Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Karl Erik Olsson
I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk m.m.
under budgetåret 1992/93.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 120
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992
Prop. 1991/92: 120
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-
gren, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Olsson
Mitt förslag: Prisregleringen på fisk under regleringsåret 1992/93
utformas enligt fiskeriverkets förslag. Det innebär en fortsatt anpass-
ning och neddragning av det generella statliga ekonomiska stödet till
fisket i enlighet med vad som har kommits överens om i interna-
tionella förhandlingar om en liberaliserad handel med bl. a. fisk och
fiskprodukter.
Skälen för mitt förslag: Regeringen uppdrog den 19 december 1991 åt
fiskeriverket att avge förslag beträffande prisregleringen på fisk m. m. för
budgetåret 1992/93. Förslaget skulle rymmas inom en total utgiftsram på
100 milj.kr. Kostnader för olika former av pristillägg skulle inom denna
ram få uppgå till högst 50 milj.kr. Vidare skulle inom den totala utgiftsra-
men föreslås offensiva åtgärder inom fiskerinäringen i syfte att öka ratio-
naliseringen och förbättra konkurrenskraften inför den ökade internatio-
naliseringen. Prisregleringssystemets förenlighet med EG:s gemensamma
fiskeripolitik och relevanta artiklar i Romfördraget skulle utredas. Fiskeri-
verket skulle vid fullgörandet av uppdraget samråda med kommerskol-
legium, Svensk fisk, ekonomisk förening, Sveriges fiskares riksförbund och
Fiskbranschens riksförbund. Fiskeriverket har i skrivelse den 13 februari
1992 redovisat sitt förslag med anledning av uppdraget. Verkets skrivelse
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
Länsstyrelsen i Blekinge län och länsstyrelsen i Kristianstads län har i
skrivelser till regeringen den 3 februari 1992 resp, den 10 februari 1992
begärt åtgärder till stöd för fiskerinäringen.
I prop. 1991/92:100 (bil. 10 s. 50) har regeringen föreslagit riksdagen att
för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. till prisregle-
rande åtgärder på fiskets område.
En närmare redogörelse för hur prisregleringen på fisk är utformad finns
i prop. 1984/85:143 (s. 19-21).
Enligt fiskeriverket var de totala kostnaderna regleringsåret 1990/91 för
pristillägg för normprissatta fiskslag 54,3 milj.kr. jämfört med 43,6 milj.kr.
föregående regleringsår. Av det totala stödbeloppet för 1990/91 gick ca Prop. 1991/92: 120
92 % till sill/strömming. Behållningen hos regleringsföreningen Svensk fisk
var 43,9 milj.kr. den 1 juli 1991, en minskning med 1,2 milj.kr. Behåll-
ningen i prisregleringskassan var 91,8 milj.kr., en ökning med 13 milj.kr.
Prisregleringsavgiften samt importavgifterna beräknas innevarande
regleringsår tillföra prisregleringskassan ca 64 milj.kr. Ränteintäkterna på
medlen hos Svensk fisk och i regleringskassan beräknas till 19,6 milj.kr. De
sammanlagda tillgångarna för prisregleringen innevarande regleringsår
uppgår till ca 220 milj.kr.
De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande
regleringsår beräknas till 109,9 milj.kr. Enligt riksdagens beslut våren 1991
skulle prisregleringen för innevarande budgetår rymmas inom en utgifts-
ram på 111 milj.kr. Detta skulle innebära att behållningen i prisreglerings-
kassan och hos Svensk fisk skulle komma att uppgå till sammanlagt ca 108
milj.kr. vid regleringsårets utgång.
För innevarande regleringsår har normkvantiteten för sill/strömming
fastställts till 40 000 ton och normpriset för stor och liten sill/strömming till
3,55 kr./kg resp. 2,75 kr./kg. För regleringsåret 1992/93 föreslås, mot
bakgrund av den av regeringen angivna kostnadsramen, att normkvantite-
ten för sill/strömming fastställs till 30 000 ton och att normpriset för stor
sill/strömming fastställs till 3,00 kr./kg och för liten sill/strömming till
oförändrat 2,75 kr./kg. Inom ramen för den totala normkvantiteten före-
slås att fiskeriverket får bemyndigande att fastställa olika andelar stödbe-
rättigade kvantiteter för olika kuststräckor.
Under innevarande regleringsår lämnas rörliga pristillägg med 75 % av
skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming och för
torsk med 75 % av skillnaden mellan nedre prisgräns och jämförelsepris.
För regleringsåret 1992/93 föreslås oförändrade regler för dessa fiskslag.
Overskottspriset får för samtliga lägstaprissatta fiskslag och kokräka
uppgå till högst 75 % av lägstapris. För nästa regleringsår föreslås oföränd-
rade nivåer och att fiskeriverket om så anses påkallat får meddela Svensk
fisk ytterligare föreskrifter vad gäller överskottshanteringen.
Det lämnas ett särskilt stöd i form av regionalt pristillägg för sill/ström-
ming till fiskare bosatta vid syd- och ostkusten. Detta motiveras med att
fisket på dessa kuststräckor har en svagare utveckling än fisket för fiskare
på västkusten. Stödet lämnas som fasta pristillägg inom ramen för gällande
normkvantitet och för fisk som avsätts för human konsumtion. För regle-
ringsåret 1992/93 föreslås att fiskare bosatta på Gotland får samma villkor
som fiskare bosatta på norra ostkusten. I övrigt föreslås att stödet får
lämnas med oförändrade belopp.
Vidare lämnas pristillägg för export av sill/strömming till vissa östeuro-
peiska länder med högst 80 öre/kg inom en ram på sammanlagt 8,5
milj.kr., varav högst 2,5 milj.kr. får avse sill från Kattegatt, Skagerrak och
Nordsjön. Högst 500 000 kr. får avse sill från Nordsjön. För nästa regle-
ringsår föreslås att pristillägget sänks till högst 30 öre/kg och att stödet får
lämnas enbart för sill/strömming som har fångats i Östersjön, allt inom en
ram på högst 6 milj.kr.
Pristillägg för foderfisk lämnas under innevarande budgetår med högst 3
fl Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 120
50 öre/kg inom en ram på sammanlagt högst 6,5 milj.kr. Mot bakgrund av Prop. 1991/92:120
den fastställda totala kostnadsramen för prisregleringen för 1992/93 be-
dömer fiskeriverket att detta stöd är av mindre betydelse för fisket jämfört
med andra stödformer varför det bör slopas.
Under innevarande regleringsår lämnas regionalt pristillägg för foderfisk
på norra ostkusten och pristillägg för foderfisk som har fångats i insjöar.
För nästa regleringsår föreslås att fiskare bosatta på Gotland får samma
villkor som fiskare bosatta på norra ostkusten. Detta motiveras av de höga
fraktkostnaderna for fisk från Gotland. I övrigt föreslås oförändrade vill-
kor för regleringsåret 1992/93.
Särskilda fasta pristillägg lämnas under innevarande regleringsår för
räka, garnmakrill, gädda, gös, sik, lake, abborre och siklöja. För reglerings-
året 1992/93 föreslås att pristillägget upphör för garnmakrill mot bakgrund
av den relativt gynnsamma prisutvecklingen. För övriga fiskslag som stöds
under innevarande regleringsår med fasta pristillägg föreslås att samma
belopp lämnas under nästa regleringsår.
Fiskeriverket skulle, som tidigare nämnts, inom den totala utgiftsramen
för prisregleringen för 1992/93, föreslå offensiva åtgärder inom fiskerinä-
ringen i syfte att öka rationaliseringen och förbättra konkurrenskraften
inför den ökade internationaliseringen. Fiskeriverket föreslår följande.
Under innevarande regleringsår betalas 6,8 milj.kr. från prisregleringskas-
san för att bestrida kostnader för utsättning av fisk. För nästa regleringsår
föreslås att 9,2 milj.kr. avsätts för nämnda ändamål. Vidare föreslås att 4,3
milj.kr. disponeras för Svensk fisks informations- och upplysningsverk-
samhet, vilket är samma belopp som för innevarande regleringsår. Fiske-
riverket föreslår också att oförändrat 5 milj.kr. avsätts som särskilt stöd till
yrkesfisket på ostkusten under regleringsåret 1992/93.
Följande nya former av insatser föreslås av fiskeriverket. För reglerings-
året 1992/93 bör avsättas 2 milj.kr. för ett projekt rörande produktutveck-
ling av sill/strömming. Syftet med projektet är att stärka kompetensen
inom bl. a. råvaru-, teknologi- och marknadsområdet genom samarbete
mellan SIK-Institutet för livsmedelsforskning, fiskare och fiskberedare för
att öka avsättningen av sill/strömming. Det föreslås vidare att 5 milj.kr.
avsätts för bidrag till investeringar som syftar till att höja kvaliteten på
fisken vid hanteringen från fångst till mottagare. Exempel på investeringar
som åsyftas är ismaskiner och kyltankar för förvaring av fisk ombord på
fiskefartyg. Med tanke på typen av investeringar föreslås att endast mo-
derna häcktrålare skall kunna komma i fråga för stödet. För kompetenshö-
jande åtgärder inom fiskerinäringen i form av bl. a. utbildning i företags-
ekonomi föreslås 1,7 milj.kr.
Prisregleringens kostnader för regleringsåret 1992/93 beräknas till
sammanlagt 100 milj.kr., varav 50 milj.kr. för olika former av pristillägg.
Kostnaderna för trygghetsförsäkringen beräknas till ca 8 milj.kr. och kost-
naderna för överskottshanteringen till 6,3 milj.kr. Härtill kommer 27,2
milj.kr. för de föreslagna offensiva åtgärderna inom fiskerinäringen. Kost-
naderna för uppbörd och kontroll beräknas till 1,2 milj.kr. och kostnaderna
för Svensk fisks administration till 7,3 milj.kr.
I fråga om prisregleringens finansiering föreslås att fiskeriverket bemyn-
digas att under regleringsåret 1992/93 från prisregleringskassan för fisk till
Svensk fisk överföra nödvändiga medel för att täcka kostnaderna för
rörliga, fasta och regionala pristillägg, pristillägg för export av sill/ström-
ming till vissa östeuropeiska länder, överskottshantering samt Svensk fisks
administration m. m. Vidare föreslås att fiskeriverket bemyndigas att inom
den fastställda utgiftsramen genomföra mindre omdisponeringar av me-
del.
I prop. 1989/90:123 om fisket påpekades att EFTA-överenskommelsen
om frihandel med fisk och fiskprodukter innebär att en anpassning måste
ske av prisstödet inom prisregleringen på fisk och av övrigt statsstöd.
Riksdagen uttalade i samband därmed bl. a. att den svenska avregleringen
bör hålla jämna steg med motsvarande process i övriga EFTA-länder.
En överenskommelse har träffats mellan EFTA-länderna och EG om ett
EES-avtal. Avtalet innebär för fiskets del bestämmelser bl. a. om minsk-
ning av gränsskyddet för fisk och fiskprodukter och avskaffande av konkur-
renssnedvridande statsstöd till fiskerisektorn. Avtalet avses träda i kraft
den 1 januari 1993.
För egen del kan jag biträda fiskeriverkets förslag till prisreglering på fisk
under regleringsåret 1992/93. Detta innebär att kostnaderna för prisregle-
ringen för regleringsåret 1992/93 skall rymmas inom totalt 100 milj.kr. och
att kostnaderna för olika former av pristillägg inom denna ram får uppgå
till högst 50 milj.kr. Detta är en minskning med 10% resp. 31 % i för-
hållande till de beräknade kostnaderna för innevarande regleringsår.
Minskningen är enligt min bedömning i linje med de internationella
överenskommelserna om att avskaffa generella konkurrenssnedvridande
statsstöd till fiskerinäringen. I konsekvens med dessa överenskommelser
avvecklas de generella pristilläggen och prisregleringsavgiften på fisk i och
med utgången av regleringsåret 1992/93. Jag återkommer i det följande till
den framtida utvecklingen. De angivna ramarna bör inte få överskridas av
fiskeriverket.
Jag föreslår att prisregleringen utformas på det sätt jag har redogjort för
i det föregående och att de av fiskeriverket föreslagna normpriserna och
prisgränserna samt den föreslagna normkvantiteten fastställs.
Procentsatserna för rörliga pristillägg och procentsatsen för överskotts-
pris bör fastställas på det sätt som fiskeriverket har föreslagit. Svensk fisk
bör få besluta om avsättningen av överskotten i samma utsträckning som
för närvarande.
De regionala pristilläggen och de fasta pristilläggen bör fastställas pä det
sätt som har föreslagits. Förslaget om att sänka rambeloppet för stöd till
export av sill/strömming till vissa östeuropeiska länder bör genomföras.
Stödet bör i fortsättningen ges enbart till sill/strömming som har fångats i
Östersjön. Förslaget om att slopa stödet till foderfisk bör genomföras med
hänsyn till behovet av att begränsa kostnaderna för olika former av
pristillägg.
Vad gäller förslagen till offensiva åtgärder inom fiskerinäringen vill jag
framhålla följande. Den svenska fiskerinäringen står inför stora föränd-
ringar den närmaste framtiden till följd av internationella överenskommel-
ser. EFTA-länderna har träffat en överenskommelse om frihandel med fisk
Prop. 1991/92: 120
och fiskprodukter. Det mellan EFTA och EG träffade EES-avtalet berör
bl. a. fisket. Jag har for avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga i
anslutning till att EES-avtalet skall underställas riksdagen. Vidare har
Sverige ansökt om medlemskap i EG. Medlemskapsförhandlingar som rör
bl. a. fisket väntas inledas under innevarande år. Mot denna bakgrund är
det av största vikt att rationaliseringen av fiskeflottan fortsätter och att
hanteringen av fångsterna i de efterföljande leden förbättras och effektivi-
seras i syfte att möta den ökade internationella konkurrensen. De medel
som finns till förfogande inom ramen för prisregleringen på fisk bör därför
i större utsträckning än hittills användas för åtgärder som främjar detta
syfte.
Utsättning av fisk under regleringsåret 1992/93 bör genomföras inom de
ekonomiska ramar som fiskeriverket har föreslagit. Verket bör vid fördel-
ning av medel inhämta synpunkter från Sveriges fiskares riksförbund.
Svensk fisks informations- och upplysningsverksamhet bör under nästa
regleringsår bedrivas inom lika stor ekonomisk ram som gäller för inneva-
rande regleringsår. Särskilt stöd till yrkesfisket på ostkusten bör under
regleringsåret 1992/93 lämnas med samma belopp och enligt samma regler
som gäller för innevarande regleringsår. För att stimulera avsättningen av
sill/strömming bör 2 milj.kr. användas för produktutveckling under nästa
regleringsår. Vidare bör 5 milj.kr. disponeras för bidrag till investeringar
som syftar till att höja kvaliteten på fisk och 1,7 milj.kr. for kompetenshö-
jande åtgärder inom fiskerinäringen.
Fiskeriverket bör av regeringen kunna bemyndigas att betala ut 60
milj.kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg, överskottshantering
och Svensk fisks administration m. m. För dessa ändamål bör Svensk fisk
få disponera även sina ränteintäkter och vid behov även hos föreningen
behållna medel. Medel som har anslagits ur prisregleringskassan och som
inte tas i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisk. Medel bör
avsättas för att täcka kostnaderna för trygghetsförsäkringen för fisket med
preliminärt 8 milj.kr. För utsättning av fisk, stöd till ostkusten, produktut-
veckling, investeringsbidrag och kompetensutveckling bör anvisas
sammanlagt 22,9 milj.kr.
Kostnader för uppbörd och kontroll, 1,2 milj.kr., bör täckas med medel
ur prisregleringskassan. Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även
under nästa regleringsår få användas for andra ändamål om regeringen
anser det påkallat.
Fiskeriverket har redovisat vissa förslag rörande det nuvarande pris-
regleringssystemets förenlighet med EG:s gemensamma fiskeripolitik och
relevanta artiklar i Romfördraget. Förslagen kommer att behandlas i det
fortsatta arbetet inför de kommande förhandlingarna om ett svenskt med-
lemskap i EG. För att skapa bättre förutsättningar för fiskerinäringen att
anpassa sig till kommande förändringar bör dock vissa riktlinjer för fram-
tiden anges redan nu. Som jag har angett i det föregående avvecklas
prisregleringsavgiften, som i dag helt finansierar prisregleringen, och alla
generella pristillägg inom prisregleringen på fisk i och med utgången av
regleringsåret 1992/93 till följd av internationella överenskommelser. Ge-
nom dessa åtgärder ändras förutsättningarna för regleringsföreningen
Prop. 1991/92:120
Svensk fisk att fortsätta sin verksamhet efter den 1 juli 1993. Det är därför Prop. 1991/92: 120
angeläget att den kompetens som finns hos Svensk fisk tas till vara för att i
linje med anpassningen till EG underlätta bildandet och driften av en
producentorganisation. Om en sådan organisation bildas är det enligt min
mening rimligt att staten bidrar med vissa prisregleringsmedel under
uppbyggnaden av denna. Den betydelsefulla informationsverksamhet som
Svensk fisk i dag bedriver bör fortsätta också framdeles. Finansieringen av
denna verksamhet får förutsättas ankomma på fiskbranschen i vid bemär-
kelse. Finansieringen av utsättning av fisk och den kollektiva trygghetsför-
säkringen på fiskets område, som i dag bekostas av prisregleringsmedel,
blir en fråga för yrkesfisket.
Fiskeriverket har i uppdrag att senast den 1 juni i år redovisa förslag till
anpassningar på fiskets område med anledning av EES-avtalet. Särskilt
skall utredas vilka statliga åtgärder som behövs för att bilda en producent-
organisation på fiskets område. I det sammanhanget kommer verket även
att lämna förslag som underlag för regeringens beslut till mera långsiktigt
verkande åtgärder som bör finansieras med de 30 milj.kr. vilka har reser-
verats för konsumentfrämjande åtgärder.
Jag avser föreslå regeringen att om så behövs återkomma till riksdagen
sedan fiskeriverket har redovisat sina förslag om anpassningsåtgärder.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att medge att för tiden den 1 juli 1992 —den 30 juni 1993 reglering
av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt
användningen av medel får ske enligt de grunder som jag har
förordat.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-
den har lagt fram.
f2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 120
Fiskeriverket 1992-02-13
Prop. 1991/92:120
Bilaga
Regeringen har gett fiskeriverket i uppdrag att lämna ett detaljerat förslag
till prisreglering på fisk m. m. för budgetåret 1992/93 inom en utgiftsram på
100 milj.kr. Kostnaderna för olika former av pristillägg får uppgå till högst
50 milj.kr. Inom den totala utgiftsramen bör inrymmas offensiva åtgärder
inom fiskerinäringen i syfte att öka rationaliseringen och förbättra konkur-
renskraften inför den ökade internationaliseringen. Vidare skall särskilt
utredas prisregleringssystemets förenlighet med EG:s gemensamma fiske-
ripolitik (CFP) och relevanta artiklar i Romfördraget.
Fiskeriverket har haft samråd med kommerskollegium, Svensk fisk,
ekonomisk förening, Sveriges fiskares riksförbund och Fiskbranschens
riksförbund. Skriftliga synpunkter, baserade på ett tidigare utsänt utkast
har lämnats av Sveriges fiskares riksförbund (underbilaga 1) och Fiskbran-
schens riksförbund (underbilaga 2).
Sill/Strömming
För budgetåret 1991/92 är normkvantiteten 40 000 ton och normpriset för
stor sill/strömming 3:55 kr./kg och för liten 2:75 kr./kg.
Under budgetåret 1990/91 utbetalades i rörliga pristillägg 15,6 milj.kr.
till stor och 38,4 milj.kr. till liten sill/strömming. Under budgetåret
1991/92 beräknas pristilläggen för stor och liten sill/strömming uppgå till
totalt ca 46 milj.kr.
För budgetåret 1992/93 föreslår fiskeriverket, mot bakgrund av den
angivna kostnadsramen, att normkvantiteten sätts till 30 000 ton och att
för stor sill/strömming normpriset sätts till 3:00 kr./kg och för liten sill-
/strömming till 2:75 kr./kg. Anledningen till att sänkningen av normpriset
enbart gäller stor sill/strömming är att de större sorteringarna har haft en
något bättre marknadssituation än den mindre. Inom ramen för den totala
normkvantiteten föreslås fiskeriverket få bemyndigande att fastställa olika
andelar stödberättigade kvantiteter för olika kuststräckor.
Under innevarande budgetår utgår pristillägg med 75 % av skillnaden
mellan normpriset och jämförelsepriset. Fiskeriverket föreslår att samma
procentbelopp skall gälla för budgetåret 1992/93. Verket beräknar att
kostnaderna för rörliga pristillägg till sill/strömming kommer att uppgå till
30 milj.kr. med de föreslagna förändringarna.
Torsk
Under innevarande budgetår får pristillägg lämnas med 75 % av det belopp 8
som jämförelsepriserna understiger följande nedre prisgränser.
Period
1 juli —29 december 1991
30 december —28 juni 1992
Nedre prisgräns
kr./kg
7:00
6:50
Prop. 1991/92: 120
Bilaga
Fiskeriverket föreslår att samma system tillämpas under budgetåret
1992/93 och att gränsen för den högre prisgränsen sätts till den 3 januari
1993. Verket bedömer att några pristillägg inte heller under nästa budgetår
behöver utbetalas för torsk.
Under innevarande budgetår utgår fasta pristillägg till följande arter och
ändamål
— räka och garnmakrill
— gädda, gös, sik, lake, abborre och siklöja
— sill/strömming för export till statshandelsländer
— foderfisk
— regionala tillägg för foderfisk
— regionala tillägg för sill/strömming
Räka och garnmakrill
Under budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för pristilläggen på räka
till 3,5 milj.kr. och på makrill till 0,2 milj.kr. Under budgetåret 1991/92
beräknas kostnaderna vara oförändrade.
Under innevarande budgetår utgår ett pristillägg med 2:00 kr./kg för
räka och med 2:05 kr./kg för garnmakrill. Fiskeriverket föreslår att pristill-
läggen för räka utgår med oförändrade belopp under budgetåret 1992/93.
För garnmakrill föreslås att pristilläggen slopas. Anledningen är, förutom
den angivna kostnadsramen, att prisutvecklingen på garnmakrill varit
relativt gynnsam. Verket bedömer mot bakgrund av den något högre
räkkvoten i Skagerrack att kostnaderna kommer att uppgå till 3,7 milj.kr.
Gädda, gös, sik, lake, abborre och siklöja
Under budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för pristilläggen på dessa
arter till 2,7 milj.kr. Under budgetåret 1991/92 beräknas kostnaderna vara
oförändrade.
Under innevarande budgetår utgår ett pristillägg med 2:10 kr./kg för
gädda, gös, sik och rensad eller flådd lake samt med 1:70 kr./kg för abborre
och siklöja. Pristilläggen utbetalas endast om fisken avsätts till mänsklig
konsumtion och till minst ett pris som motsvarar pristilläggets storlek.
Fiskeriverket föreslår att pristilläggen utgår med oförändrade belopp och
villkor under budgetåret 1992/93.
Sill/strömming för export till vissa östeuropeiska länder
Eftersom länderna i f. n. östblocket knappast längre kan karakteriseras som
statshandelsländer har fiskeriverket valt att omformulera rubriken. Under 9
budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för dessa pristillägg till 11,7
milj.kr. Under budgetåret 1991/92 får fast pristillägg lämnas med högst
0:80 kr./kg och kostnaderna är maximerade till 8,5 milj.kr.
För budgetåret 1992/93 föreslår fiskeriverket att pristillägg för export till
vissa östeuropeiska länder får lämnas med högst 0:30 kr./kg och enbart till
sill/strömming som fångats i Östersjön. Det totala beloppet bör begränsas
till 6 milj.kr.
Fiskeriverket har gjort en avvägning mellan att sänka kostnaderna för de
rörliga pristilläggen och att avskaffa stödet för export till vissa östeuro-
peiska länder. Verket bedömer det då som mer angeläget att behålla det
senare stödet. Anledningen är att det inom något eller några år bör vara
möjligt att exportera sill/strömming till dessa länder på kommersiella
villkor. Befolkningen har traditionellt varit stora konsumenter av sill-
/strömming men köpkraften är i dag för svag för att avtal skall komma till
stånd på normala villkor. Verket bedömer det som viktigt att nuvarande
marknadskontakter kan behållas.
Foderfisk
Under budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för dessa pristillägg till 5,4
milj.kr. Under budgetåret 1991/92 är kostnaderna maximerade till 6,5
milj.kr.
För budgetåret 1992/93 föreslår fiskeriverket att pristilläggen för foder-
fisk tas bort. Verket bedömer att detta stöds betydelse för fisket är mindre
än betydelsen av de alternativa stöd som kan komma i fråga för bespa-
ringar.
Regionala tillägg för foderfisk
Under budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för dessa pristillägg till 0,4
milj.kr. Under budgetåret 1991/92 beräknas kostnaderna vara oföränd-
rade.
Under innevarande budgetår lämnas ett pristillägg till fiskare bosatta på
norra ostkusten (Uppsala län och norrut) med högst 0:25 kr./kg för foder-
fisk som fångats i saltvatten och levererats och sålts till förstahandsmotta-
gare på norra ostkusten eller ilandförts på norra ostkusten och levererats
och sålts till en fiskmjölsfabrik på västkusten. Dessutom lämnas pristillägg
med högst 0:75 kr./kg för foderfisk som fångats i insjöar.
Fiskeriverket föreslår att fiskare på Gotland får samma villkor som
fiskare på norra ostkusten. Skälet är de höga fraktkostnaderna för det
gotländska fisket. För övrigt föreslår verket att oförändrade belopp och
villkor skall gälla för budgetåret 1992/93.
Regionala tillägg för sill/strömming
Under budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för dessa pristillägg till 4,5
milj.kr. Under budgetåret 1991/92 beräknas kostnaderna vara oföränd-
rade.
Prop. 1991/92:120
Bilaga
10
Under innevarande budgetår lämnas inom ramen för normkvantiteten Prop. 1991/92: 120
ett fast pristillägg för sill/strömming som avsätts till mänsklig konsumtion Bilaga
med:
— 0:20 kr./kg till fiskare bosatta på sydkusten (Blekinge, Kristianstads och
Malmöhus län) för kvantitet levererad och såld till förstahandsmotta-
gare på syd- och ostkusten.
— 0:35 kr./kg till fiskare bosatta på södra ostkusten (Stockholms län och
söderut) för kvantitet levererad och såld till förstahandsmottagare på
ostkusten samt med 0:20 kr./kg för kvantitet levererad och såld till
förstahandsmottagare på sydkusten.
— 0:85 kr./kg till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och
norrut) för kvantitet levererad och såld till förstahandsmottagare på
norra ostkusten och med 0:35 kr./kg för kvantitet levererad och såld till
förstahandsmottagare på södra ostkusten samt 0:20 kr./kg för kvantitet
levererad och såld till förstahandsmottagare på sydkusten.
Fiskeriverket föreslår att fiskare på Gotland får samma villkor som
fiskare på norra ostkusten. Skälet är de höga fraktkostnaderna för det
gotländska fisket. För övrigt föreslår verket att samma belopp och villkor
skall gälla för budgetåret 1992/93 som under innevarande budgetår.
Med de besparingar som föreslagits bedömer fiskeriverket att den av
regeringen angivna ramen för prisregleringen skall räcka hela budgetåret
1992/93.
Den beräknade medelsförbrukningen för pristilläggen framgår av följ-
|
ande uppställning: | ||
|
Rörliga pristillägg |
30 |
milj.kr. |
|
Räka |
3,7 |
milj.kr. |
|
Sötvattenfisk |
2,7 |
milj.kr. |
|
Sill/strömming, Östeuropa |
6,0 |
milj.kr. |
|
Regionalt foderfiskstöd |
0,4 |
milj.kr. |
|
Regionalt stöd sill/strömming |
4,5 |
milj.kr. |
|
Reserv |
2,7 |
milj.kr. |
50,0 milj.kr.
Svensk fisk övertog under budgetåret 1990/91 6 900 ton, huvudsakligen
sill/strömming, som överskott. Nettokostnaderna uppgick till 6,3 milj.kr.
För budgetåret 1991/92 beräknas oförändrade kostnader.
Under innevarande budgetår har Svensk fisk bemyndigande att överta
fångster och fastställa överskottspriser för följande fiskslag: sill/strömming,
torsk, makrill, kokräka, gråsej, vitling, sandskädda, pigghaj, kolja, röd-
spätta, havskatt, lyrtorsk, kummel, rödtunga, bergtunga, lubb, skrubba och
horngädda. Överskottspriset får uppgå till högst 75 % av lägstapriset.
11
Fiskeriverket föreslår att för budgetåret 1992/93 skall gälla oförändrade
villkor. Kostnaderna beräknas vara oförändrade.
Fiskets kollektiva trygghetsförsäkring finansieras med medel ur prisregle-
ringskassan. Premien fastställs för kalenderår och uppgick 1991 till 4,8
milj.kr. och 1992 till 7,7 milj.kr. Omräknat till budgetår blir kostnaderna
6,4 milj.kr. för 1990/91 och 6,2 milj.kr. för 1991/92. Inför nästa budgetår
kan kostnaderna uppskattas till 8 milj.kr. Fiskeriverket föreslår att kostna-
derna för fiskarnas kollektiva trygghetsförsäkring under budgetåret
1992/93 betalas med medel från prisregleringskassan.
Svensk fisks kostnader för administration och kontroll har av föreningen
beräknats till 7,3 milj.kr. Innevarande budgetår maximerade fiskeriverket
Svensk fisks kostnader för administration och kontroll till 7,5 milj.kr.
Enligt Svensk fisk kan lönekostnaderna på grund av gällande löneavtal
beräknas öka. Vid bibehållande av nuvarande prisreglering finns små
möjligheter att nu ändra personalstyrkan. Svensk fisk anser att det finns
behov av en kontroll med nuvarande omfattning.
Under denna post har också beräknats fiskeriverkets kostnader för
uppbörd och kontroll av prisregleringsavgifterna.
Fiskeriverket föreslår att för budgetåret 1992/93 avsätts 7,3 milj.kr. till
Svensk fisk och 1,2 milj.kr. till verkets egna kostnader.
Fiskutsättningar är i många fall en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd som
bl. a. kan medföra att lönsamheten i ett pågående fiske upprätthålls eller
ökas. Därutöver är utsättningar ett viktigt led i fiskevården. På grund av att
de bestånd, som utgör grunden för det traditionella havsfisket, sviktar på
många håll, finns det internationellt ett stort intresse för odling och
utsättning av även marina arter. Stora program har satts i gång och
planeras i flera länder, främst i Norge och EG.
Under budgetåret 1991/92 används 6,8 milj.kr. av prisregleringsmedel
för fiskutsättningar. I planer som finns för utsättningar under 1992/93
ingår bl. a. kustutsättningar av ål för 1,3 milj.kr. Utsättningar av ål längs
östersjökusten har medfört att blankålsfångsterna kunnat hållas på en hög
nivå trots det minskade insteget av ålyngel till Östersjön. Vidare ingår
utsättningar i insjöar på 5,5 milj.kr. Större delen av dessa medel avses
användas för utplantering av ål i vissa insjöar, där ett lönsamt yrkesfiske
Prop. 1991/92: 120
Bilaga
12
därigenom kan upprätthållas. I Vänern och Vättern planeras även utsätt- Prop. 1991/92: 120
ningar av laxsmolt. I planen ingår för övrigt smärre utsättningar av lax Bilaga
längs östersjökusten samt ett nytt projekt för att kartlägga de ekonomiska
och biologiska förutsättningarna för gösutsättningar.
De minskade bestånden av östersjötorsk beror bl. a. på försämrade
möjligheter för torskens ägg och larver att överleva. Fiskeriverket planerar
därför att under år 1992 fortsätta och utöka försöken med att odla fram
yngel och larver av torsk för utsättning i syfte att hålla beståndet uppe.
Odlingen kommer att bedrivas i Lysekil och, i samarbete med Stockholms
universitet, i Ar på Gotland. Om försöken är framgångsrika kommer sedan
utsättningar att göras i Bottenhavet och i Stockholms skärgård. Verket
beräknar för detta projekt en kostnad på ca 2 milj.kr.
Fiskeriverket föreslår att för budgetåret 1992/93 avsätts för detta ända-
mål 9,2 milj.kr. Därigenom möjliggörs dels en allmän utökning av utsätt-
ningarna, dels en särskild satsning på att utveckla odlingen av torsk för
utsättning i Östersjön.
Svensk fisk bedriver i dag en informationsverksamhet som syftar till att
öka fiskkonsumtionen. Föreningens informationsinsatser har dels bestått i
receptsamlingar, utbildningsinsatser, mediakontakter och allmän informa-
tion, dels i konsumentinriktade kampanjer. Under hösten 1991 beslutades
om kompletteringar i den gällande marknadsföringsplanen. Beslutet inne-
bar att föreningens informationsverksamhet skulle ha samma inriktning
även framöver, dock med en delvis ny inriktning av konsumentinforma-
tionen. Fiskeriverket bedömer det som mycket viktigt att Svensk fisk även
under nästa regleringsår bedriver en informationsverksamhet. Den av
Svensk fisk angivna inriktningen bör fullföljas. Särskild tyngdpunkt bör
dock läggas vid insatser av typ utbildningsinsatser, mediakontakter, re-
ceptservice m. m.
Fiskeriverket föreslår att till informationsverksamhet under budgetåret
1992/93 anvisas samma belopp som under innevarande regleringsår, dvs.
4.3 milj.kr.
Ostkuststödet stimulerar till en förnyelse eftersom stödet innefattar en
förhöjd skrotningspremie samt bidrag till nybyggen och till inköp av bättre
begagnade fartyg. Stödet stimulerar också till rationaliseringsåtgärder om-
bord och till åtgärder för beredning och distribution av fisk.
Under budgetåret 1991/92 har fiskeriverket inom en medelsram på 5
milj.kr. möjligheter att ge detta särskilda stöd till yrkesfisket på ostkusten.
Eftersom den regeringsförordning som reglerar stödet inte utkom från
trycket förrän den 10 december 1991 är det ännu inte möjligt för verket att
bedöma stödets effekter. Regionens fiskeföretag har i dagssituationen ett
stort behov av stöd för att klara den framtida konkurrensen och inget talar
13
mot det nuvarande stödets utformning. Därför föreslår verket att stödet
förlängs ett budgetår med oförändrade belopp och villkor.
Det svenska fisket är beroende av relativt få arter. Traditionellt har sill-
/strömming och torsk varit helt dominerande.
Det svenska sillfisket hade en blomstringsperiod i slutet av 1970-talet
och första hälften av 1980-talet då sillfiskestopp rådde i Nordsjön. Därefter
har dess betydelse avtagit. Priserna har sjunkit betydligt och avsättnings-
problem har uppkommit. Torskfisket har ekonomiskt sett intagit tätplat-
sen.
Under de senaste åren har torskbeståndet i Östersjön minskat drastiskt.
Bestånden av sill/strömming runt våra kuster är däremot goda eller mycket
goda. Avsättningsmöjligheterna till lönsamma priser är dock mycket be-
gränsade.
Kombinationen av brist på torsk — som torde bli bestående några år
framåt — och avsättningsproblem för sill/strömming är en huvudorsak till
dagens ekonomiska problem. På kort sikt går det inte att göra något för att
förbättra torsktillgången. Det har även visat sig svårt att förbättra avsätt-
ningsmöjligheterna för sill/strömming, men här borde det vara möjligt att
göra något, t. ex. genom produktutveckling. Varje förbättring skulle bli av
stort värde för det svenska fisket.
Den produktutveckling som fiskeriverket bedömer vara mest intressant
är att för human konsumtion ta fram alternativ till rund eller filéad
sill/strömming. Denna traditionella avsättning har stagnerat eller minskat
trots betydande insatser för att motverka denna utveckling.
Bland tänkbara alternativ bör i första hand nämnas färs eller massa.
Trots betydande utvecklingsinsatser både i Sverige och i andra länder finns
en hel del problem förknippade med dessa produkter. Det gäller t. ex. att få
fram en attraktiv produkt och att få kontroll över härskningsprocessen.
Vid SIK (Institutet för livsmedelsforskning) i Göteborg har nedlagts
relativt omfattande resurser på att söka lösa de grundläggande problemen
med att utveckla nya produkter med sillmassa som bas. Det är fiskeriver-
kets bedömning att en ytterligare insats relativt snabbt kan ge positiva
resultat. Fiskeriverket föreslår därför att 2 milj.kr. avsätts för produktut-
veckling av sill/strömming vid SIK.
Huvudsyftet är att skapa en idébank för produktutveckling baserad på
kompetens inom råvara, teknologi, receptur, marknad m.fl. områden.
Detta är viktigt för att stärka konkurrenskraften. Meningen är alltså att
varje företag skall kunna hämta idéer till utveckling av processer och
produkter ur detta projekt. Inriktningen kommer att bestämmas av de
befintliga eller nytillkomna idéer som finns hos SIK, hos deltagande företag
eller som framkommer under den omvärldsanalys som är en viktig inle-
dande del av projektet.
Målsättningen med projektet är att i samarbete mellan SIK, fiskare och
fiskberedare öka avsättningen av sill genom teknik- och produktutveckling
parallellt med ökade marknadsföringsinsatser.
Prop. 1991/92: 120
Bilaga
14
Med hänsyn till den situation för det svenska fisket som råder och beräknas
råda under de närmaste åren, bedömer fiskeriverket det vara angeläget att
fiskeföretagen gör nödvändiga investeringar för att åstadkomma en hög
flexibilitet avseende fiskeinriktning. Det är väsentligt att på kort tid kunna
ställa om sitt fiske för att utnyttja fartyget maximalt och rationellt.
För att ett fiskeföretag skall kunna konkurrera på konsumtionsmarkna-
den krävs att produktionskostnaden är låg och kvaliteten god. Dessa
självklarheter, som i princip alltid har gällt för fria företagare i en mark-
nadsekonomi, kommer naturligtvis att accentueras vid en avreglering och
vid inträde i den större marknad som EG innebär.
En väsentlig förutsättning för hög kvalitet är att fisken förvaras i kyla
under hela tiden från fångst till mottagare. Det traditionella sättet i svenskt
fiske har varit att isa fisken i lådor vilket är ett tungt arbete. För att arbeta
rationellt behöver isningen automatiseras. Metoder finns framtagna för
ishantering och nedläggning i lådor och container. På vissa kuststräckor
kan det vara svårt att få tag på is i tillräckliga mängder. Ismaskin ombord
kan då vara en lösning. Många fiskefartyg behöver också isolera sina
lastrum för att inte isåtgången skall bli alltför stor. En annan metod är att
förvara fisken i kylt vatten i tankar, sk RSW-tankar (Refrigerated Sea
Water). Ganska stora investeringar måste då göras och pumpkapacitet bör
installeras för snabb lossning. Ytterligare en metod är att förvara fisken i
container tillsammans med vatten och is. Fiskeriverket bedömer åtgärder
för att förbättra fiskhanteringen — framför allt kylning — vara mycket
viktiga led i arbetet för att stärka den svenska fiskeflottans konkurrens-
kraft.
Enligt gällande förordning kan stöd lämnas för övergång till annan
fångstinriktning. Mot bakgrund av de utgiftsramar som stått till fiskeriver-
kets förfogande har stöd till dessa åtgärder i allmänhet utgått i form av
fiskerilån. Bidrag har endast undantagsvis lämnats. Fiskeriverket har heller
inte, mot bakgrund av föredragandens överväganden i prop. 1984/85:143
s. 18, lämnat stöd till fartyg som kan komma i fråga för sk varvsstöd. Undre
gränsen för detta stöd ligger vid 200 BRT och vid ombyggnad gäller att
kostnaden skall överstiga 1,5 milj.kr. I ett modernt nybygge tangeras
gränsen 200 BRT vid en längd på ca 24 meter.
Med hänsyn till nuvarande torsksituation i Östersjön har många mo-
derna fartyg med höga kapitalkostnader svårt att klara sig i konkurrensen.
Flera av dessa byggdes i slutet på 1980-talet och ligger i storleksklassen över
200 BRT. Dessa nybyggen erhöll inget statligt stöd enligt förordningen
(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket. Dessa fartygs svårigheter beror
på att de är specialiserade på enbart en typ av fiske (torsk) och att de har
uppenbara problem att diversifiera sin fångstinriktning. Förmodligen
kommer flera att gå i konkurs inom en nära framtid. Risken är då stor att
fartygen säljs utomlands till låga priser. Fiskeriverket anser att dessa fartyg
är lämpade för ombyggnad till RSW-system och att det vore en national-
ekonomisk förlust om de skulle säljas till utlandet. Torsktillgången i Öster-
Prop. 1991/92: 120
Bilaga
15
sjön kommer sannolikt att ändras och då behöver svenskt fiske ett modernt
tonnage for att klara EG-konkurrensen.
Fiskeriverket föreslår mot denna bakgrund att 5 milj.kr. används för
bidrag till investeringar för att höja kvaliteten på den fångade fisken.
Förordningen om statligt stöd till yrkesfisket m. m. (1985:439) 38 och 12 §§
bör ändras så att det blir möjligt för fiskeriverket att ge bidrag med högst
1.5 milj.kr.
Låga produktionskostnader står i relation till bl. a. kapitalbindningen och
hur skickligt företaget drivs. Det är också i fisket viktigt med duktiga
företagare som driver sin rörelse företagsekonomiskt rationellt. Fiskeriver-
ket har sett flera exempel på fiskeföretag, där infiskningen gått mycket bra
men där lönsamheten varit låg. Orsaken till den låga lönsamheten har i de
flesta fall varit att delägarna icke haft nödvändig insikt i och förståelse för
hur ett företag skall drivas på sunda företagsekonomiska grunder. Ägarna
har i många fall inte haft kontroll över företaget och dess kostnadsutveck-
ling. Några av de fiskeföretag som gått i konkurs de senaste åren är exempel
på företagsekonomiskt vanskötta företag.
Fiskeriverket anser att det bör anordnas utbildning i företagsekonomi
och företagsledning. Syftet med utbildningen är att höja kunskapsnivån
och intresset för företagsekonomiskt tänkande vilket skulle leda till mer
rationellt skötta fiskeföretag.
Fiskeriverket anser att det föreslagna stödet bör utgå i form av ersättning
för förlorad fiskeinkomst. Därutöver bör stöd utgå för att täcka själva
utbildningskostnaderna.
Fiskeriverket har med hänsyn till den korta tid som stått till förfogande
inte hunnit utreda förslaget mera i detalj utan avser att återkomma med en
mer detaljerad uppläggning, om statsmakterna följer verkets förslag i
denna del.
Mot bakgrund av vad som anförts föreslår fiskeriverket att 1,7 milj.kr.
avsätts till kompetenshöjande åtgärder inom fiskerinäringen. Åtgärderna
bör inriktas på områdena företagsekonomi och företagsledning.
Behållningen hos Svensk fisk uppgick den 1 juli 1991 till 43,9 milj.kr., en
minskning med 1,2 milj.kr. jämfört med den 1 juli 1990. Motsvarande
belopp för den prisregleringskassa som fiskeriverket den 1 juli 1991 övertog
från statens jordbruksnämnd var 91,8 milj.kr., en ökning med 13 milj.kr.
Regleringsekonomins totala intäkter under innevarande regleringsår
beräknas nu till ca 83,6 milj.kr. Prisregleringsavgiften som tas ut på såväl
svenskfångad som importerad fisk beräknas tillföra kassan ca 64 milj.kr.
Prop. 1991/92: 120
Bilaga
16
Ränteintäkterna beräknas uppgå till 19,6 milj.kr. sammanlagt, varav 15
milj.kr. i fiskeriverkets kassa och 4,6 milj.kr. hos Svensk fisk.
Sammanlagt finns således ca 219,3 milj.kr. till prisregleringens förfo-
gande under innevarande budgetår.
De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under budgetåret be-
räknas till 109,9 milj.kr. Enligt riksdagens beslut utgör 111 milj.kr. en total
ram för kostnaderna.
Enligt beräkningar kommer tillgången i fiskeriverkets prisreglerings-
kassa och hos Svensk fisk sammanlagt att uppgå till ca 108,3 milj.kr. vid
utgången av innevarande regleringsår. Behållningen hos fiskeriverkets pris-
regleringskassa beräknas till ca 81,3 milj.kr. och hos Svensk fisk till ca 27
milj.kr.
I följande tabell jämförs prognosticerade kostnader för prisregleringen
med de i efterhand konstaterade utfallen.
Prop. 1991/92:120
Bilaga
Beräknade och faktiska kostnader för prisregleringen på fisk regleringsåren
1981/82 - 1991/92 (milj.kr.)
|
Rörliga pristillägg |
Totala kostnader | |||
|
Beräknat i |
Utfall |
Beräknat i |
Utfall | |
|
1981/82 |
41,5-59,5 |
57,8 |
61-79 |
75,7 |
|
1982/83 |
76 |
45,9 |
98 |
63,7 |
|
1983/84 |
68-82 |
52,5 |
100 |
76,3 |
|
1984/85 |
56-61 |
60,4 |
84 |
80,8 |
|
1985/86 |
75 |
46,4 |
103 |
76,6 |
|
1986/87 |
62 |
34,0 |
97 |
68,6 |
|
1987/88 |
46 |
37,0 |
120 |
116,6 |
|
1988/89 |
30 |
36,6 |
117 |
119,2 |
|
1989/90 |
51,5 |
43,6 |
121,8 |
108,9 |
|
1990/91 |
47,8 |
54,3 |
119,3 |
114,3 |
|
Prognos: | ||||
|
1991/92 |
46,0 |
109,9 | ||
Tillgångarna hos fiskeriverket och hos Svensk fisk kan som tidigare nämnts
beräknas uppgå till ca 108 milj.kr. den 1 juli 1992. Intäkterna under
budgetåret 1992/93 kan beräknas vara oförändrade jämfört med inneva-
rande budgetår, dvs. ca 84 milj.kr.
17
En sammanfattning av kostnaderna för olika ändamål för regleringsåren Prop. 1991 /92: 120
1990/91 —1992/93 redovisas i följande tabell: Bilaga
Fördelning av kostnader för prisregleringen på fisk regleringsåren
1990/91-1992/93 (milj.kr.)
|
1990/91 Utfall |
1991/92 Beräknat |
1992/93 Beräknat | |
|
Pristillägg | |||
|
Rörliga pristillägg |
54,3 |
46,0 |
30,0 |
|
Fasta pristillägg |
6,4 |
6,4 |
6,4 |
|
Sill/strömming, Östeuropa |
11.7 |
8,5 |
6,0 |
|
Foderfisk |
5,4 |
6.5 |
- |
|
Regionalt foderfiskstöd |
0.4 |
0.4 |
0.4 |
|
Reg. stöd sill/strömming |
4,5 |
4,5 |
4,5 |
|
Reserv |
- |
- |
2,7 |
|
Summa pristillägg |
82,7 |
72,3 |
50,0 |
|
Överskottshantering |
6,3 |
6,3 |
6,3 |
|
Trygghetsförsäkring |
6,4 |
6,2 |
8,0 |
|
Administration |
7,9 |
9,0 |
8,5 |
|
Offensiva åtgärder | |||
|
Utsättning av fisk |
6,8 |
6,8 |
9,2 |
|
Information och upplysning |
4.2 |
4.3 |
4,3 |
|
Stöd till ostkusten |
- |
5.0 |
5,0 |
|
Produktutveckling |
- |
- |
2,0 |
|
Investeringsbidrag |
- |
- |
5.0 |
|
Kompetensutveckling |
- |
- |
1,7 |
|
Summa offensiva åtgärder |
- |
- |
27,2 |
|
TOTALT |
114,3 |
109,9 |
100,0 |
Fiskeriverket föreslås få bemyndigande att under budgetåret 1992/93
överföra nödvändiga medel till Svensk fisk för att klara de löpande utbe-
talningarna. Verket bör också få ett bemyndigande att inom den ram som
anges av statsmakterna genomföra smärre omdisponeringar.
Vid analysen av det svenska prisregleringssystemets förenlighet med EG:s
system har utgångspunkterna varit EG:s rådsförordning 3687/91 om den
gemensamma marknadsorganisationen för fiskprodukter, kommissionens
föreskrifter (88/C 313/09) om riktlinjer vid analys av det statliga stödet
samt relevanta artiklar i Romfördraget.
Det svenska prisregleringssystemet består för närvarande av följande ele-
ment:
— importlicenstvång
— exportlicenstvång
— rörliga pristillägg (normpriser)
18
— fasta pristillägg för räka och garnmakrill
— fasta pristillägg for gädda, gös, sik, lake, abborre och siklöja
— fasta pristillägg for sill/strömming för export till statshandelsländer
— fasta pristillägg för foderfisk
— regionala fasta pristillägg för foderfisk
— regionala fasta pristillägg for sill/strömming
— överskottshantering
Licenstvånget för export och import har under årens lopp luckrats upp.
Numera är det i stort sett bara vid import av färsk torsk och sill som
ansökningar avslås. Det bör också i detta sammanhang noteras att gent-
emot de flesta EFTA-länderna och för de flesta arterna är det inte längre
möjligt att ha kvantitativa restriktioner. På sikt skall alla kvantitativa
restriktioner inom EFTA upphöra.
Genom prisregleringskassan finansieras vidare följande åtgärder som
dock inte kan inräknas i begreppet prisreglering:
— utsättning av vissa arter i naturliga vattenmiljöer
— fiskarnas kollektiva trygghetsförsäkring
— fiskinformation
— viss administration
Den viktigaste utsättningsarten är ål som sätts både i insjöar och längs
kusten.
Prisregleringssystemet finansieras med en prisregleringsavgift på högst
6 % på import och egenproduktion av vissa fiskarter. Dessa medel samt
vissa införselavgifter tillförs prisregleringskassan som administreras av
fiskeriverket och Svensk fisk.
EG:s gemensamma fiskeripolitik består av följande tre element:
— marknadsreglering
— resurspolitik (fiskeregler, TAC:er, kvotfördelningar, fiskekontroll etc.)
— strukturåtgärder (investerings- och rationaliseringsstöd)
8.2.1 Marknadsreglering
Till grund för marknadsregleringen ligger följande principiella utgångs-
punkter:
— enhetlig marknad
— företräde för EG produktion
— ekonomisk solidaritet
Marknadsregleringen har följande målsättningar:
a) att stabilisera marknaden
b) att garantera ett säkert och jämnt utbud på marknaden
c) att tillförsäkra konsumenterna skäliga priser
Marknadsregleringen består av följande fyra delelement:
1) försälj ningsbestämmelser (marketing standards)
2) producentorganisation (PO)
Prop. 1991/92: 120
Bilaga
19
3) prisreglering
4) handeln med tredje land
I detta sammanhang bör det noteras att EG:s marknadsreglering till helt
övervägande del är baserad på den fria marknadens spelregler. De budget-
medel som står till regleringens förfogande är förhållandevis obetydliga.
För år 1990 omfattade EG:s fiskebudget 446 milj. ECU varav marknads-
regleringen svarade för 24 milj. ECU. Det bör noteras att de ECU som
anges i denna promemoria är sk gröna ECU, vars växelkurs inte motsvarar
växelkursen för den kommersiella ECU:n.
8.2.1.1 Försäljningsbestämmelser
Försäljningsbestämmelserna omfattar gemensamma kvalitets- och mark-
nadsföringsbestämmelser vilka är tvingande i EG:s marknadsreglering. I
dessa bestämmelser finns bl. a. storlekssorteringar och rent livsmedelshy-
gieniska regler om t. ex. farskhet. Medlemsstaten ansvarar för att bestäm-
melserna efterlevs. Fiskeriverket avser att närmare analysera regelkom-
plexet och hur det tillämpas i Danmark. Verket kommer därför att ta
kontakt med andra berörda svenska myndigheter och organisationer. När
en komplett bild av situationen och dess finansiella konsekvenser föreligger
kommer en rapport att tillställas regeringen.
8.2.1.2 Producentorganisation (PO)
Fiskeriverket kommer inom föreskriven tidsram att informera regeringen
vilka statliga åtgärder som behövs för att bilda en producentorganisation
(PO). Vad beträffar överskottshanteringen återfinns denna under punkt
8.4.
8.2.1.3 Prisreglering
Regelsystemet ger möjlighet till finansiering över EG:s budget på följande
områden:
— överskottshanteringen
— pristillägg för sardiner
— lagringsstöd
— pristillägg på tonfisk
— pristillägg på lax och hummer (har aldrig tillämpats)
8.2.1.4 Handeln med tredje land
EG:s gemensamma bestämmelser gentemot omvärlden syftar till att ge den
inhemska produktionen ett försteg på den egna marknaden. EG:s regel-
system omfattar i huvudsak följande element:
— gemensam tullmur
— referenspriser
EG:s referensprissystem är ett slags minimiprissystem som syftar till att
förhindra import till lägre priser än dem som EG:s prisreglering ger
utrymme för.
Prop. 1991/92: 120
Bilaga
20
8.3.1 Inkomster till prisregleringskassan
Enligt artikel 95 i Romfordraget och EG-domstolens utslag (ECR 1970, p.
487, case 47/69, France v. Commission) är alla avgifter förbjudna som
läggs på import och egenproduktion och där inkomsterna används till att
stödja den egna produktionen. Genom sin konstruktion innebär en sådan
avgift att konkurrensen snedvrids. Detta betyder att den svenska prisregle-
ringsavgiften inte är förenlig med EG:s regelsystem.
8.3.2 Import- och exportlicenser
EG:s gemensamma fiskeripolitik innebär att ett gemensamt tull- och gräns-
skydd har skapats. Under senare år har praxis vid handläggningen av
importlicensansökningarna i Sverige varit att förhindra import av farsk sill
och torsk när svenskproducerad vara funnits tillgänlig. Det svenska
import- och exportlicenssystemet innebär nationella kvantitativa restrik-
tioner vilka inte är förenliga med EG:s regelsystem.
EG:s tullmur är i allmänhet högre än den svenska. Svenska företag skulle
alltså, inom EG, i princip få ett bättre skydd gentemot konkurrens från
länder som står utanför EG. Förutom i EG-länderna finns den svenska
fiskerinäringens allvarligaste konkurrenter i EFTA-länderna. Inom EFTA
råder frihandel enligt EFTA-konventionen. Även om ur fiskesynpunkt
viktiga EFTA-länder kommer att stå utanför ett framtida EG kan man inte
räkna med att konkurrensen från dessa skulle minska radikalt. Både Norge
och Island har i dag bilaterala avtal med EG som ger en relativt förmånlig
behandling på EG-marknaden. För det fall att Sverige kommer med i EG
men inte Norge och Island måste EG förhandla med dessa länder om att
bryta det frihandelsavtal som i dag finns inom EFTA. Enligt GATT:s regler
måste då EG erbjuda Island och Norge andra förmåner som kompenserar
den förlust som dessa länder gör när Sverige lämnar EFTA. För det fall att
EES-avtalet träder i kraft kommer Norge och Island därmed att få ett
ytterligare relativt omfattande marknadstillträde. Detta minskar behovet
av kompensation för den förlust som dessa länder gör på den svenska
marknaden.
EG:s referenspris innebär att svenska företag blir skyddade mot s. k.
lågprisimport. Hittills har Sverige inte varit utsatt för sådan import i större
omfattning.
8.3.3 Fasta och rörliga pristillägg
EG:s förordningar och riktlinjer för analys av det statliga stödet fastslår att
hela fiskesektorn inkl, odling omfattas av bestämmelserna. Förordning-
arna gäller dock inte fritidsfiske. EG:s fiskeförordningar omfattar allt
offentligt stöd, vare sig det kommer från centrala eller regionala myndig-
heter, är benämnt regionalt stöd eller någonting annat. Bestämmelserna
Prop. 1991/92: 120
Bilaga
21
omfattar bl. a. alla slags bidrag, subventionerade lån, lånegarantier, skatte- Prop. 1991/92:120
nedsättningar, förmånliga avskrivningsregler och nedsättning av sociala Bilaga
avgifter.
Enligt EG:s bestämmelser skall allt stöd på något sätt syfta till att främja
produktivitet och effektivitet. Detta betyder att stöd som sänker producen-
tens produktionskostnader eller ökar producentens intäkter inte är tillåtna.
Konsekvensen av detta är att alla de former av pristillägg som finns i den
svenska regleringen inte är tillåtna i EG:s marknadsreglering. EG har
undantagsvis tillämpat pristillägg på vissa arter (tonfisk och sardiner) men
dessa är av ringa intresse för svenskt yrkesfiske.
Eftersom avräkningspriserna inte får kompletteras med pristillägg skulle
sannolikt den sammantagna effekten av en EG-anpassning av prisregle-
ringen innebära vissa kostnadsfördelar för beredningsindustrin, medan
främst sillfisket skulle få vidkännas försämrad lönsamhet till följd av
uteblivna pristillägg och en ökad självfinansiering av överskotten.
8.4.1 Den svenska överskottshanteringen
Den svenska överskottshanteringen omfattar följande fiskslag: sill/ström-
ming, torsk, makrill, kokräka, gråsej, vitling, sandskädda, pigghaj, kolja,
rödspätta, havskatt, lyrtorsk, kummel, rödtunga, bergtunga, lubb, skrubba
och horngädda. Svensk fisk fastställer överskottspriset som får uppgå till
högst 75 % av lägstapriset. Bestämmelserna för budgetåret 1991/92 fram-
går av FIFS 1991:4.
8.4.2 EG:söverskottshantering
8.4.2.1 Allmänt
För att en överskottshantering över huvud taget skall få ske inom EG måste
fiskarna bilda en producentorganisation (PO). Fiskeriverket har under
hand diskuterat frågan med Sveriges fiskares riksförbund som försäkrat att
organisationen kommer att göra allt för att en PO skall bildas. EG ställer
vissa krav på en PO för att den skall bli erkänd och det är först efter ett
erkännande som PO kan fungera bl. a. som auktoriserad mottagare av
överskottskvantiteter och få del av de bidrag som utgår.
8.4.2.2 Återtagspriser
En PO kan bildas för samtliga de arter som förekommer i den svenska
överskottshanteringen. PO kan sätta återtagspriser (överskottspriser) en-
ligt de regler som gäller i EG:s system.
8.4.2.3 Bidrag från EG
Det ekonomiska stödet utbetalas av medlemsstaten till PO, men enligt
EG:s bestämmelser får medlemsstaten full kostnadstäckning för de utgifter 22
som är hänförliga till marknadsregleringen. Vissa undantag finns från
denna allmänna huvudregel och i de fall det blir aktuellt for svenskt
vidkommande kommer det att särskilt anges. När det gäller det ekono-
miska bidraget från EG finns olika regler för olika arter. PO:s återtagspriser
måste också ligga inom de av EG angivna ramarna. PO finansierar sin
verksamhet, förutom med bidrag från EG, med försäljningsavgifter från
sina medlemmar och intäkter från de försålda överskottskvantiteterna.
Överskottskvantiteterna får inte säljas till mänsklig konsumtion. Fiskeri-
verket har i denna analys valt att indela de arter som ingår i EG:s
överskottsregler i olika grupper för att lättare kunna beskriva systemet.
Överskottsgrupp I
Följande arter finns i denna grupp: rödspotta, glasvar, sill, torsk, sardin
(Sardina pilchardus), kolja, gråsej, makrill, pigghaj, kungsfisk, vitling,
långa, äkta ansjovis, kummel (Merluccius merluccius), havsbrax (Brama
spp), marulk och sandräka. För dessa arter utgår följande bidrag till PO:
— 85 % av återtagspriset för kvantiteter som inte överskrider 5 % av PO:s
årliga försäljning.
— 70 % av återtagspriset för kvantiteter som överskrider 5 % men inte
10 % av PO:s årliga försäljning.
— 55 °/o av återtagspriset för kvantiteter som överskrider 10% men inte
15 % av PO:s årliga försäljning.
— 40 % av återtagspriset för kvantiteter som överskrider 15 % men inte
20 % av PO:s årliga försäljning.
För kvantiteter som för resp, art överskrider 20% av PO:s försäljning
utgår inga bidrag.
I denna grupp är följande arter gemensamma mellan EG:s och Sveriges
nuvarande överskottssystem: rödspotta, sill, torsk, kolja, gråsej, makrill,
pigghaj, vitling och kummel.
För vissa arter i överskottsgrupp I kan i stället för överskottsbidrag
förädlingsbidrag (carry-over premium) utgå. Bidrag utgår bl. a. för frys-
ning, saltning och torkning och de kvantiteter som kan komma i fråga för
detta bidrag får inte överskrida 15 % av PO:s totala årliga försäljning av
produkten i fråga. EG-kommissionen har i förordningen nr 3867/91 fast-
ställt de arter som för år 1992 är aktuella och också bidragets storlek. Det
kan noteras att sill finns med på EG:s lista och att för frysning och lagring
utgår 82 ECU/ton, för filetering i samband med lagring och infrysning 145
ECU/ton och för saltning eller torkning 130 ECU/ton. Bidraget får dock
inte överskrida 50 % av EG:s återtagspris för råvaran.
Prop. 1991/92:120
Bilaga
23
Överskottsgrupp II Prop. 1991/92:120
Denna grupp omfattar krabba och havskräfta för vilka PO kan få ett BOaga
lagringsbidrag om de inte säljer dessa arter under EG:s försäljningspris.
Bidraget utgår endast till kvantiteter som inte överstiger 20 % av PO:s
försäljning. Bidraget får inte överskrida de tekniska och finansiella kost-
naderna för hanteringen. Enligt EG:s förordning 3868/91 utgår för hav-
skräfta under år 1992 följande bidrag per ton:
|
process |
första mån. |
per följande mån. |
|
frysning och lagring, hela |
210 ECU |
21 ECU |
|
stjärtar |
126 ECU |
31 ECU |
|
huvudkapning, frysning och lagring |
108 ECU |
21 ECU |
|
kokning, frysning och lagring |
227 ECU |
21 ECU |
Överskottsgrupp III
Följande arter finns i denna grupp: sandskädda, bergtunga, olika arter av
tonfisk, bleka (lyrtorsk), blåvitling, skäggtorsk (Trisopterus luscus), ox-
ögonfisk (Boops boops), picarel (Maena småris), havsål, knot, taggmak-
rill, multe och rocka (Raja spp).
För dessa arter ges inget bidrag till de kvantiteter som överstiger 10 % av
PO:s försäljning. EG:s bidrag är 75 % av återtagspriset om fisken avsätts till
ändamål som inte stör den normala marknaden. PO kan också välja att
förädla och lagra fisken. I det fallet utgår bidraget med högst 50 % av
återtagspriset eller kostnaden för förädlingen. Bidrag utbetalas till det
alternativ som är billigast.
I denna grupp är följande arter gemensamma mellan EG:s och Sveriges
nuvarande överskottssystem: sandskädda, bergtunga och bleka (lyrtorsk).
Överskottsgrupp IV
Under vissa specificerade villkor kan PO få lagringsstöd. Följande arter
kan komma i fråga för sådant bidrag: sardiner, havsruda, olika arter av
bläckfisk och tonfisk.
8.4.3 Diskussion och slutsatser
Under förutsättning att överskotten inte är alltför stora bör det vara möjligt
för en PO att få ekonomi i överskottshanteringen. Följande arter återfinns
i den svenska överskottshanteringen men har inget finansiellt stöd i EG:s
system: kokräka (Pandalus spp), rödtunga, lubb, skrubba och horngädda.
Om det uppstår stora överskott av dessa arter kommer problemen att bli
stora. PO kan nämligen fastställa återtagspriser men något finansiellt
bidrag från medlemsstaten eller EG utgår inte.
24
Sveriges fiskares riksförbund---
Angående uppdrag att utreda vissa frågor rörande fisket — synpunkter och
begäran om att få införa text från SFR
Några sakfrågor kommenteras inte enligt tidigare överenskommelse på
grund av regeringens direktiv om att pristillägg får högst utgå regleringsåret
1992/93 med 50 milj.kr.
Sid. 1, 2:a stycket. ”. . . som medför en så smidig nedtrappning som
möjligt av nuvarande prisstöd”. Ett värdeomdöme från verket som klart
tar ställning till att regeringens direktiv om prisstöd på högst 50 milj.kr.
möjliggör en ”smidig” anpassning. SFR:s åsikt är, som redovisats ej denna.
Verket bör, enligt vår mening, vara neutrala till direktiven med beaktande
av förbundets fortsatta agerande i frågan.
Sid. 5. 6.1 offensiva åtgärder, l:a stycket.
”Stora program planeras i flera länder” bör bytas ut mot: Stora program
har satts i gång och planeras i flera länder; företrädesvis i Norge och EG.
8.3.2. Import- och exportpriser
Priserna på torsk har ej varit högre. Genom frivilliga överenskommelser
mellan handeln och fisket har priset vissa perioder t. o. m. varit lägre. När
det gäller sill finns det viss relevans vad beträffar stor sill (0:an och kan).
Justeringen av lägsta priset på sill i januari (Svensk fisk AU) har dock
förändrat bilden.
Prop. 1991/92:120
Underbilaga 1
8.4.3. Diskussion och slutsatser
Felaktiga slutsatser på grund av de uppräknade svenska arterna måste
förhandlas innan man kan konstatera att de ej kommer att ingå i en
framtida svensk PO och slutsatserna därav. Snarare bör understrykas att
t. ex. kokräka bör ingå i ett PO system; detta nämnt som en förhandlings-
position.
Text som Sveriges fiskares riksförbund önskar införd alt. bifogad till
verkets PM.
”Förbundet vill på detta stadium inte ta ställning till fiskeriverkets
slutliga förslag, eftersom regeringens direktivdel om att prisstöd får utgå
med högst 50 milj.kr. motverkar en uppläggning som bäst skulle gagna
yrkesfisket 1992/93. Beroende på de uppenbara svårigheter som vi för
närvarande har inom svenskt fiske, speciellt i Östersjön, vill förbundet
återkomma till jordbruksdepartementet med förslag. Detta har varit omöj-
ligt på grund av vissa delar av regeringens direktiv”.
25
Fiskbranschens Riksförbund —--
Beträffande promemoria den 14 februari 1992 —vissa frågor rörande fisket
Fiskbranschens riksförbund har den 10 januari mottagit med post ovanstå-
ende promemoria för yttrande senast tisdagen den 11 februari, kl. 13.00.
Vi vill i detta sammanhang referera till vårt brev den 28 januari 1992,
där vi framförde vissa synpunkter efter vårt besök hos fiskeriverket.
Med hänsyn till den korta tid vi haft på oss kan vi endast lämna vissa
summariska kommentarer, som dock inte desto mindre har stor betydelse
för branschen.
Fiskbranschens riksförbund delar fiskeriverkets åsikt att informations-
verksamheten, som bedrivs genom Svensk fisk, har stor betydelse och att
denna bör fortsätta med minst nuvarande omfattning.
Vi delar också fiskeriverkets oro för det svenska sillfisket och välkomnar de
initiativ som tas för att produktutveckla sill/ strömming.
Vi stöder fiskeriverkets förslag att 2 milj.kr. avsätts för produktutveck-
ling av sill vid SIK.
Som vi nämnde i vårt brev anser vi att strukturåtgärder är både nödvän-
diga och ofrånkomliga.
Åtgärder att höja kvalitén på den fångade fisken är positiva.
Fiskbranschens riksförbund stöder brevet från Sveriges fiskgrossister,
Fiskhamnen, Göteborg, beträffande ansökan om prisregleringspengar till
ny fiskauktion i Göteborg.
På vår fråga vid besök hos fiskeriverket, fick vi uppfattningen att också
denna typ av investeringar kunde betraktas som ”offensiva åtgärder inom
fiskerinäringen i syfte att öka rationaliseringen”.
Fiskbranschens riksförbund föreslår att denna ansökan inkluderas i
Fiskeriverkets förslag till regeringen.
Under denna punkt anges att intäkterna beräknas vara oförändrade jäm-
fört med innevarande år, vilket kan antas innebära att prisregleringsavgif-
ten kommer att föreslås till 6 %.
I punkt 8.1 — den svenska prisregleringen anges att ”prisregleringssyste-
met finansieras med en prisregleringsavgift på högst 6 %”.
Vi föreslår, som också nämndes i vårt brev efter besöket, att prisregle-
ringsavgiften sänks till 4 % och att hänsyn tas till detta vid den beräknade
budgeten under punkt 7.2.
Prop. 1991/92: 120
Underbilaga 2
26
Som vi framförde i vårt brev den 24 januari 1992, bedömde vi risken Prop. 1991/92: 120
som stor för minskade landningar i Sverige och därigenom minskad Underbilaga 2
sysselsättning i vår bransch om den nyligen höjda prisregleringsavgiften
från ett öretal till 6 % vidhålls också under kommande budgetår.
Utöver vad som anges under denna punkt, föreslår Fiskbranschens riksför-
bund, att produkter baserade på sill/strömming, används i vårt U-
landsbidrag.
Vi föreslår att belopp, förslagsvis 10 milj.kr., avsätts för ett sådant
U-landsbidrag och att bidraget fördelas dels på farsk, dels på bearbetad
sill/strömming.
Upphandling och produktion kan styras av Svensk fisk.
Fiskbranschens riksförbund anser vidare att den i jordbruksdeparte-
mentets direktiv givna ramen för pristillägg bör övervägas med hänsyn till
fiskets svåra situation.
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992
27