-verksam-
heten.
Genom föreskrifter i bolagsordningarna bör anges att aktier som en ägare
vill avyttra t.ex. om jäv kommer att uppstå, skall hembjudas till staten. Ett
ägande i andra kommersiella radio- och TV-företag bör inte vara förenligt
med ägande av public service-företag.
Som jag tidigare har anfört är det för alla massmedieföretag av fundamen-
tal betydelse att de journalistiskt och konstnärligt verksamma har frihet i för-
hållande till ägarna och ekonomiskt ansvariga så att garantier ges för kritisk
granskning, även mot intressen som ägaren företräder. Särskilt viktigt är detta
givetvis om staten är ekonomisk bidragsgivare och delägare. Ägarmakten och
den ekonomiska makten bör kringgärdas med sådana regler att ett otillbörligt
inflytande inte kan förekomma.
Jag skall i det följande uppehålla mig vid ansvarsfördelningen mellan riks-
dag/regering, styrelser/företagsledningar och programansvariga.
Prop. 1991/92:140
40
Jag anser det vara viktigt att det etableras klarare gränslinjer mellan dessa
aktörer och jag föreslår följande ordning.
- Riksdag/regering bör ange allmänna förutsättningar för public service-
verksamhetens uppdrag, organisation och finansiering. Dessa förutsättningar,
liksom medelstilldelningen, bör anges för hela avtalsperioden. Riktlinjerna
binds i avtal mellan staten och programföretagen. Reglerna för utseende av
styrelserna återkommer jag till.
- Styrelsema/företagsledningama bör inom ramen för aktiebolagslagen,
radiolagen och tilldelade medel se till att de uppdrag som enligt avtalet åvilar
företaget verkställs och att detta sker med god hushållning.
- De programansvariga bör, som i dagsläget, utan inblandning från såväl
riksdag/regering som styrelser/företagsledningar ansvara för de enskilda pro-
grammen. Styrelsen har dock det slutliga ansvaret för att programverksam-
heten står i överensstämmelse med det avtal respektive bolag tecknat med
staten.
Jag övergår nu till frågan om hur styrelserna skall utses.
Styrelserna för moderbolag och programbolag utses i dagsläget på ett
likartat sätt, så att regeringen utser ordförande och sex ledamöter medan
ägarna utser fem ledamöter. Respektive verkställande direktör är självskriven
ledamot. Personalrepresentanterna utser två ledamöter och två suppleanter för
dessa. Varje styrelse består alltså av sammanlagt femton ordinarie ledamöter.
Regeringen har enligt en etablerad sed vänt sig till de större partierna i
riksdagen för nominering av ledamöter. Partierna har låtit sina riksdags-
grupper eller presidier utse ledamöter. De utsedda har , ftast hämtats från
respektive riksdagsgrupp.
I en kommande avtalsperiod bör styrelserna - en för varje programbolag -
vara mindre än i dagsläget. Vatje styrelse bör bestå av nio personer varav tre
är självskrivna: den verkställande direktören och två personalrepresentanter
(för vilka det enligt lag skall finnas två suppleanter). Vidare utser regeringen
fyra ledamöter, inklusive ordföranden. Dessa ledamöter bör hämtas från olika
sektorer av det svenska samhället, ha stor integritet och sammantaget repre-
sentera den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksamheten.
Regeringen bör inför utseendet av ledamöterna samråda med ledarna för
samtliga i riksdagen representerade partier. Återstående två styrelseledamöter
utses av respektive bolagsstämma, dvs. programföretagens ägare.
Jag förutsätter att bolagsstämmorna vid sina val av ledamöter utgår från
samma integritetskriterier m.m. som jag tidigare har anfört bör gälla vid rege-
ringens val av styrelseledamöter.
Den nu föreslagna ordningen för ansvarsfördelning och utseende av leda-
möter bör innebära ett hinder för otillbörlig styming och en garanti för själv-
ständighet i programverksamheten. Förutsättningen att riksdag/regering i
avtal anger sina riktlinjer för avtalsperioden innebär en minskning av risken
för otillbörlig påverkan. Samrådsförfarandet mellan partiledarna vid utseendet
av styrelseledamöter liksom erfarenheten att allmänheten och massmedierna
kommer att visa denna fråga stort intresse bör också minska risken. Ägarnas
Prop. 1991/92:140
41
roll understryker ytterligare den breda förankring och det oberoende som bör
prägla ledningen av public service-företagen.
Den föreslagna ordningen är ett steg på vägen mot större oberoende för
public service-företagen. Inför den avtalsperiod som skall inledas den 1 janu-
ari 1997 bör oberoendet stärkas ytterligare. Mot bakgrund av den lagstiftning
som då gäller för stiftelser bör stiftelseformen kunna prövas på nytt. Även
andra lösningar bör undersökas.
Det är viktigt att allmänheten får möjlighet att följa public service-företa-
gens verksamhet och lämna synpunkter på den. Ett särskilt publikråd bör
därför inrättas. Rådet bör innehålla representanter för olika tittar- och lyssnar-
grupper. Det kan t.ex. röra sig om folkrörelser samt även TV-tittare och
radiolyssnare som utses på personliga meriter. Företrädare för funktions-
hindrade, invandrare samt språkliga och etniska minoriteter bör också beredas
plats. Publikrådet bör ha tillgång till ett från public service-företagen fristå-
ende sekretariat.
Public service-verksamhetens organisation har länge varit föremål
för kontroverser, bland de politiskt ansvariga i riksdagen och inom berörda
företag.
Ursprungligen utgjorde Sveriges Radio ett samlat aktiebolag. När lokal-
radion introducerades samlades denna verksamhet i ett aktiebolag som fick
ställning som dotterbolag. Som en konsekvens av detta blev övriga program-
företag - Sveriges Television, Riksradion och Utbildningsradion - också
dotterbolag under den avtalsperiod som därefter följde. Sveriges Radio AB
blev därvid moderbolag i Sveriges Radio-koncernen.
Relationen mellan dotterbolagen och framför allt relationen mellan moder-
bolaget och dotterbolagen har sedan dess varit oklar och föremål för interna
tvister som negativt har påverkat verksamheten.
Dessa oklarheter och motsättningar har sin bakgrund i att riksdag/regering
vid bestämningen av relationen mellan moderbolag och dotterbolag, med hän-
syn till programbolagens behov av bl.a. programmässig självständighet,
gjorde avsteg från de spelregler som normalt gäller inom en koncern.
Förra årets riksdagsbeslut innebar en förändring i dessa spelregler i så
måtto att moderbolagets betydelse minskade. Enligt vad jag har erfarit har
denna förändring inte resulterat i att motsättningarna och oklarheterna har för-
svunnit. Jag anser därför att en mer radikal förändring är nödvändig och
föreslår att moderbolaget avvecklas och att varje programföretag blir ett
självständigt aktiebolag.
Det finns även andra motiv till ett sådant förslag. Genom sammanslag-
ningen av Lokalradion och Riksradion blir programverksamheten uppdelad
på tre stora programbolag. Verksamheten inom dessa programbolag är därtill
artskild; televisionen, radion och utbildingsverksamheten har utvecklat olika
kulturer. Denna utveckling kan väntas bli ytterligare accentuerad genom den
kommande medieutvecklingen.
En särskild roll för moderbolaget har hittills varit att fördela de av staten
tilldelade medlen mellan programbolagen. Den samlade årliga medelstilldel-
ningen uppgår till drygt 4 miljarder kr.
Prop. 1991/92:140
42
Som jag tidigare har anfört bör förutsättningarna för medelstilldelningen
till public service-verksamheten fastställas vid avtalstidens början och gälla
för hela avtalsperioden. Mot denna bakgrund anser jag inte att ett i övrigt
förutsättningslöst riksdagsbeslut om medelstilldelning till Sveriges Television
om ca 2,6 miljarder kr., till det sammanslagna radioföretaget knappt 1,5 mil-
jarder kr. och till Utbildningsradion i storleksordningen 200 milj.kr. innebär
en risk for detaljstyrning från riksdagens sida.
Den föreslagna organisationen och de former för medelstilldelningen som
föreslås bör ge förbättrade förutsättningar för en effektiv verksamhet och en
god hushållning med tilldelade resurser.
Moderbolaget har i dagsläget ansvar för fördelning och placering av sänd-
ningstid om programföretagen inte själva kan enas i denna fråga. I den nya
organisationen bör man givetvis eftersträva en ordning där dessa frågor löses
i samarbete. Om man emellertid inte kan bli ense bör problemen hänskjutas
till skiljenämnder.
Som jag senare kommer att beröra bör vissa verksamheter, t.ex. avgifts-
inkasseringen, bedrivas under gemensamt ansvar. Därutöver bör givetvis
gemensamma insatser kunna göras på frivillighetens grund.
I följande avsnitt kommer jag också att beröra frågan om lokalhantering
och de förutsättningar som bör gälla för programutsändning och program-
insamling.
Jag övergår nu till att mera i detalj redovisa mina förslag.
10.2.1 Ny avtalsperiod
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Avtalen mellan staten och public service-företagen skall
omfatta perioden 1 januari 1993-31 december 1996.
Bakgrund: Nu gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio-koncer-
nen inleddes den 1 juli 1986. Ursprungligen planerades de som sexåriga
avtal. För att anpassa avtalsperioden till public service-företagens verksam-
hetsår som är lika med kalenderåret är avsikten att avtalsperioden skall för-
längas med sex månader så att de löper ut den 31 december 1992. De närmast
föregående avtalsperioderna har genom successiva förlängningar omfattat
perioderna 1 juli 1967 - 30 juni 1978 (med ett övergångsavtal för 1 juli 1978
-30 juni 1979) respektive 1 juli 1979 - 30 juni 1986, dvs. avtalen har blivit
tolv- respektive sjuåriga.
Min företrädare föreslog i anslutning till proposition 1990/91:149 om
radio- och TV-frågor att en ny avtalsperiod skall omfatta perioden den 1 janu-
ari 1993 - den 31 december 1998 (1990/91:KU39, rskr. 370).
Skälen för mitt förslag: Mot bakgrund av de initiativ regeringen tagit
för reklam finansierade kabelsändningar och en reklamradiolagstiftning bör
den nya avtalsperioden för public service-företagen bli något kortare än vad
som tidigare har beslutats. Det är också enligt min mening lämpligare att den
43
prövning i fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet som
diskuterades i proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor (den s.k.
kontrollstationen inför medelstilldelningen för år 1996) görs i samband med
inledningen av en ny avtalsperiod i stället för mitt under avtalsperioden.
Vid en samlad bedömning har jag funnit att en fyraårig avtalsperiod är en
lämplig avvägning.
Någon särskild prövning av alternativa finansieringsformer för Sveriges
Television bör således inte göras under den förestående avtalsperioden.
10.2.2 Radio och TV i allmänhetens tjänst - public service i
den nya mediesituationen
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Programföretagens public service-uppdrag skall i
huvudsak vara oförändrat.
Skälen för mitt förslag: De grundläggande principerna för public ser-
vice-uppdraget bör enligt min mening ligga fast även under den kommande
avtalsperioden.
Public service-uppdraget brukar på svenska sammanfattas med radio och
TV i allmänhetens tjänst. Public service har sitt ursprung i en i Västeuropa
tidigare praktiserad ordning att låta ett eller flera programföretag få ensamrätt
till sändningarna i respektive land under villkor att man tillhandahåller ett
mångskiftande utbud, speglar olika opinioner och tillfredsställer skilda smak-
riktningar. Det främsta exemplet på public service - och stilbildande vid upp-
byggnaden av de nordiska ländernas radio och TV - var länge Storbritanniens
BBC. Den publicistiska integriteten i förhållande till statsmakterna och olika
maktgrupper var, och är fortfarande, en viktig ingrediens i den brittiska
tappningen av public service-uppdraget
Public service-begreppet måste också ses mot sin historiska bakgrund -
bristen på frekvensutrymme och behovet av statlig styrning för att skapa för-
utsättningar för landstäckande sändningar. Det ansågs av det skälet inte möj-
ligt att medge en fri etablering på samma villkor som gällde för exempelvis
pressen. I stället försökte man från statens sida att garantera en vidsträckt
yttrandefrihet inom ramen för sändningsmonopolet
Genom de tekniska landvinningarna under den senaste tjugoårsperioden
finns inte längre samma knapphet på sändningsutrymme som tidigare. Det
saknas praktiska motiv för att upprätthålla sändningsmonopolet
Även om situationen således ändrats radikalt i Sverige genom att nya
aktörer tillkommit - TV-sändningar via satellit och kabel samt en markdistri-
buerad reklamfinansierad tredje TV-kanal - och kan förutses tillkomma -
t.ex. reklamfinansierade radiostationer - är det enligt min mening för tidigt att
överväga en mera radikal omprövning av det uppdrag som bör åvila public
service-radio och public service-TV under den närmaste fyraårsperioden.
44
Den svenska modellen för public service har som grundstenar radiolagens
krav på opartiskhet och saklighet. Andra viktiga utgångspunkter är den i
avtalen med programbolagen föreskrivna skyldigheten att låta programverk-
samheten i sin helhet präglas av en skälig balans mellan olika åsikter
och intressen. I görligaste mån skall minoritetsintressen av olika slag
tillgodoses. Grundläggande är vidare kraven på geografisk rättvisa (dvs.
att utbudet skall kunna tas emot av hela befolkningen) och en hög kvalitet.
Det finns en inneboende dynamik i public service-begreppet. Lika väl som
gränserna för den kritiska samhällsbevakningen kan skifta i andra mass-
medier - t.ex. inom dagspressen - från en tid till en annan, kan speglingen av
olika kulturyttringar följa varierande utvecklingslinjer. Sak samma gäller
synen på vad som är god kvalitet. Jag återkommer till det sistnämnda längre
fram.
Under alla förhållanden måste den redaktionella integriteten garanteras och
finansieringen av verksamheten ske i former som inte lämnar utrymme för
otillbörlig påverkan. Radionämndsgranskningen är en viktig del av public
service-verksamheten, och gällande principer för medelstilldelning och
finansieringskällor har samma syften.
Public service-begreppet har ibland gett upphov till vissa missförstånd.
Det går tex. enligt min mening inte att ta public service-idén till intäkt för att
programföretaget skall producera allt självt. Variationen som förutsätts i det
samlade programutbudet skall även avse produktionskällorna. Den ekono-
miska grundtrygghet som måste säkras skall avse långsiktiga planeringsför-
utsättningar men får inte utformas så att programföretagen saknar incitament
till en rationell och effektiv resursanvändning. Slutligen bör det framhållas att
ett public service-företag måste eftersträva en maximal öppenhet i verksam-
heten utan att för den skull behöva lämna ut sådan ekonomisk information
och annan information som skulle vara till men för verksamheten i den
rådande konkurrenssituationen.
I ökad utsträckning kommer programföretagen med public service-upp-
drag att få känna av konkurrensen om attraktiva program och därmed om
publiken. Konkurrenssituationen är i och för sig inte helt ny. Det räcker med
att erinra om ”den stimulerande tävlan” som förutsattes i 1966 års beslut om
tvåkanalssystemet. Jag har ett bestämt intryck av att attityden hos ledning och
programansvariga på exempelvis Sveriges Television är positiv till konkur-
rens.
Jag utgår självfallet från att värderingen av hur public service-uppdraget
fullgörs skall ske både i kvantitativa och kvalitativa termer. Det räcker inte
med enkla räckvidds- och uppmärksamhetstal. Lika självklart måste det vara
att gränser kan sättas för hur små lyssnar- och tittargrupper det är rimligt att
söka nå för massmedier som radio och TV.
Prop. 1991/92: 140
45
10.2.3 Public service-verksamhetens omfattning,
sändningsnät m.m.
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Public service-företagens sändningsrätt skall medge
ungefär oförändrad verksamhet.
Sveriges Television skall sålunda sända i två rikstäckande TV-
kanaler inkl, text-TV, varav en kanal även skall ha regional täckning.
Sveriges Radio skall sända i fyra rikstäckande kanaler for ljudradio,
varav en också skall ha lokal (länsvis) täckning.
Sveriges Utbildningsradio skall sända utbildningsprogram i
Sveriges Televisions och Sveriges Radios kanaler.
Med rikstäckning avses att mer än 99,8 % av den fast bosatta
befolkningen i landet skall nås av sändningarna. I likhet med vad som
nu gäller bör sändningarna ske med hög säkerhet. Vidare bör den tek-
niska kvaliteten på sändningarna vara hög.
Det bör ankomma på regeringen att ange villkor för hur eventuell
överkapacitet i sändningsnäten kan disponeras.
Skälen för mitt förslag: En viktig del i utvecklingen av Sveriges
Radio-företagen sedan 1950-talet har varit att sändningstiden har utökats
genom att nya radio- och TV-kanaler successivt har etablerats. Public service-
företagen disponerar nu två rikstäckande TV-kanaler inkl. text-TV, varav en
även medger regional täckning, samt fyra rikstäckande radiokanaler, varav en
också har lokal (länsvis) täckning. Därtill kommer sändningar riktade till
utlandet.
Det totala utbudet av TV och radio i Sverige ökar nu genom tillkomsten av
andra programföretag vid sidan av public service-företagen.
Enligt min bedömning torde de sändningsnät som public service-företagen
i dagsläget disponerar i huvudsak motsvara de behov som kan uppkomma
under den kommande avtalsperioden.
Med den renodling av ansvar och medelstilldelning som jag föreslår i det
följande bör det ankomma på programföretagen att upphandla sändnings-
tjänster m.m. från det statliga bolaget Svensk Rundradio med uppgift att
svara för utsändning och programinsamling. Jag återkommer senare i avsnit-
tet 10.8 till bildandet av detta bolag. Regering och riksdag bör i fortsättningen
rikta de krav som det finns anledning att ställa i fråga om hur många som
skall nås av sändningarna och dess tekniska kvalitet direkt till programföre-
tagen. Tidigare har sådana frågor hanterats i kontakterna mellan staten och
televerkets rundradiosektor.
Att public service-företagen disponerar två TV-kanaler och fyra radiokana-
ler bör betraktas som ett tak när det gäller den totala omfattningen av sänd-
ningsrätten. De sändningar utöver denna nivå som redan förekommer på
några orter - det gäller t.ex. särskilda kommunsändningar i radio - bör dock
inte hindras. Däremot bör public service-företagen inte få ta i anspråk ytter-
ligare delar av exempelvis det s.k. femte FM-nätet (104 - 108 MHz) för nya
46
sändningar. Dessa riktlinjer bör emellertid inte utesluta en viss utbyggnad för
bättre sändningstäckning av befolkningen. I framtiden, om nya sändnings-
standarder etableras, kan det också bli aktuellt att inleda parallellsändningar av
kanaler i analog och digital form.
Det tak för public service-företagens sändningsrätt jag här förordar innebär
att övriga delar av frekvensbandet för ljudradio kan användas för lokal
reklamfinansierad radio. Till den frågan avser jag emellertid att återkomma i
annat sammanhang.
När jag talar om en TV-kanal avser jag en signal som innefattar TV-bild
med tillhörande ljud i mono och stereo. Med en radiokanal menar jag en
signal med ljudinnehåll i stereo. Dessutom bör ett programföretag ha tillgång
till utrymme för tilläggstjänster som text-TV, osynlig programidentifikation
av TV-program, ohörbar programidentifikation av radioprogram, automatise-
rade trafikmeddelanden i radio m.m. i den utsträckning som behövs för
programverksamheten. Enligt vad jag har erfarit sker nu aktuell programiden-
tifikation i radio enligt standarden för Radio Data System (RDS). I detta
sammanhang kan även nämnas att en särskild service för trafikinformation
enligt standarden för Traffic Message Channel (TMC) är under uppbyggnad.
Det kan därutöver finnas en viss överkapacitet i radio- och TV-signalema
som kan disponeras för annan verksamhet. Vid sändningsuppehåll under
nattetid kan resurserna också utnyttjas för andra ändamål. Överkapacitet har
sedan en längre tid utnyttjats för fjärrstyrning av radiosändare samt vissa
tilläggstjänster som mobilsökning, sändning av krypterade TV-program till en
begränsad mottagarkrets etc. utan att det inneburit några nackdelar för public
service-företagens verksamhet.
Eftersom flera intressen kan komma att efterfråga en viss användning av
sändningsnäten bör det ankomma på regeringen att ange principer för hur
eventuell överkapacitet i sändningsnäten skall disponeras. Jag avser att åter-
komma till regeringen med närmare forslag men vill för riksdagens informa-
tion nämna att jag anser det vara viktigt att det vid försäljning av sådana
tjänster sker ett samråd med det eller de programföretag som har tillstånd för
rundradiosändning. Utgångspunkten bör därvid vara att programföretaget
skall ges möjlighet att köpa tjänster och att det först därefter bör bli möjligt för
Svensk Rundradio att erbjuda eventuell resterande kapacitet till andra intres-
senter. Denna prioritering följer av att huvuduppgiften vid utnyttjande av
sändningsnät av detta slag skall vara att möjliggöra rundradiosändningar. Jag
förutsätter att eventuella villkor beträffande programföretagens möjligheter att
vid exempelvis akuta nyhetshändelser utöka sändningarna behandlas när
programföretagen och rundradiobolaget preciserar de avtalsvillkor som skall
gälla för utsändningstjänstema m.m. Sammanfattningsvis bör public service-
företagen ges möjlighet att köpa utsändnings- och tilläggstjänster som ligger
inom ramen för public service-uppdraget medan rundradiobolaget svarar för
försäljning av överkapacitet avsedd for kommersiellt bruk.
En annan användning av signalerna är verksamheten med radiotidningar
vilken utnyttjar sändningstid under natten i det första FM-nätet eller - i något
fall - i TV-nätet. Det sistnämnda sker dock genom en tilläggstjänst så att
Prop. 1991/92: 140
47
ordinarie sändning ej påverkas. Jag avser att föreslå regeringen att Sveriges
Radios sändningsrätt ges en restriktion som innebär att radiotidningsverk-
samheten kan fortsätta i ungefär nuvarande tidsmässiga omfattning. Detta
villkor utgör enligt min bedömning en rimlig avvägning mellan olika intres-
sen. På sikt kommer införandet av digital ljudradio att avsevärt förbättra möj-
ligheterna till radiotidningstjänster och liknande utan att det behöver inkräkta
på sändningstiderna för andra rundradioprogram.
Hur begreppet rikstäckning definieras är av stor betydelse eftersom margi-
nalkostnaderna för att nå de sista andelarna av befolkningen är mycket höga.
Samtidigt är det förhållandet att sändningarna skall vara tillgängliga för hela
folket en del i public service-begreppet. Enligt min mening bör med rikstäck-
ning menas att minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen i landet skall
nås av sändningarna.
Sändningsnäten för radiokanalerna når idag ut till praktiskt taget 100 % av
den fast bosatta befolkningen. TV-kanalema når ca 99,8 % av befolkningen.
Till följd av att TV-kanalema till större delen sänds på olika frekvensband (de
s.k. VHF- respektive UHF-områdena) skiljer sig täckningen något för de
båda kanalerna. Att vi för närvarande har uppnått rikstäckning vad avser
public service-företagens sändningar bör emellertid, som jag nämnt i det
föregående, inte utesluta att det, i likhet med vad som nu förekommer, även i
fortsättningen sker en viss utbyggnad.
I likhet med vad som nu gäller bör sändningarna ske med hög säkerhet,
dvs. det bör finnas viss reservkapacitet t.ex. när det gäller förbindelser,
sändare och elkraft så att sändningsavbrott blir så korta som möjligt. Vidare
bör den tekniska kvaliteten på sändningarna vara hög. Givetvis kan det senare
kravet endast avse den del av sändningskedjan över vilket programföretaget
och rundradiobolaget har ett inflytande. Den mottagningskvalitet som radio-
lyssnaren eller TV-tittaren får påverkas givetvis också av kvaliteten hos mot-
tagningsutrustning, antennsystem och kabel-TV-näl
Det bör ankomma på regeringen att i avtal med programföretagen ange de
närmare villkoren för vad som skall innefattas i sändningstäckning, drifts-
säkerhet, teknisk kvalitet m.m. Utgångspunkten är därvid att kraven i princip
skall motsvara vad som för närvarande gäller för televerkets verksamhet med
utsändning av Sveriges Radio-företagens kanaler.
I likhet med vad som gäller i avtalet mellan staten och Nordisk Television
bör Sveriges Television kunna ges möjlighet att använda satellitdistribution
för att nå mindre delar av befolkningen. Jag tänker i första hand på sådana
hushåll som i dag inte nås från marksändare. Om Sveriges Television senare
under avtalsperioden överväger en sådan lösning bör det ankomma på rege-
ringen att i avtal reglera de närmare villkoren.
Prop. 1991/92:140
48
10.2.4 Finansiering
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Public service-företagen skall finansieras med medel
som anvisas från rundradiokontot.
Public service-företagen skall inte tillåtas sända betalda annonser.
Public service-företagens sidoaktiviteter till sändningsverksamheten
skall vara självbärande.
Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i Sveriges
Televisions och Sveriges Radios sändningar. Nuvarande villkor för
Sveriges Television när det gäller hur sponsorsmeddelanden får utfor-
mas skall i vissa avseenden preciseras.
Skälen till mitt förslag: Den mångfald vi är på väg att nå på radio- och
TV-området kräver att de programföretag som är på väg att byggas upp också
ges förutsättningar att finansiera sin verksamhet Public service-företagen bör
som nu finansieras i huvudsak med TV-avgifter. Privat radio- och TV-verk-
samhet får reklam finansieras eller etablera egna arrangemang för att ta betalt
av abonnenter (betal-TV-system). Närradion bygger i huvudsak på ideella
insatser från föreningslivet.
Det är viktigt att denna rollfördelning på finansieringsområdet kan vid-
makthållas.
Jag avser att senare återkomma med förslag till hur privata radiostationer
kan etableras genom att möjligheterna till reklamfinansiering öppnas. Jag
bygger därmed vidare på den grund som lades i och med 1991 års riksdags-
beslut om att etablera en reklamfinansierad TV-kanal. För att åstadkomma en
så stor breddning av radioverksamheten som möjligt är det inte lämpligt att
samtidigt tillåta reklamfinansiering av program i Sveriges Radios kanaler.
Utländska erfarenheter tyder på att finansiering med reklam påverkar
programpolitiken i särskilt hög grad i en situation då flera inhemska TV-före-
tag tävlar om inkomsterna från den nationella reklammarknaden. I de länder
där man har en sådan situation leder konkurrensen mellan olika programföre-
tag till att programmen anpassas till en minsta gemensam nämnare för publik-
smaken.
Genom att vara garanterade en viss på förhand känd tillförsel av medel har
public service-företagen en fördel framför privat radio och TV. Public
service-företagen är därmed inte beroende av att maximera antalet tittare och
lyssnare för att generera intäkter. I gengäld får de företag som ges dessa
förmåner svara mot vissa krav som inte kan ställas på de privata aktörerna.
De första månadernas erfarenheter för TV 4 tyder på att omfattningen av
den svenska reklammarknaden, åtminstone i rådande konjunkturläge, är
relativt begränsad. Förutsättningarna att på kort sikt reklamfinansiera
ytterligare en TV-kanal med ett ambitiöst programutbud ter sig därför i
dagsläget alltför begränsade.
De skäl som tidigare har anförts mot reklam i public service-företagen är
således alltjämt aktuella och jag avser inte att föreslå några förändringar.
49
4 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 140
När det gäller Sveriges Utbildningsradio är det naturligt att i princip låta
samma regler gälla som för de andra public service-företagen, eftersom
utbildningsradioprogrammen sänds integrerade i radio- och TV-kanalema.
Förutsättningarna för sidoaktiviteter till sändningsverksamheten för public
service-företagen bör heller inte förändras, dvs. sådana verksamheter skall
täcka sina egna kostnader. Jag avser exempelvis försäljning av kassetter av
program från den allmänna programverksamheten, handel med visnings-
rättigheter, förlagsverksamhet, försäljning av fonogram etc.
För Utbildningsradion gäller dock särskilda villkor i fråga om sponsring
samt andra finansieringskällor till vilka jag återkommer.
10.2.4.1 Förhållandet till rundradiokontot
I likhet med vad som gäller idag skall public service-företagen finansieras
med medel som anvisas från rundradiokontot. För att ge bästa möjliga plane-
ringsförutsättningar kommer jag att ange en ekonomisk ram för varje
programföretag, som avser hela avtalsperioden. Beloppen kommer liksom
hittills att värdesäkras genom en koppling till ett särskilt index.
Rundradiokontots kostnader styrs således av nivån på dessa ramar och av
indexutvecklingen.
Rundradiokontots intäkter utgörs av TV-avgiftsmedel. Därutöver tillförs
en koncessionsavgift från Nordisk Television samt inbetalningar från Svensk
Rundradio avseende hittills direktavskrivna investeringar. Nivån på public
service-företagens intäkter påverkas således inte direkt av inbetalda TV-avgif-
ter eller influtna koncessionsavgifter.
I likhet med vad som hittills har gällt bör riksdagen varje år få ta ställning
till ett förslag om vilken nivå som behövs på TV-avgiften för att rundradio-
kontot skall balansera intäkter och kostnader.
10.2.4.2 Sponsring i Sveriges Television
Sedan sommaren 1991 har Sveriges Television haft möjlighet att träffa upp-
görelser med sponsorer för att kunna sända program från vissa stora evene-
mang som annars skulle vara svåra att erbjuda publiken. Enligt min mening är
det viktigt att publiken blir upplyst om att ett program är sponsrat. Inter-
nationella regler om att sponsring skall redovisas finns i Europarådskonven-
tionen om gränsöverskridande TV och EG:s direktiv om TV utan gränser.
Bestämmelser om att sponsrade program skall tillkännages finns i radiolagen
samt i avtalet mellan staten och Sveriges Television.
Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Television får meddelanden om
sponsorskap lämnas såväl före som efter ett sponsrat program. Meddelanden
får också lämnas en gång i pauser i sportprogram där det förekommer längre
pauser, eller i pauser i program som avser föreställningar eller evenemang
med pauser för publiken. Sådana meddelanden skall vara korta och ske
genom stillbild. Vid angivandet får sponsorns logotyp användas. Musik som
är typisk för eller annars knuten till sponsorn får inte användas. Programmet
får inte vara sponsrat av någon vars huvudsakliga verksamhet gäller tillverk-
Prop. 1991/92:140
50
ning eller försäljning av tobaksvaror, alkoholdrycker eller receptbelagda läke-
medel. Vidare får programmet inte huvudsakligen avse nyheter eller
nyhetskommentarer eller huvudsakligen vända sig till barn under 12 år.
Reglerna uppfyller de minimikrav som anges i EG-direktivet och konven-
tionen. På några punkter innebär reglerna för Sveriges Television fler preci-
seringar.
Enligt min mening är erfarenheterna nu sådana att vissa justeringar bör
göras av hur sponsorsmeddelanden får utformas så att dessa far en mindre
framträdande utformning. Det är enligt min mening olämpligt om sponsors-
meddelanden löper risken att förväxlas med sedvanliga reklaminslag i
reklamfinansierad TV. Då utgångspunkten är att public service-verksamhet
inte skall finansieras med reklam bör sponsorsvillkoren inte inbjuda till detta.
Bl.a. kan - utan att användningen förbjuds - det sätt logotyper används på
behöva ses över. Det bör ankomma på regeringen att närmare ange riktlin-
jerna för detta. En sådan justering bör göras i anslutning till att ett nytt avtal
sluts mellan staten och Sveriges Television.
10.2.4.3 Sponsring i Sveriges Radio
Mot bakgrund av de uttalanden som kulturutskottet och konstitutionsutskottet
(1990/91:KU39, s. 52 f.) gjort om att det finns skäl att närmare överväga
frågan om huruvida i vissa fall sponsring bör tillåtas av program i det ljud-
radioföretag som skall bildas, innebär mitt förslag att det nya radioföretaget,
Sveriges Radio, bör ges en rätt att träffa uppgörelser om sponsring i fråga om
program på i huvudsak samma villkor som gäller för Sveriges Television.
Jag vill i detta sammanhang även erinra om att radiolagen innehåller gene-
rella bestämmelser om sponsring (6 § andra stycket andra meningen).
De villkor som direkt är knutna till TV-mediets förutsättningar bör för
Sveriges Radios vidkommande få en delvis annan utformning. När det gäller
hur meddelandet om sponsorskapet bör få vara utformat utgår jag från att det
bör vara kort. Det bör redovisas neutralt utan beledsagande musik.
Det bör ankomma på regeringen att ange de närmare riktlinjerna för detta.
Jag har även övervägt om Utbildningsradion borde ges motsvarande möj-
ligheter till uppgörelser med sponsorer. Den särskilda inriktningen på verk-
samheten får enligt min mening som konsekvens att Utbildningsradions
program inte lämpar sig för sponsring i den mening som här avses.
10.3 Programverksamheten
10.3.1 Programverksamhetens oberoende garanteras
Min bedömning: Regering och riksdag skall ange endast allmänna
riktlinjer i fråga om public service-företagens programverksamhet.
Prop. 1991/92:140
51
Skälen för min bedömning: Den särskilda roll som public service-
företagen har när det bl.a. gäller att granska det allmännas verksamhet, gör att
dessa företag bör ha en stor frihet för sitt agerande. Regering och riksdag bör
inte styra programverksamheten.
För de finansiellt betingade bindningarna redogörs i ett annat samman-
hang. Här skall bara erinras om att anslagsgivningen inte innehåller någon
detaljstyrning. Fleråriga planeringsförutsättningar eftersträvas med ett stort
manöverutrymme för programföretagen.
Härutöver skall ramarna för verksamheten anges av regering och riksdag
och sammanfattas i avtalen med företagen. Programföretagen skall i huvud-
sak ha fri bestämmanderätt i organisationen av verksamheten. Det innebär i
realiteten en långt gående frihet för programföretagen att bestämma om
programverksamhetens innehåll, sändningstidens längd och placering,
distriktsindelning, programsättningsprinciper och produktionssamman-
sättning. Härigenom bör det vara möjligt att anpassa verksamheten till olika
situationer och att hushålla med resurserna på bästa sätt
Det ankommer på radionämnden att övervaka att programföretagen utövar
sin rätt i fråga om rundradiosändningar i enlighet med radiolag och avtal.
Från olika håll framförs ibland att staten för att prioritera vissa sorters
program bör ange detaljerade krav uttryckta i exempelvis viss typ av
programverksamhet, antal timmar sändningstid, ekonomiska belopp eller
procentuella relationer mellan olika programtyper. Enligt min mening skulle
sådana krav vara till skada för den samlade verksamheten inom ett public
service-företag. Metoden lämpar sig inte som generellt styrinstrument efter-
som den praktiska ledningsfunktionen för public service-företagen i ett sådant
fall skulle komma att föras upp på regerings- och riksdagsnivå. Jag menar att
samma kritik är giltig även om sådana krav skulle ställas endast på ett mindre
antal områden. För att formulera ett mycket preciserat krav som dessutom
skall gälla för en hel avtalsperiod krävs vidare en mycket god kännedom om
de praktiska förutsättningarna inom respektive organisation. Ett grovt tillyxat
krav kan visa sig vara omöjligt att uppfylla, alternativt komma att ligga på en
så låg nivå att det inte får någon styrande effekt. I stället bör det vara styrel-
sernas och företagsledningarnas sak att utifrån de allmänna och de mer speci-
ficerade riktlinjerna som anges i avtalen och i förhållande till övrigt utbud på
radio- och TV-områdena bestämma den närmare inriktningen av program-
verksamheten.
Jag ser således ingen anledning att frångå den principiella inställning som
har lagts fast i föregående propositioner och utskottsuttalanden från riksdagen
och som innebär att staten endast bör ange allmänna riktlinjer i fråga om
public service-företagens programverksamhet.
Jag återkommer till några viktiga områden där jag anser att det finns grund
för att staten bör ange mer detaljerade riktlinjer.
På två områden föreslår jag undantag från principen om endast allmänna
riktlinjer. Det gäller dels program om och för funktionshindrade, dels
program på invandrar- och minoritetsspråk. I dessa fall bör de tre program-
bolagen få fördela ansvar för vissa insatser sig emellan. För att omfördel-
Prop. 1991/92: 140
52
ningar i praktiken skall vara möjliga anger jag som allmän förutsättning att de
totala ekonomiska insatserna på respektive område, angivna i fast prisläge, i
princip bör ligga minst på nuvarande nivå. Jag förutsätter att programföre-
tagen kommer att nå en rationell arbetsfördelning inom dessa områden.
Eventuella meningsskiljaktigheter får förutsättas lösas på sätt som program-
företagen finner vara lämpligt. Om denna delegering av ansvaret inte skulle
visa sig fungera väl avser jag att återkomma till regeringen med närmare för-
slag.
I detta sammanhang förutsätter jag att Sveriges Radio, Sveriges Television
och Utbildningsradion vid fördelning av sändningstid utgår från att anspråk
på sändningstid skall stå i samklang med respektive företags uppdrag och till-
gängliga ekonomiska resurser. De enskilda programmens eller programse-
riemas art och målgruppsinriktning bör också ligga till grund för sändnings-
tidsfördelningen. Långsiktig fördelning av sändningsutrymme bör eftersträ-
vas. Jag återkommer i ett senare avsnitt till formerna för hur eventuella tvister
om sändningstidsfördelning kan lösas.
10.3.2 Allmänna riktlinjer för programverksamheten
Mitt förslag: Public service-företagen skall erbjuda ett mångsidigt
programutbud som kännetecknas av hög kvalitet.
Programföretagen skall ta hänsyn till respektive mediums särskilda
genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning
samt tiden för sändning av programmen.
I övrigt bör nuvarande riktlinjer behållas i princip oförändrade, dvs.
• programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och
mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och in-
tressen hos landets befolkning;
även mindre gruppers intressen skall i görligaste mån tillgodoses;
• programutbudet skall som helhet präglas av folkbildnings-
ambitioner;
• programutbudet skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald
av olika åsikter och meningsinriktningar och så att hänsyn tas till olika
förutsättningar hos befolkningen; samt
• ett mångsidigt utbud av program på svenska språket skall till-
handahållas och svenska artister och yerk av svenska upphovsmän
skall förekomma i betydande omfattning.
Bakgrund: Sveriges Television konstaterar att avtalet med staten har
fungerat på ett tillfredsställande sätt under innevarande avtalsperiod. Vissa
mindre justeringar i avtalsbestämmelserna föreslås. Begreppet god under-
hållning bör utgå eftersom det innebär att radionämnden i vissa fall åläggs att
spela rollen som smakdomare, vilket Sveriges Television finner vara prin-
cipiellt betänkligt
Prop. 1991/92: 140
53
Sveriges Lokalradio och Sveriges Riksradio förordar i sin gemensamma Prop. 1991/92: 140
skrivelse att uppgifterna för det nya radiobolaget bör vara mindre detaljerade
än vad som for närvarande gäller. Radiobolaget bör ges stor frihet att utveckla
sin särart och finna vägar att engagera publiken. Vidare föreslås vissa mindre
justeringar som hänger samman med samgåendet för de två bolagen. En tyd-
ligare markering bör göras av uppgiften att stimulera samhälls- och kultur-
debatten medan ansvaret för svenska språket och svenska upphovsmän bör
anges i samma sammanhang som ansvaret för de språkliga minoriteterna och
samverkan med kulturlivet
Såväl Sveriges Television som Riksradion och Lokalradion föreslår att
avtal bör träffas mellan programföretagen om fördelningen av ansvaret gen-
temot olika minoritetsgrupper.
Radionämnden erinrar om att nämnden är ytterst restriktiv i sin praxis när
det gäller att falla eller kritisera program eller programinslag med stöd av
bestämmelsen om god underhållning. Enligt nämndens mening bör sådana
frågor som tagits upp mot bakgrund av den aktuella bestämmelsen lika gärna
kunna hanteras enligt den avtalsbestämmelse som hittills tagit sikte på mediets
centrala ställning.
Radionämnden anser att den sistnämnda bestämmelsen bör omformuleras
så att den i stället tar sikte på mediets genomslagskraft. I anslutning till detta
tillägger radionämnden att bestämmelsen om mediets genomslagskraft också
bör gälla sådana frågor om bl.a. jämställdhet och rasism som förutsattes vid
1991 års ändring av den s.k. demokratibestämmelsen.
Skälen för mitt förslag: De riktlinjer som bör gälla för Sveriges
Radio-företagen under nästa avtalsperiod överensstämmer i huvudsak med
vad som nu gäller och bestämmelserna i nu gällande avtal bör med några
mindre förändringar återfinnas i avtalen för nästa period. Avsikten med en
förändring är att ytterligare betona kvalitetskraven.
Programutbudet från public service-företagen bör i fortsättningen vara lika
mångsidigt som för närvarande. Det innebär bl.a. att programutbudet, liksom
nu, bör vara omväxlande och ta hänsyn till skiftande behov, intressen och
förutsättningar som finns i befolkningen, varvid även mindre gruppers intres-
sen bör tillgodoses. Det bör finnas utrymme för en mångfald av olika åsikter
och meningsriktningar och för ett mångsidigt utbud av program på svenska
språket och med svenska artister och svenska upphovsmän.
För att public service-företagen skall uppfylla uppdragets ambitioner om
mångsidighet och kvalitet behöver det, i likhet med vad som nu gäller, sändas
program av många olika slag, tex. aktualitetsprogram, barnprogram, musik-
program, underhållningsserier och program i populärvetenskap. Den del av
uppdraget som tar fasta på opartiskhet och saklighet har givetvis särskild
betydelse för exempelvis nyhetsprogram, kommenterande program och
debattprogram.
Med ett mångsidigt utbud avser jag bl.a. detsamma som tidigare uttrycktes
med att programmen bör ge kunskaper och upplevelser samt förmedla erfa-
renheter och erbjuda god underhållning. Ett mångsidigt programutbud får
som konsekvens att vissa program kommer att uppskattas av en stor andel av
54
befolkningen, medan andra program intresserar färre. Jag vill i detta sam- Prop. 1991/92: 140
manhang betona vikten av att även programbehoven från mindre publik-
grupper kan tillgodoses vid tidpunkter då de flesta har möjlighet att titta och
lyssna.
10.3.2.1 Hög kvalitet
Jag anser att kvalitetsaspekten bör uppmärksammas ytterligare. Kravet på
kvalitet är naturligtvis inte något nytt utan har genomsyrat även tidigare avtal.
Genom att nu betona att hela programutbudet bör ha hög kvalitet, vill jag
emellertid markera att public service-företagen inte får göra avkall på kvali-
teten i den konkurrenssituation som är att vänta. Eftersom hög kvalitet ofta -
om än inte alltid - är kostsamt, kan det i vissa lägen vara frestande att hellre
satsa på kvantitet om man samtidigt kan registrera en stor publik. Enligt min
mening är minskad kvantitet och bibehållen hög kvalitet att föredra framför
oförändrad kvantitet och minskad kvalitet. Annorlunda uttryckt måste ambi-
tionen vara att på olika områden erbjuda ett förstklassigt men för den skull
inte nödvändigtvis exklusivt programutbud.
Tillkomsten av detta övergripande kvalitetsvillkor gör att underordnade
bestämningar om kvalitet som hittills ingått i riktlinjerna kan tas bort
Det är självfallet inte möjligt att i allmänna termer ange vad som känne-
tecknar ett program av hög kvalitet. Bedömningen av kvalitet bör exempelvis
göras mot bakgrund av de olika programtypernas förutsättningar. Jag utgår
emellertid från att det kommer att föras en löpande diskussion inom program-
företagen om kvalitetsfrågorna inom olika genrer. Lika väsentlig är tittarnas
och lyssnarnas bedömning av programverksamheten.
Jag vill dock betona att vad jag nu har sagt om programkvalitet inte tar
sikte på att radionämnden skall göra renodlade smak- eller moralbedöm-
ningar. Radionämndens granskning av programmen med utgångspunkt från
kravet på hög kvalitet bör därför inte avse enskilda program eller delar av ett
programutbud. Det bör liksom hittills vara möjligt för nämnden att på eget
initiativ övervaka att ett programföretags utbud i sin helhet uppfyller kravet på
hög kvalitet.
I uppdraget ingår liksom tidigare även att särskild hänsyn skall tas till
språkliga och etniska minoriteter samt till olika grupper av funktionshindrade.
Därmed kan public service-företagen även tillgodose sådana ämnen och tittar-
grupper som inte andra, kommersiella programföretag tar sig an.
I jämförelse med de villkor som gäller-för reklamfinansierade program-
företag innebär dessa riktlinjer sammantagna att omfattande krav ställs på
public service-företagen. Jag anser emellertid som jag tidigare har nämnt att
det är naturligt att ställa höga krav på de företag som ges ett public service-
uppdrag och en säkrad finansiering.
10.3.2.2 Demokratibestämmelsen
Den år 1991 ändrade demokratibestämmelsen i radiolagen innebär att
programverksamheten som helhet skall präglas av det demokratiska stats-
55
skickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den
enskilda människans frihet och värdighet (jämför prop. 1990/91:149, s. 135
ff.). De något ändrade formuleringarna hade till syfte att undanröja viss
oenighet mellan radionämnden och Sveriges Television om dels vilket för-
hållningssätt programföretaget bör inta till sportevenemang där det fanns del-
tagare som framträtt i Sydafrika, dels i vilken utsträckning formuleringarna
innebär en skyldighet att aktivt främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
Några tolkningsproblem med anledning av den nya lydelsen har inte kommit
till min kännedom.
Enligt min mening bör de grundläggande föreskrifterna i radiolagen om
programverksamhetens utformning inte ändras.
10.3.2.3 Mediets särskilda genomslagskraft m.m.
Bestämmelsen om mediets centrala ställning bör, i enlighet med den ändrade
lydelsen i radiolagen, omformuleras till att gälla mediets särskilda genom-
slagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för
sändning av programmen.
Bestämmelser om att sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt
finns i radiolagen. Jag kommer att förorda avtalsbestämmelser med innebörd
att programbolagen även i fortsättningen skall beakta programverksamhetens
betydelse för den fria åsiktsbildningen och att utrymme skall ges åt en mång-
fald av olika åsikter och meningsyttringar.
10.3.2.4 Program om och för funktionshindrade
I skrivelser från statens handikappråd och olika handikapporganisationer ut-
trycks önskemål om att det inför en ny avtalsperiod ställs tydliga krav på
handikappanpassning i verksamheten.
Handikapprådet anser att anpassning av program och teknik för hörsel-
skadade, döva, synskadade, psykiskt utvecklingsstörda är en naturligt inte-
grerad del i public service-uppdraget
Rådet redovisar att kontakter med Sveriges Radio-koncernen under nu
gällande avtalsperiod har förekommit i form av överläggningar och hearings.
Moderbolaget har beretts tillfälle att yttra sig över handikapprådets skrivelse
och anför att nu gällande ordning bör vara ändamålsenlig även under nästa
avtalsperiod.
I nuvarande avtal mellan staten och programföretagen finns klart angivet
att det i public service-uppdraget ligger en särskild skyldighet att ta hänsyn till
handikappade. I avtalet mellan staten och moderbolaget föreskrivs vidare att
moderbolaget får fördela ansvaret mellan programföretagen så att insatserna
inom koncernen samordnas. Därvid bör beaktas att koncernen som helhet har
att ta särskild hänsyn till olika grupper av handikappade.
Sveriges Radio-koncemens plan för handikappverksamhet anger att verk-
samheten i första hand skall omfatta åtgärder som underlättar för handikappa-
de att ta del av de ordinarie programmen. I dessa bör också handikappades
Prop. 1991/92:140
56
förhållanden uppmärksammas. Motiv finns även för att producera program
för speciella målgrupper.
I anslagsframställningen redovisas bl.a. att Sveriges Television har en om-
fattande text-TV-verksamhet med bl.a. textning av 11 timmar svenska pro-
gram per vecka inkl, direkttextning av Rapport, vilket är en ökning med fyra
timmar jämfört med år 1989. Inom gruppen av döva utnyttjar 70 % kon-
tinuerligt programtextningen. Ett veckonyhetsprogram sänds på teckenspråk.
95 % av den primära målgruppen ser regelbundet programmen. En ny teknik
prövas för att ge synskadade möjlighet att följa utländska program genom att
textningen görs tillgänglig som syntetiskt tal. Utbildningsradion producerar
program för och om funktionshindrade. Lokalradiostationerna sänder en stor
andel servicemeddelanden som riktar sig till funktionshindrade. Riksradion
ombesörjer att en förkortad version av programtidningen Röster i Radio/TV
ges ut på punktskrift.
Moderbolaget föreslår i enlighet med de riktlinjer inför den nya avtals-
perioden som angavs i proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor att
det i fortsättningen bör ankomma på programbolagen att självständigt ansvara
för samordning av program för och om handikappade. Ett direkt samarbete
mellan programbolagen bör etableras. Utgångspunkten bör som hittills vara
att insatser på dessa områden skall fördelas och avtalsbindas mellan bolagen.
Som har framgått av vad jag nyss har redovisat ställs krav på public ser-
vice-företagen av olika art från funktionshindrade. Sammanfattningsvis går
anspråken ut på att programmen i större utsträckning än nu skall göras till-
gängliga för personer med funktionshinder. Vidare önskar man program om
funktionshindrades förhållanden.
Under nu gällande och närmast föregående avtalsperiod har det skett en
glädjande ökning av insatser för att göra program i radio- och TV-kanalema
mer tillgängliga för funktionshindrade. Det finns anledning att förvänta sig att
den tekniska utvecklingen i framtiden kommer att ge ännu bättre förutsätt-
ningar för att förbättra tillgängligheten. Jag tänker då närmast på vad digital
sändningsteknik kan möjliggöra i form av nya tjänster vid sidan av ordinarie
programutsändning. Jag utgår från att programbolagen uppmärksamt följer
utvecklingen på detta område.
Med hänvisning till vad jag tidigare anfört om riktlinjer för programverk-
samheten bör staten inte rikta detaljerade krav i fråga om programinnehållet
till programföretagen. De krav som bör riktas mot programföretagen om att ta
särskild hänsyn till olika grupper av funktionshindrade bör därför i huvudsak
överensstämma med de nuvarande riktlinjerna. Jag förutsätter att program-
företagen i avtal sig emellan kommer att fördela ansvar för olika slags insat-
ser. Genom en sådan frivillig samordning kan de skilda förutsättningarna för
radio och TV tas till vara på bästa sätt. Därvid bör gälla att de totala resurserna
för detta ändamål minst bör vara oförändrade i jämförelse med vad som gäller
under verksamhetsåret 1992. Betydelsen av att public service-företagens
programutbud görs tillgängligt för funktionshindrade motiverar att de årliga
anslagsframställningarna även bör innehålla en redovisning av respektive
programbolags ekonomiska insatser på detta område. Utformningen av dessa
Prop. 1991/92:140
57
villkor är enligt min mening tillräckligt tydlig för att syftet med kraven skall
framgå.
Jag anser det vara angeläget att programföretagen och företrädare för
funktionshindrade i det nya publikrådet ges ett forum för återkommande dis-
kussioner om hur programverksamheten fungerar.
10.3.2.5 Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk
I de gällande avtalen mellan staten och programföretagen ingår bl.a. villkor
om att bolagen bör ta särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter.
Vidare sägs att programmen skall utformas så att de genom kvalitet, tillgäng-
lighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och
intressen hos landets befolkning. Moderbolaget fördelar insatserna mellan
programföretagen.
Inför den kommande avtalsperioden föreslår moderbolaget att det bör
ankomma på programbolagen att självständigt ansvara för samordning av
program på invandrar- och minoritetsspråk.
Svenska Samemas Riksförbund har i en skrivelse lämnat förslag om hur
det samiska språket och kulturen skall kunna stärkas i radio och TV.
Public service-företagen har ett stort ansvar när det gäller att spegla vårt allt
mer mångkulturella samhälle. Utöver service på invandrar- och minoritets-
språk måste satsningar göras som kan öka förståelsen mellan olika befolk-
ningsgrupper och för att undanröja grogrunden för främlingsfientlighet
Jag anser mig kunna konstatera att den service på invandrar- och minori-
tetsspråk som för närvarande lämnas av public service-bolagen är av bety-
dande omfattning. Inför nästa avtalsperiod bör gälla att de totala resurserna
för detta ändamål minst bör vara oförändrade i jämförelse med vad som gäller
under verksamhetsåret 1992.
Sett i ett längre tidsperspektiv förändras genom invandring och utvandring
storleksförhållandet mellan invandrarnas språkgrupper. Det bör betonas att
programföretagens språkval kan behöva förändras över tiden.
Jag vill i detta sammanhang - i likhet med vad som skett i tidigare uttalan-
den från regering och riksdag - även understryka att det finns särskilda skäl
som motiverar programservice på samiska i större utsträckning än vad som
motiveras av samemas antal. Jag avser att senare återkomma till regeringen i
fråga om de förslag som aktualiserats av Svenska Samemas Riksförbund.
Utöver vad jag nu har anfört torde de åtgärder jag tänker på emellertid inte
komma att få någon ytterligare betydelse för public service-företagens upp-
drag under nästa avtalsperiod.
Av de språkliga minoriteterna intar även den finskspråkiga gruppen en
särställning. Dess rätt till programservice i public service-företagens sänd-
ningar måste anses ha en delvis annan karaktär än övriga grupper med hänsyn
till såväl de historiska banden mellan Sverige och Finland som den finsk-
språkiga gruppens storlek.
Under innevarande avtalsperiod har ett samordningsansvar åvilat moder-
bolaget i fråga om invandrar- och minoritetsspråk. Jag utgår från att de tre
Prop. 1991/92: 140
58
programföretagen löser det framtida samarbetet genom överenskommelser
mellan sig. Genom en sådan frivillig samordning kan de skilda förutsättning-
arna för radio och TV tas tillvara på bästa sätt Det är angeläget att respektive
programföretags ekonomiska insatser på detta område redovisas i samband
med de årliga anslagsframställningarna.
Jag anser det vara angeläget att programföretagen och exempelvis företrä-
dare för invandrar- och minoritetsspråkgrupper i det nya publikrådet ges ett
forum för återkommande diskussioner om hur programverksamheten funge-
rar.
10.3.2.6 Folkbildning, kultur, svenska språket respektive
myndighetsinformation
Vissa programfrågor har behandlats relativt utförligt i samband med de
senaste avtalsrevisionema. Jag avser inte att nu ta upp dem på nytt. De prin-
ciper som tidigare formulerats i fråga om folkbildningsansvaret, programföre-
tagens samspel med kulturlivet, språkvårdsfrågor samt myndighetsinforma-
tion bör ligga fast (jämför prop. 1975:13, s. 82 f„ 1977/78:91, s. 195 f.,
200 ff. och 1985/86:99, s. 34 ff., 48 f.). Utöver detta vill jag endast beröra
några mindre punkter av teknisk karaktär.
När det gäller filmen har Sveriges Television i en särskild överenskom-
melse som är knuten till 1982 års filmavtal, och förlängningen av detsamma
till utgången av år 1992, förbundit sig att dels erlägga ett visst årligt belopp
för användning enligt bestämmelserna i filmavtalet, dels satsa ett visst årligt
belopp på förvärv av visningsrätt till svenska långfilmer samt på samproduk-
tion av svenska långfilmer.
Jag avser att i ett senare sammanhang redovisa mina förslag om en ny
ordning för stöd till svensk filmproduktion. Jag utgår i detta sammanhang
från att Sveriges Television även i fortsättningen bör kunna göra åtaganden
till stöd för svensk filmproduktion.
Jag konstaterar även att programföretagen, utöver sin roll som förmedlare
av andras kulturaktiviteter etc., också de facto tillhör de mer betydelsefulla av
landets kulturinstitutioner. Exempelvis är Sveriges Television sedan flera år
en av de största beställarna och producenterna av långfilmer i landet. Riks-
radions roll i fråga om musik, framförallt konstmusik, är också värdefull.
Nuvarande avtal mellan staten och moderbolaget innehåller en föreskrift
om att åtgärder för språkvård skall samordnas inom koncernen. Den struktur-
förändring som jag föreslår bör inte medföra att språkvårdens ställning inom
public service-företagen försvagas. Varje programföretag bör därför ha ett
eget ansvar för språkvård.
Den sammanslagning av Riksradion och Lokalradion som jag föreslår får
även till följd att skyldigheten för det nya ljudradioprogramföretaget att sända
meddelanden som är av vikt för allmänheten bör avse både statliga och kom-
munala myndigheter. I sak innebär inte detta någon förändring i förhållande
till de uppgifter som hittills har åvilat de båda bolagen var för sig.
Prop. 1991/92: 140
59
Föreskrifter med anledning av vad jag här har anfört bör ingå i de avtal
som skall slutas inför nästa avtalsperiod.
10.3.2.7 Frilansmedverkan och fri produktion.
Enligt nuvarande avtal skall moderbolaget verka för att omfattningen av
frilansmedverkan håller en hög och jämn nivå i programproduktionen. Inför
nu gällande avtalsperiod angavs att moderbolaget bör pröva att främja pro-
duktionsutläggning av TV-program genom att kvotera medelstilldelningen till
Sveriges Television. Därvid angavs att omfattningen av produktionssam-
arbetet med producenter utanför Sveriges Television skall ligga på minst den
nivå som gällde för budgetåret 1982/83, dvs. runt 45 milj.kr. i 1984/85 års
penningvärde.
I anslagsframställningarna från moderbolaget och Sveriges Television
redovisas kostnader för utläggningar och samproduktioner m.m.
Motsvarande belopp för Sveriges Television uppgår för år 1991 till ca 57
milj.kr. i 1984/85 års prisläge, vilket således överstiger den nivå som angavs
inför den pågående avtalsperioden.
Jag anser att det för nästa avtalsperiod är viktigt med en hög och jämn nivå
av utomstående medverkan i programföretagens produktion. Med den cen-
trala ställning som public service-företagen har på produktionsmarknaden är
det angeläget att man stimulerar uppbyggnaden av den fria produktionsverk-
samhet som nu har etablerats. Utläggningar förutsätter givetvis att kostna-
derna inte får bli högre än vad som är möjligt att uppnå med egen produktion.
I enlighet med vad jag anfört om tydlig fördelning av ansvar för verksam-
heten bör det ankomma på styrelser och företagsledningar att vidta sådana
åtgärder att syftet med villkoret uppfylls. Något uttryckligt kvoteringsvillkor
för exempelvis Sveriges Television bör därmed inte längre vara nödvändigt.
Utöver vad jag har anfört beträffande public service-företagen övergår jag
nu till vilka särskilda riktlinjer som bör gälla för vart och ett av programföre-
tagen.
10.3.3 Särskilda riktlinjer för Sveriges Television
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Sveriges Television skall även i fortsättningen ha en
separat nyhetsredaktion för varje kanal samt en för text-TV-verksam-
heten. Regionala nyhetssändningar av'minst nuvarande omfattning
skall finnas i hela landet.
Bakgrund: Det nuvarande sättet att organisera nyhetsredaktionerna går
tillbaka på 1966 års riksdagsbeslut om att inrätta en andra TV-kanal och de
uttalanden som därvid gjordes om att det från opinionsbildningens synpunkt
var önskvärt med en långt gående spridning av nyhetsurval, analyser och
kommentarer. Visst samarbete förutsattes fmnas mellan nyhetsredaktionerna i
radio och TV i form av en centralredaktion. En övergripande tanke med hela
60
tvåkanalsreformen var de möjligheter till ett system med stimulerande tävlan
mellan kanalerna som därvid öppnades.
1978 års riksdagsbeslut innebar att Sveriges Television bör ha två från
varandra fristående nyhetsredaktioner. Det tidigare kravet om vissa gemen-
samma funktioner avseende telegramredigering och telegramläsning upphäv-
des. Några forändringar på denna punkt gjordes inte vid 1986 års beslut
Sveriges Television utreder för närvarande som ett led i arbetet med att
kvalitativt förstärka sin nyhetsverksamhet och samtidigt uppnå rationalise-
ringar, vilka fördelar kan uppnås genom en sammanslagning av nyhetsredak-
tionerna.
Dessa överväganden sker bl.a. mot bakgrund av att Nordisk Television
nyligen inlett sändningar av TV 4-kanalen över marknätet och även har i upp-
drag att sända nyhetsprogram. Avtalet mellan staten och Nordisk Television
stadgar bl.a. att företagets nyhetssändningar efter en uppbyggnadsperiod om
två år skall omfatta minst tio timmar per vecka.
Skälen for mitt forslag: Nyhetsförmedlingen är enligt min mening en
av Sveriges Televisions centrala uppgifter. I likhet med vad föredraganden
anförde i anslutning till proposition 1977/78:91 om radions och televisionens
fortsatta verksamhet m.m. (s. 189 f.) anser jag att frågan om hur nyhets-
verksamheten skall utformas och organiseras är värd stor uppmärksamhet.
Det är enligt mitt förmenande önskvärt med en spridning i nyhetsurval,
analyser och kommentarer i radio och TV. En ökad mångfald inom nyhets-
området innebär också att möjligheterna att utnyttja yttrandefriheten förbätt-
ras.
Det ökade nyhetsutbud som tillkomsten av den marksända TV 4-kanalen
innebär är än så länge inte tillgängligt för alla invånare i landet. Det dröjer
ytterligare en tid innan den pågående sändningsutbyggnaden har nått fram till
rikstäckning. Enligt avtalet medges en successiv ökning innan verksamheten
har kommit upp till de nivåer inom olika områden som har angivits. De
nyhetssändningar som finns tillgängliga i olika satellit- och kabel-TV-spridda
kanaler kommer däremot inte att bli tillgängliga för samtliga hushåll, ens på
några års sikt.
Mot denna bakgrund anser jag inte att Sveriges Televisions nyhetsuppdrag
nu bör reduceras genom att gällande riktlinjer upphävs på denna punkt. Jag
har i och för sig förståelse för Sveriges Televisions planer på området efter-
som vissa rationaliseringsvinster otvivelaktigt skulle vara möjliga att hämta in
utan att exempelvis antalet nyhetssändningar därför skulle behöva minska.
Jag anser emellertid att man bör vara vaksam på den nya konkurrenssitua-
tionen så att den inte på kort sikt leder till en minskad mångfald även om
utvecklingen på längre sikt kan göra det möjligt för fler aktörer att vara verk-
samma.
Således bör riktlinjerna för Sveriges Television även för den nu aktuella
avtalsperioden innehålla ett villkor om att de båda kanalerna skall ha separata
nyhetsredaktioner. I konsekvens med detta bör även text-TV-sändningarnas
nyhetsvärdering vara självständig i förhållande till andra nyhetsredaktioners
överväganden inom public service-företagen.
Prop. 1991/92:140
61
Eftersom jag framförallt tänker på redaktionerna i deras funktion vad gäller
nyhetsurval, analyser och kommentarer, innebär vad jag nu har sagt att det
ändå bör vara möjligt med ett samarbete mellan de två kanalernas nyhets-
redaktioner. Det kan exempelvis röra sig om gemensamt utnyttjande av
utrikeskorrespondenter, samutnyttjande av personal för att i ett sammanhang
utföra uppdrag för olika nyhetsredaktioner etc. Vad jag har sagt bör heller inte
innebära några hinder för en ansvarsuppdelning i fråga om fördjupningar
inom vissa områden. Det torde vara en självklarhet att redaktionerna för att
kunna hävda sig i konkurrensen måste ha en allsidig och djup bevakning av
såväl nationella som internationella frågor.
Riktlinjerna bör även omfatta ett krav om att regionala nyhetssändningar av
minst nuvarande omfattning skall finnas i hela landet. Vad jag i övrigt för-
ordar om programföretagens uppgifter innebär att beslut om distriktsindel-
ning, programsättning och sändningstider bör ankomma på Sveriges
Television.
10.3.3.1 EG-krav m.m.
Både Europarådskonventionen om TV över gränserna och EG:s direktiv om
TV utan gränser har betydelse för den svenska public service-verksamheten.
Genom EES-avtalet har Sverige och andra EFTA-länder förbundit sig att
anpassa sin lagstiftning till EG-direktiv och att redovisa de åtgärder som vid-
tagits till kommissionen senast den 1 januari 1993. Europarådskonventionen,
som Sverige skrivit under men ännu inte ratificerat, kommer att kunna reglera
förhållandet till andra europeiska stater än dem som ingår i EG eller EFTA.
Arbetet med konventionen och direktivet har pågått under större delen av
1980-talet EG:s medlemsländer har samtidigt varit engagerade i Europarådets
konventionsarbete vilket har inneburit att konventionen och direktivet har lik-
artad uppbyggnad och i stort sett samma innehåll.
Konventionsarbetet inom Europarådet startade främst för att skapa ett
regelverk för gränsöverskridande TV-sändningar i Europa och undvika oklar-
heter i ansvarsfrågor.
Direktivet tar fasta på TV:s betydelse för att främja integrationssträvandena
inom EG. Programverksamheten i sig bedöms också som en potential för
ekonomisk tillväxt. Mot denna bakgrund vill man stärka både den europeiska
programproduktionen och dess relativa andel av det samlade utbudet hos
europeiska TV-programföretag.
Både konventionen och direktivet reglerar TV-sändningar som är avsedda
för allmänheten. Flertalet regler är av minimikaraktär. Ett land får alltså driva
en mer ambitiös linje i fråga om de sändningar som landet ansvarar för.
Jag avser att i annat sammanhang ta upp frågan om anpassning av den
svenska lagstiftningen till EG-direktivet samt frågan om hur Sverige skall
uppfylla sin rapporteringsskyldighet när det gäller de satellitsändningar som
Sverige ansvarar för. Här begränsar jag mig till frågan om konsekvenserna
för Sveriges Television.
Prop. 1991/92:140
62
De regler som har betydelse för Sveriges Televisions programutbud är
enligt min bedömning i första hand bestämmelserna om andelen europeiska
program. Dessa innebär att vaije programföretag skall sända minst 50 %
europeiska program, sedan nyheter, sport, tävlingar, reklam och text-TV räk-
nats bort. Medlemsländerna skall rapportera programstatistik för varje
programbolag separat och, i den mån en kanal inte uppnått föreskrivna ande-
lar, redovisa skälen för detta och vilka åtgärder som planeras.
Vidare innehåller direktivet en bestämmelse om att medlemsländerna på
lämpligt sätt skall se till att programbolagen, där så är möjligt, reserverar
10 % av sändningstiden eller 10 % av programbolagets budget för euro-
peiska program av fristående producenter, undantaget de programkategorier
som refererats under regeln om europeiska program.
Både direktivet och konventionen innehåller bestämmelser om sponsring.
Ett programbolags redaktionella integritet måste säkras vid sponsring, dvs.
det måste framgå om ett program är sponsrat och sponsorns identitet måste
redovisas. Program får inte sponsras av företag som framställer eller säljer
tobak eller receptbelagd medicin. Nyheter och aktualitetsprogram får inte
sponsras.
Likaså har direktivet och konventionen regler om rätt till genmäle och
be riktigande.
Direktivet föreskriver slutligen att EG-kommissionen skall erhålla en
rapport från varje anslutet land som redovisar vilka åtgärder som vidtagits för
att införliva direktivets regelverk i den nationella lagstiftningen. Vartannat år
skall en statistisk redovisning ske av hur bestämmelserna om europeisk
produktion uppfyllts.
Enligt min bedömning uppgår andelen europeiska program i Sveriges
Televisions utbud redan idag till ca 80 %. Med andra ord behöver inte några
särskilda kvotregler eller liknande övervägas. Nuvarande villkor i avtalet
mellan staten och Sveriges Television, om att ett mångsidigt utbud på svenska
språket skall tillhandahållas och att svenska artister och verk av svenska
upphovsmän i betydande omfattning skall förekomma, är tillräckliga.
Uppgifter om andelen sändningstimmar europeisk frilansproduktion i
Sveriges Televisions utbud framgår inte direkt ur tillgänglig sändnings-
statistik. De riktlinjer om en hög och jämn nivå av utomstående medverkan
som jag tidigare har redovisat torde emellertid vara tillräckliga för att uppfylla
denna bestämmelse.
Sponsringsreglema och nu gällande ordning i fråga om genmäle och
beriktigande uppfyller de grundkrav som anges i direktiv och konvention om
att det måste framgå om ett program är sponsrat samt att det skall vara möjligt
att få ett beriktigande infört om ett programföretag har sänt en felaktig
uppgift
Prop. 1991/92:140
63
10.3.4 Särskilda riktlinjer för Sveriges Radio
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Sveriges Radio skall bedriva lokal sändningsverk
samhet av minst samma omfattning som för närvarande.
Bakgrund: Inför 1991 års riksdagsbeslut gjorde kulturutskottet
(1990/91:KU39, s. 59 f.) ett särskilt uttalade om den framtida ljudradio-
verksamheten. Utskottet ansåg bl.a. att det är nödvändigt att Sveriges Radio
bibehåller sin nuvarande stora frihet i fråga om programsättning m.m. När det
gäller lokalradioverksamhetens självständighet m.m. anförde utskottet vidare
att det är av synnerlig vikt att verksamheten, liksom nu är fallet, i framtiden
kan genomföras under stor frihet och självständighet Det fjärde FM-nätet bör
även fortsättningsvis förbehållas lokalradioverksamheten. Den sammanslagna
ljudradioverksamheten bör åläggas såväl uppdraget att svara för nationell
programproduktion och sändning som uppdraget att svara för lokal program-
produktion och sändning. Det lokala uppdraget förutsätter, enligt utskottets
mening, en lokal redaktionell beslutanderätt och självständighet beträffande
det lokala programutbudet. Lokalradioverksamheten bör ha minst den om-
fattning som motsvarar verksamheten inom dagens 25 lokalradiodistrikt.
Konstitutionsutskottet anslöt sig till vad kulturutskottet uttalat om ljud-
radioverksamheten under nästa avtalsperiod.
Skälen för mitt förslag: Jag instämmer med de båda utskottens
bedömning av värdet med lokalradioverksamheten. Tillkomsten av det fjärde
FM-nätet som möjliggjorde att Lokalradion kunde disponera en egen kanal
har varit av stor betydelse för den regionala och lokala utvecklingen.
I övrigt kan den lokala och regionala mediesituationen sägas kännetecknas
av att närradioverksamheten på många håll är av stor omfattning, dock med
en begränsad roll. Lokala, reklamfinansierade radiosändningar beräknas
visserligen kunna inleda sina sändningar nästa år men kommer inledningsvis
att vara av begränsad omfattning. Dagstidningar har mött ökande problem. På
vissa orter har svårigheterna fått nedläggningar som följd.
Mot denna bakgrund är det alltjämt viktigt att det sammanslagna radioföre-
taget fortsätter med sin public service-verksamhet. Utöver vad jag har före-
slagit i föregående avsnitt vill jag tillägga att Sveriges Radios uppdrag även
bör innefatta ett krav om lokal sändningsverksamhet av minst samma omfatt-
ning som för närvarande utförs.
Däremot anser jag inte att jag bör föreslå regeringen att ange hur Sveriges
Radio bör gå tillväga för att uppfylla detta villkor. I likhet med utskotten anser
jag att public service-företagen bör behålla sin nuvarande stora frihet i fråga
om distriktsindelning, programsättning, sändningstider m.m.
Tillsammans med vad jag tidigare har anfört under avsnittet 10.2.3 Public
service-verksamhetens omfattning, sändningsnät m.m., bör detta enligt min
mening täcka in syftet med de önskemål om såväl ett nationellt som ett lokalt
uppdrag, som utskotten har givit regeringen till känna.
64
10.3.5 Särskilda riktlinjer for Sveriges Utbildningsradio
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Sveriges Utbildningsradios uppdrag skall i princip vara
oförändrat.
Programföretaget skall producera utbildningsprogram i första hand
för sändning via marksändare.
Verksamheten skall inriktas på de fyra utbildningsområdena för-
skola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.
Utbildningsradion skall tillse att användarna får möjlighet att
framföra synpunkter och önskemål på verksamheten.
Bakgrund: Utbildningsradion pekar i sin skrivelse på vissa punkter där
förändringar bör ske inför en ny avtalsperiod, men synes i stort förorda en
fortsatt verksamhet av ungefär samma utformning som gäller för närvarande.
Utbildningsradion förordar att den, i stället för moderbolaget, bör ta ställ-
ning till på vilket sätt samverkan med användarna skall ske. Även under en ny
avtalsperiod bör kompletterande finansiering med allmänna medel kunna ges
för särskilda insatser. Utbildningsradion tar även upp frågan om att få tillgång
till sändningstider.
Vidare föreslås att formuleringen av Utbildningsradions roll får en något
förändrad utformning: Programverksamheten skall främst inriktas på att för-
stärka, bredda och komplettera de utbildningsinsatser som görs inom ovan
nämnda utbildningsområden och inom det fria folkbildningsarbetet
Skälen för mitt förslag: Jag ansluter mig i huvudsak till vad mina
företrädare har uttalat i fråga om Utbildningsradions verksamhet. Program-
verksamheten bör därmed främst inriktas på att förstärka, bredda och kom-
plettera de utbildningsinsatser som görs inom de nämnda fyra utbildnings-
områdena och inom det fria folkbildningsarbetet. Inom samtliga utbild-
ningsområden bör stöd och stimulans ges till grupper med olika funktions-
hinder och till etniska och språkliga minoriteter samt övriga i utbildnings-
sammanhang eftersatta grupper. I likhet med nu bör barnprogram och
program av allmänt folkbildande karaktär också produceras. I verksamheten
ingår även produktion av tryckt material.
Utbildningsradion bör sända radio- och TV-program i rikssändningar samt
i regionala och lokala sändningar. Utbildningsradion bör också sända text-
TV. När det gäller frågor om fördelning av sändningstid hänvisar jag till vad
jag anför i avsnitten 10.3.1 Programverksamhetens oberoende garanteras och
10.5.2 Public service-företagens struktur.
Det förhållandet att Utbildningsradions programproduktion görs med in-
riktning på i första hand sändning via marksändare utesluter givetvis inte att
program från Utbildningsradion förmedlas på andra sätt, t.ex. genom kassett-
distribution. Mina förslag om nytt huvudmannaskap för rundradionätet och
köp av utsändningstjänster m.m. kommer att underlätta kostnadsjämförelser
mellan olika distributionsformer.
65
5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 140
Eftersom verksamheten skall inriktas på utbildning i samarbete med
utbildningsmyndigheter och utbildningsanordnare bör det i likhet med vad
som nu gäller finnas möjligheter för användarna att framföra synpunkter och
önskemål på Utbildningsradions verksamhet. Liksom nu bör detta inflytande
ske mot bakgrund av Utbildningsradions publicistiskt oberoende ställning.
Finansieringen genom medelstilldelning från rundradiokontot bör i likhet
med vad som nu gäller kunna kombineras med att staten även ställer särskilda
medel till Utbildningsradions förfogande för programverksamhet i samband
med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal. Det bemyndigande
riksdagen gav regeringen i samband med beslut om tilläggsbudget II (prop.
1987/88:125 bil. 5, KrU 23, rskr. 287) bör i fortsättningen, i konsekvens
med mina övriga förslag, avse Utbildningsradion i stället för som nu Sveriges
Radio AB (moderbolaget).
Utbildningsradions förlagsverksamhet bör bedrivas enligt företagseko-
nomiska principer. Liksom nu skall det vara möjligt att ta emot produktions-
stöd av allmänna medel så att angelägna förlagsprodukter kan produceras för
små målgrupper.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.
10.4 Ägarskap och företagsform
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges
Utbildningsradio skall vara självständiga aktiebolag. Pressen, närings-
livet, folkrörelserna, konstnärliga och vetenskapliga akademier och
oberoende kulturella sammanslutningar skall erbjudas bli ägare till
bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå
som ägare skall aktierna erbjudas staten.
Regeringen skall vidta åtgärder för att underlätta övergången från
nuvarande koncernbildning till tre självständiga public service-företag.
Bakgrund: Av aktierna i Sveriges Radio AB (moderbolaget) innehas
60 % av folkrörelserna, 20 % av pressen och 20 % av näringslivet. Under
avtalsperioden har vissa ägarförändringar skett, dock utan att de nyss nämnda
relationerna förändrats. Antalet aktieägare har därmed minskat.
Såväl Sveriges Radio-företagen som dess föregångare har varit aktiebolag.
En annan associationsform som ibland aktualiseras är stiftelseformen.
Aktiebolagsformen regleras i aktiebolagslagen. Rörelseverksamhet bedrivs
normalt i aktiebolag. Bestämmelserna innebär en tydlig fördelning av ansvar
och befogenheter mellan ägare, styrelse och verkställande direktör samt en
klar procedur för tillsättande av ledningen.
Stiftelseformen är inte lika entydig som aktiebolagsformen. Ett stort antal
varianter av olika stiftelsebildningar förekommer. I jämförelse med aktiebolag
saknas någon normal ägarroll i en stiftelse. En allmän lagstiftning med
grundläggande regler om vad som konstituerar en stiftelse, om stiftelsers för-
valtning och organisation samt om bokföring, redovisning och andra civil-
66
rättsliga frågor saknas för närvarande. Det pågår ett beredningsarbete inom
regeringskansliet med förslag till lagstiftning på stiftelseområdet. De nya
bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1994.
Skälen för mitt förslag: Ett stort antal av de hittillsvarande ägarna till
Sveriges Radio-koncemen har aviserat att de vill frånträda sina aktier inför en
ny avtalsperiod. Detta gäller främst ägare inom näringslivs- och press-
grupperna. Ett motiv som anges är risken för jävssituationer. Flera har redan
engagerat sig i - eller avser att gå in i - olika medieprojekt i konkurrens med
public service-verksamheten.
Den övervägande delen av ägarna inom folkrörelsegruppen har dock
deklarerat att de önskar kvarstå som ägare. Eftersom många folkrörelser i
framtiden kommer att intressera sig för annan radio- och TV-verksamhet får
man emellertid anta att det kommer att ske avhopp även från denna ägar-
grupp. De nuvarande hembudsreglema innebär i extremfallet att en aktieägare
skulle kunna inneha samtliga aktier i den egna ägargruppen. Teoretiskt sett
skulle en enda ägare i folkrörelsegruppen kunna uppnå aktiemajoritet i
Sveriges Radio-koncemen.
Mot denna bakgrund förutsätter jag att aktier som utbjuds till försäljning i
stället bör kunna hembjudas till staten. Jag avser att i kontakter med nuva-
rande och blivande ägare utröna möjligheterna av att det i bolagsordningarna
införs en föreskrift om hembud till staten.
Med tanke på de risker som skulle uppstå om en public service-ägare till
följd av andra intressen i radio- och TV-verksamheter får dubbla lojaliteter
bör det enligt min mening vara naturligt att ägaren i ett sådant fall lämnar
bolagen och enligt vad jag nyss sagt hembjuder sina aktier i public service-
företagen till staten.
För att bibehålla en spridd och balanserad ägarkrets bör enligt min
bedömning en ny aktieägargrupp beredas tillfälle att bli ägare till public ser-
vice-företagen. Jag avser då en grupp bestående av konstnärliga och veten-
skapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslutningar. Jag har för
avsikt att föreslå regeringen att ta kontakt med exempelvis Kungl.
Musikaliska Akademien, Kungl. Akademien för de fria konsterna - Konst-
akademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och
Antikvitets Akademien, Svenska PEN-klubben, Konstnärliga och Litterära
Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) m.fl. Dessa grupper representerar
en viktig del av svenskt samhällsliv som hittills inte varit representerad i
public service-sammanhang.
Aktierna i de tre public service-företagen bör inför inledningen av nästa
avtalsperiod fördelas så att pressen har 20 %, näringslivet 20 %, folkrörel-
serna 40 % och den nya ägargruppen 20 %. Principen om relationerna mellan
de olika ägargruppernas aktieinnehav modifieras dock om några av ägarna
lämnar sitt aktieinnehav och staten genom hembud tar över innehavet. För att
bereda plats för den nya aktieägargruppen förutsätts ägarna inom folkrörelse-
gruppen få sitt aktieinnehav reducerat med en tredjedel i förhållande till nu-
läget. Var och en av övriga nuvarande ägare som önskar kvarstå bör i princip
erbjudas en lika stor andel i aktieinnehavet i vart och ett av de tre företagen
Prop. 1991/92:140
67
som man i dag har i Sveriges Radio-koncemen. Jag utgår därvid från de ägar-
förhållanden som råder den dag när regeringens förslag blir offentliga i och
med att propositionen lämnas till riksdagen.
Övergången från nuvarande koncernbildning till en situation där ägarna
bör erhålla aktier i tre fristående public service-företag bör ske i anslutning till
förestående årsskifte så att de nya ägarförhållandena kan börja gälla när
avtalsperioden inleds. För att underlätta denna process bör de nuvarande
ägarna i anslutning till denna tidpunkt överlåta samtliga aktier i moderbolaget
till staten. Därvid ges ägarna möjlighet att antingen få betalt för sina aktier
med det nominella värdet eller att få nya aktier i vart och ett av de tre public
service-företagen.
Jag förutsätter att extra bolagsstämmor i programbolagen kommer att
hållas i anslutning till kommande avtalsperiods början.
Förutsättningarna för en förändring av ägarsituationen följer av vad som
stadgats i avtal och bolagsordning.
Enligt 15 § avtalet mellan regeringen och moderbolaget skall moderbolaget
omedelbart träda i likvidation om avtalet upphör. Sedan likvidationen avslu-
tats, dvs. skulderna betalats, skall tillgångarna minus inbetalat aktiekapital
och vad som enligt bolagsordningen (16 §) skall tillkomma ägarna som
utdelning, tillfalla staten. Om moderbolaget upplöses skall således tillgång-
arna tillfalla staten.
Staten har i juni 1991 sagt upp avtalen, vilket var i överensstämmelse med
villkoren i avtalen. Om staten skulle underlåta att teckna något nytt avtal med
public service-företagen kommer dessa att träda i likvidation den 1 juli 1992.
Vad jag tidigare har anfört om ny ägargrupp, hembudsregler etc. bör enligt
min mening kunna åstadkommas utan att något likvidationsförfarande först
behöver tillgripas.
När det gäller tillsynen av public service-företagen bör nuvarande ordning
med auktoriserade revisorer bibehållas. Mot bakgrund av vad som nu gäller i
fråga om den revision av förvaltningskaraktär som dessutom sker, förutsätts
även fortsättningsvis regeringen utse en revisor och de fyra ägargrupperna
beredas tillfälle att utse var sin revisor.
Som jag tidigare nämnt bör public service-verksamheten även i fortsätt-
ningen drivas i aktiebolagsform. Det förhållandet att public service-företagen
årligen omsätter mer än fyra miljarder kr. motiverar att kraven på ekonomisk
redovisning, tydlig ansvarsfördelning m.m. bör vara höga, vilket automatiskt
följer med aktiebolagsformen.
I debatten inför den nya avtalsperioden har stiftelseformen förts fram som
ett alternativ. Enligt min bedömning skulle stiftelseformen vare sig för verk-
samheten i de nuvarande programföretagen eller för en tänkt instans mellan å
ena sidan riksdag och regering och å andra sidan programföretagen vara
lämplig i nuvarande läge då osäkerhet råder om hur kommande lagstiftning
om stiftelser skall utformas. Att nu låsa förutsättningarna för public service-
verksamheten utan att veta på vilka villkor som förändringar i framtiden kan
företas vore inte lämpligt Enligt vad jag har erfarit kan de planerade reglerna,
som jag tidigare har nämnt, komma att försvåra för riksdagen att för all fram-
Prop. 1991/92:140
68
tid över huvud taget påverka förutsättningarna för public service-verksam-
heten om denna organiseras som en stiftelse.
Enligt min mening är det viktigare att fokusera de förutsättningar som
torde vara mer betydelsefulla för public service-företagens uppdrag, nämligen
innehållet i lagar och avtal samt ekonomiska ramar och styrelsemas samman-
sättning och arbete.
Inför den avtalsperiod som inleds den 1 januari 1997 bör dock förutsätt-
ningarna för att driva verksamhet i stiftelseform ha klarlagts. Olika möjlig-
heter att ytterligare stärka public service-verksamhetens oberoende bör prövas
inför denna period. Jag utgår från att en stiftelsebildning vid den tidpunkten
skulle kunna vara ett alternativ bland flera andra lösningar.
En grundläggande förutsättning för public service-företagens verksamhet
är som tidigare nämnts att den skall bedrivas självständigt från publicistisk
synpunkt i förhållande till statsmakterna och andra maktgrupper i samhället.
Av denna anledning bör staten ålägga sig de restriktioner jag tidigare redo-
gjort för. Sammanfattningsvis kan de uttryckas på följande sätt.
Förutsättningarna i fråga om public service-företagens organisation och
programverksamhet skall av regering och riksdag anges inför varje avtals-
period. Dessa riktlinjer överförs till avtalsform och avtal sluts mellan staten
och vart och ett av programföretagen. Därtill kommer även de grundläggande
förutsättningar som anges i lag och bolagsordningar. Inför avtalsperioden ges
också public service-företagen besked om vilka ekonomiska resurser som kan
disponeras i värdesäkrade termer. Radionämnden ansvarar för övervakningen
av att avtalen följs. Regeringen utser en del av styrelserna för programföre-
tagen enligt de särskilda regler som jag redan berört och närmare återkommer
till i följande avsnitt. Staten skall därutöver inte påverka public service-före-
tagens verksamhet.
Enligt min mening åstadkoms på detta vis tydliga spelregler för relationer-
na mellan staten och public service-företagen. Vad jag nu har anfört innebär
heller inte några nyheter i sak i jämförelse med nuvarande ordning.
10.4.1 Programföretagens styrelser
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Styrelserna i programföretagen skall vardera bestå av
nio ledamöter. För samtliga skall gälla att regeringen utser ordföranden
och tre ledamöter. Vidare utser ägarna på respektive bolagsstämma två
ledamöter. Den verkställande direktören är självskriven ledamot
Hittillsvarande gränsdragning mellan å ena sidan ledning och å andra
sidan löpande förvaltning inom programbolagen skall upprätthållas
även i fortsättningen. Det innebär att det ankommer på styrelserna i de
olika företagen att leda verksamheten medan de verkställande direk-
törerna skall svara för den löpande förvaltningen.
69
Bakgrund: I propositionen 1990/91:149 om radio- och TV-frågor redo-
visade min företrädare hur ett ökat personsamband mellan programbolagens
och moderbolagets styrelser skulle kunna uppnås. Varje styrelse skulle bestå
av sammanlagt femton personer, varav regeringen utser ordföranden och sex
ledamöter. Ägarna utser fem ledamöter. Respektive verkställande direktör är
självskriven. Därtill kommer två ledamöter jämte suppleanter som personalen
har rätt att utse. Denna ordning trädde i kraft i och med de bolagsstämmor
som hölls i juni 1991.
Skälen för mitt förslag: Styrelserna i programbolagen har det slutliga
ansvaret för bolagens programverksamhet, bl.a. för att den står i överens-
stämmelse med det avtal som tecknas med staten. I likhet med vad som tidi-
gare har anförts inför nu gällande avtalsperiod, bör det vara styrelserna som
fastställer mål och långsiktiga planer samt beslutar om grundläggande priori-
teringar, t.ex. beträffande avvägningen mellan olika programtyper. Till upp-
gifterna på det administrativa/ekonomiska området hör att besluta om respek-
tive företags anslagsframställning, budget, planering samt viktigare utnäm-
ningar. Styrelserna skall emellertid inte ingripa i det löpande programarbetet
på redaktionsnivå.
Styrelsernas storlek bör bli något mindre än nu så att bättre förutsättningar
ges för ett effektivt styrelsearbete.
Styrelserna bör således bestå av ordförande och åtta ledamöter, av vilka
den verkställande direktören och två personalrepresentanter är självskrivna.
Styrelserna bör inte innehålla några andra suppleanter än de två lagstadgade
suppleanterna för personalrepresentanterna. Ingen person bör samtidigt sitta i
flera av dessa styrelser.
Regeringen bör i varje programbolag utse ordförande och tre övriga leda-
möter. En sådan ordning för utseende av styrelsernas ledamöter bör uppnås
genom föreskrifter i bolagsordningarna.
Vid valet av personer till public service-företagens styrelser är det enligt
min mening viktigt att ta hänsyn till personlig kompetens och integritet. En
annan viktig aspekt är att det i styrelserna bör ingå personer med kunskaper
och erfarenheter från olika sektorer av det svenska samhället och samman-
taget representera den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksam-
heten. Regeringen bör inför utseende av ledamöterna samråda med ledama
för samtliga i riksdagen representerade partier.
Återstående två styrelseledamöter utses på respektive bolagsstämma. Det
är min förhoppning att ägama vid sina vaj av ledamöter utgår från samma
integritetskriterier m.m. som jag tidigare har anfört bör gälla vid regeringens
val av styrelseledamöter. Staten bör såsom eventuell aktieägare normalt inte
delta i valet av dessa styrelseledamöter.
När det gäller gränsdragningen mellan ledning och löpande förvaltning
ansluter jag till vad flera av mina företrädare har redovisat i denna fråga. Jag
erinrar således om vad föredraganden anförde i proposition 1977/78:91 om
radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m. (s. 169 f.) rörande
vikten av att gränsdragningen mellan ledning och löpande redaktionell verk-
samhet görs särskilt strikt i publicistiska företag. Detta hindrar givetvis inte att
Prop. 1991/92:140
70
man inom styrelserna kan diskutera programverksamheten i stort och erfaren-
heterna av olika satsningar.
Det som jag nu har anfört om en ordning för maktdelning och utseende av
styrelseledamöter bör innebära ett hinder för otillbörlig styrning och en
garanti för självständighet i programverksamheten.
10.5 Organisationen
10.5.1 Förutsättningar
I linje med vad jag i övrigt föreslår om en enklare och tydligare organisation
för public service-företagen bör staten begränsa detaljstyrningen av företagen.
Riksdagen bör ta ställning endast till huvuddragen i den struktur som bör
uppnås. Den interna företagsorganisationen bör i huvudsak bestämmas av det
enskilda bolaget
Jag tar nu upp de strukturfrågor som är av sådan betydelse att staten bör
ange vissa förutsättningar.
Prop. 1991/92:140
10.5.2 Public service-företagens struktur
Mitt förslag: Public service-företagen utgörs under nästkommande
avtalsperiod av Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB
samt Sveriges Radio AB. Det sistnämnda programföretaget bildas
genom en sammanslagning av Sveriges Riksradio AB och Sveriges
Lokalradio AB. Varje programbolag svarar för att verksamheten kan
bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorgani-
sationer och andra maktgrupper i samhället.
Det nuvarande moderbolaget, Sveriges Radio AB, skall upphöra den
1 januari 1993.
Eventuella tvister i fråga om placering av sändningstid får lösas
genom skiljenämnder.
Radiotjänst i Kiruna AB ägs gemensamt av de tre programföretagen
i relation till storleken på respektive programföretags medelstilldelning.
Bakgrund: I propositionen 1990/91:149 om radio- och TV-frågor angavs
följande riktlinjer inför den kommande avtalsperioden i fråga om Sveriges
Radio-koncemens organisation.
Programverksamheten bör handhas av tre företag, förutom av Utbild-
ningsradion, av ett programbolag för ljudradio och ett för TV. Detta innebär
att Lokalradion och Riksradion förs samman till ett ljudradioföretag. Dessa
organisatoriska förändringar bör, enligt föredraganden, genomföras så att
förutsättningar skapas för att förstärka den regionala och lokala radio- och
TV-produktionen.
71
Vidare föreslogs att programverksamheten organiseras i en koncern med
ett moderbolag. Moderbolaget bör ges ansvar för att
- inge anslagsframställning till regeringen och fördela av staten till-
delade medel,
- ansvara för fördelning och placering av sändningstid om program-
företagen inte själva kan enas,
- ansvara för beredskapsplanering, samt
- vara ett organ där koncemgemensamma frågor bereds.
Vidare föreslogs att dotterbolaget Radiotjänst i Kiruna AB skulle ha hand
om avgiftsuppbörd och avgiftskontroll.
Riksdagen gavs tillfälle att ta del av dessa riktlinjer. Kulturutskottet och
konstitutionsutskottet anförde därvid (1990/91:KU 39, s. 58) att de redovi-
sade riktlinjerna i allt väsentligt bör godtas.
Min företrädare uppmanade i augusti 1991 i ett brev till moderbolaget och
programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen, mot bakgrund av vad
riksdagen beslutat med anledning av propositionen 1990/91:149 om radio-
och TV-frågor, dem att komma in med underlag inför den nya avtalsperioden.
Därvid anfördes att regeringen anser det vara värdefullt om det samlade
underlaget från moderbolaget och programbolagen kommer att redovisa syn-
punkter på bl.a. uppdrag, användning av det totala resursutrymmet inkl, me-
delstillskottet, hur rationaliseringskravet kan uppnås, ägarförhållanden och
företagsform, framtida organisation, utformning av SR-indexet samt hur ett
ökat ansvar för byggnadsinvesteringar kan åstadkommas.
I en gemensam skrivelse i oktober 1991 anför Sveriges Radio-bolagen
följande.
”Programverksamhetens självständighet och integritet är grundläggande
för public service-verksamheten. Integriteten befästs av att programbolagen i
fråga om programverksamheten har ett avtalsfäst ansvar i relation till staten
(och en självständighet som är säkerställd i radiolagen) och i fråga om den
ekonomiska förvaltningen har ett i aktiebolagslagen reglerat ansvar gentemot
koncemstyrelsen. Genom detta dubbla ansvarsförhållande utesluts statligt
inflytande genom ekonomisk styrning av verksamheten i programbolagen.”
Vidare anges hur bolagens inbördes anvarsförhållanden är utformade mot
bakgrund av gällande lag och rättspraxis.
Bolagens principiella inställning vad gäller utformningen av nya avtal
präglas av en strävan mot mindre detaljreglering och en större företagsmässig
självständighet för de enskilda bolagen och för koncernen som helhet.
Moderbolaget har i en skrivelse i januari 1992 redovisat ytterligare syn-
punkter inför den nya avtalsperioden. Innebörden av vad som där anförs är
att moderbolaget bör ges en starkare ställning än vad som uttalades i propo-
sition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor. I skrivelser i februari 1992 från
Riksradion och Lokalradion samt från Sveriges Television i mars 1992 tar
man avstånd från moderbolagets senare skrivelse.
Skälen for mitt förslag: Organisationen av public service-företagen
bör förenklas. Enligt min mening bör ansvarsförhållanden och befogenheter
vara tydliga för att medge största möjliga rationalitet
Prop. 1991/92:140
72
Den nuvarande organisationen av Sveriges Radio-koncemen - som går
tillbaka till riksdagens beslut år 1978 - syftade till att bl.a. lyfta fram ljud-
radion ur televisionens skugga, att decentralisera och att lägga ut besluten
närmare programproduktionen. Det bör också tas i beaktande att organisa-
tionen är resultatet av en politisk kompromiss.
Resultatet har blivit en oklar ansvarsfördelning och kontroverser som inte
har varit fruktbara. Vid avtalsrevisionen år 1986 gjordes ett försök att strama
upp beslutsgångarna till förmån för moderbolaget. Resultatet av beredningen
av frågan förra året blev att pendeln återigen slog i riktningen mot ett försva-
gat moderbolag. De tidigare refererade skrivelserna vittnar om en förtroende-
klyfta mellan moderbolag och programbolag. Jag vill mot denna bakgrund
föreslå en annan och enklare lösning.
Först redovisar jag huvuddragen i mitt förslag, därefter närmare kommen-
tarer och detaljer.
För att åstadkomma klara och tydliga ansvarsförhållanden bör koncern-
modellen överges. Allt ansvar bör innehas av de tre programföretagen
Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. Moder-
bolaget bör avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1993 och dess uppgifter övertas
av programbolagen.
Det ansvar som moderbolaget hittills har haft i fråga om att värna själv-
ständigheten i förhållande till omvärlden bör övertas av programföretagen.
Varje programbolag svarar således for att verksamheten kan bedrivas själv-
ständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra makt-
grupper i samhället.
I konsekvens med denna strukturförändring bör riksdagen fortsättningsvis
besluta om medelstilldelning till vart och ett av de tre programföretagen.
Vissa obligatoriska samverkansformer mellan de tre programbolagen bör
finnas. Det gäller programbolagens gemensamma ansvar för uppbörd och
kontroll av TV-avgifter och det därmed sammanhängande ägandet av
Radiotjänst i Kiruna AB samt vissa frågor om fördelning och placering av
sändningstid.
Dessa nödvändiga samverkansuppgifter är dock inte av så stor omfattning
att de motiverar ett särskilt moderbolag eller de avvikelser i fråga om verk-
samhetsansvar mellan moderbolag och dotterbolag som har varit nödvändiga
att göra i förhållande till normala förhållanden inom koncerner.
I övrigt torde det finnas en rad områden där det kan vara rationellt med ett
mer eller mindre långt gående frivilligt sajnarbete mellan programbolagen.
Några särskilda föreskrifter om detta blir därför obehövliga. Härigenom
minskar även statens detaljreglering av verksamheten.
I detta sammanhang vill jag nämna att frågor om program om och för
funktionshindrade, program på invandrar- och minoritetsspråk samt bered-
skapsplanering även behandlas i andra avsnitt.
Jag övergår nu till att närmare kommentera några av delarna i det förslag
jag nyss redovisat.
De tre programbolagen bör fortsättningsvis gemensamt äga Radiotjänst i
Kiruna AB vilket idag ägs av moderbolaget. I likhet med nu ligger det i
Prop. 1991/92:140
73
programföretagens intresse att verksamheten med avgiftsuppbörd och avgifts-
kontroll bedrivs så effektivt som möjligt. Programföretagens ägarroll blir
därför tydlig.
Programbolagen bör äga Radiotjänst i relation till omfattningen av varje
bolags medelstilldelning under avtalsperioden. Ägama/programföretagen
svarar för verksamhetens finansiering genom ägartillskott i proportion till
ägarandelarnas storlek. Med denna modell för fördelning av ägarskapet är det
naturligt att eventuella justeringar av ägaransvaret kan ske vid ingången av
nästkommande avtalsperiod.
Eventuell oenighet vid fördelning och placering av sändningstid bör lämp-
ligen lösas genom två skiljenämnder; en nämnd för Utbildningsradion och
Sveriges Television och en nämnd för Utbildningsradion och Sveriges Radio.
Jag förutsätter att bolagen exempelvis kan utse varsin representant till en
sådan skiljenämnd och därtill enas om en ordförande. Jag utgår från att
sådana nämnder kan sammankallas om behov uppstår. En utgångspunkt för
nämndernas ställningstagande bör vara den riktlinje jag tidigare har angivit i
avsnittet 10.3.1 Programverksamhetens oberoende garanteras.
När det gäller bolagsfrågoma innebär mitt förslag att programföretaget
Sveriges Radio bildas genom en sammanslagning av Sveriges Riksradio och
Sveriges Lokalradio fr.o.m. den 1 januari 1993. Förutsättningarna för
sammanläggningen torde vara goda eftersom styrelserna för de båda bolagen
sedan förra bolagsstämman sommaren 1991 har haft i huvudsak samma
personsammansättning.
Det bör ankomma på regeringen att besluta om bolagsordningarna för
public service-företagen.
Tiden efter det att riksdagen har fattat beslut med anledning av regeringens
förslag fram till kommande årsskifte bör vara tillräcklig för att planera och
genomföra avvecklingen av moderbolaget Jag förutsätter att styrelserna där-
vid ser till att ingen viktig information går till spillo när ansvaret för olika
funktioner förs över till programföretagen. Eventuella kostnader som hänger
samman med långsiktiga åtaganden som moderbolaget gjort får framdeles
bäras gemensamt av public service-företagen.
Vad jag tidigare föreslagit om ändrat ägarskap innebär att nuvarande ägare
bör sälja sina aktier till staten i anslutning till kommande årsskifte. Därvid bör
nuvarande ägare erbjudas möjligheten att lösa in sitt aktieinnehav eller att
växla det mot aktier i de tre programföretagen. Nya aktieägare förutsätts även
kunna teckna aktier i detta sammanhang. Härigenom kan den nyss beskrivna
strukturen för public service-företagen åstadkommas.
Prop. 1991/92:140
74
10.5.2.1 Distriktsorganisationer och distriktsbaseradproduktion
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Det skall även fortsättningsvis finnas en distrikts-
organisation inom varje programföretag. Företagens organisation skall
utformas så att förhållandena i olika delar av landet kan speglas. Minst
40 % av allmänproduktionen i Sveriges Televisions och Sveriges
Radios rikssändningar skall produceras utanför Stockholm.
För Sveriges Television skall även i fortsättningen gälla att distrikts-
produktionen koncentreras till en kanal.
Programbolagen bestämmer i övrigt om regional och lokal indelning
av respektive organisation.
Bakgrund: Statsmakterna har tidigare lagt stor vikt vid Sveriges Radio-
företagens organisation när det gäller utbyggnad av distriktsverksamhet m.m.
Inför den nu gällande avtalsperioden anförde föredraganden att programstruk-
turen i TV är en så betydelsefull fråga att riksdagen bör ta ställning till den.
Riksdagen beslöt också i enlighet med förslaget om en modell för Sveriges
Television som innebär att distriktsverksamheten koncentreras till en kanal,
den s.k. Sverigekanalen, TV 2 (prop. 1985/86:99, KrU:21, rskr. 343).
Distriktsverksamheten inom programföretagen har sedan 1960-talet byggts
ut kraftigt. Riksdagen har uttalat sig om kvantitativa målsättningar för hur stor
den regionala produktionen bör vara. Inför den avtalsperiod som inleddes den
1 juli 1979 angav den dåvarande föredraganden att 40 % av den produktion i
radions och televisionens rikssändningar som rimligtvis kan utlokaliseras bör
produceras utanför Stockholm. Motsvarande riktlinje angavs gälla även inför
nuvarande avtalsperiod.
Kulturutskottet (KrU 1985/86:25) konstaterade att det även i fortsättningen
sjävfallet måste ankomma på Sveriges Radio att fördela resurserna på olika
distrikt. Utskottet erinrade bl.a. om att utbudet både skall ta till vara och
spegla det egna områdets särprägel och egenart och på ett mera allmänt sätt
bidra till mångfalden i programmen. Härvidlag bör, enligt utskottet, gälla att
radio och TV någorlunda likvärdigt bör kunna spegla förhållandena i olika
delar av landet och att detta måste kunna ske utan alltför stora resursmässiga
skillnader.
Skälen för mitt Förslag: Jag anser att det för närvarande råder en till-
fredsställande balans i fråga om ekonomiska resurser mellan distrikts- och
Stockholmsbaserade verksamheter inom rikssänd radio och TV. Det är viktigt
att programföretagen även i fortsättningen har distriktsorganisationer så att
produktionen kan spegla förhållandena i olika delar av landet.
Programföretagens respektive distriktsorganisationer bör utformas så att föl-
jande riktlinjer kan tillgodoses.
Det distriktsproducerade utbudet bör, liksom hittills, både ta till vara och
spegla det egna områdets särprägel och egenart och på ett mera allmänt sätt
bidra till mångfalden i programmen i radio och TV. En viss specialisering på
75
olika programområden i distrikten är rimlig. Risken för att specialiseringen
kan leda till ensidighet i bevakningen bör dock uppmärksammas.
Liksom tidigare bör det finnas riktlinjer for distriktsproduktionens andel av
rikssändningama i Sveriges Television och Sveriges Radio. För att ansluta till
tidigare riktlinjer bör gränsen under nästa avtalsperiod kunna sättas till minst
40 %. Distriktsproduktionen i Sveriges Television bör även i fortsättningen
koncentreras till en kanal.
I övrigt anser jag att programföretagen bör bestämma om regional och
lokal indelning av respektive organisation.
Prop. 1991/92:140
10.5.3 Ett publikråd inrättas
Mitt förslag: Ett publikråd med inriktning mot public service-
företagens programverksamhet skall inrättas med representanter från
olika lyssnar- och tittargrupper.
Rådet skall vara fristående från programföretagen och skall ha till
uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan publik och
programföretag om hur programverksamheten motsvarar public
service-uppdraget. Vidare skall rådet vara en väg för att ge synpunkter
och komma in med önskemål på programverksamhetens omfattning
och inriktning.
Verksamheten finansieras med medel från rundradiokontot.
Det får ankomma på regeringen att ange de närmare villkoren för
verksamheten.
Bakgrund: Någon särskild reglering av formerna för publikkontakter har
hittills inte gällt for programföretagen inom Sveriges Radio-koncemen.
Programföretagen har på eget initiativ ordnat publikdagar, öppna hus,
studiebesök, referensgrupper, direkta inbjudningar till tittare och lyssnare att
per telefon eller brev lämna synpunkter på programverksamheten m.m. En
särskild insats har bestått i aktieägarträffar med företrädare för ägarna till
Sveriges Radio AB.
Skälen för mitt förslag: Jag vill inledningsvis uttala min uppslutning
kring den princip som sedan länge tillämpats om att inte dryfta enskilda
program i riksdagen. Med stöd i den hittillsvarande ansvarsfördelningen har
regeringen också avstått från att kommentera delarna i programutbudet. Det
saknas således något organ där diskussioner om exempelvis innehållet i
programutbudet kan föras utan att den publicistiska integriteten hotas. Jag
bortser härvid från den efterhandsgranskning i domstolsliknande former som
görs av radionämnden.
76
10.5.3.1 Rådets uppgifter
Prop. 1991/92:140
Det bör således finnas ett forum där radio- och TV-publiken kan diskutera
public service-verksamheten.
Mitt förslag innebär att det som en försöksverksamhet under förestående
avtalsperiod inrättas ett publikråd med representanter för olika lyssnar- och
tittargrupper. Jag tänker då bl.a. på de folkrörelser som ingår i Sveriges
Radio-koncemens ägarkrets, men även på andra folkrörelser. Exempelvis bör
föreningar som företräder funktionshindrade, invandrare samt språkliga och
etniska minoriteter beredas plats. Det är även angeläget att det i rådet finns
radiolyssnare och TV-tittare som inte i första hand representerar någon
förening eller intresse, utan som utses på personliga meriter. Deltagarna bör
vidare hämtas från olika delar av landet. Jag utgår från att en lämplig storlek
kan vara 30 - 40 personer.
Syftet med publikrådet bör enligt min mening vara att det skall underlätta
en dialog mellan företrädare för programföretagen och lyssnarna/tittarna om
programverksamhetens omfattning och inriktning.
Publikrådet skulle vid några tillfällen per år kunna samlas och ta upp olika
ämnen till diskussion. En viktig uppgift för publikrådet bör vara att inför
varje ny avtalsperiod för public service-företagen ställa samman sina erfaren-
heter och redovisa dem för regering och riksdag. Givetvis bör erfarenheter
från tidigare och pågående publikkontakter samt från våra nordiska grann-
länder även tas till vara. Rådet skall däremot inte ha något verksamhetsansvar
eller ha några beslutsbefogenheter gentemot programföretagen. Det bör heller
inte avkrävas åtaganden som förutsätter enighet. Rådet torde dock komma att
i formell mening betraktas som en myndighet även om det inte skall utöva
några särskilda myndighetsfunktioner.
Vad jag nu har anfört bör naturligtvis inte tas till intäkt för public service-
företagen att dra ned på de etablerade formerna för publikkontakter. Om
programföretagen så önskar torde rådet även kunna fungera som referens-
grupp i olika sammanhang.
För klarhetens skull vill jag understryka att publikrådet på intet vis förut-
sätts ersätta det granskningsansvar som åvilar radionämnden.
Jag avser att senare ange närmare villkor för hur denna verksamhet bör
utformas. Därvid räknar jag exempelvis med att företrädare för programföre-
tagen bör kunna åta sig att vid kallelse närvara vid diskussioner i publikrådet
Föreskrifter om det sistnämnda torde därför föras in i avtalen med företagen.
Det finns avslutningsvis skäl att erinra öm den öppenhet som måste råda i
public service-företag. Det vore fel att betrakta publikrådets och programföre-
tagens intressen som antagonistiska. I bästa fall kan ett forum av detta slag
stärka och stimulera public service-företagen i en situation av hårdnande kon-
kurrens.
77
10.5.3.2 Hur medlemmarna utses
Prop. 1991/92:140
Det bör ankomma på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet. Jag
föreslår att regeringen inhämtar namnförslag från olika håll, bl.a. sådana folk-
rörelser som jag nyss nämnt
Jag utgår från att publikrådet bör ha en ställning som är fristående från
public service-företagen. Jag anser det inte vara befogat att etablera något sär-
skilt sekretariat utan sådana funktioner bör kunna erhållas från någon av
myndigheterna inom medieområdet. De förslag som kan bli aktuella med
anledning av förslag från utredningen (U 1991:09) om myndighet för radio-
och TV-sändningar till allmänheten kan också få konsekvenser för hur sekre-
tariatsfunktionerna anordnas.
Publikrådets verksamhet, dvs. i huvudsak kostnader för möten med rådet,
bör bekostas med medel från rundradiokontot. Min kostnadsberäkning blir
preliminär eftersom tidigare erfarenheter saknas. För 1993 års verksamhet
beräknar jag kostnaden till högst 750 000 kr. Det bör under försöksperioden
ankomma på Sveriges Television, vilken i annat sammanhang ges ansvaret
för förvaltningen av rundradiomedlen, att svara för den utbetalning av rese-
ersättningar och dylikt i samband med rådets sammanträden.
Det bör ankomma på regeringen att ange de närmare villkoren för publik-
rådets verksamhet, att besluta om instruktion for publikrådet m.m.
10.6 Ekonomiska förutsättningar
Mitt förslag: Medelstilldelningen till public service-företagen skall
liksom nu värdesäkras med utgångspunkt i ett index. För åren 1993-
1995 får public service-företagen tillsammans en reformram om 150
milj.kr. per år i tre års tid, sammanlagt 450 milj.kr.
På public service-företagen ställs ett rationaliseringskrav om vardera
100 milj.kr. för åren 1993 och 1994. De medel som frigörs genom
ytterligare rationaliseringar får behållas for reforminsatser.
Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla special-
destinerade belopp.
Ansvaret för byggnadsinvesteringar och övriga lokalfrågor skall i
fortsättningen ankomma på respektive programföretag.
Programföretagen får inom tillgänglig ekonomisk ram göra de
prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten.
Bakgrund: Inför 1991 års beslut redovisade min företrädare, som ett
resultat av den överenskommelse som nåtts i TV-beredningen, en ambition
om reformtillskott till Sveriges Radio på sammanlagt 600 milj.kr. för åren
1992-1995 samt ett rationaliseringskrav om totalt 200 milj.kr. för åren 1993-
1994. Beloppen angavs i det då aktuella prisläget, dvs. för år 1989. Vidare
78
föreslogs att medelstilldelningen även fortsättningsvis skulle värdesäkras med
utgångspunkt i ett index.
Riksdagen hade inget att invända mot detta. Sveriges Radio erhöll ett
reformtillskott om 150 milj.kr. för år 1992.
Moderbolaget föreslår att vikterna inom SR-indexet ändras i förhållande till
den nya kostnadsstruktur som uppstår när utsändningstjänster m.m. skall
köpas. Förhållandet mellan prisandelen och löneandelen bör ändras från
40/60 % till 50/50 %. Vidare bör prisandelen även omfatta boendekostnader
då lokalkostnader numera utgör en relativt stor andel av de samlade kostna-
derna.
Inför 1986 års beslut redovisades en relativt detaljerad investeringsplan för
Sveriges Radio-koncernen. Moderbolaget förutsattes lånefinansiera dessa
investeringar varför det i medelstilldelningen anvisades särskilda medel för
kapitalkostnader. Utgifterna med anledning av denna plan har sedan legat till
grund för beräkningen av den särskilda posten för kapitaltäckningsmedel.
Om moderbolaget är i behov av att avyttra delar av fastighetsinnehavet
skall enligt avtalet med staten regeringens godkännande inhämtas.
Inför 1991 års beslut angav min företrädare att en förenklad beräknings-
modell utan särredovisning av kapitalkostnader borde tillämpas vid beräk-
ningen av medelstilldelningen för år 1993.
Moderbolaget föreslår i anslagsframställningen att nuvarande särredo-
visning ersätts med en höjning av den totala medelstilldelningen med
80 milj.kr. Denna nivåhöjning motiveras med utgångspunkt från koncernens
räntekostnader och avskrivningar för befintliga byggnader.
Skälen för mitt förslag: Jag ansluter mig till den bedömning som
gjordes i TV-beredningen om behovet av resurstillskott för att public service-
företagen skall kunna uppfylla sina förpliktelser om ett mångsidigt utbud. I
jämförelse med tidigare har vi nu en situation där flera företag genom inköps-
konkurrens driver upp priserna på de mest publikdragande programmen.
Därutöver vill jag för egen del tillägga att satsningarna på kvalitet i program-
utbudet som jag förordar också motiverar att reformmedel ställs till public
service-företagens förfogande.
För att ge public service-företagen så goda planeringsförutsättningar som
möjligt är det viktigt att ange vilka resurstillskott respektive rationalise-
ringskrav som företagen har att räkna med inför den nya avtalsperioden. Mitt
förslag innebär att public service-företagen tillsammans bör få disponera
150 milj.kr. per år fr.o.m. år 1993 t.o.rp. år 1995. För innevarande år
tillfördes medelstilldelningen 150 milj.kr., varför det samlade resurstillskottet
kommer att öka med 600 milj.kr., vilket är i överensstämmelse med
ställningstagandet i TV-beredningen (för tydlighetens skull anger jag nu
beloppen i samma prisläge som då användes, dvs. 1989 års).
Rationaliseringskravet överensstämmer likaledes med vad som tidigare har
anförts, dvs. 100 milj.kr. vardera för åren 1993 och 1994. Rationalise-
ringskravet utgör en del av finansieringen av nyss nämnda reformmedel.
Rationaliseringar som tidigareläggs till år 1992 bör också få tillgodoräknas
vid redovisningen av vilka åtgärder som vidtagits. Enligt min mening bör de
Prop. 1991/92:140
79
medel som friställs genom rationaliseringar i övrigt hos public service-
företagen få behållas för ytterligare reform insatser.
10.6.1 Kompensationsindex för public service-företagen
Utbetalningen av medel till public service-företagen bör även i fortsättningen
styras ett särskilt index. Samma index bör användas för de tre program-
företagen.
Liksom nu bör det ankomma på regeringen att fastställa hur detta index bör
vara konstruerat. Informationsvis vill jag nämna att jag med hänsyn till den
förändrade kostnadsstrukturen avser att ändra prisandelen respektive
löneandelen i indexet från 40/60 % till 50/50 %. Däremot bör indexet, liksom
hittills, inte innehålla några andelar som är knutna till boendekostnader eller
livsmedelskostnader. Kostnadsutvecklingen avseende lokaler torde enligt min
bedömning motsvaras av de övriga prisandelama i indexet
10.6.2 Ansvar för lokalfrågor
I likhet med vad som gäller för övrig verksamhet inom public service-
företagen bör styrelse och företagsledning bära det fulla ansvaret även för
beslut om byggnadsinvesteringar, fastighetsförvaltning och övriga lokal-
frågor. Någon lokalförsörjningsplan bör inte längre behöva redovisas för
regeringen.
Nuvarande beräkningsmodell för kapitaltäckningsmedel bör ersättas med
en nivåhöjning av medelstilldelningen med 66,2 milj.kr. Mot bakgrund av en
reviderad värdering av koncernens fastighetsinnehav finner jag detta belopp
vara väl avvägt.
10.6.3 Samlad medelsanvisning och fördelningsnycklar
Genom att medlen för verksamheten i fortsättningen anvisas samlat till vaije
programföretag kommer programföretagen i större utsträckning än nu att få
väga olika slags kostnader mot varandra. Tidigare separat redovisade medel
för televerkets verksamhet med programutsändning och programinsamling
m.m. bör i fortsättningen ingå i varje programföretags samlade medelstill-
delning. Vidare bör mot bakgrund av vad jäg nyss anfört om ökat ansvar for
lokalfrågor någon separat anvisning av medel för kapitalkostnader inte längre
göras.
Jag vill poängtera att regering och riksdag varken bör eller skall ta ställning
till detaljer i programföretagens ekonomiska situationer. Riksdagens beslut
om medelstilldelning bör därför gälla en post till vart och ett av de tre
programbolagen i stället för att som nu i princip gälla en post till moder-
bolaget, vilket i sin tur svarar för den vidare fördelningen av medel inom
koncernen. Vid min beräkning av förslaget till medelstilldelning har jag tagit
Prop. 1991/92:140
80
del av underlag från moderbolaget, televerket samt programbolagen om hur
stor varje programföretags andel bör vara av den hittillsvarande gemensamma
medelstilldelningen.
De tre programföretagen anför i en gemensam skrivelse att 61,09 % av
tillgängliga medel bör tillföras Sveriges Television, 34,31 % Sveriges Radio
och 4,60 % Sveriges Utbildningsradio. Jag ansluter mig till denna beräkning.
Om programbolagen kommer överens om att fördela ansvaret för olika
gemensamma funktioner sig emellan möter det från min utgångspunkt inga
hinder om programbolagen i samförstånd även justerar medelsfördelningen.
Jag avser emellertid inte att ta ställning till sådana frivilliga förändringar eller
att senare justera fördelningsnycklarna. Om samarbetsprojekten sträcker sig
över längre tidsperioder utgår jag från att programbolagen årligen kommer att
sköta sådana ansvars- och medelsfördelningar sins emellan.
Jag utgår från att beslutet om storleken av respektive medelstilldelning för
år 1993 kan fattas av riksdagen under innevarande riksmöte. Jag har sedan
för avsikt att för de resterande åren av avtalsperioden endast föreslå att
medelsanvisningama anpassas till förändringar i det särskilda indexet samt
göra de justeringar som följer av det aktuella årets reformtillskott respektive
rationaliseringskrav i enlighet med den plan och de fördelningsnycklar jag
just redovisat. Den värdesäkrade nivån på medelstilldelningen kommer
således att ligga fast och relationerna mellan programbolagens medelstill-
delningar kommer att vara oförändrade under avtalsperioden. Den modell
som jag här förordar innebär att programbolagen redan nu bör kunna förutse
vilka ekonomiska resurser som kan disponeras för hela avtalsperioden.
I debatten har det anförts att den ordning jag nu föreslagit skulle komma att
innebära en större grad av statlig styrning än vad som hittills har varit fallet.
Under de förutsättningar jag nu har angivit saknar, enligt min mening, sådana
farhågor grund.
10.7 Anslagsframställningar
Hittills har moderbolaget svarat för att ta fram den anslagsframställning som
lämnas in till regeringen. Anslagsframställningen innehåller redovisningar av
Sveriges Radios planer och utfallet av dessa.
Jag avser att föreslå regeringen att de tre programföretagen samt Radio-
tjänst i Kiruna AB årligen bör inge anslagsframställningar till staten.
För att regeringens kommande redovisningar till riksdagen skall ge ett gott
beslutsunderlag förutsätter jag att anslagsframställningarna särskilt kommer
att klargöra utfallet av verksamheten i förhållande till uppdraget och de rikt-
linjer som gäller. Jag tänker exempelvis på användningen av reformmedlen,
åtgärder med anledning av rationaliseringskraven samt insatser för funktions-
hindrade, invandrare och språkliga minoriteter.
Sveriges Television förutsätts redovisa de uppgifter som följer av bolagets
förvaltning av rundradiomedlen till vilket jag återkommer i avsnitt 10.9.2.
Prop. 1991/92:140
81
6 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 140
För Sveriges Televisions del förutsätter jag att anslagsframställningen Prop. 1991/92: 140
kommer att innehålla programstatistik där det är möjligt att udäsa sådana upp-
gifter som berörs i Europarådskonventionen och EG-direktivet.
10.8 Utsändning och programinsamling
10.8.1 Nytt huvudmannaskap för rundradionätet
10.8.1.1 Ett statligt aktiebolag
Mitt förslag: Ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för
rundradionätet, Svensk Rundradio AB, bildas den 1 juli 1992. TV-
avgiftsmedel och statsbudgetmedel som disponeras av televerket för
rundradioverksamhet skall fr.o.m. den 1 juli 1992 disponeras av rund-
radiobolaget.
Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.
Remissinstanserna: Televerket, sektorn Rundradio inom Televerket
Radio och Statsanställdas Förbund-Telesektionen stöder förslaget att staten
bildar ett aktiebolag, medan Nordisk Television anser att även affärs-
verksformen borde ha övervägts. Sektom Rundradio anser inte att det av
utredaren föreslagna namnet på det nya bolaget, Radio Net AB, skall an-
vändas.
Skälen för mitt förslag: Jag har i ett tidigare avsnitt (9.4) redogjort för
bakgrunden till att verksamheten med programutsändning och program-
insamling för Sveriges Radio-företagen och Nordisk Television bör få en ny
huvudman, dvs. att verksamheten i framtiden bör drivas i en organisation
fristående från televerket
Rundradionätet bör, som en del av samhällets grundläggande infrastruk-
tur, behållas i helstatlig ägo. Bl.a. beredskapshänsyn talar för detta. Det
statliga ägandet bör även ses som en garanti för konkurrensneutralitet inom
rundradioverksamheten, och för att priserna i den del av verksamheten som
inte är konkurrensutsatt, utsändningstjänstema, inte blir oskäligt höga.
Mitt förslag innebär givetvis inte något formellt monopol i fråga om
utsändningstjänstema. Teoretiskt sett finns det inga hinder för att andra
aktörer bygger upp egna rundradionät parallellt med det redan existerande.
Däremot torde höga kostnader verka avhållande för sådana insatser.
Enligt min mening är aktiebolag den associationsform som lämpar sig bäst
för den framtida rundradioverksamheten. Det handlar om en rörelsedrivande
verksamhet som årligen kan beräknas omsätta nära 1 miljard kr. Inom delar
av verksamheten kan en betydande konkurrens förväntas från andra
operatörer. Programinsamlingstjänster kan t.ex. utföras såväl med radiolänk
som i tråd eller via satellit. Internationellt pågår en övergång till aktiebolag
som företagsform inom radio- och telekommunikationsområdet
Jag har inte för avsikt att senare föreslå en privatisering av bolaget
82
Bolagets namn bör vara Svensk Rundradio AB (här även benämt rund-
radiobolaget). Det bör inleda sin verksamhet den 1 juli 1992. Rundradio-
bolaget ges därmed tillräcklig tid att etablera sin verksamhet, Lex. träffa avtal
med public service-företagen, innan den 1 januari 1993 då den direkta
medelstilldelningen för rundradioverksamheten bör upphöra och då public
service-företagen, i likhet med andra programföretag, i stället får köpa
bolagets tjänster.
Mot bakgrund av vad jag har anfört i anslutning till årets budgetpro-
position (1991/92:100 bil. 12, s. 154 ff.) bör medlen för det svensk-finska
TV-utbytet i form av rundradiosändningar även fortsättningsvis disponeras av
rundradioverksamheten, dvs. fr.o.m. den 1 juli 1992 av Svensk Rundradio
AB.
För att underlätta en bolagsbildning den 1 juli har regeringen i februari
1992 beslutat om direktiv (dir. 1992:14) för en organisationskommitté med
uppgift att inleda nödvändiga förberedelser inför bildandet av ett nytt statligt
aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet. Naturligtvis innehåller
kommitténs uppdrag ett förbehåll för riksdagens kommande beslut med
anledning av regeringens förslag i denna proposition.
Det är regeringens uppgift att fastställa bolagsordning för Svensk
Rundradio AB. För riksdagens information vill jag nämna att bolagets
bundna egna kapital kommer att vara 300 milj. kr. Bolagets styrelse bör bestå
av ordförande och åtta ledamöter, av vilka den verkställande direktören och
två personalrepresentanter är självskrivna. Styrelsen bör inte innehålla några
andra suppleanter än de två lagstadgade suppleanterna för personalrepre-
sentanterna. Det bör ankomma på regeringen att utse ordförande och fem
ledamöter. Bolagets verksamhet kommer i likhet med vad som nu är fallet att
vara spridd över hela landet med 55 större sändarstationer och drygt 600
mindre stationer samt radiodrift- och rundradiocentraler, OB-grupper m.m.
Huvudkontoret kommer även fortsättningsvis att förläggas till Stockholms-
området. Regionkontor finns i Göteborg, Luleå, Malmö, Stockholm och
Sundsvall.
En bolagsbildning medför en rad praktiska frågor som måste lösas. Jag
avser därför att inom kort föreslå regeringen att ge den nyligen tillsatta
organisationskommittén tilläggsdirektiv som innebär att kommittén, med be-
aktande av riksdagens kommande beslut, kan slutföra nödvändiga förbe-
redelser inför bolagsbildningen.
Televerket har för sektorn Rundradios verksamhet under år 1992 tilldelats
vissa TV-avgifts- och statsbudgetmedel. Den andel av dessa medel som inte
utnyttjats for rundradioverksamhet under första halvåret 1992 bör disponeras
av Svensk Rundradio fr.o.m. den 1 juli 1992. I avsnittet 11 Medelsberäk-
ningar m.m. tar jag upp frågan om hur 1993 års medel för program-
utsändning och programinsamling skall fördelas mellan public service-
företagen.
Prop. 1991/92:140
83
10.8.1.2 Tillsyn av rundradiobolagets verksamhet
Prop. 1991/92:140
Mitt forslag: Svensk Rundradios icke konkurrensutsatta verksamhet
skall granskas av riksrevisionsverket. Bolaget åläggs uppgiftsskyldig-
het gentemot verket
Utredarens förslag: Utredaren föreslår att det vid bolagsbildningen
träffas ett avtal mellan rundradiobolaget och staten. Med en sådan konstruk-
tion finns det inga särskilda tillsynsbehov för bolaget, utöver den granskning
som normalt sker i ett av staten helägt aktiebolag. Om så skulle önskas kan
den statliga tillsynen av bolaget ökas genom att riksrevisonsverket ges
befogenhet att granska verksamheten.
Remissinstanserna: Sektom Rundradio delar uppfattningen att inga
särskilda tillsynsbehov föreligger. Om riksrevisionsverket ändå skall utföra
revision, är det rundradiosektoms uppfattning att verkets granskning endast
skall avse förvaltningsrevision av den del av bolagets verksamhet som är av
monopolkaraktär, dvs. för närvarande utsändningen av program för Sveriges
Radio-företagen och Nordisk Television samt eventuellt utsändningen av den
finländska kanalen över Storstockholmsområdet. För rundradiobolagets
övriga, rent affärsmässiga, verksamheter ter sig en granskning av riksrevi-
sionsverket inte lämplig.
Bakgrund: Revision av statlig verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform
regleras av samma lagstiftning och praxis som revisionen av privatägda
aktiebolag. Revisionen utförs i regel av auktoriserade eller andra revisorer,
som särskilt utses för verksamheten
I anslutning till proposition 1986/87:99 om ledning av den statliga förvalt-
ningen anför föredragande statsrådet att framväxten av statlig verksamhet i
aktiebolags- och stiftelseform har vidgat det område av statliga insatser som
är undantaget från riksdagens revisorers och riksrevisionsverkets förvalt-
ningsrevision. Behoven av att komplettera den civilrättsligt reglerade gransk-
ning som utförs i form av redovisningsrevision, med en sådan förvaltnings-
revision som tillämpas för den statliga förvaltningen är stora på grund av de
stora inslag av väsentliga samhällsfunktioner som finns i den statliga verk-
samhet som bedrivs i form av aktiebolag och stiftelser.
Enligt föredragande statsrådet bör förvaltningsrevision av de statliga före-
tagen främst inriktas på en granskning av de företag som har direkta myndig-
hetsfunktioner eller andra myndighetsliknande eller samhälleliga uppgifter.
Granskningen bör ha sin tyngdpunkt i de delar av företagens verksamhet som
har starka inslag av övergripande samhällsmål, särskilt sådan verksamhet
som samtidigt har ett betydande inslag av monopol eller som finansierats med
statliga medel eller bådadera.
Skälen för mitt förslag: För att främja effektivitet och produktivitet i
rundradiobolagets icke konkurrensutsatta verksamhet, dvs. utsändningen av
public service-företagens och Nordisk Televisions program, bör förvaltnings-
revision av denna del av Svensk Rundradios verksamhet ske genom riks-
84
revisionsverkets försorg. Rundradiobolaget bör därför upptas bland de bolag
som får granskas av riksrevisionsverket enligt lagen (1987:519) om riksrevi-
sionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser.
10.8.2 Rundradiobolagets verksamhet
10.8.2.1 Programutsändning och programinsamling m.m.
Prop. 1991/92: 140
Mitt förslag: Svensk Rundradios huvuduppgift skall vara att bedriva
utsändning och överföring av radio- och TV-program. Bolaget skall
vidare utveckla och marknadsföra andra tjänster som kan utföras med
stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksam-
heten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio-
och TV-området.
Bakgrund: För närvarande utför Sektorn Rundradio inom Televerket
Radio följande tjänster:
- Ljudradiosändningar till allmänheten omfattande riksradio, lokalradio,
närradio och sändningar till utlandet.
- TV-sändningar till allmänheten, vilka omfattar rikstäckande sändningar,
regional-TV och sändning av finländska TV-program över Storstockholms-
området.
- Programinsamling för radio och TV, inom landet så väl som till och
från utlandet
- Överföring av svenska TV-program till Finland.
- Sändning av radiotidningar, inkl, tjänster som uthyrning av studiout-
rustning m.m.
- Direktvision, dvs. TV-överföring till slutna grupper.
- Satellit-tjänster.
- RADTEX, dvs. enkelriktade, radiobuma dataöverföringstjänster.
- Försäljning av överskottskapacitet, t.ex. till mobilsökningstjänsten
MBS som utnyttjar FM 4-nätet, samt till olika intressenter som placerar sin
utrustning i radiostationerna.
- Försäljning av konsulttjänster.
- Tillverkning och försäljning av vissa radiomekaniska detaljer m.m.
- Tilläggstjänster till ljudradio- och TV-tjänster, tex. stereo, text-TV och
RDS, dvs. ett system för bl.a. ohörbar programinformation.
En del av dessa tjänster utnyttjar sändarnäten under tid då program-
företagen inte sänder eller utnyttjar överkapacitet i näten. Dessa tjänster har
bedrivits under lång tid och bidragit till att minska behovet av TV-avgifts-
medel för programutsändning och programinsamling.
Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.
Remissinstanserna: Televerket anser att sådan överskottskapacitet i
rundradionätet som kan användas för teletjänster bör marknadsföras av
lämplig teleoperatör. Sveriges Radio AB (moderbolaget) och Nordisk Televi-
85
sion framför synpunkter på ansvarsfördelningen mellan rundradiobolaget och
programföretagen. Statsanställdas Förbund och Statstjänstemannaforbundet-
Televerket anser att staten bör försäkra sig om rikstäckande sändningar.
Skälen för mitt förslag: Svensk Rundradio skall kunna fortsätta att
utveckla, marknadsföra, sälja och bedriva sådana tjänster som sektorn Rund-
radio vid Televerket Radio för närvarande utför.
Bolagets huvuduppgift innebär att programföretag med tillstånd enligt 5 §
radiolagen att bedriva rundradiosändningar från marksändare skall ha tillgång
till sändamätet. Rundradiobolaget måste ställa nätet till förfogande för alla
sändningsberättigade på likvärdiga villkor. De grundläggande krav på respek-
tive programföretags sändningar som staten har anledning att ställa i fråga om
rikstäckning, driftssäkerhet etc. förutsätts bli reglerade i kommande avtal
mellan staten och respektive programföretag. Jag utgår från att program-
företagens inflytande över de köpta tjänsternas omfattning, tillgänglighet,
kvalitet, behov av expansionsinvesteringar m.m. i sin tur kan säkerställas
genom den kundrelation som företagen kommer att ha med Svensk Rund-
radio.
Vid sidan av huvuduppgifterna programutsändning och programinsamling
av radio- och TV-program bör rundradiobolaget vara oförhindrat att utveckla
och bedriva andra tjänster med anknytning till bolagets verksamhet om det
kan ske utan hinder för fullgörandet av huvuduppgifterna. Sådana övriga
tjänster är för närvarande bl.a. sändningar av närradio och radiotidningar,
Direktvision, satellittjänster, RADTEX och inplacering av olika intressenters
utrustning i radiostationer. Eftersom dessa tjänster bedrivs på en konkurrens-
utsatt marknad är det inte rimligt att någon part ges ensamrätt. Svensk
Rundradio AB bör därför, i likhet med andra operatörer, kunna fortsätta att
bedriva tjänster av detta slag. Tjänsterna skall vara förenliga med verk-
samheten inom radio- och TV-området och bolaget skall ha utsikt att täcka
sina egna kostnader.
Som en naturlig och självklar del av sina olika arbetsuppgifter bör rund-
radiobolaget svara för service och underhåll för den egna utrustningen, samt
kunna erbjuda sådana tjänster exempelvis för inhyrd utrustning. För att
bolaget skall kunna ta det odelade ansvaret för kvalitet och driftssäkerhet i
tjänsterna, bör en serviceorganisation ingå i bolaget. Jag återkommer i ett
senare avsnitt (10.8.3.2) till denna fråga.
Jag utgår från att Svensk Rundradio AB redan från böijan av sin verk-
samhet kommer att vara berättigat att delta i det internationella arbetet i de
organ som står öppna för nätoperatörer för radio och TV. Detta är också
nödvändigt om rundradiobolaget skall kunna vidmakthålla och vidareutveckla
sin internationella programöverföringsverksamhet.
Prop. 1991/92:140
86
10.8.2.2 Beredskapsätgärder
Prop. 1991/92:140
Min bedömning: Svensk Rundradio skall vidta erforderliga bered-
skapsåtgärder för verksamheten i krig och vid krigsfara.
Bakgrund: Televerkets beredskapsätgärder på radio- och TV-området
utförs inom ramen för verkets myndighetsansvar. I avtal mellan Sveriges
Radio AB (moderbolaget) och televerket regleras beredskapsplaner för rund-
radiotjänster vid krig och vid krigsfara. Televerkets kostnader för investe-
ringar och drift i krigsuthållighet och verksamhetsplanering för rundradio-
verksamheten betalas till stor del genom rundradiokontot. Televerket Radio
har också avtal med försvarsmakten beträffande verksamheten med lufor
(luftförsvarsorientering till totalförsvaret och civila enheter) och Ivorder
(order m.m. till luftvämsförband).
Utredarens forslag: Utredaren bedömer att rundradiobolaget kommer
att utses till krigsviktigt företag (K-företag) och föreslår att bolaget tillförs
direkta statsbidrag för kostnaderna för teknisk uthållighet, säkerhet och
verksamhetsplanering som beror på totalförsvarets krav. Kostnaderna för
bolagets säkerhetsverksamhet bör bolaget svara för på egen hand.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser kommenterar frågan om K-
företag. Överbefälhavaren förutsätter att det nya bolaget till fullo övertar
hanteringen av beredskapsfrågorna liksom avtal och samarbete när det gäller
lufor/lvorder-systemet från Televerket Radio.
Skälen för min bedömning: Jag utgår från att Svensk Rundradio
övertar de förpliktelser för beredskapsätgärder på radio- och TV-området som
för närvarande åligger televerket. Svensk Rundradio bör därvid jämställas
med myndighet. Det bör även träffas ett särskilt avtal mellan staten och
rundradiobolaget om verksamheten vid krig och krigsfara, i likhet med det
avtal som i dag finns mellan staten och Sveriges Radio AB (moderbolaget). I
likhet med vad som gäller för public service-företagen förutsätts rundradio-
bolaget lyda under regeringen vid övergång till krigsorganisation. Svensk
Rundradio bör omfattas av personalkontroll.
När den nuvarande direkta medelstilldelningen från rundradiokontot till
televerket upphör den 1 januari 1993, bör rundradiobolaget räkna in bered-
skapsåtgärdema i den självkostnad som ligger till grund för beräkningen av
priser.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.
10.8.2.3 Forsknings- och utvecklingsverksamhet
Min bedömning: Svensk Rundradio skall följa och aktivt delta i den
forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs på radio- och TV-
området.
87
Utredarens förslag innebär att rundradiobolaget bör bedriva viss egen
forskningsverksamhet för att därmed även kunna uppträda som en kompetent
beställare av forsknings- och utvecklingsprojekt samt kunna medverka i
sådana och delta i det internationella samarbetet. Ett samarbetsavtal bör träffas
mellan rundradiobolaget och Telia Research AB, ett av televerket helägt
dotterbolag.
Remissinstanserna: Televerket förordar att televerket tillsammans med
rundradiobolaget och programföretagen driver ett gemensamt forsknings- och
utvecklingsprogram. Sektorn Rundradio och Sveriges Radio AB (moder-
bolaget) betonar vikten av att rundradiobolaget har en hög utvecklings-
kompetens samt betydelsen av att bolaget kan välja mellan att bygga upp en
egen kompetens eller att köpa tjänster från t.ex. Telia Research. Nordisk
Television anser att om rundradiobolaget vill upprätthålla en högre eller annan
kompetens än vad som kan anses motiverat med hänsyn till program-
företagens behov, så skall kostnaderna för detta inte belasta programföreta-
gen.
Skälen för min bedömning: En hög kompetens inom det egna teknik-
området är av avgörande betydelse för Svensk Rundradio. 1990-talet kommer
sannolikt att innebära en teknisk revolution inom rundradioområdet såväl i
fråga om ljud- som bildöverföring, främst genom de möjligheter som den
digitala tekniken ger. Genom att de digitala systemen förväntas bli anpassade
till markbaserade nät, kommer dagens sändarnät att kunna bli ekonomiskt
konkurrenskraftiga även i framtiden. Rundradiobolaget bör följa och aktivt
delta i den forsknings- och utvecklingsverksamhet samt det standardiserings-
arbete som bedrivs nationellt och internationellt på radio- och TV-området.
Bolaget bör naturligtvis även kunna bedriva egen forsknings- och utveck-
lingsverksamhet.
Givetvis kan rundradiobolaget också medverka i forsknings- och utveck-
lingsprojekt som är av uppdragskaraktär. Sådana projekt bör finansieras i
särskild ordning.
10.8.2.4 Ekonomiska förutsättningar
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Den del av Svensk Rundradios verksamhet som avser
utsändning av program för de företag som erhållit koncession enligt 5 §
radiolagen skall bedrivas med skälig lönsamhet. Inom bolagets övriga
verksamhetsområde skall marknadsprissättning användas.
För att kompensera rundradiokontot för värdet av hittills gjorda
direktavskrivna investeringar skall Svensk Rundradio årligen överföra
213,6 milj. kr. till rundradiokontot under perioden 1993 - 2000 intill
dess att 1 047 milj.kr. erlagts (beloppen angivna i 1992 års prisläge).
På den konkurrensutsatta delen av verksamheten skall ett avkast-
ningskrav ställas. Dessa medel tillförs rundradiokontot.
88
Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag när
det gäller avvägningen mellan självkostnadsprincipen och den affärsmässiga
principen. Utredarens förslag skiljer sig dock från mitt när det gäller hur TV-
avgiftsbetalarna skall undgå att betala samma investeringar två gånger, när
anläggningar som finansierats genom rundradiokontot och direktavskrivits,
förs över till rundradiobolaget. Utredarens förslag är att Sveriges Radio-
företagen kompenseras genom en rabatt på tjänsternas självkostnadspris.
Rabatten skall motsvara företagens andel av avskrivningskostnaderna för
direktavskrivna investeringar i det nuvarande anslagssystemet
När det gäller rundradiobolagets insamlingstjänster påpekar utredaren att
Sveriges Radio-företagen inte kan göra avdrag för den mervärdesskatt som
kommer att påföras tjänsten, medan motsvarande kostnader för mervärdes-
skatt inte uppstår om Sveriges Radio-företagen i stället väljer att svara för
programinsamlingen själva. Ett sätt att undvika denna skatteeffekt är att en del
av medelstilldelningen till Sveriges Radio-företagen hålls inne på rundradio-
kontot för att täcka kostnaderna för mervärdesskatt på insamlingstjänster.
Remissinstanserna: Sektorn Rundradio föreslår som ett alternativ till
utredarens förslag om en rabatt på självkostnadspriset för Sveriges Radio-
företagen, att rundradiobolaget i stället erlägger ett belopp till rundradiokontot
motsvarande avskrivningar på de anläggningars bokförda restvärde som
bestäms utgöra apport i samband med bolagets bildande. Sveriges Radio AB
(moderbolaget) saknar en samlad bedömning av de ekonomiska konsekven-
serna för koncernen av utredarens förslag i ett längre tidsperspektiv och
kritiserar utredarens förslag att kompensation för Sveriges Radio-företagens
kostnader för mervärdesskatt på insamlingstjänster skall avräknas direkt från
rundradiokontot. Andra remissinstanser pekar på vikten av att undvika en
snedvridning av resursanvändningen på grund av olika regler för mervärdes-
skatt. Televerket förutsätter - när det gäller inplaceringar och hyra av nät-
kapacitet - att nuvarande ersättningsnivåer behålls av rundradiobolaget under
minst tre år, annars är risken överhängande att televerket måste etablera en
egen infrastruktur. Nordisk Television är kritisk på flera punkter mot hur
utredaren behandlar ekonomiska frågor i betänkandet
Skälen för mitt förslag: Programföretagen skall fr.o.m. den 1 januari
1993 köpa utsändningstjänster från Svensk Rundradio. Det gäller även för
den verksamhet med sändning av utlandsprogram som hittills finansierats
direkt med skattemedel. Ersättningen skall grundas på den kapacitet som
programföretaget i fråga utnyttjar samt den köpta tjänstens tillgänglighet och
kvalitet m.m.
Prissättningen för rundradiobolagets utsändningstjänster kan inte bygga på
konkurrens med andra jämförbara sändningstjänster. Det saknas alternativ
som t.ex. innefattar möjligheter till marksändningar med rikstäckning. Där-
med begränsas möjligheten att ange ett marknadspris. Ett medel för att uppnå
effektivitet och därmed lägsta möjliga kostnad för programföretagen, i den
icke konkurrensutsatta delen av rundradiobolagets verksamhet, är den förvalt-
ningsrevision som jag tidigare redogjort för i avsnittet 10.8.1.2 Tillsyn av
rundradiobolagets verksamhet
Prop. 1991/92:140
89
Rundradiobolagets utsändningsverksamhet skall bedrivas med skälig lön-
samhet, dvs. intäkterna skall täcka verksamhetens driftskostnader, avskriv-
ningar, förräntning av kapital, risker för haveri i anläggningarna, kostnader
för beredskapsätgärder samt forsknings- och utvecklingsverksamhet eller
andra insatser som kan behövas för att säkerställa att bolaget kan tillhanda-
hålla radio- och TV-tjänster även på längre sikt. Dessa kostnader bör anses
motsvara utsändningsverksamhetens självkostnader.
Förslaget att ge public service-företagen en rabatt på självkostnadspriset
för att kompensera rundradiokontot för gjorda och direktavskrivna investe-
ringar, har nackdelen att public service-företagens kostnader successivt
kommer att öka kraftigt i takt med att rabatten avtar. En annan nackdel är att
public service-företagen och TV 4 med en sådan lösning skulle komma att
betala olika priser för likvärdiga tjänster hos rundradiobolaget.
Med den lösning som jag i stället föreslår, och som överenstämmer med
sektom Rundradios förslag, uppstår inte dessa nackdelar.
Jag bedömer på underlag från sektorn Rundradio att de hittills gjorda
direktavskrivna investeringarna nu kan värderas till 1 347 milj.kr. Denna
värdering har genom min försorg även kontrollerats av Bohlins revisionsbyrå
AB. Mot bakgrund av att rundradiobolaget, som jag tidigare nämnt, bör
erhålla ett eget kapital om 300 milj.kr. återstår således 1 047 milj.kr. som bör
tillföras rundradiokontot.
Svensk Rundradio skall årligen överföra 213,6 milj. kr. till rundradio-
kontot under perioden 1993 - 2000 vilket, med hänsyn till att överföringen
även innefattar en räntedel, motsvarar 1 047 milj.kr. Beloppen är angivna i
1992 års prisläge och skall fortsättningsvis räknas upp med samma
kompensationsindex som används vid utbetalningen av medelstilldelningen
till public service-företagen, det s.k. SR-indexet. Ett avtal bör träffas mellan
staten och rundradiobolaget som reglerar bolagets skyldighet att överföra
medel till rundradiokontot. Med mitt förslag blir nettobelastningen på rund-
radiokontot under överblickbar framtid densamma som om hittillsvarande
medelsanvisningsmodell även fortsättningsvis skulle ha tillämpats för public
service-företagen.
När det gäller rundradiobolagets insamlingstjänster, dvs. transport av
program från olika produktionsplatser till programföretagens centrala aweck-
lingspunkt eller andra överföringar som inte har direkt samband med en
utsändning, har programföretagen i viss utsträckning jämförbara alternativ till
det särskilda förbindelsenät som är upprättat för rundradioverksamheten.
Möjligheten för marknadsprissättning är därmed större och programföretagen
bör kunna köpa sina programinsamlingstjänster av rundradiobolaget till
marknadsmässiga priser. Även rundradiobolagets övriga tjänster, t.ex. uthyr-
ning till utomstående av kapacitet i sändamätet och inplaceringsverksamhet,
bör utföras under förutsättning att de har utsikt att täcka sina egna kostnader.
Överskott som uppstår i Svensk Rundradios konkurrensutsatta verksamhet
bör - sedan statens avkastningskrav, till vilket jag strax återkommer, upp-
fyllts - användas för att täcka delar av utsändningsverksamhetens själv-
Prop. 1991/92:140
90
kostnader. Därigenom kan programföretagens kostnader för köp av utsänd-
ningstjänster bli lägre.
Enligt min bedömning skulle det vara samhällsekonomiskt felaktigt om
public service-företagen bygger upp större egna resurser för programinsam-
ling eftersom det är en av rundradiobolagets uppgifter. Rundradiokontot bör
få belastas med kostnader för mervärdesskatt som debiteras public service-
företagen av rundradiobolaget eller av andra skattskyldiga leverantörer av
programinsamlingstjänster. Därmed kan en neutralitet uppnås mellan pro-
graminsamling i egen regi och köp av motsvarande tjänster. Från statsbud-
getsynpunkt innebär detta att momsintäktema blir oförändrade.
Jag återkommer i ett senare avsnitt till medelstilldelningen till public
service-företagen. Jag vill dock redan nu nämna att sammanlagt 47,5 milj. kr.
av medelstilldelningen till public service-företagen bör hållas inne på rund-
radiokontot. Medlen bör avsättas för att täcka kostnaderna för mervärdesskatt
på köp av insamlingstjänster och får rekvireras av public service-företagen
efter behov. En ordning bör etableras som innebär att årliga avräkningar
genomförs så att eventuella icke utnyttjade medel av det innehållna beloppet
får föras till nästa års utbetalning av medelstilldelning. På motsvarande sätt
bör eventuella högre rekvisitioner ur det innehållna beloppet betalas tillbaka
genom en minskning av nästa års medelstilldelning.
Det är naturligt att ställa effektivitets- och produktivitetskrav på Svensk
Rundradio. Med tanke på de särskilda villkor som gäller för utsändnings-
verksamhetens självkostnadsprissättning bör avkastningskrav endast riktas
mot den del av verksamheten som är konkurrensutsatt. För riksdagens
information vill jag nämna att det med de förutsättningar som nu gäller
kommer att vara omkring en fjärdedel av verksamheten som är utsatt för
konkurrens. På motsvarande andel av det egna kapitalet ställs därför ett
direktavkastningskrav om 3 % som betalas till rundradiokontot.
Regeringen förutsätts även ange ett mål för hela bolagets verksamhet vad
avser soliditeten. Vid bildandet kommer denna att uppgå till ca 23 %. En
målsättning bör vara att soliditeten i Svensk Rundradio år 2000 uppgår ull ca
30 %.
10.8.3 Överföringar från televerket
10.8.3.1 Överföring av anläggningar och utrustning
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Anläggningar och utrustning i televerket som
rundradiobolaget behöver för att kunna bedriva de tjänster som nu
tillhandahålls av sektorn Rundradio vid Televerket Radio skall föras
över till Svensk Rundradio. Därvid skall anläggningar som finansierats
med medel från rundradiokontot eller med skattemedel föras över
genom apport.
Utredarens förslag överenstämmer i huvudsak med mitt förslag.
91
Remissinstanserna: Förslaget att anläggningar som finansierats genom
rundradiokontot eller med statsbidrag skall överföras med ett apportför-
farande lämnas utan erinran av remissinstanserna. Televerket och sektorn
Rundradio har olika uppfattningar om hur televerket skall ersättas för den
utrustning rundradiosektorn använder vid sidan av huvuduppgifterna
programutsändning och programinsamling, dvs. för tjänsterna Direktvision,
RADTEX och Satellit-TV, radiotidningstjänsten, närradiotjänsten m.fl.
tjänster.
Skälen för mitt förslag: Överföringen av materiella resurser från
televerket bör avse anläggningar och utrustning som Svensk Rundradio
behöver för att kunna bedriva de tjänster som nu tillhandahålls av sektorn
Rundradio vid Televerket Radio.
Även rättigheter och skyldigheter, t.ex. nyttjande- och royaltyrättigheter,
som är förknippade med televerkets rundradioverksamhet bör övertas av
rundradiobolaget i den mån det är rättsligt möjligt. Jag utgår från att Svensk
Rundradio kommer att erhålla frekvenstillstånd för den utrustning som
bolaget arbetar med.
Anläggningar som finansierats med medel från rundradiokontot eller med
skattemedel skall avträdas utan att televerket ånyo ersätts för detta. Över-
föringen bör ske genom apport. Apportegendomen används för att teckna
bolagets aktier. Den del av anläggningarnas värde som inte används för att
teckna aktier, tillförs bolaget i form av förlagslån.
När det gäller utrustning m.m. för den nya markbaserade TV-kanalen bör
ersättningen till televerket motsvara de investerings-, ränte- och driftskost-
nader som verket haft, med avdrag för de kostnadsersättningar som verket
erhållit
Jag utgår från att frågan om den utrustning som rundradiosektom använ-
der för Direktvision, RADTEX, Satellit-TV, radiotidningstjänsten, närradio-
tjänsten m.fl. tjänster, kommer att aktualiseras i förhandlingar mellan telever-
ket och den tidigare nämnda organisationskommittén.
Skatter och avgifter i samband med överföringen av utrustning och
anläggningar skall erläggas av Svensk Rundradio.
Arkivfrågor
Televerket omfattas, i likhet med andra myndigheter, av offentlighetsprinci-
pen. Handlingar som inkommer eller upprättas när en verksamhet bedrivs i
bolagsform omfattas däremot inte av denna princip. Det arkiv med anknyt-
ning till rundradioverksamheten som bildats inom televerket utgörs av
allmänna handlingar, vilka inte kan förlora denna karaktär. När rundradio-
sektom övergår i bolagsform måste arkivet med rundradiohandlingar, enligt
arkivlagen (1990:782), överlämnas till riksarkivet inom tre månader.
Svensk Rundradio behöver ha tillgång till sitt arkiv för att bedriva
verksamheten. Jag förutsätter att frågan kan lösas så att bolaget i behövlig
omfattning får låna handlingar från riksarkivet Därigenom bör såväl bolagets
behov som kraven på skydd och insyn i arkivet kunna tillgodoses.
Prop. 1991/92:140
92
10.8.3.2 överföring av personal
Prop. 1991/92: 140
Mitt förslag: Den personal som arbetar inom sektorn Rundradio vid
Televerket Radio anställs i Svensk Rundradio. Dessutom skall delar av
den för Televerket Radios samdiga tjänster gemensamma teknikservice-
organisationen föras över till Svensk Rundradio.
Utredarens förslag skiljer sig delvis från mitt. Under förutsättning att
ett antal villkor är uppfyllda, förordar utredaren att den tekniska service-
organisationen förblir samlad inom Televerket Radio och att rundradiobolaget
köper servicetjänster av Televerket Radio. Utredaren föreslår vidare ett stopp
för nyanställningar inom rundradiosektom innan det nya bolaget bildats.
Remissinstanserna: Remissopinionen är delad när det gäller den tek-
niska serviceorganisationen. Televerket stöder utredarens förslag och de
fackliga organisationerna Statsanställdas Förbund och Statstjänstemanna-
förbundet förordar en samlad teknikserviceorganisation. Sektorn Rundradio
samt Sveriges Radio AB (moderbolaget) och Nordisk Television anser att
rundradiobolaget bör ha en egen serviceorganisation, och att en delning av
serviceresursema bör ske redan från början. Flera remissinstanser är kritiska
till utredarens förslag om ett nyanställningsstopp.
Skälen för mitt förslag: Sektorn Rundradio är sedan den 1 januari
1992 organiserad som en separat, sammanhållen enhet inom Televerket
Radio. Enheten består av den personal som arbetar vid huvudkontoret och vid
de fem regionala rundradioområdena, totalt för närvarande ca 450 personer.
Jag har erfarit att det därutöver finns vakanser på viktiga befattningar inom
sektorn Rundradio. Jag förutsätter att beslut om att tillsätta sådana tjänster
innan det nya bolaget etablerats skall kunna fattas inom den nuvarande
televerksorganisationen, efter samråd med organisationskommittén om
principerna för sådana tjänstetillsättningar.
Den personal som arbetar inom sektorn Rundradio bör vid utgången av
juni 1992 föras över till rundradiobolaget.
Servicepersonalen finns sedan årsskiftet 1991/92 i en för hela Televerket
Radio gemensam serviceorgansation. Jag har i ett tidigare avsnitt (10.8.2.1)
anfört att en egen serviceorganisation bör vara en naturlig och självklar del av
rundradiobolagets verksamhet och att bolaget måste kunna ta det odelade
ansvaret för kvalitet och driftssäkerhet i tjänsterna. Även det faktum att
rundradiobolaget måste agera konkurrensneutralt vid sina kontakter med
externa kunder talar för egna serviceresurser. Jag bedömer också att en sådan
lösning blir billigare för rundradiobolaget än om bolaget i stället köper mot-
svarande service från televerket Mot denna bakgrund bör den personal inom
den nuvarande serviceorganisationen som företrädesvis arbetar med
rundradioverksamhet föras över till rundradiobolaget. Servicepersonal som i
huvudsak arbetar inom områdena mobila teletjänster, radiolänkverksamhet för
telefoni och televerkets egna entreprenader bör vara kvar inom televerket. Jag
93
förutsätter att organisationskommittén och televerket samråder om hur
servicepersonalen skall fördelas.
För riksdagens information vill jag nämna att Svensk Rundradio skall
överta televerkets pensionsåtaganden för den personal som förs över från
televerket till det nya bolaget. Samdiga balansposter som är förknippade med
dessa pensionsåtaganden skall därvid övertas av rundradiobolaget. Jag har
för avsikt att föreslå regeringen att i tilläggsdirektiv uppdra åt organisations-
kommittén att pröva under vilka villkor ett sådant övertagande skall ske. Jag
utgår från att kommittén därvid samråder med televerket. Kommittén bör
komma in med forslag i frågan till regeringen.
Eventuella skatter som uppkommer vid överföringen av personal skall
erläggas av rundradiobolaget.
Jag har i frågor som behandlas i avsnitt 10.8 samrått med chefen för
kommunikationsdepartementet.
10.9 Uppbörd av TV-avgifter m.m.
10.9.1 Radiotjänst i Kiruna AB
Min bedömning: Inga förändringar behövs i fråga om bestämmelser
om uppbörden av TV-avgifter m.m.
Radiotjänst i Kiruna AB behåller sina hittillsvarande uppgifter med
uppbörd och avgiftskontroll.
Prop. 1991/92: 140
Bakgrund: Riksdagen beslutade våren 1987 om att uppbörden av TV-
avgifter för innehav av TV-mottagare och avgiftskontrollen i fortsättningen
skall skötas av moderbolaget (prop. 1986/87:100 bil. 10, KrUll, rskr. 197).
För detta ändamål bildades ett dotterbolag, Radiotjänst i Kiruna AB.
För åren 1990 och 1991 har särskilda medel avsedda för Radiotjänst
anvisats för insatser i syfte att öka antalet TV-avgifter. Senast den 1 mars
1992 skulle Sveriges Radio AB (moderbolaget) redovisa resultaten av dessa
insatser samt eventuella förslag till förändringar i avgiftslagstiftningen.
Skälen till min bedömning: Det förhållandet att Radiotjänst förutsätts
få nya ägare genom att de tre programföretagen övertar aktierna i Radiotjänst
från moderbolaget torde inte påverka Radiotjänsts nuvarande uppgifter i
någon större utsträckning. I enlighet med vad jag tidigare anfört svarar de tre
programföretagen för att tillräckliga medel ställs till Radiotjänsts förfogande.
Mina överväganden med anledning av den nyligen inkomna utvärderingen
av de första årens verksamhet kommer att redovisas i ett senare sammanhang
och kan således komma att innebära vissa justeringar av Radiotjänsts
förutsättningar under förestående avtalsperiod.
94
10.9.2 Förvaltningen av rundradiomedlen
Prop. 1991/92:140
Mitt forslag: Sveriges Television skall ansvara för förvaltningen av
rundradiomedlen.
Bakgrund: Moderbolaget ansvarar för den finansiella samordningen för
rundradiorörelsen. I detta ingår även vissa s.k. controllerfunktioner som
hänger samman med moderbolagets ställning i koncernen.
Skälen till mitt forslag: De tre programföretagen har som ägare ett
gemensamt ansvar för uppbörden av TV-avgifter m.m. som bedrivs av
Radiotjänst i Kiruna AB. För att åtstadkomma en klar och tydlig ansvars-
fördelning bör det emellertid ankomma på en part att ansvara för förvalt-
ningen av rundradiomedlen. I valet mellan vilket av de tre programföretagen
som bör ges denna uppgift har mitt val fallit på det största av dem; Sveriges
Television. Jag förutsätter att Sveriges Television håller de andra program-
företagen väl underrättade i denna fråga.
I ansvaret ingår att förvalta de medel som Radiotjänst i Kiruna AB överför
till riksgäldskontoret genom att välja mellan de placeringsaltemativ som
riksgäldskontoret erbjuder, låna upp medel vid underskott på rundradio-
kontot, svara för likviditetsplanering avseende utbetalningarna från rund-
radiokontot, redovisa medelsförvaltningen, två gånger per år lämna ekono-
miska redovisningar till regeringen m.m. Jämför även proposition
1988/89:18 om TV-avgiften (s.73 ff.).
Jag förutsätter att staten genom anslagsframställningen från Sveriges
Television i likhet med vad som nu gäller kommer att erhålla underlag som
behövs i fråga om bedömningar av rundradiorörelsens samlade kostnads- och
intäktsutveckling samt av hur stort avgiftsuttaget bör vara på kort och lång
sikt.
I likhet med vad som nu gäller för moderbolaget bör staten sluta ett särskilt
avtal med Sveriges Television om förvaltningen av rundradiomedlen.
95
10.10 Särskilda frågor Prop. 1991/92:140
10.10.1 Radionämndens uppgifter
10.10.1.1 Frågor om genmäle och beriktigande samt den enskildes privatliv
Min bedömning: Radionämndens uppdrag, organisation och verk-
samhetsformer bör i huvudsak vara oförändrade.
Radionämnden bör före beslut om prövning enligt bestämmelserna
om att den enskildes privatliv skall respekteras, inhämta skriftligt med-
givande från den som kan ha utsatts för brott mot denna bestämmelse.
Programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden så snart
någon begär ett beriktigande eller genmäle bör begränsas till att endast
avse sådana fall då genmäle eller beriktigande inte beviljats. Denna
förändring av skyldigheterna bör tas in i avtalen mellan regeringen och
företagen.
Bakgrund: Sveriges Television samt Riksradion och Lokalradion
föreslår att reglerna för när programföretagen skall underrätta radionämnden i
vissa genmäles- och beriktigandeärenden bör begränsas. Den nu gällande
ordningen har lett till en omständlig och ofta onödig byråkrati. Antalet fäll-
ningar i radionämnden på dessa grunder har varit mycket fl
Programföretagen anser att radiolagens krav på saklighet och opartiskhet
även innebär en skyldighet att rätta felaktiga uppgifter och lämna tillfälle till
befogat genmäle. Skyldigheten att underrätta radionämnden bör därför kunna
utgå, alternativt begränsas till de fall då genmäle och beriktigande inte be-
viljats.
Sveriges Television föreslår att tidsgränsen för såväl anmälningar till
radionämnden som krav på genmäle och beriktigande bör sänkas från sex
månader till två eller en månad.
Radionämnden delar uppfattningen att nuvarande ordning för genmäle och
beriktigande är otillfredsställande i vissa avseenden. Enligt nämndens mening
kan en ordning övervägas som innebär att underrättelseskyldigheten ersätts av
en skyldighet för programföretagen att i samtliga beslut av hithörande slag
informera den berörde om en rätt för denne att påkalla radionämndens pröv-
ning av beslutet och prövning av programföretagets handläggning av hans
eller hennes begäran.
Radionämnden anför vidare att det kan vara rimligt att ärenden om intrång i
den enskildes privatliv inte prövas i sak om den berörde motsätter sig en
sådan prövning.
Utredningen (U 1991:09) om myndighet för radio- och TV-sändningar till
allmänheten har bl.a. i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur radionämnden,
kabelnämnden och närradionämden kan föras samman till en myndighet.
Betänkandet väntas föreligga under våren 1992.
96
Skälen för min bedömning: Mot bakgrund av den aktuella utred-
ningens arbete bör radionämndens uppgifter i stort vara oförändrade. Några
mindre justeringar bör dock med fordel kunna vidtas redan nu.
Skyldigheten för programföretagen att underrätta radionämnden vid krav
om genmäle eller beriktigande bör kunna begränsas utan att det får någon
negativ betydelse för allmänheten. Jag avser därför att i annat sammanhang
föreslå regeringen att nuvarande bestämmelser ersätts med en ordning som
överensstämmer med vad radionämnden föreslagit. Den som kontaktar ett
programföretag i syfte att få ett genmäle eller beriktigande utsänt bör således
erhålla information om att det är möjligt att få programföretagets handlande
med anledning av en sådan begäran prövat av radionämnden.
Jag avser också att föreslå regeringen en förändring i radionämndens
instruktion med innebörd att frågor om intrång i den enskildes privatliv skall
kunna prövas endast om den berörde medger del
De ställningstaganden radionämnden gjort vid sin granskning av program-
företagens sätt att utöva sändningsrätten har med mycket få undantag accep-
terats av företagen. Jag vill dock erinra om att kulturutskottet (KrU
1982/83:18, s. 8 f.) har understrukit vikten av att radiolagens och avtalens
bestämmelser efterlevs och att radionämndens beslut respekteras.
10.10.2 Försvarsfrågor
Prop. 1991/92:140
Mitt förslag: Om landet befinner sig i krig skall Sveriges Television
och Sveriges Radio utgöra självständiga organisationer i totalförsvaret.
Vid övergång till krigsorganisation överförs Sveriges Utbildnings-
radios resurser till de övriga två programföretagen.
Skälen för mitt förslag: Mina förslag till förändrad organisation för
public service-företagen får konsekvenser även för totalförsvarsuppgiftema.
Min utgångspunkt är att den krigsorganiserade verksamheten så nära som
möjligt bör överensstämma med organisationen i fred. Ett avsteg från detta
bör dock vara att de resurser som finns inom Utbildningsradion vid övergång
till krigsorganisationen delas upp och tillförs Sveriges Television och
Sveriges Radio. Det ter sig inte ändamålsenligt att Utbildningsradion skall
behöva bygga upp en egen beredskapsorg^nisation. Däremot förutsätter jag
givetvis att man vid beredskapsplaneringen på bästa sätt tar till vara de
resurser som finns inom Utbildningsradion.
Sveriges Television och Sveriges Radio bör således utgöra självständiga
organisationer i totalförsvaret. Varje bolag bör ansvara för sin beredskaps-
planering. Jag förutsätter att programföretagen bedriver ett nära samarbete i
dessa frågor med utnyttjande av den kompetens som finns inom säkerhets-
och beredskapsavdelningen inom moderbolaget.
97
7 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 140
Ett särskilt avtal för krig och krigsfara bör ingås mellan staten och vart och
ett av programföretagen. I likhet med vad som nu gäller förutsätts företagen
lyda under regeringen vid övergång till krigsorganisation.
Liksom nu bör företagen omfattas av personalkontroll.
En rådgivande nämnd bör även fortsättningsvis utses av regeringen.
Nämnden bör på motsvarande vis som nu gäller för moderbolagets chef
knytas till Sveriges Televisions och Sveriges Radios chefer. Jag förutsätter att
dessa i samråd bestämmer vem som skall vara ordförande i nämnden. Det nya
rundradiobolaget bör även vara representerat i den nuvarande nämnden.
Televerkets representant ersätts därmed.
Den ökande mångfalden inom radio- och TV-områdena innebär nya förut-
sättningar för beredskapsfrågornas hantering. En översyn av dessa frågor
kommer inom kort att inledas inom regeringskansliet. Mina överväganden
mot bakgrund av denna översyn kan komma att påverka public service-
företagens totalförsvarsuppgifter under förestående avtalsperiod. Om så blir
fallet avser jag att återkomma till regeringen med närmare förslag.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.
10.10.3 Avtalen mellan staten och public service-företagen
Prop. 1991/92:140
Min bedömning: Frågor som rör sändningsrätt, innehållet i sänd-
ningarna samt vissa förhållanden mellan public service-företagen bör
regleras i avtal mellan regeringen och vart och ett av dessa foretag.
Skälen för min bedömning: I konsekvens med de organisationsför-
ändringar jag föreslår bör regeringen även i fortsättningen ingå avtal med vart
och ett av de tre programföretagen samt med Radiotjänst i Kiruna AB.
10.10.4 Radio Sweden
10.10.4.1 Bakgrund
Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet - Radio Sweden -
tillkom år 1938 och sänder för närvarande program på åtta språk, nämligen
svenska, engelska, tyska, ryska, franska, spanska, estniska och lettiska.
Programmen ger lyssnare över hela världen nyheter och information om och
från Sverige. Radio Sweden sänder nästan 14 300 timmar per år på kortvåg.
Till detta kommer ca 2 800 timmar per år på mellanvåg. Antalet sändnings-
timmar på kortvåg uppgick till omkring 17 880 på årsbasis i början av 1991.
Neddragningen i antalet timmar förklaras till en del bl.a. av överuttag i
samband med händelserna de senaste åren i Baltikum och Kuwait, men
huvudsakligen av allmänna kostnadsökningar. Utlandsprogrammet förfogar
över tre kortvågssändare, två i Hörby och en i Karlsborg, samt under kvälls-
tid även mellanvågssändaren i Sölvesborg (1 179 KHz). Flera av utlands-
98
programmen kan slutligen avlyssnas i Stockholmsområdet från en FM-
sändare (89,6 MHz).
Radio Sweden, som formellt utgör en del av Riksradion, har drygt 70
anställda och erhåller till skillnad från övriga delar av Sveriges Radio-
koncemen inga TV-avgiftsmedel utan finansieras med anslagsmedel via
utrikesdepartementet (anslaget D 2.). För budgetåret 1992/93 (motsvarande
kalenderåret 1993) finns i regeringens senaste budgetförslag ett belopp
upptaget på 60 809 000 kr. för utlandssändningama. Under de senaste åren
fram t.o.m. kalenderåret 1991 (budgetåret 1990/91) kompenserades Radio
Swedens kostnadsökningar (men ej televerkets) enligt ett särskilt index.
Fr.o.m. kalenderåret 1992 erhåller emellertid Radio Sweden på samma sätt
som televerket ett reservationsanslag utan indexreglerat inflationsskydd.
Enligt nu gällande avtal mellan staten och Sveriges Riksradio AB (RR)
heter det att ”...RR:s program för sändning till utlandet skall ge utländsk
publik och särskilt utlandssvenskar möjlighet att få information om och
upprätthålla kontakt med Sverige”.
I Radio Swedens verksamhet intar mot denna bakgrund sändningarna på
svenska en särställning. Därefter prioriterar Radio Sweden sändningarna på
engelska, tyska och ryska. De franska och spanska radiosändningarna
halverades under 1990, samtidigt som programmen på portugisiska lades
ned. Under december 1988 inleddes sändningar på estniska och i mars 1989
på lettiska. Sändningar på litauiska påbörjades försöksvis i slutet av januari
1991 men upphörde redan i början av augusti samma år.
Riksdagen beslöt år 1990 om en investering på 45 milj. kr. i tre nya
kortvågssändare för att ersätta de nuvarande som blivit omoderna efter 20 års
drift och dessutom måste bytas av miljöskäl. De nya sändarna installeras
successivt och väntas vara i full drift i slutet av år 1994.
Den snabba tekniska utvecklingen har även fått konsekvenser för
utlandsradioprogrammen i flera länder. Allt fler stationer har börjat sända
program via satellit Radio Sweden planerar således inleda provsändningar av
detta slag avsedda för lyssnare i Europa under våren 1992. Jämfört med
kortvågssändningar ger satellitprogram en betydligt högre teknisk kvalitet,
vilket medger sändning av musik i ökad utsträckning. Direktmottagning av
radioprogram via satellit beräknas dock inte bli allmänt förekommande de
närmaste åren. Mottagning på rörliga mottagare anses sålunda bli vanligt först
i böljan av nästa årtionde. För närvarande krävs i princip tillgång antingen till
en parabolantenn jämte radio- och TV-njottagare eller anslutning till ett
kabelnät eller avlyssning av en radiostation som återutsänder det aktuella
satellitsända radioprogrammet
Radiosändningar via satellit torde under de närmaste åren komma att
uppfattas som något exklusivt som endast når en bråkdel av de potentiella
lyssnarna. Sannolikt får man därför räkna med att radioprogram via kortvåg
och satellit kommer att existera sida vid sida under en längre tidsperiod.
Prop. 1991/92:140
99
10.10.4.2 Riktlinjer for verksamheten
Prop. 1991/92:140
Mitt forslag: Radio Sweden skall administrativt utgöra en del av det
bolag som föreslås bildas av Sveriges Riksradio och Sveriges Lokal-
radio fr.o.m. den 1 januari 1993.
Radio Swedens kostnader för verksamheten skall täckas genom
anslagsmedel som staten ställer till förfogande för det nybildade radio-
bolaget
Radiobolaget skall enligt förslagen till riktlinjer för programverk-
samheten bl.a. bedriva verksamheten med beaktande av mediets sär-
skilda genomslagskraft. Utgångspunkter bör vara att de nya avtalsbe-
stämmelserna så långt möjligt skall tillämpas också för utlands-
programmen. Bestämmelserna måste emellertid tillämpas med beaktan-
de av dessa sändningars speciella karaktär och med avseende på varje
sändningsspråk för sig.
Radio Swedens radiosändningar till utlandet skall ge dels svenskar
som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få
information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Radio Swedens
program bör ge kunskap om Sverige och bidra till förståelse för
Sverige och det svenska samhället.
Radio Sweden bör ha ett nära samarbete med övriga redaktioner på
det nybildade radiobolaget och i den utsträckning som är möjlig an-
vända eller återutsända radiobolagets program.
Skälen för mitt förslag: De riktlinjer jag nu anger överensstämmer
med gällande praxis.
10.10.4.3 Ekonomiska förutsättningar
Min bedömning: De ekonomiska förutsättningarna för Radio
Sweden överensstämmer med vad chefen för utrikesdepartementet
föreslagit i årets budgetproposition.
Skälen för min bedömning: Televerket Radio har hittills svarat för
utsändningen av de program som produceras av Radio Sweden. En
konsekvens av vad som föreslagits i det föregående blir att det fr.o.m. nästa
kalenderår, dvs. år 1993, införs en nyordning som innebär att Radio Sweden
får köpa motsvarande tjänster av det nya och av televerket oberoende bolaget
Svensk Rundradio, som avses bildas den 1 juli 1992. Budgetmässigt betyder
denna nyordning bl.a. att Sveriges Radio AB ensamt äskar medel för Radio
Swedens verksamhet fr.o.m. budgetåret 1992/93 (kalenderåret 1993) och inte
som tidigare tillsammans med televerket vad avsåg Televerket Radios
sändningar för utlandsradion.
100
Televerket, dvs. fr.o.m. den 1 juli 1992 Svensk Rundradio AB, skall
emellertid även i fortsättningen ansvara för det tidigare nämnda utbytet av de
tre kortvågssändama. Svensk Rundradio bör därför varje år under perioden
1990/91 - 2001/02 tillförsäkras ett för detta ändamål särskilt avdelat belopp
under förevarande anslag. I 1992/93 års statsbudgetförslag begärs dessutom
att riksdagen bekräftar i budgeten angivna riktlinjer för det av riksdagen år
1990 fattade beslutet om investering i nya sändare.
Fr.o.m. nästa kalenderår måste Radio Sweden däremot köpa de tjänster i
form av radiosändningar som det nya rundradiobolaget kan erbjuda. Avtal om
dessa tjänster avses slutas mellan Sveriges Radio och bolaget. Prissättningen
bör ske enligt den modell som har redovisats i avsnittet 10.8.2.4 i denna
proposition.
Ett aktuellt schema för Radio Swedens radiosändningar återfinns i bi-
laga 1.
Jag har i denna fråga samrått med statsrådet af Ugglas.
10.10.5 Teknisk utveckling
10.10.5.1 TV-sändningar med högre teknisk kvalitet
Nuvarande sändningar från Sveriges Television sker enligt PAL-standarden
med 625 linjer per bild och 50 delbilder per sekund; 625/50.
De större TV-mottagarindustriema utvecklar sedan lång tid nya TV-
sändningssystem. Kännetecknande för dessa är en väsentligt bättre bild-
kvalitet, större bildskärm av vidfilmsformat samt förbättrad färgåtergivning
och ljudkvalitet. För närvarande finns ett flertal med varandra konkurrerande
sändningsstandarder. Reguljära provsändningar försiggår sedan en tid i
Japan. I Europa har provsändningar nyligen inletts. Den huvudsakliga
inriktningen har hittills gällt satellitsänd TV. Både det japanska Hi-Vision-
systemet (MUSE; 1125/60) och en europeisk variant med sändningssystemet
systemet HD-MAC (1250/50) använder sig av analog teknik. De TV-
apparater som är anpassade för dessa standarder finns än så länge inte i
massproduktion och priserna är därför mycket höga. För närvarande synes
utvecklingen av tunna och lätta bildskärmar vara den faktor som avgör när
sådana TV-apparater kan få någon större spridning. För att få full behållning
av det bredare bildformatet anses bildbredden behöva vara drygt en meter
eller mera.
En viktig roll för vilka system som kommer att introduceras spelas av TV-
mottagarindustrin. Vissa länder anlägger även industripolitiska aspekter inför
besluten om nya sändningsstandarder.
Inom EG utarbetas för närvarande ett direktiv om satellitsänd TV. Det
direktivförslag som nu diskuteras innebär bl.a. att analoga satellitsändningar
med hög teknisk kvalitet skall ske med den s.k. HD-MAC-standarden. Vidare
ställs vissa tekniska krav på alla TV-apparater avsedda för bildformatet 16:9
eller 5,33:3 (en vanlig TV har förhållandet 4:3 mellan bredd och höjd) fr.o.m.
Prop. 1991/92: 140
101
år 1994. Till direktivet knyts särskilda stödformer för att stimulera över-
gången till den standard som förespråkas i direktivet.
Jag avser att senare återkomma till regeringen i frågan om vilka åtgärder
Sverige behöver vidta med anledning av detta direktiv.
För public service-verksamheten har denna utveckling blivit mer aktuell på
senare tid eftersom forskningen även gjort framsteg när det gäller
möjligheterna till marksänd TV med högre teknisk kvalitet. De system som
kan komma i fråga som standard för marksändning kommer enligt min
bedömning att vara digitala.
För närvarande pågår i USA en serie tester av olika analoga och digitala
sändningssystem avsedda för marksändningar. Beslut om vilket system som
skall väljas i USA väntas under hösten 1993.
I flera av de nordiska länderna genomfors för närvarande ett projekt med
syfte att visa att det är möjligt att relativt snart utveckla en standard för
marksänd digital TV med högre teknisk kvalitet. En av förutsättningarna för
studien är att TV-signalen kan rymmas inom samma bandbredd som dagens
analoga TV-signaler, vilket skulle göra det möjligt att sända över dagens
marknät parallellt med de vanliga TV-sändningama. Inom projektet planeras
en demonstration av om detta är möjligt till juli månad år 1992. Projektet
drivs av Sveriges Television, Sveriges Radio (moderbolaget), televerkets
rundradiosektor, Telia Research AB (televerkets bolag för forskning och
utveckling), norska och danska televerken samt flera privata foretag.
Sveriges Television deltar även i det av EG stödda projektet Vision 1250.
De svenska, finländska och norska public service-TV-programföretagen
samarbetar med experimentverksamhet genom att hyra ett mobilt kontrollrum
som använder det europeiska 1250/50-systemet. Svenska försök har även
gjorts med det japanska Hi-Vision-systemet.
Frågan om skifte av sändningssystem för TV får stora ekonomiska
konsekvenser eftersom den innebär dels att alla hushåll på sikt kommer att
byta TV-apparater, dels att TV-företagen måste skaffa ny produktionsut-
rustning. En aspekt som hittills fått litet genomslag i debatten är hur hushållen
ställer sig till ett eller flera sådana teknikskiften inom de närmaste åren. Andra
viktiga frågor är avvägningen mellan teknisk kvalitet och antal kanaler
(accepteras en lägre teknisk kvalitet kan sannolikt flera TV-kanaler erbjudas).
Vidare aktualiserar det särskilda EG-direktivet inom området och den
pågående tekniska utvecklingen frågor om lagstiftning, ansvarsfördelning,
standardisering m.m.
Enligt min mening är frågorna av sådan vikt att konsekvenserna noga
måste övervägas innan beslut fattas. Jag avser därför att senare föreslå
regeringen att ge utredningen (U 1991:10) om tekniska förutsättningar för
utökade sändningar av radio och television till allmänheten tilläggsdirektiv i
fråga om den tekniska utvecklingen inom TV-området
Prop. 1991/92:140
102
10.10.5.2 Digitala ljudradiosändningar
Prop. 1991/92:140
Inom ljudradion utvecklas för närvarande ett system för digitala sändningar,
Digital Audio Broadcasting, DAB. Denna teknik har fördelar framför nu-
varande analoga teknik genom bättre ljudkvalitet, lägre stömingskänslighet
och bättre frekvensekonomi. En kommersiell introduktion av den nya tekni-
ken kan förutses under senare hälften av 1990-talet.
Om all ljudradiosändning utnyttjade digital teknik skulle i storleksord-
ningen tre gånger så många radiokanaler få plats inom det tillgängliga frek-
vensutrymmet som med nuvarande teknik. Tekniska begränsningar skulle då
inte längre behöva utgöra ett hinder för etablering av radiosändningar.
Digitala ljudradiosändningar kan inte tas emot med nuvarande mottagare
för analog teknik. Vid en eventuell framtida övergång till digital teknik måste
därför sändningar i analog och digital teknik pågå parallellt under en över-
gångsperiod. Under denna period krävs att ett särskilt frekvensutrymme
avsätts för parallellsändningar med digital teknik.
Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio
och television till allmänheten har i betänkandet (SOU 1991:108) Tekniskt
utrymme för reklamfinansierad radio utgått från att dels frekvensbandet 223 -
230 MHz (TV-kanal 12) och dels ungefär hälften av frekvensbandet 104 -
108 MHz skall användas för en övergång till digitala ljudradiosändningar.
Enligt utredningen möjliggörs därigenom att rikstäckande och regionala sänd-
ningar från såväl Sveriges Radio som andra programföretag kan sändas ut
digitalt under övergångsperioden. Vid sidan av de regionala sändningarna kan
lokala program med begränsad räckvidd sändas ut.
I promemorian (Ds 1992:22) Regler och villkor för privatradio, som
nyligen sänts ut på remiss från kulturdepartementet, föreslås att frekvens-
bandet 104 - 108 MHz i sin helhet tas i anspråk för analoga FM-sändningar
av privatradio.
Frågan om huruvida och på vilket sätt digital sändningsteknik skall inforas
för ljudradion kommer att bli aktuell under avtalsperioden. Jag räknar med att
senare återkomma till regeringen i frågan.
10.10.6 Sändare för närradio
Mitt förslag: Skyldigheten att sända närradio över sändare som
ställts till förfogande av televerket upphåvs fr.o.m. den 1 juli 1992.
Närradioutredningen: Skyldigheten att använda televerkets sändare
bör upphöra. Tillstånd att inneha närradiosändare skall endast få lämnas till
den som åtar sig att låta samtliga sändningsberättigade inom sändnings-
området använda sändaren på lika villkor. Kostnaden per sändningstimme
skall vara enhetlig och skälig. Om flera söker tillstånd att inneha närradio-
sändare skall tillståndet lämnas till den som kan visa att hans ansökan stöds
103
av en majoritet av de sändningsberättigade sammanslutningarna inom till-
ståndsområdet.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna instämmer med
utredaren i att televerkets ensamrätt i fråga om närradiosändare bör avvecklas.
Några remissinstanser framför emellertid farhågor för att föreningarna
kommer att få ökade kostnader på vissa orter. När det gäller förslaget att
kostnaden per sändningstimme skall vara enhetlig råder delade meningar.
Några remissinstanser framför kritik mot att det skall vara frekvensmyndig-
hetens uppgift att se till att den som får tillstånd att inneha radiosändare för
närradio åtar sig att låta alla sändningsberättigade använda sändaren på lika
villkor och till en enhetlig och skälig kostnad.
Skälen för mitt förslag: Bildandet av Svensk Rundradio samt avveck-
landet av moderbolaget och koncernbildningen för public service-företagen
föranleder ett antal olika lagändringar. Dessa är i huvudsak av redaktionell
karaktär.
I ett fall förordar jag emellertid en saklig ändring. Den gäller skyldigheten
för närradion att använda sändare som televerket ställer till förfogande.
Den gällande begränsningen av de närradiosändande sammanslutningarnas
möjlighet att välja leverantör av sändartjänster är otidsenlig och bör upphävas.
Genom att flera leverantörer kan konkurrera bör närradions kostnader kunna
pressas. Skyldigheten att sända närradio över sändare som ställts till
förfogande av televerket bör därför upphävas från den 1 juli 1992. Mitt
förslag kräver att närradiolagen (1982:459) ändras. Ett förslag om detta har
upprättats inom kulturdepartementet.
Frågor om de ekonomiska villkor på vilka de olika sändningsberättigade
sammanslutningarna skall kunna använda sändarna bör enligt min mening
avgöras lokalt av de berörda organisationerna. Jag vill därför inte förorda
några särskilda föreskrifter om hur dessa villkor skall vara utformade. Om det
skulle uppstå missförhållanden är jag givetvis beredd att senare återkomma till
regeringen.
11 Medelsberäkningar m.m.
11.1 Föredragandens överväganden
11.1.1 Public service-företagen
Mina förslag om medelsanvisning till Sveriges Television, Sveriges Radio
och Sveriges Utbildningsradio tar sin utgångspunkt i vad jag tidigare har
anfört om ekonomiska förutsättningar (se avsnitt 10.6). Förslagen innebär
dels en uppskrivning av den medelsram som Sveriges Radio-koncemen
tilldelats för år 1992 i förhållande till indexförändringen, dels ett resurs-
tillskott om 150 milj.kr. och ett rationaliseringskrav om 100 milj.kr. (båda i
1989 års prisläge). Public service-företagen bör vidare anvisas 734,2 milj.kr.
(i 1990 års prisläge) som beräknats med utgångspunkt från att företagen i
fortsättningen skall kunna köpa utsändnings- och programinsamlingstjänster.
Prop. 1991/92:140
104
Den nya ordningen beträffande byggnadsinvesteringar, fastighetsförvaltning
och övriga lokalfrågor medför vidare att medelstilldelningen bör höjas med
66.2 milj.kr. (i 1990 års prisläge). Den totala medelstilldelningen till public
service-företagen blir således 4 263,3 milj.kr. (i 1990 års prisläge).
I enlighet med vad jag tidigare anfört om fördelningsnycklar bör för år
1993 Sveriges Television anvisas 61,09 % av det tillgängliga beloppet, eller
2 604,5 milj.kr., Sveriges Radio 34,31 %, eller 1 462,7 milj.kr. samt
Sveriges Utbildningsradio 4,60 %, eller 196,1 milj.kr.
Moderbolaget har enligt regeringens anvisningar redovisat en verksam-
hetsplan för perioden 1992-1996 för Sveriges Radio-koncemens beredskaps-
planering. Planen följer de riktlinjer som angavs i den proposition om
säkerhetspolitiken och totalförsvaret (prop. 1981/82:102 bil. 7, FöU18, rskr.
374) som vad beträffar Sveriges Radio-koncemens verksamhet antogs av
riksdagen våren 1982 och som alltjämt gäller (jfr. prop. 1986/87:95 bil. 7,
FöUl 1, rskr. 310). I medelsberäkningama för den avgiftsfinansierade radio-
och TV-verksamheten har hänsyn tagits till kostnader för beredskapsätgärder.
Riksdagen har i samband med beslut om tilläggsbudget II (prop.
1987/88:125 bil. 5, KrU 23, rskr. 287) bemyndigat regeringen att ställa
särskilda medel till Sveriges Radios AB (moderbolaget) förfogande för
Utbildningsradions programverksamhet i samband med särskilt angelägen
fortbildning av skolans personal. Regeringen tilldelade under budgetåret
1991/92 av allmänna medel 2,9 milj.kr. för nämnda verksamhet till Utbild-
ningsradion (VIII anslaget B 6. Fortbildning m.m.).
Inom de ramar jag nu har angivit bör programföretagen gemensamt svara
för att finansiera kostnaderna för publikrådets sammanträden. Det bör
ankomma på regeringen att ange hur stor del av medelsramama som högst får
användas för detta ändamål. För riksdagens information vill jag nämna att
högst 750 000 kr. bör få tas i anspråk för detta ändamål under år 1993.
11.1.2 TV-avgiften
Mina förslag till medelstilldelning för den med TV-avgifter finansierade radio-
och TV-verksamheten under år 1993 för public service-företagens framgår av
följande sammanställning. Beloppen anges i milj.kr.
Prop. 1991/92:140
105
|
Beräknat för |
Förslag för
1993 |
|
1992 |
|
Sveriges Radio | | |
|
(moderbolaget) |
3 210,51 | |
|
Televerket | | |
|
Investeringskostnader |
187,42 |
- |
|
Driftskostnader |
416,43 |
- |
|
Sveriges Television | |
2 604,54 |
|
Sveriges Radio | |
1 462,74 |
|
Sveriges Utbild- | | |
|
ningsradio | |
196,l4 |
Prop. 1991/92: 140
^Prisläge 1989
2Prisläge 1992, ytterligare 2,4 milj.kr. föreslås på TB II
^Prisläge 1992, ytterligare 5,2 milj.kr. föreslås på TB II
4Prisläge 1990
De faktorer som är avgörande för behållningen på rundradiokontot är
utvecklingen av det särskilda kompensationsindexet för public service-
företagen, antalet TV-avgiftsbetalare, överföringar från rundradiobolaget samt
Nordisk Televisions AB betalning av koncessionsavgift.
Vid mina beräkningar har jag bl.a. utgått från att kompensationsindexet
under år 1992 och 1993 inte kommer att öka med mer än 5 respektive 4 %
och att antalet TV-avgiftsbetalare blir oförändrat ca 3 310 000.
I enlighet med vad jag tidigare anfört om att TV-avgiftsbetalama inte skall
behöva betala två gånger för hittills direktavskrivna investeringar bör
rundradiobolaget tillföra 213,6 milj.kr. till rundradiokontot för år 1993
(beloppet angivet i 1992 års prisläge).
Eftersom TV-avgiften inbetalas i förskott för varje avgiftsperiod behöver
ett underskott i det årliga bokslutet för rundradiokontot inte nödvändigtvis
leda till ett lika stort behov av upplåning. Det nu aktuella ackumulerade
bokföringsmässiga underskottet vid utgången av år 1991 om 240 milj.kr. har
således inte medfört en lika stor nettoupplåning som beloppet kan synas
innebära eftersom likviditeten i huvudsak har varit positiv på kontot. Vid min
bedömning av hur underskottet på rundradiokontot på lång sikt skall kunna
arbetas in har jag tagit hänsyn till sådana likviditetseffekter och till
koncessionsavgiftsintäkter från Nordisk Television.
För närvarande är TV-avgiften 1 320 kr. per år eller 330 kr. per tre-
månadersperiod. Jag föreslår att TV-avgiften höjs med 84 kr. (6,4 %) till
1 404 kr. per år fr.o.m. den 1 januari 1993. Avgiften för en tremånaders-
period blir därmed 351 kr.
Mina förslag rörande TV-avgiften förutsätter att lagen (1989:41) om TV-
avgift ändras.
106
12 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kulturdepartementet upprättats
förslag till
1. lag om ändring i lagen om mervärdeskatt (1968:430),
2. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
3. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
4. lag om ändring i närradiolagen (1982:459),
5. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen,
6. lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning
av statliga aktiebolag och stiftelser,
7. lag om ändring i lag om TV-avgift (1989:41),
8. lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens
område.
Lagförslagen under 1-3 och 6 har upprättats efter samråd med chefen för
finansdepartementet och förslaget under 5 efter samråd med chefen för
justitiedepartementet.
De lagändringar som här föreslås är i huvudsak av redaktionell karaktär.
Lagförslagen hör till de områden inom vilka lagrådets yttrande i princip bör
inhämtas. Lagförslagen är emellertid av sådan beskaffenhet att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.
13 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslår riksdagen att anta
1. forslag till lag om ändring i lagen om mervärdeskatt (1968:430),
2. förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
3. förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
4. förslag till lag om ändring i närradiolagen (1982:459),
5. förslag till lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i
riksdagen,
6. förslag till lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,
7. förslag till lag om ändring i lag om TV-avgift (1989:41),
8. förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på
televisionens område,
dels föreslå riksdagen att godkänna vad jag har förordat i fråga om public
service-företag i vad avser
9. ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1),
10. programföretagens public service-uppdrag, omfattning, sändningsnät
m.m. (avsnitten 10.2.2 - 10.2.3),
11. finansiering (avsnitt 10.2.4),
12. allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 10.3.2),
13. särskilda riktlinjer for programföretagen (avsnitten 10.3.3-10.3.5),
Prop. 1991/92:140
107
14. ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncemen
samt programföretagens styrelser (avsnitten 10.4 - 10.4.1),
15. företagens struktur och krav på distriktsorganisation inom varje
programföretag (avsnitten 10.5.2 - 10.5.2.1),
16. inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3),
17. ekonomiska förutsättningar for perioden 1993 - 1996 (avsnitt 10.6),
18. förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2),
19. regler för programföretagens uppgifter i krig och vid krigsfara (avsnitt
10.10.2),
20. riktlinjer för Radio Swedens verksamhet (avsnitt 10.10.4.2),
dels föreslå riksdagen att godkänna vad jag har förordat i fråga om
21. bildande av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rund-
radionätet, dess verksamhet samt överföring till bolaget av medel som till-
delats televerket för investerings- och driftskostnader avseende rundradio-
verksamhet (avsnitten 10.8.1.1 och 10.8.2.1),
22. ekonomiska förutsättningar för Svensk Rundradio AB (avsnitt
10.8.2.4),
23. överföring av anläggningar och utrustning samt personal från tele-
verket till Svensk Rundradio AB (avsnitten 10.8.3.1-10.8.3.2),
dels bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i fråga om
24. garantier för programverksamhetens oberoende (avsnitt 10.3.1),
25. beredskapsätgärder för Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.2),
26. forsknings- och utvecklingsverksamhet inom Svensk Rundradio AB
(avsnitt 10.8.2.3),
27. Uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänsts i Kiruna AB uppgifter
(avsnitt 10.9.1),
28. programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden vid berik-
tigande och genmäle (avsnitt 10.10.1.1),
29. avtalen mellan staten och public service-företagen (avsnitt 10.10.3),
30. ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden (avsnitt 10.10.4.3),
dels föreslå riksdagen att godkänna mitt förslag till medelsberäkning för
31. den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges Televi-
sion AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt
11.1),
dels föreslå riksdagen att bemyndiga regeringen att
32. söka förvärva aktierna i Sveriges Radio AB (moderbolaget) för att
möjliggöra att moderbolaget avvecklas och att aktierna i dotterbolagen för-
delas i enlighet med mitt förslag (avsnitt 10.4 och 10.5.2), samt
33. att bemyndiga regeringen att ställa särskilda medel till Sveriges
Utbildningsradio AB:s förfogande för programverksamhet i samband med
särskilt angelägen fortbildning av skolans personal (avsnitt 10.3.5).
Prop. 1991/92:140
108
14 Beslut
Prop. 1991/92:140
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de
åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.
109
Prop. 1991/92:140
Radiosändningar till utlandet från Radio Sweden Bilaga!
via kortvåg, mellanvåg och satellit
period: 29 mars 1992 • 26 september 1992
Engllsh
Europa / Afrika / Mellanöstern
0400-0615 0600-0815n SAT
15390 19 180
6065 49 210
|
0600-0800 0800-1000” |
SAT |
| |
15390 19 180
9625 31 210
6065 49 210 |
|
0700-0900 |
0900-1100” |
SAT
15390 19 180
6065 49 210
9625 31 210 |
|
1000 |
1200*1 |
9625 31 210 |
|
1030 P1 |
1230 |
SAT
9625 31 210
15230 19 180
15245 19 145 |
|
1200 |
1400 |
SAT |
|
1430 P1 |
1630 |
SAT
6065 49 210
9670 31 180 |
|
1600P1 |
1800 |
SAT
9670 31 180
6065 49 210
15270 19 145
1179 254 MV |
|
1730-1830 |
1930-2030 |
SAT |
|
(1800-1830 |
2000-2030 IM) 9670 31 180
6065 49 210
15270 19 145
1179 254 MW |
|
2000 |
2200” |
SAT
9655 31 180
6065 49 210
1179 254 MW |
|
2200 |
2400 |
6065 49 210
1179 254 MW |
|
2330 |
0130 |
1179 254 MW |
|
Aaien / Australaalen | |
|
1000 |
1200*1 |
17740 16 55
15170 19 85 |
|
1200 |
1400 |
17740 16 70
15170 19 100
17870 16 55 |
|
2000 |
2200” |
11730 23 70 |
|
0030 |
0230 |
11730 25 100
9685 31 100 |
|
Nordamerika | |
|
0400P1 |
0600” |
9685 31 305 |
|
1330 |
1530 |
21500 13 290
17870 16 305 |
|
1430 P1 |
1630 |
21500 13 290 |
|
0230 |
0430 |
11705 25 290
9695 31 320 |
Latinamerika
2330 0130 9695 31 235
11705 25 250
| |
kHz mfiMTD |
|
Europé / Atrica / Middle Eaet | |
|
1500 |
1700 |
15270 |
19 145 |
|
1230 |
1430 |
SAT |
|
2030-2130 |
2230-2330 |
SAT |
| |
6065 |
49 210 |
| |
9655 |
31 180 |
| |
1179 254 MW |
|
2230 |
0030 |
6065 |
49 210 |
| |
1179 254 MW |
|
Aal* / Au*tr»l**l* | | |
|
1230 |
1430 |
17740 |
16 70 |
| |
15170 |
19 100 |
|
2030-2130 |
2230-2330 |
17730 |
25 70 |
|
0100 |
0300 |
9685 |
31 100 |
| |
11730 |
25 100 |
|
North Amorica | | |
|
1500 |
1700 |
21500 |
13 290 |
| |
17870 |
16 305 |
|
0200 |
0400 |
11705 |
25 290 |
| |
9695 |
31 320 |
|
Francals | |
|
UTOGKT | |
kHz |
m Dir. |
|
Europ* / Ahlqu* / Moy*n Orl*nt |
|
1000 |
1200* |
SAT |
|
1615 |
1815 |
SAT |
| |
6065 |
49 210 |
| |
9670 |
31 180 |
| |
15270 |
19 145 |
| |
1179 254OM |
|
1930 |
2130 |
6065 |
49 210 |
|
2130 |
2330 |
6065 |
49 210 |
| |
9655 |
31 180 |
| |
1179 2540M. |
|
2315 |
0115 |
1179 254 OM |
|
Am*riqu* du Nord | | |
|
1400 |
1600 |
21500 |
13 290 |
| |
17870 |
16 305 |
|
0145 |
0345 |
11705 |
25 290 |
| |
9695 |
31 320 |
|
Am*rlqu* Latin* | | |
|
2315 |
0115 |
9695 |
31 235 |
11705 25 250
*) tandi * vandiadi
no-pyccKH
|
B?*** no
r>—•r |
Man aan a*
•P— |
ifH MHanaoo- |
|
EBPOriA
1530 |
1730 |
6000 49 70 |
|
1700 |
1900 |
9670 31 85
6065 49 210 |
6000 49 70
1179 254 CB
in&SML
0900-1000* 1100-1200
1830-1930 2030-2130
(«
au et
1) P1 vardagar 2) P1 ♦ P3 lördagar 3) P1 töndagar
4) endact iö-aö 5) P1 vardagar. Radio Svenge 15-aö
6) enda* vardagar
|
1930 |
2130 |
6000 49 85 |
| |
1179 254 CB |
A3H»
1300 1500 15170 25 85
17740 16 70
SAT
Y1A SATELLTTE
ASTRA 19,r»ast TELE-X 3°aaM
11,597 GHz, V (Comedy Ch>7.74 MHz 12,207 GHz (TV4)-7.38 MHz
SAT
9625 31 210
SAT
6065 49 210
9655 31 180
1179 254 MW
JlgggngL - Bl'
______wwc______________
Europa / Atrica / Mod io Or ien te
|
1100 |
1300” |
SAT |
|
1945 |
2145 |
6065 |
49 210 |
|
2145 |
2345 |
6065 |
49 210 |
| |
9655 |
31 180 |
| |
1179 254 MW |
|
2300 |
0100 |
1179 254 MW |
|
America del Norte | | |
|
1415 |
1615 |
21500 |
13 290 |
| |
17870 |
16 305 |
|
0130 |
0330 |
11705 |
25 290 |
| |
9695 |
31 320 |
|
America Latina | | |
|
2300 |
0100 |
9695 |
31 235 |
| |
11705 |
25 250 |
|
2400 |
0200 |
9695 |
31 235 |
| |
11705 |
25 250 |
•)dja4«Mia
UTC/GMTEäättkHzM Suund
1630 1930 SAT
6065 49 210
6000 49 70
1179 254 MW
1630-1700* 1930-2000 SAT
6065 49 210
6000 49 70
1179 254 MW
•) aianh teopCevib ja pttiapåcviö-
MW-kaaUaiDeL
Latvlskl
y UzUTT
________Mka_______________tea
1645* 1945 SAT
6065 49 210
6000 49 70
1179 254 MW
1730-1800**2030-2100 SAT
6065 49 210
6000 49 70
1179 254 MW
•)jkdMDM
**) Aai »itrtimia qd avdtdiania.
inP-Videjoaviteoa.
RADK) SWEDEN
X s-tos 10 ******
tdejtoje *46 8 784 7288 (*46 87847234)
telefax *46 8 667 62 83
achedole by telefax (pcOmg) *46 8 667 37 01
110
Bilaga 2 Utredarens sammanfattning av betänkandet
(SOU1992:10) Ett nytt bolag för rundradiosändningar
Jag skall utarbeta ett förslag till ett nytt huvudmannaskap för program-
insamling och program utsändning för Sveriges Radio AB och för Nordisk
Television AB. Utgångspunkten för arbetet har varit att verksamheten drivs
av staten i en organisation som är fristående från televerket.
Organisation
Jag redovisar i utredningen olika organisationsaltemativ och föreslår att staten
bildar ett aktiebolag, Radio Net AB, samt att bolaget börjar sin verksamhet
den 1 juli 1992. För att bereda bildandet av bolaget föreslår jag att det tillsätts
en organisationskommitté.
Bolagets aktiekapital bör vara lägst 100 milj.kr. och högst 300 milj.kr.
Antalet styrelseledamöter bör vara lägst fem och högst sju.
Staten kommer gentemot företaget att ha två olika roller. Staten kommer att
uppträda dels som ägare, dels i rollen som statsmakt. Jag föreslår att det vid
bolagsbildningen träffas ett avtal mellan Radio Net AB och staten i dess
egenskap av statsmakt. I det avtalet bör regleras de frågor som är väsentliga
för den allmänna mediepolitiken. I avtalet bör också regleras sådana frågor
där staten köper tjänster av bolaget.
Frekvensfrågor
Jag anser det lämpligt att Radio Net AB har frekvenstillstånden för den
utrustning som företaget arbetar med. Detta har betydelse för själva driften
och det har betydelse i samband med fastställande av tekniska krav vid
upphandling.
Internationell verksamhet
För att kunna följa och påverka utvecklingen är det viktigt att det av mig
föreslagna bolaget redan från början kan deltaga i det globala och det
europeiska standardiseringsarbetet avseende nya rundradiosystem. Bolaget
bör som auktoriserad operatör kunna deltaga i det internationella arbetet i de
organ som står öppna för andra nätoperatörer för rundradio. Detta förutsätter
att det i Sverige kommer att finnas Recognized Private Operating Agency
(RPOA).
Jag förutsätter att Radio Net AB kommer att få ställning som en svensk
RPOA.
Prop. 1991/92:140
Bilaga 2
111
Beredskapsfrågor
För det nybildade Radio Net AB bör gälla att företaget själv svarar för
kostnaderna för säkerhetsverksamhet, som har ett egenintresse. Jag
föreslår att staten svarar för kostnaderna för teknisk uthållighet och
säkerhet, som beror på totalförsvarets krav. Dessutom svarar staten för
kostnader för verksamhetsplanering.
Bolagets kostnader för totalförsvaret kommer inte att minska genom att
verksamheten flyttas från Televerket Radio till det nya bolaget. Bolaget kan få
ökade kostnader genom att de inte längre kan använda sig av televerkets
centrala funktioner på detta område.
Forskning och utveckling
Vid planering av sändarbolagets verksamhet vad avser forskning och utveck-
ling är det viktigt att beakta både det kortsiktiga och det långsiktiga per-
spektivet. Jag finner det nödvändigt att Radio Net AB har kompetens att följa
den tekniska utvecklingen och att det har kompetens att delta i det interna-
tionella samarbetet. Det är dessutom nödvändigt att bolaget har beställar-
kompetens både vad avser köp av forskning och utveckling, samt teknisk
utrustning för företaget.
Det bör finnas ett samarbetsavtal mellan Radio Net AB och Telia Research
AB. Telia Research AB är ett av televerket helägt dotterbolag.
Mitt förslag innebär att Radio Net AB bör bedriva viss egen forsknings-
verksamhet och följaktligen kunna uppträda som en kompetent beställare av
forsknings- och utvecklingsprojekt.
Överföringar från Televerket Radio
Överföring av anläggningar och utrustning
Av de möjliga överföringsalternativen föreslår jag att överföringen sker
genom apport Apportegendomen används för att teckna bolagets aktier. Den
del av apportegendomens värde som inte används för teckning av aktier till-
förs bolagets egna kapital.
Vid överföringen av statlig egendom till ett av staten helägt aktiebolag bör
det inte vara aktuellt med uttagsbeskattning.
I mitt förslag till bolagsordning för Radio Net AB är aktiekapitalet lägst
100 milj.kr. och högst 300 milj.kr. Det innebär att stämpelskatten blir lägst
2 milj.kr. och högst 6 milj.kr. I detta fall är det staten som äger Televerket
Radio och det är staten som kommer att vara ensam aktieägare i Radio Net
AB. Med hänvisning till att synnerliga skäl föreligger bör regeringen besluta
om befrielse från stämpelskatt.
De fastigheter som berörs av överföringen har inte något taxeringsvärde,
eftersom de beaktas som telefastigheter. I samband med att fastigheterna
överförs till Radio Net AB skall de åsättas ett värde och det skall utgå en
Prop. 1991/92:140
Bilaga 2
112
stämpelskatt på tre procent av fastigheternas värde. Föreligger synnerliga skäl Prop. 1991/92:140
och är de av principiell betydelse kan regeringen medge befrielse från Bilaga 2
stämpelskatten. Jag föreslår att regeringen medgiver befrielse från stämpel-
skatt i detta fall.
Den egendom som skall föras från Televerket Radio till Radio Net AB är
sådan egendom som har finansierats genom rundradiokontot. Genom sam-
ordning av olika verksamheter inom hela televerket finns det investeringar
som har finansierats av televerket, men som bör föras över till Radio Net AB.
Den organisationskommitté som jag föreslår bör ta ställning till vilka över-
föringar som bör göras. Samma sak bör gälla i den mån det finns utrustning
som bör vara kvar i televerket, men som har finansierats genom rund-
radiokontot.
De särskilda investeringar som televerket har gjort för det nya mark-
baserade televisionsföretaget bör överlåtas till Radio Net AB. Överlåtelse-
summan bör motsvara de kostnader televerket har haft för investeringarna
minus den eventuella kostnadstäckning televerket har fått från televisions-
företaget.
Överföring av personal
Utredningsuppdraget avser byte av huvudman för en befintlig verksamhet.
En utgångspunkt för direktiven är att de personella resurser som behövs för
att utföra de tjänster som nu tillhandahålls av Televerket Radio, affärsområdet
rundradio, skall föras över till den nya organisationen. Jag har därför som
utgångspunkt för mina ställnings-taganden vad avser personalen att de som
nu arbetar inom Televerket Radio, affärsområde rundradio, skall anställas i
det nya bolaget
Rundradioverksamheten måste förutom den personal som överfors till den
sammanhållna organisationen kompletteras med viss personal. Inom det
nuvarande affärsområdet rundradio har det beräknats att personalen behöver
öka från nuvarande ca 430 personer till ca 500 personer.
Televerket Radio beslutade i juni 1991 att ha en gemensam teknisk service-
organisation för samtliga affärsområden och att den organisationen genom-
förs den 1 januari 1992.
Riksdagen har tagit ställning till att det skall finnas en särskild organisation
för landets rundradionät. Jag har tidigare föreslagit att den organisationen
skall vara ett aktiebolag och att staten skall äga samtliga aktier. Det statliga
ägandet är en förutsättning enligt utredningens direktiv.
Den personal som i dag arbetar inom Televerket Radio, affärsområdet
rundradio, överförs till Radio Net AB. De som berörs av de som är anställda
vid huvudkontoret och de som är anställda vid de regionala rundradio-
områdena. Personalgruppen kan avgränsas till den personal som den 1
januari 1992 ingår i den organisation som interimistiskt har bildats i avvaktan
på den slutliga organisation av rundradioverksamheten.
113
8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 140
När det gäller den tekniska serviceorganisationen är problemen av mera
komplex natur. Det finns ett antal alternativa lösningar, men jag vill särskilt
framhålla att ingen lösning i grunden är bra.
Jag föreslår att den tekniska serviceorganisationen är kvar oförändrad
inom Televerket Radio.
I ett sådant alternativ måste ett antal krav vara uppfyllda, för att det skall
vara en möjlig lösning for Radio Net AB. En sådan lösning förutsätter att det
fins ett avtal mellan Televerket Radio och Radio Net AB.I avtalet skall ett
antal grundläggande frågor vara reglerade.
Jag förutsätter att en avtalslösning blir ett billigare alternativ for Radio Net
AB än alternativet att företaget har en egen serviceorganisation. Samordnings-
och effektivitetsvinster bör även tillfalla Radio Net AB. Storleksordningen av
de vinsterna bör kunna uppskattas till närmare tjugo procent. För att säker-
ställa vinster i den storleksordningen bör priset i avtalet jämföras med det
interna pris som gäller under år 1991. Visar det sig att avtalsförhandlingarna
leder till ringa eller inga vinster i form av lägre priser för Radio Net AB bör
slutsatsen bli att serviceorganisationen delas upp mellan Televerket Radio och
Radio Net AB.
Ekonomiska frågor
A vvecklingskostnader
Det är inte möjligt att i utredningsfasen ange exakta belopp för vilka av-
vecklingskostnader som kan komma att uppstå. Avvecklingskostnademas
nivå bestäms i huvudsak genom vilket samarbete det kommer att finnas
mellan Televerket Radio och Radio Net AB.
I alternativet med en samlad teknikserviceorganisation inom Televerket
Radio blir avvecklingskostnadema marginella och uppskattas endast till några
miljoner kronor. Det slutliga beloppet kan inte bestämmas förrän efter de
sludiga förhandlingarna.
Vid en delad teknikserviceorganisation krävs en detaljerad kostnadsanalys.
En preliminär analys visar att Televerket Radio har kompensationskrav på
storleksordningen 100 milj.kr.
Jag har utgått ifrån att den tekniska serviceorganisationen kan vara kvar
inom Televerket Radio. Det ställningstagande innebär att det enbart blir
marginella awecklingskostnader.
Utredningen skall enligt sina direktiv redovisa hur de personella och
materiella överföringarna påverkar televerket.
Genom den av mig föreslagna lösningen vad avser den tekniska service-
organisationen uppkommer det inte negativa konsekvenser av någon särskild
storleksordning för televerket.
Prop. 1991/92:140
Bilaga 2
114
Självkostnadsprincipen
Med självkostnad avser jag summan av alla kostnader för en viss produkt
eller tjänst tills den är levererad och betald.
Självkostnadens komponenter är löpande driftskostnader, kapitalkostnader
och avkastning/riskkompensation beräknat på eget kapital.
Prissättningen kan vara kortsiktig eller långsiktig. I alternativet med kort-
siktig prissättning tar inte företaget normala affärs-, tekniska eller finansiella
risker. I alternativet med långsiktig prissättning tar företaget samtliga risker.
Alternativet med en långsiktig prissättning är det alternativ som bäst
kommer att svara mot den verksamhet Radio Net AB kommer att bedriva. Det
ger företaget en möjlighet att utveckla sin affärsidé på ett sådant sätt att
företaget kan bli effektivt I ett alternativ med kortsiktig prissättning kommer
företaget inte att få de möjligheterna.
Kompensation för gjorda investeringar
De investeringar som har gjorts i rundradionätet har finansierats genom TV-
avgifter. TV-avgiften jämställs med s.k. näringsbidrag. Detta innebär att in-
vesteringarna hittills har direktavskrivits.
De anläggningstillgångar som nu tillhör Televerket Radio och som har fi-
nansierats enligt ovan överförs till Radio Net AB som apport-egendom. Det
är då viktigt att skapa ett förfarande som innebär att TV-avgiftsbetalama inte
drabbas av avskrivningskostnader mer än en gång. Det bör vara möjligt
genom att ge Sveriges Radio-koncemen en rabatt på självkostnadspriset som
motsvarar koncernens andel av avskrivningskostnader för direktavskrivna in-
vesteringar i det gamla systemet En förutsättning for den rabatten är att före-
taget kan bedriva andra vinstgivande verksamheter eftersom man med det här
förslaget inte får full självkostnadstäckning under ett antal år.
Andra programföretag än programföretag inom Sveriges Radio-koncemen
skall dock betala fullt självkostnadspris och i det priset ingår kostnaderna för
användning av redan gjorda investeringar.
Den rabatt som Sveriges Radio AB kommer att erhålla går inte att fastställa
i nuläget
Medelsanvisning till Sveriges Radio AB
I anslagsframställningen för år 1993 bör Sveriges Radio AB föra upp ett
belopp på 401 milj.kr. exklusive mervärdesskatt. Beloppet är preliminärt
Den summa som Sveriges Radio AB skall betala till Radio Net AB är en för-
handlingsfråga mellan bolagen. Förhandlingsresultatet blir beroende av den
värdering som måste göras av de anläggningar och den utrustning som har
finansierats med TV-avgiftsmedel. Beloppet kommer under de följande verk-
samhetsåren att stiga på grund av successivt ökade kapitalkostnader.
En av de tjänster som Radio Net AB kommer att erbjuda är program-
insamling. Programinsamling kan också utföras av programföretag. Sveriges
Radio AB och dess dotterbolag har inte en verksamhet, som gör att de har ut-
Prop. 1991/92:140
Bilaga 2
115
gående mervärdeskatt, varför de inte heller har någon möjlighet att göra av-
drag för ingående mervärdeskatt.
I nuläget har Televerket Radio fått kompensation för mervärdesskatten från
rundradiokontot. Kompensationen är för år 1991 ca 120 milj.kr. En utgångs-
punkt for utredningsuppdraget är att Sveriges Radio AB i fortsättningen skall
disponera de medel som Televerket Radio nu disponerar för rundradioverk-
samheten.
Väljer Sveriges Radio AB i fortsättningen att bygga upp fasta resurser och
själv svara for programinsamlingen uppkommer inga motsvarande kostnader
för mervärdeskatt Detta innebär att de medel som riksdagen har avsett skall
betalas in i mervärdeskatt i stället kan användas för programverksamhet
Frågan kan lösas genom att riksdagen enbart anvisar medel till själva
verksamheten vid Sveriges Radio AB och dess dotterbolag, men samtidigt
medger att rundradiokontot får belastas med kostnaderna för mervärdeskatt
som debiteras programföretaget av leverantör av distributions- och över-
föringstjänster som är skattskyldig till mervärdeskatt. Ett sådant medgivande
behöver bara lämnas av riksdagen vid ett tillfälle.
Den tekniska utvecklingen
Det ingår inte i utredningsuppdraget att analysera den framtida tekniska
utvecklingen. Jag har dock bedömt det viktigt att ge en sådan redovisning.
Utvecklingen har betydelse för den framtida överlevnadsmöjligheten för
Radio Net AB och för företagets framtida investeringsbehov.
Den tekniska utvecklingen och förväntad framtida utveckling innebär att de
markbaserade sändamäten har blivit av intresse även på lång sikt De digitala
systemen förväntas bli anpassade till markbaserade nät Markbaserade digitala
nät förväntas bli mycket ekonomiskt konkurrenskraftiga. Ett byte till digital
radio och digital television kan ske med dagens sändamät som bas. Det
kommer naturligtvis att krävas vissa kompletteringar i sändamäten.
Med kända tekniska kunskaper och förväntade nya kunskaper kommer
dagens sändamät även i framtiden att bli konkurrenskraftigt. Rätt utnyttjat
kommer dagens sändamät med digital teknik att ha ett ekonomiskt berättig-
ande in i 2000-talet
Prop. 1991/92:140
Bilaga 2
116
Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över
betänkandet (SOU 1992:10) Ett nytt bolag för
rundradiosändningar
Remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över betänkandet från utredningen om ett nytt hu-
vudmannaskap för rundradionätet avgetts av överbefälhavaren, överstyrelsen
för civil beredskap, televerket, sektorn Rundradio inom Televerket Radio,
Sveriges Radio AB (moderbolaget för koncernen), Nordisk Television AB,
Statsanställdas Förbund-Telesektionen och Statstjänstemannaförbundet-
Televerket Samtliga yttranden finns återgivna i betänkandet.
Allmänt
Utredaren har utarbetat ett förslag till nytt huvudmannaskap för verksamheten
med programinsamling och programutsändning för Sveriges Radio-företagen
och för Nordisk Television. Verksamheten bedrivs i dag av sektorn Rund-
radio inom Televerket Radio.
Televerket konstaterar, mot bakgrund av utredningsdirektiven, att utreda-
rens förslag i allt väsentligt är bra och att verkets synpunkter på betänkandet i
huvudsak är av kompletterande art. Verkets ambition är att inom ramen för
den nya uppläggningen av rundradioverksamheten finna former för en fortsatt
god samverkan. Statsanställdas Förbund är i huvudsak positiv till utredarens
förslag. Sektorn Rundradio har avgivit ett yttrande som bygger på synpunkter
från såväl ledning som övrig personal inom rundradiosektom. Nordisk Tele-
vision anser att utredningen i vissa delar är så ofullkomlig att det inte är möj-
ligt att bedöma konsekvenserna av utredarens förslag och att det därför inte är
möjligt att avge något detaljerat yttrande.
Organisationsform m.m.
Utredaren föreslår att staten bildar ett aktiebolag och att bolaget börjar sin
verksamhet den 1 juli 1992. Televerket, sektorn Rundradio och Statsanställ-
das Förbund stöder förslaget. Televerket anser att det bör anges i bolags-
ordningen att verksamheten i allt väsentligt är av monopolkaraktär. Sektorn
Rundradio pekar på att delar av verksamheten är klart konkurrensutsatt och att
den konkurrensutsatta delen av verksamheten kommer att öka när den ekono-
miska relationen till Sveriges Radio förändras fr.o.m. år 1993. Statsan-
ställdas förbund förutsätter att bolagsavtalet (B O A) kommer att tillämpas i
bolaget. Nordisk Television, som är den enda remissinstans som ifrågasätter
aktiebolagstanken, menar att även affärsverksformen borde ha övervägts för
verksamheten. Denna kan i många avseenden liknas vid den verksamhet som
bedrivs vid banverket och vid vattenfallsverket. Att bolagsformen valts i
andra länder innebär inte att den nödvändigtvis är ändamålsenlig för för-
hållanden som kommer att råda inom rundradiobolaget.
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
117
9 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 140
Utredaren föreslår att antalet styrelseledamöter i bolaget bör vara lägst fem
och högst sju, plus arbetstagarrepresentanter enligt lag. Sektorn Rundradio
finner förslaget väl avvägt och förutsätter att bolagets leverantörer, kunder
och andra förhandligsparter samt konkurrenter inte kommer att vara före-
trädda i styrelsen. Televerket är berett att medverka med en representant i den
kommande styrelsen. Detta bör vara möjligt eftersom bolaget enligt utredaren
bildas för att lösa frågor inom massmedieområdet och inte för att konkurrera
med Televerket Radio. Statsanställdas Förbund förordar att statens inflytande
säkerställs genom en ledamot i styrelsen.
Utredaren föreslår att bolagets namn skall vara Radio Net AB. Sektorn
Rundradio anser inte att det föreslagna namnet bör användas. Dels finns det
redan i aktiebolagsregistret ett företag med nästan samma namn och med
verksamhet inom radio- och TV-branschen. Dels är namnet knappast gång-
bart internationellt. Förkortningen Net för Net-work är mycket ovanlig i den
anglosachsiska världen och skulle lätt kunna associeras till betydelsen hårnät
eller annan typ av nät. Det är även tveksamt om det engelska ordet Radio, i
likhet med det svenska ordet rundradio, uppfattas som att det täcker både
ljudradio och television.
Utredaren föreslår att det vid bolagsbildningen träffas ett avtal mellan
rundradiobolaget och staten. Med en sådan konstruktion finns det inga sär-
skilda tillsynsbehov, utöver den tillsyn som normalt sker i ett av staten helägt
aktiebolag. Om så skulle önskas kan den statliga tillsynen ökas, genom att
riksrevisonsverket ges befogenhet att granska rundradiobolaget. Sektorn
Rundradio finner det svårt att förstå vari vinsten med en avtalskonstruktion
består. Genom avtal kan inte staten få större påverkansmöjligheter än i egen-
skap av ägare, eftersom staten rimligtvis uppträder på samma sätt i rollen som
ägare som i rollen som statsmakt. Sektorn Rundradio har dock inget att
invända mot att en organisationskommitté får i uppdrag att analysera om och i
så fall på vilka områden avtal behöver upprättas. Sektorn Rundradio delar
utredarens uppfattning att det inte behövs någon särskild tillsyn av verk-
samheten utöver den som normalt sker i ett av staten helägt aktiebolag. Om
riksrevisionsverket ändå skall utföra revision, är det rundradiosektoms upp-
fattning att verkets granskning endast skall avse förvaltningsrevision av den
del av bolagets verksamhet som är av monopolkaraktär, dvs. för närvarande
utsändningen av program för Sveriges Radio-företagen och för Nordisk
Television samt eventuellt utsändningen av den finländska kanalen över Stor-
stockholmsområdet. För rundradiobolagets övriga, rent affärsmässiga,
verksamheter ter sig en granskning av riksrevisionsverket inte som lämplig.
När det gäller redovisningsrevisionen finns det inga bärande skäl att låta den
ske på annat sätt än vad som är brukligt enligt aktiebolagslagen.
Utredaren föreslår att en organisationskommitté tillsätts for att förbereda
bolagsbildningen. Televerket föreslår att kommittén bemyndigas att träffa av-
tal med samarbetspartners, kunder och leverantörer för perioden efter bolags-
bildningen och verket fäster stor betydelse vid att vara representerat i kom-
mittén. Sektorn Rundradio anser att kommittén bör förses med sådana be-
fogenheter att den dels kan verka som part, dels kan fatta beslut som under-
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
118
lättar övergången till det nya bolaget samtidigt som rundradiosektom kan
verka med full kraft fram till bolagsbildningen. Eftersom kommittén skall
företräda rundradioverksamheten vid förhandlingar med televerket förutsätter
sektorn Rundradio att man blir väl representerad i kommittén. Däremot bör
leverantörer, kunder och andra förhandlingsparter samt konkurrenter rimligen
inte ingå i kommittén. Sveriges Radio konstaterar att kommittén skall behand-
la frågor som kommer att få stor betydelse för koncernen och att det därför är
angeläget att man får möjlighet att medverka i arbetet, t.ex. med en represen-
tant i kommittén. Nordisk Television förutsätter att kommittén får största möj-
liga handlingsutrymme inom ramen for självkostnadsprincipen, att program-
företagen ges tillfälle att delta och påverka kommitténs arbete, samt att per-
soner med särskild kompetens när det gäller organisation, redovisning och
ekonomistyrning knyts till kommittén. Statsanställdas Förbund förutsätter att
förbundet erhåller en plats i kommittén.
Frekvensfrågor
Utredaren anser att rundradiobolaget bör inneha frekvenstillstånden för den
utrustning som bolaget arbetar med.
Sektorn Rundradio finner en sådan lösning naturlig och i linje med nu-
varande ordning. Televerket stöder förslaget och påpekar att frågan kommer
att preciseras ytterligare i förslaget till Lag om radiokommunikation, m.m.
från frekvensrättsutredningen (K 1990:02). Överbefälhavaren förutsätter att
frekvensmyndigheten även i fortsättningen fördelar frekvenstillstånd för
rundradiosändare som tillhör det nya bolaget eller annan ägare, t.ex. försvars-
makten.
Bolagets uppgifter
Utredarens förslag till ändamålsparagraf i bolagsordningen innebär att rund-
radiobolaget skall ha till föremål för sin verksamhet att bedriva utsändning
och överföring av radio- och televisionsprogram. Bolaget skall vidare ut-
veckla och marknadsföra andra tjänster med stöd av de resurser som finns för
radio- och televisionsverksamheten.
Sektorn Rundradio anser att utredaren på ett förtjänstfullt sätt har översatt
sektorns uppgifter i sitt förslag. Ett tillägg av typen ”och därmed förenlig
verksamhet” bör dock göras. Sådana tillägg förekommer normalt i en bolags-
ordning och skulle i detta fall möjliggöra att bolaget t.ex. i samband med sin
radiotidningsverksamhet för synskadade kan fortsätta att erbjuda synskadade
service av mottagare m.m.
Televerket konstaterar att rundradionätet i första hand är byggt för ter-
rester utsändning av radio- och TV-program. Därutöver används överskotts-
kapacitet i nätet för att antal övriga tjänster. Televerket säljer likartade tjänster
som rundradiosektoms Direktvision i trådbunden form. Även rundradions
RADTEX-tjänst har en motsvarighet i televerkets MINICALL-texttjänst.
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
119
Televerkets uppfattning är att överskottskapacitet i rundradionätet som kan
användas för teletjänster bör marknadsföras av lämplig teleoperatör som har
en för respektive tjänst fungerande marknadsorganisation.
När det gäller ansvarsfördelningen mellan rundradiobolaget och program-
företagen anser Nordisk Television att bolaget skall kunna ta ansvar för hela
överföringssträckan, dvs. ända från gränssnittet vid programföretagen. Bo-
lagets åtaganden skall dessutom avse distribution av programföretagens
signaler inkl, tilläggstjänster. Sveriges Radios krav på det nya bolaget är att
utsändning och insamling av program skall ske med hög driftssäkerhet och
kvalitet samt till lägsta möjliga kostnad. Sveriges Radio anser inte att frågan
om ansvarsfördelningen när det gäller signalernas utnyttjande framgår av
utredningen. Enligt Sveriges Radio bör rundradiobolaget äga och ansvara för
förbindelse- och sändamät, medan programföretagen har ansvar och ägande-
rätt till de tekniska signalerna i sin helhet, med de tilläggstjänster som de kan
bära. Sveriges Radio förutsätter att koncernen har tillgång till distributions-
nätet på 24 timmars basis. Användningen av överkapacitet i signalerna res-
pektive icke utnyttjad sändningstid bör regleras i avtal mellan rundradio-
bolaget och programföretagen, på samma sätt som nu gäller mellan Sveriges
Radio och televerket. Distributionsnätet förutsätts omfatta överförings-
sträckan från gränssnittet mellan programföretaget och bolaget till sändar-
stationema.
Statsanställdas Förbund anser att staten måste försäkra sig om att rund-
radiobolaget förvaltar och utvecklar sändamätet så att alla TV-avgiftsbetalare
får samma tekniska kvalitet på tjänsterna i framtiden. Stats tjänstemannaför-
bundet tycker att det är viktigt att de tjänster som staten köper av bolaget har
samma tillgänglighet över hela landet.
Internationell verksamhet
Utredaren anser att rundradiobolaget redan från början bör kunna delta som
auktoriserad operatör i det internationella arbetet i de organ som står öppna
för andra nätoperatörer för rundradio. Detta förutsätter att bolaget får ställning
som en svensk Recognized Private Operating Agency (RPOA).
Sektorn Rundradio instämmer i utredarens slutsats om förutsättningarna
för att bolaget skall kunna delta i internationell verksamhet. Om bolaget, i lik-
het med sina europeiska motsvarigheter, får ställning som svensk RPOA
skulle det internationella samarbetet underlättas betydligt. Bolaget bör få
denna ställning redan vid bolagsbildningen. Det framgår av utredningsbetän-
kandet att bolaget kommer att uppfylla Internationella Teleunionens (ITU)
krav, dels genom den föreslagna aktiebolagsformen och karaktären på verk-
samheten, dels genom förslaget att bolaget skall vara innehavare av frekvens-
tillstånden för radiosändningama.
Televerket anser att rundradiobolaget behöver kunna delta i de interna-
tionella organ som står öppna för andra nätoperatörer för rundradio, t.ex.
ITU, European Telecommunications Standards Institute (ETSI) och rund-
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
120
radiobolagens europeiska samarbetsorgan (EBU). Om detta skall ske i egen-
skap av RPOA eller inte, bör övervägas i samband med att definitionen av en
svensk RPOA klargörs. Det är t.ex. inte självklart att deltagande i inter-
nationella kabel- och satellitkonsortier är nödvändigt för rundradiobolaget.
Statsanställdas Förbund anser att televerket även i fortsättningen bör vara
huvudman för arbetet inom ITU och att organisationskommittén bör få i upp-
drag att påbörja bildandet av ett RPOA.
Beredskapsfrågor
Utredaren bedömer att rundradiobolaget kommer att utses till krigsviktigt
företag (K-företag) och föreslår att bolaget tillförs direkta statsbidrag för kost-
naderna för teknisk uthållighet, säkerhet och verksamhetsplanering som beror
på totalförsvarets krav. Kostnaderna för bolagets säkerhetsverksamhet bör
bolaget svara för på egen hand. Statsbidraget bör kunna utbetalas genom
överstyrelsen för civil beredskap.
Televerket finner det viktigt att bolaget i rollen som K-företag samverkar
med andra sådana företag och med Televerket, så att det gemensamma an-
svaret för tittare och lyssnare kan uppfyllas. Sektorn Rundradio stöder be-
dömningen att det nya bolaget bör bli K-företag och delar även slutsatsen att
bolaget bör tillföras direkta statsbidrag för totalförsvarskostnader. Vissa
andra frågor bör också lösas inför bolagsbildningen, t.ex. bolagets represen-
tation i olika totalförsvarsorgan samt bolagets skyldigheter och möjligheter att
utöva personalkontroll. Överbefälhavaren förutsätter att det nya bolaget till
fullo övertar hanteringen av beredskapsfrågorna liksom avtal och samarbete
beträffande lufor (luftförsvarsorientering till totalförsvaret och civila enheter)
och lvorder (order m.m.till luftvämsförband) från Televerket Radio.
Överstyrelsen for civil beredskap anser att betänkandet saknar en djupare
beskrivning av de beredskapsuppgifter som Televerket Radio har i dag och att
en analys borde göras av vilka uppgifter det nya bolaget skall utföra. Över-
styrelsen menar att styrelsen för psykologiskt försvar, som berörd funk-
tionsansvarig myndighet, skall reglera rundradiobolagets beredskapsverk-
samhet och bestrida finansieringen av bolagets beredskapsbetingade inve-
steringar med medel som ingår i det civila försvarets planeringsram. Övriga
investeringar får bolaget bestrida på egen hand.
Forskning och utveckling
Utredaren föreslår att rundradiobolaget bör bedriva viss egen forsknings-
verksamhet för att därmed även kunna uppträda som en kompetent beställare
av forsknings- och utvecklingsprojekt samt kunna medverka i sådana och
delta i det internationella samarbetet. Ett samarbetsavtal bör träffas mellan
rundradiobolaget och Telia Research AB, ett av televerket helägt dotterbolag.
Televerket konstaterar att verket bedriver landets mest omfattande forsk-
nings- och utvecklingsverksamhet inom området och att det därför är lämpligt
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
121
att televerket tillsammans med rundradiobolaget och programföretagen driver
ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för att säkerställa bästa
möjliga resultat.
Sektorn Rundradio anser det vara av avgörande betydelse för rund-
radiobolaget och utvecklingen av dess tjänster att bolagets kompetens på det
egna teknikområdet kan upprätthållas på en hög nivå. En förutsättning for att
lyckas med detta är att bolaget inte bara följer utvecklingen och upprätthåller
en beställarkompetens utan också deltar i forsknings- och utvecklingsverk-
samhet som sker på rundradioområdet. Bolaget bör och måste kunna vara
ledande i Sverige när det gäller utvecklingen inom den egna verksam-
hetsområdet. Detta förutsätter en aktiv, egen teknisk utvecklingsverksamhet.
Att arbeta och leda teknikutvecklingen på rundradioområdet är viktigt för att
bolaget skall kunna delta i internationellt standardiseringsarbete och annat
internationellt samarbete och därmed få större möjligheter att tillvarata rund-
radioverksamhetens intressen. Tyngdpunkten i det långsiktiga forsknings-
och utvecklingsarbetet kan inte ligga hos en annan part, vilket inte hindrar att
det för bolaget är naturligt med samarbetspartners. Inte minst är det av in-
tresse att även i fortsättningen kunna samarbeta med Telia Research och
Sveriges Radio-koncemen. Det avgörande är att bolaget har handlingsfrihet
att på egen hand bedöma om det från rundradioverksamhetens utgångs-
punkter är mest fördelaktigt att bygga upp egna utvecklingsresurser eller att
köpa dem från t.ex. Telia Research. Detta är särskilt viktigt eftersom det kan
uppstå intressekonflikter mellan rundradiobolaget och Telia Research. Det tar
givetvis tid att bygga upp en utvecklingsmiljö, men det finns en mycket god
grund härfor i den utvecklingspersonal och den utrustning som redan finns i
sektom Rundradio. Sveriges Radio finner det angeläget att rundradiobolaget
har hög utvecklingskompetens. Ett samarbete med Telia Research kan vara av
värde i mer generella transmissionsfrågor, medan den rundradiospecifika
kompetensen bör finnas inom rundradiobolaget. Bolaget bör kunna välja
mellan att bygga upp egen kompetens eller att köpa tjänster från Telia Resarch
eller annat kompetent bolag. Sveriges Radio förutsätter, i likhet med utreda-
ren, även fortsättningsvis ett samarbete med Sveriges Radio-koncemen.
Nordisk Television anser det inte motiverat att rundradiobolaget upprätt-
håller en forsknings- och utvecklingsfunktion utöver vad som erfordras för
att bolaget skall kunna bedriva en framgångsrik upphandling av utrustning
och tjänster. Utvecklingen inom TV-teknikområdet går mot alltmer standar-
diserade produkter och teknikutvecklingen sker i huvudsak hos leveran-
törerna av utrustningen. Om bolaget vill upprätthålla en högre eller annan
kompetens än vad som kan anses motiverat med hänsyn till programföre-
tagens behov skall kostnaderna därför inte belasta programföretagen. Mot-
svarande resonemang torde vara tillämpligt även när det gäller andra verk-
samheter som bolaget bedriver. Resultatet av dessa bör normalt inte påverka
programföretagens självkostnad.
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
122
Överföringar från Televerket Radio
Överföring av anläggningar och utrustning
Utredaren föreslår att anläggningar som finansierats genom rundradiokontot
eller med statsbidrag överförs till rundradiobolaget genom apport, samt att det
inte bör vara aktuellt med uttagsbeskattning vid överföringen av statlig egen-
dom till ett av staten helägt aktiebolag. Förslaget lämnas utan erinran av
remissinstanserna.
Utredaren föreslår att ersättningen till televerket för utrustningen m.m. for
den nya markbaserade TV-kanalen bör motsvara verkets kostnader för inve-
steringarna minus den eventuella kostnadstäckning som verket har fått från
programföretaget. Televerket anser att anläggningar för den nya markbundna
TV-kanalen bör överlåtas till rundradiobolaget för en summa som motsvarar
verkets utgifter för investeringarna, inkl, räntekostnader samt drift- och
underhållskostnader, minus de kostnadsersättningar verket erhållit för anlägg-
ningarna. Sektorn Rundradio menar att ersättningen till televerket bör baseras
på de investerings-, ränte- och driftskostnader som verket haft med avdrag
för de ersättningar för dessa kostnader som hunnit erläggas vid överlåtelsetid-
punkten.
Televerket anser att anläggningar för att bedriva övriga verksamheter inom
sektorn Rundradio, såsom tjänsterna Direktvision, Radtex och närradiotjäns-
ten m.fl. som finansierats av televerket skall föras över till rundradiobolaget
för en summa som motsvarar marknadsvärdet, vilket omfattar hela värdet av
respektive verksamheter, inkl, ingående anläggnings- och omsättningstill-
gångar. Sektorn Rundradio menar att anläggningar för att bedriva tjänster
som RADTEX, Direktvision och Satellit-TV samt radiotidningstjänsten och
närradiotjänsten i flera avseenden har etablerats med materiella resurser och
kompetens som skapats inom den TV-avgiftsfinansierade verksamheten. Där-
utöver har investeringar gjorts som har finansierats av televerket Med hänsyn
till det förstnämnda förhållandet och med beaktande av att det gäller en upp-
delning av verksamheter med samma ägare, bör det vara naturligt att anlägg-
ningstillgångar som finansierats av telerörelsen överlåts till rundradiobolaget
för en ersättning som motsvarar anläggningarnas bokförda restvärde.
Överföring av personal
Utredaren har utgått från att den personal som arbetar i sektorn Rund-radio,
som sedan den 1 januari 1992 är organiserad som en separat och samman-
hållen enhet inom Televerket Radio, överförs till rundradiobolaget. Utredaren
finner det olämpligt att televerket nyanställer personal till rundradioverk-
samheten innan det nya bolaget bildats. Det bör vara möjligt för Televerket
Radio att svara för gemensamma funktioner under tiden fram till den 1 juli
1992.
Televerket delar uppfattningen att den personal som ingår i rundradions
interimistiska organisation bör anställas av rundradiobolaget. Televerket kon-
staterar att vakanser inom rundradioverksamheten i stor utsträckning kunnat
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
123
besättas med interna resurser och att Televerket Radio har beslutat om stor
restriktivitet när det gäller extern rekrytering av personal. Det är dock nöd-
vändigt att besätta vissa vakanser så att en driftssättning av rundradiobolaget
möjliggörs den 1 juli 1992 och så att inte verksamheten äventyras.
Sektorn Rundradio påpekar att det föreligger ett stort antal vakanser inom
interimsorganisationen och att det är angeläget att rundradioverksamheten inte
hindras att genomföra nödvändiga rekryteringar nu. Med ett nyanställnings-
stopp minskar möjligheterna kraftigt att rekrytera för verksamheten strategiskt
viktig kompetens. Det är emellertid naturligt att vara fortsatt återhållsam med
rekryteringar när så är befogat och möjligt inför bolagsbildningen. Sektorn
Rundradio förutsätter att televerket gör det möjligt att genomföra nödvändiga
rekryteringar och att vidtagna och planerade åtgärder kan stämmas av med
organisationskommittén. Sveriges Radio anser att det rekryteringsförbud som
utredaren föreslår är olämpligt och att det motverkar sitt syfte. Det är ange-
läget att bolaget så fort som möjligt kan rekrytera kompetent personal. Stats-
tjänstemannaförbundet anser att personalen ”skall erbjudas anställning i det
nya bolaget”.
Teknikserviceorganisationen
Utredaren föreslår att den tekniska serviceorganisationen - under vissa villkor
- förblir samlad inom Televerket Radio och att rundradiobolaget köper ser-
vicetjänster av Televerket Radio. En sådan lösning förutsätter att ett treårigt
avtal träffas mellan Televerket Radio och rundradiobolaget. I avtalet skall ett
antal grundläggande frågor vara reglerade. Bl.a. erfarenhetsöverföringen mel-
lan rundradiospecialister och servicepersonal samt rundradiobolagets kontroll
över sina sändare. Även neutraliteten visavi televerkets konkurrenter skall
garanteras i avtalet. Utredaren förutsätter att en avtalslösning blir billigare för
rundradiobolaget än om bolaget har en egen serviceorganisation. Vinsten
uppskattas till närmare 20 % vid en jämförelse med det interna pris som gäll-
de under år 1991. Visar det sig att avtalsförhandlingarna leder till ringa eller
inga vinster i form av lägre priser för rundradiobolaget bör serviceorganisa-
tionen delas. Remissopinionen är delad i denna fråga.
Televerket, Statsanställdas Förbund och Statstjänstemannaförbundet delar
i huvudsak utredarens förslag. Televerket anser att en sammanhållen teknik-
serviceorganisation är såväl samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt för
berörda verksamheter den billigaste och mest effektiva lösningen. Förutom
utredarens argument pekar televerket på den resursutjämning över tiden som
kan ske med en sammanhållen serviceorganisation; master för rundradio och
mobilradio är t.ex. inte lika gamla och behöver inte underhåll samtidigt. Vi-
dare leder ökat programutbud och reklamfinansiering med stor sannolikhet till
skärpta krav på korta ställtider. Det talar för personal med bred kompetens
som kan användas för många tjänster, samtidigt som det större antalet ser-
vicetekniker ökar möjligheten att dygnet runt och med kort inställelsetid göra
felavhjälpande insatser. Televerket poängterar att teknikservicepersonalen
aldrig varit en exklusiv rundradioresurs under de mer än 75 år som Radion i
olika former varit en samordnad organisation. Drygt en tredjedel av den totala
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
124
teknikserviceresursen inom televerket beräknas utnyttjas för rundradiosek-
toms behov under år 1992. Televerket hänvisar till de erfarenheter som verket
har av att arbeta med externa kunder, t.ex. luftfartsverket. Ett avtal om tek-
nikservice mellan televerket och luftfartsverket har löpt sedan 1960-talet och
uppfyller mycket höga krav på säkerhet och tillgänglighet. En delning av tek-
nikserviceorganisationen skulle, enligt televerket, innebära betydande påfrest-
ningar för berörd personal och för ekonomin. Televerket konstaterar att
någon omfattande analys inte har gjorts av utredaren i det fall en delning av
serviceorganisationen skulle bli aktuell. Till de 220 personer som utredaren
beräknar skulle behöva överforas till rundradiobolaget, bör en rimlig andel av
gemensamma resurser tillkomma. När det gäller de krav på sänkta kostnader
som utredaren ställer, anser televerket att man klarar att hålla rimliga kost-
nader, men att det är viktigt att kostnadsjämförelsen görs på ett riktigt och
relevant sätt. För år 1992 tillkommer t.ex. det nya marknätet för TV samt en
kraftig ambitionssänkning av det förebyggande underhållet för rundradio-
nätet. Televerket konstaterar att utredaren inte berör personella resurser för
anläggningsverksamheten. En del av denna personal rekryterades för rund-
radions speciella behov när det gäller högmaster. Det är rimligt att rundradio-
bolaget är med och tar ett ansvar för denna personal. Anläggningsverksam-
heten bör, i likhet med den tekniska driften, regleras i avtal. När det gäller
oron för att neutralitetsproblem skulle uppstå med en samlad serviceorga-
nisation, vill televerket understryka att det inte är verkets avsikt att skapa ett
underhållsmonopol. Om verkets konkurrenter önskar underhålla sin ut-
rustning i rundradiobolagets master och hus, skall de naturligtvis ha full frihet
till detta. Kraven från rundradioverksamhetens företrädare skapar i själva ver-
ket en stark oro hos televerket att ett fullständigt monopol eftersträvas när det
gäller de unika högmastema och allt underhåll och anläggningsarbete som är
knutet till dessa. Televerket utgår från att verket kommer att ha rätt att utföra
sådant arbete på den egna utrustningen.
Statsanställdas Förbund delar, utan att ta ställning till huvudmannaskap,
utredarens uppfattning att en samlad serviceorganisation är det mest rationella
och kostnadseffektiva för samtliga parter. En samlad serviceorganisation gör
det möjligt att behålla en geografiskt spridd organisation och arbetsuppgifter i
glesbygd. Ett avtal på minst tre år bör träffas mellan rundradiobolaget och
Televerket Radio. Om en delning genomförs måste en mycket noggrannare
bedömning göras av vilka personalresurser som krävs för att respektive bolag
skall klara statens krav och ingångna avtal. Utredaren har inte tagit med redan
anställda inom områdena mast och el i sin bedömning. Statstjänstemannafor-
bundet anser att serviceorganisationen bör hållas samman, inkl, mast och an-
läggningsresurser.
Sektorn Rundradio, Sveriges Radio och Nordisk Television delar inte ut-
redarens uppfattning, utan anser att rundradiobolaget bör ha en egen service-
organisation och att en delning av serviceresursema bör ske redan från bör-
jan. Sektorn Rundradio sammanfattar skälen för en egen serviceorganisation
på följande sätt. För det första är rundradioverksamhetens behov av anlägg-
nings-, drift- och underhållsverksamhet tillräckligt stort för att motivera en
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
125
egen serviceorganisation. En egen organisation är den största garantin för
rimliga servicekostnader. För det andra kan fältpersonalens personliga enga-
gemang och känsla av ansvar behållas med en egen serviceorganisation, vil-
ket har klara ekonomiska implikationer. Felavhjälpningstider riskerar inte att
förlängas, som när en entreprenör skall ha hand om verksamheten. För det
tredje kan rundradioverksamheten som nu ta det fullständiga ansvaret för
driftssäkerhet och kvalitet i tjänsterna, vilket efterfrågas från programföreta-
gen och som rundradioverksamheten är skyldig sina egentliga kunder, lyss-
narna och tittarna. För det fjärde skulle möjligheten att verka konkurrens-
neutralt försvåras betydligt om en tänkbar konkurrent till kunder hos rund-
radiobolaget, och i vissa avseenden även en konkurrent till rundradiobolaget,
har insyn i och kontroll över en del av verksamheten och därigenom kan på-
verka bolagets möjligheter till affärsutveckling och till nya kundkontakter.
Därmed minskar även bolagets möjlighet att erbjuda utsändningstjänster till
lägsta möjliga kostnad. För det femte är det av största värde för rundradio-
bolagets uppgifter inom totalförsvaret att den servicepersonal som skall för-
beredas för beredskapsuppgifter inom rundradioverksamheten är knuten till
bolaget. Sektorn Rundradio anser att de villkor som utredaren förtecknar i
betänkandet, talar för att rundradiobolaget skall svara för sin egen teknik-
service. Därtill kommer att drift och underhåll är centrala funktioner inom
rundradioverksamheten. Radio- och TV-sändare, nät och stationer represen-
terar stora ekonomiska värden vars bevarande kräver väl avvägda under-
hållsinsatser. Därför är det, enligt sektorn Rundradio, svårt att förstå varför
utredaren föreslår en lösning utan reell möjlighet till den tillsyn och kontroll
som är så viktig för bolaget och dess verksamhet. Kalkyler utförda inom
sektom Rundradio visar att rundradiobolaget med en egen serviceorganisation
har betydligt bättre förutsättningar att hålla servicekostnaderna nere, jämfört
med om Televerket Radio skulle anlitas som entreprenör. Rundradiostations-
personalen kan t.ex. samutnyttjas med övriga resurser inom rundradio-
bolaget. Bolaget skulle inte heller behöva vara med och betala för en
sammanhållen serviceorganisations samkostnader, eller det vinstpåslag som
Televerket Radio aviserat fr.o.m. den 1 juli 1992. När det gäller konkurrens-
neutraliteten påpekar sektorn Rundradio att det ligger redan i förutsättningarna
för bolagets bildande att det skall verka konkurrensneutralt. Denna förut-
sättning kan inte uppfyllas med starka bindningar och ett beroendeförhållande
till televerket. Dessutom skulle allmänhetens och de lokala kundföretagens
möjligheter att uppfatta ansvarsförhållandena starkt försvåras. Sektorn Rund-
radio påpekar att en delning av den nu sammanslagna serviceorganisationen
inte innebär att Televerket Radio behöver flytta sin utrustning från rundradio-
bolagets stationer. Tvärtom utgår sektom Rundradio från att Televerket Radio
och rundradioverksamheten även i fortsättningen har behov av och önskemål
om inplaceringar i varandras stationer till affärsmässigt grundade ersättningar
och att olika andra ömsesidiga villkor kan tillgodoses. Om Televerket Radio i
likhet med tidigare önskar köpa service från rundradiobolaget är detta givetvis
fullt möjligt. Sektom Rundradio anser inte att en uppdelning av organisatio-
nen behöver innebära några dramatiska förändringar för servicepersonalen.
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
126
Rundradioverksamheten är givetvis beredd att ta på sig sin del av ansvaret för Prop. 1991/92:140
den personal som anlitats av sektorn Rund-radio för tyngre anläggnings- och Bilaga 3
underhållsarbeten.
Sveriges Radio konstaterar att utredaren inte gör någon jämförande ekono-
misk analys av de olika alternativen för teknikserviceorganisationen. Det
finns, såvitt Sveriges Radio kan bedöma, ingen anledning att anta att rund-
radiobolaget inte på egen hand skulle kunna sköta underhållet till högst sam-
ma kostnad som televerket. Sveriges Radio anser att alla kunder måste kunna
uppleva bolaget som konkurrensneutralt. För programföretagen uppstår en
säregen situation om man har avtal med rundradiobolaget om kvalitet och till-
gänglighet i tjänsterna, samtidigt som bolaget saknar egna resurser att driva
näten. Det förefaller inte heller rationellt att bilda ett bolag som är helt beroen-
de av yttre entreprenörer för det viktiga underhållsarbetet på anläggningar
som har ett återanskaffningsvärde på ca 5 miljarder kronor. Nordisk Televi-
sion för ett liknande resonemang.
Ekonomiska frågor
Awecklingskostnader
Utredaren anger att avvecklingskostnadema endast blir marginella om teknik-
serviceorganisationen förblir samlad inom Televerket Radio. Vid en delning
av serviceorgansiationen kommer Televerket Radio enligt en preliminär ana-
lys att ha kompensationskrav på i storleksordningen 100 milj. kr.
Televerket menar att de ekonomiska konsekvenserna för verket inte blir av
någon betydande omfattning om överföringar och överenskommelser
avseende material, personal och tjänster sker enligt utredarens förslag.
Sektorn Rundradio konstaterar att utredaren inte redovisar hur beloppet
100 milj. kr. tagits fram och att ett kompensationskrav i den storleksord-
ningen vore orimligt. Sveriges Radio konstaterar att utredaren inte värderar
kravet. Sveriges Radio anser att en eventuell avvecklingskostnad inte får be-
lasta rundradioverksamheten. Hänsyn måste tas till de ekonomiska och tids-
mässiga fördelar som televerket har haft av rundradionätet vid uppbyggnaden
av NMT-systemet. Nordisk Television anser att televerkets kompensations-
krav saknar underbyggnad.
Självkostnadsprincipen och marknadsprissättning
Utredaren föreslår att marknadsprissättning skall användas för rundradio-
bolagets samtliga tjänster, utom för programutsändning. Utsändningsverk-
samheten skall bedrivas till självkostnad och med långsiktig prissättning. Ut-
redaren föreslår att en del av medelstilldelningen till Sveriges Radio-företagen
hålls inne på rundradiokontot för att täcka kostnaderna för mervärdeskatt på
insamlingstjänstema.
127
Statstjänstemannaförbundet stöder utredarens förslag i frågan om mer-
värdeskatt på insamlingstjänstema. Televerket anser att det är viktigt att orga-
nisationsförändringen inte leder till ökade kostnader totalt sett, och att en
snedvridning inte uppstår på grund av olika regler för mervärdesskatt för
olika inblandade företag. Om alla, inkl. Sveriges Radio-företagen, kunde
göras redovisningsskyldiga för mervärdesskatt på utsändnings- och insam-
lingstjänster skulle detta undvikas. När det gäller inplaceringsverksamhet och
hyra av nätkapacitet, förutsätter televerket att nu gällande ersättningsnivåer till
rundradiobolaget behålls under minst tre år. Detta är nödvändigt med hänsyn
till den låsning som den mångåriga integrationen och sambyggnaden lett till
för televerkets utrustningar och tjänster. Om så ej blir fallet är risken över-
hängande att televerket måste etablera en egen infrastruktur. De marginella
kommersiella verksamheter som rundradiobolaget skall bedriva bör, enligt
televerket, ställas under särskild priskontroll. Statsanställdas Förbund anser
att det bör övervägas - om utredarens förslag inte löser problemet - att även
Sveriges Radio åläggs redovisningsskyldighet för mervärdeskatt
Sveriges Radio är kritisk mot utredarens förslag att rundradiobolagets
basverksamhet skall belastas med större delen av de indirekta kostnaderna
medan de konkurrensutsatta verksamheterna belastas med marginalkostnader.
Enligt Sveriges Radio bör kostnaderna fördelas så rättvist som möjligt mellan
verksamheterna. När det gäller förslaget att mervärdeskatt skall debiteras
rundradiokontot, anser Sveriges Radio inte att detta innebär någon kostnads-
reducering för TV-avgiftsbetalama. Däremot kan en sådan ordning försvåra
för programföretagen att effektivisera verksamheten.
Nordisk Television anser inte att utredarens avsnitt om ekonomiska frågor
är sådant att det är möjligt att på ett tillfredsställande sätt analysera de ekono-
miska konsekvenserna av förslagen i betänkandet. Det saknas en samman-
fattande beskrivning av bolagets affärsidé och det ställs inte heller upp några
ekonomiska krav av typ räntabilitet eller soliditet. Nordisk Television menar
bl.a. att självkostnadsprincipen inte är förenlig med att verksamheten enligt
utredaren skall bedrivas med skälig lönsamhet. I utredarens uppräkning av
självkostnadens komponenter ges ingen vägledning om hur kostnadsmassan
ser ut och hur den är fördelad. Nordisk Television delar utredarens uppfatt-
ning om att självkostnadsprincipen och en långsiktig prissättning torde vara
bäst, men för att företaget skall kunna ta definitiv ställning krävs ytterligare
information om verksamheten och kostnadsmassans struktur. Utredarens
förslag att huvuddelen av de indirekta kostnaderna skall fördelas på bas-
verksamheten, står i direkt strid med självkostnadsprincipen och med all-
männa affärsmässiga principer. Vaije verksamhet bör självklart belastas med
en skälig andel av de indirekta kostnaderna.
Kompensation för gjorda investeringar
Utredaren föreslår att Sveriges Radio-företagen ges en rabatt på rundradio-
bolagets självkostnadspris. Tanken är att TV-avgiftsbetalama skall undgå att
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
128
betala samma investeringar två gånger, när anläggningar som finansierats
genom rundradiokontot och direktavskrivits, förs över till rundradiobolaget.
Sektorn Rundradio menar att utredarens förslag inte ger rundradiobolaget
möjligheter att på vanligt sätt göra avskrivningar på de anläggningsvärden
som genom apport förs in i bolaget. Förslaget innebär att Sveriges Radio-
företagens kostnader för rundradiobolagets tjänster under år 1993 blir för-
hållandevis låga, för att därefter stiga avsevärt. En alternativ lösning är att
rundradiobolaget erlägger ett belopp till rundradiokontot som motsvarar av-
skrivningar på de anläggningars bokförda restvärde som bestäms utgöra ap-
port i samband med bolagets bildande. Det finns flera fördelar med en sådan
lösning. Bl.a. kan en enhetlig prissättningsmodell användas. Sveriges Radio
har inför utredaren förordat en modell med ”lika hyresnivå”.
Nordisk Television anser att i den mån programföretagens avgifter an-
vänds för att finansiera infrastrukturinvesteringar som inte är specifika för
utsändningen av en viss TV- eller radiokanal, bör samtliga kanaler få del i
rabatten. Utredaren förklarar dock inte hur det skall vara möjligt att klara
värdesäkring och realränta på det egna kapitalet och samtidigt ge en rabatt.
Medelsanvisning till Sveriges Radio AB
Utredaren föreslår ett preliminärt belopp för medelsanvisningen till Sveriges
Radio-företagen för år 1993. Den summa som public service-företagen skall
betala till rundradiobolaget är en förhandlingsfråga mellan bolagen. På grund
av successivt ökade kapitalkostnader kommer beloppet att stiga under de
följande åren.
Sveriges Radio saknar en sammanfattande bedömning av de ekonomiska
konsekvenserna av den föreslagna organisationsmodellen för koncernen i ett
längre tidsperspektiv. På basis av siffermaterial från televerket, beräknar mo-
derbolaget att kostnaden för utsändning och insamling av program kommer
att ligga drygt 30 % högre om tio år jämfört med nuvarande ordning. Om
koncernens anslag inte skulle justeras under denna perioden, utan ligga kvar
på 1993 års nivå, skulle detta motsvara en nivåreducering med 320 milj. kr.
efter tio år. Därför är det nödvändigt att beslut fattas redan nu om att kon-
cernen löpande skall kompenseras för dessa kostnadshöjningar. Sveriges
Radio noterar att Utlandsprogrammet inte behandlas i utredningen och att
dess ekonomiska framtid behöver klarläggas.
Sektorn Rundradio anser att det är angeläget att regeringen i sitt förslag till
riksdagen om medelsanvisning till Sveriges Radio-koncemen lämnar utrym-
me för justeringar med hänsyn till kommande förhandlingar mellan bolagen
och till värderingar som måste göras av anläggningar och utrustning. Det an-
visade beloppet för public serviceföretagens köp av programutsändnings- och
programinsamlingstjänster från rundradiobolaget bör därför vara preliminärt,
för att kunna justeras senare. Rundradiosektom påtalar vikten av att bolagets
ekonomiska relation med Sveriges Riksradio när det gäller utlands-
sändningar, blir densamma som för public serviceverksamheten i övrigt
Prop. 1991/92:140
Bilaga 3
129
Innehåll
Prop. 1991/92:140
Proposition om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
1993- 1996 m.m....................................................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll.............................................1
Propositionens lagförslag...........................................................3
1 Historik......................................................................13
1.1 U tgångspunkter....................................................13
1.2 1966: Två kanaler i TV............................................13
1.3 1977: Lokalradion startar..........................................14
1.4 1978: Sveriges Radio omvandlas till en koncern...............14
1.5 1986: Modifiering av koncemmodellen.........................14
1.6 1991: Reklam tillåts i en tredje TV-kanal vid sidan av
Sveriges Television................................................14
2 Lagstiftning.................................................................15
2.1 Yttrandefrihetsgrundlagen.........................................15
2.2 Radiolagen 15
2.3 TV-avgiftslagen....................................................16
3 Avtalen mellan staten och Sveriges Radio-företagen...................16
4 Sveriges Radios organisation.............................................18
5 Radionämnden..............................................................22
6 Finansiering.................................................................22
7 Verksamhetens omfattning................................................23
7.1 Sändningsnät.......................................................23
7.2 TV-innehav.........................................................23
7.3 Sändningsvolym...................................................23
7.4 Radio- och TV-publiken...........................................25
8 Anslagsframställning från Sveriges Radio AB..........................27
9 Övrigt beslutsunderlag.....................................................29
9.1 Skrivelser från Sveriges Radio-koncemen......................29
9.1.1 Sveriges Radio AB..................................29
9.1.2 Sveriges Riksradio AB och
Sveriges Lokalradio AB............................30
9.1.3 Sveriges Utbildningsradio AB.....................30
9.1.4 Sveriges Utbildningsradio AB.....................31
9.2 Skrivelser från Sveriges Radios ägare...........................32
9.2.1 Folkrörelsernas, ägargrupp..........................32
9.2.2 Pressens ägargrupp..................................32
9.2.3 Näringslivets ägargrupp............................33
9.3 Övrigt underlag.....................................................33
9.4 Utredning om ett nytt bolag för rundradiosändningar.........35
9.4.1 Bakgrund.............................................35
9.4.2 Utredarens förslag och remissynpunkter.........35
9.4.3 Organisationskommitté för bolagsbildningen ... .36
130
10 Förslag.......................................................................36 Prop. 1991/92:140
10.1 Allmänna förutsättningar..........................................36
10.2 Utgångspunkter för och sammanfattning av mina forslag.....37
10.2.1 Ny avtalsperiod......................................43
10.2.2 Radio och TV i allmänhetens tjänst - public
service i den nya mediesituationen.................44
10.2.3 Public service-verksamhetens omfattning,
sändningsnät m.m...................................46
10.2.4 Finansiering..........................................49
10.2.4.1 Förhållandet till rundradiokontot...................50
10.2.4.2 Sponsring i Sveriges Television...................50
10.2.4.3 Sponsring i Sveriges Radio........................51
10.3 Programverksamheten.............................................51
10.3.1 Programverksamhetens oberoende garanteras .. .51
10.3.2 Allmänna riktlinjer för programverksamheten....53
10.3.2.1 Hög kvalitet..........................................55
10.3.2.2 Demokratibestämmelsen..............,.............55
10.3.2.3 Mediets särskilda genomslagskraft m.m..........56
10.3.2.4 Program om och för funktionshindrade...........56
10.3.2.5 Verksamhet på invandrar-och
minoritetsspråk.......................................58
10.3.2.6 Folkbildning, kultur, svenska språket
resp, myndighetsinformation.......................59
10.3.2.7 Frilansmedverkan och fri produktion.............60
10.3.3 Särskilda riktlinjer för Sveriges Television.......60
10.3.3.1 EG-krav m.m........................................62
10.3.4 Särskilda riktlinjer för Sveriges Radio............64
10.3.5 Särskilda riktlinjer för
Sveriges Utbildningsradio..........................65
10.4 Ägarskap och företagsform.......................................66
10.4.1 Programföretagens styrelser........................69
10.5 Organisationen......................................................71
10.5.1 Förutsättningar.......................................71
10.5.2 Public service- företagens struktur.................71
10.5.2.1 Distriktsorganisationer och distriktsbaserad
produktion............................................75
10.5.3 Ett publikråd inrättas................................76
10.5.3.1 Rådets uppgifter.....................................77
10.5.3.2 Hur medlemmarna utses............................78
10.6 Ekonomiska förutsättningar.......................................78
10.6.1 Kompensationsindex för public
service-före tagen.....................................80
10.6.2 Ansvar för lokalfrågor..............................80
10.6.3 Samlad medelsanvisning och
fördelningsnycklar...................................80
10.7 Anslagsframställningar............................................81
131
10.8 Utsändning och programinsamling..............................82
10.8.1 Nytt huvudmannaskap för rundradionätet........82
10.8.1.1 Ett statligt aktiebolag................................82
10.8.1.2 Tillsyn av rundradiobolagets verksamhet.........84
10.8.2 Rundradiobolagets verksamhet....................85
10.8.2.1 Programutsändning och programinsamling m.m.85
10.8.2.2 Beredskapsätgärder..................................87
10.8.2.3 Forsknings- och utvecklingsverksamhet..........87
10.8.2.4 Ekonomiska förutsättningar........................88
10.8.3 Överföringar från televerket........................91
10.8.3.1 Överföring av anläggningar och utrustning.......91
10.8.3.2 Överföring av personal..............................93
10.9 Uppbörd av TV-avgifter m.m....................................94
10.9.1 Radiotjänst i Kiruna AB............................94
10.9.2 Förvaltningen av rundradiomedlen................95
10.10 Särskilda frågor....................................................96
10.10.1 Radionämnden.......................................96
10.10.1.1 Frågor om genmäle och beriktigande samt den
enskildes privatliv...................................96
10.10.2 Försvarsfrågor.......................................97
10.10.3 Avtalen mellan staten och public service-
företagen..............................................98
10.10.4 Radio Sweden........................................98
10.10.4.1 Bakgrund.............................................98
10.10.4.2 Riktlinjer för verksamheten.......................100
10.10.4.3 Ekonomiska förutsättningar......................100
10.10.5 Teknisk utveckling................................101
10.10.5.1 TV-sändningar med högre teknisk kvalitet.....101
10.10.5.2 Digitala ljudradiosändningar......................103
10.10.6 Sändare för närradio...............................103
11 Medelsberäkningar m.m.................................................104
11.1 Föredragandens överväganden.................................104
11.1.1 Public service-företagen..........................104
11.1.2 TV-avgiften.........................................105
12 Upprättade lagförslag....................................................107
13 Hemställan ................................................................107
14 Beslut......................................................................109
Bilaga 1 Sändningsschema för Radio Sweden............................110
Bilaga 2 Utredarens sammanfattning av betänkandet (SÖU1992:10)... 111
Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet
(SOU 1992:10) Ett nytt bolag för rundradiosändningar.......117
gotab 41028, Stockholm 1992
Prop. 1991/92:140
132