Prop.
1991/92:116
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 mars 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
I propositionen föreslås ett nytt system för beskattningen av alkoholhal-
tiga drycker. Den nu utgående procentavgiften, som beräknas på
detaljhandelspriset, slopas. Skatten föreslås i stället bli helt relaterad till
alkoholhalten, och den skall tas ut enligt en progressiv skatteskala. För
alkoholdrycker med lägre alkoholhalt, framför allt viner och maltdrycker,
föreslås dock att skatten av praktiska skäl tas ut med samma belopp inom
vissa intervall. Den nuvarande starkölsklassen föreslås av alkoholpolitiska
skäl uppdelad i två klasser med olika skatt. Skatten föreslås vara lägre
för det starköl som har en alkoholhalt om högst 3,6 viktprocent eller 4,5
volymprocent alkohol. Omläggningen av beskattningen görs inom ett i
princip totalt sett oförändrat skatteuttag. Skatten och därmed priset för
enskilda produkter kommer dock i vissa fäll att kraftigt förändras.
Reformen innebär bl.a. att priset på billigare drycker som i många fall
missbrukas kommer att stiga. Det nya skattesystemet föreslås träda i kraft
den 1 juli 1992.
1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 116
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:306) om dryckesskatt1
dels att 11 § skall upphöra att gälla,
dels att 1, 4, 8, 9, 10 och 13 §§ skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:116
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §2
Skatt (dryckesskatt) betalas till
staten enligt denna lag vid om-
sättning inom landet och vid in-
försel av spritdrycker, vin och
maltdrycker.
Skatt (dryckesskatt) betalas till
staten enligt denna lag vid om-
sättning inom landet och vid in-
försel av spritdrycker, vin, starköl
och öl.
Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:292)
om tillverkning av drycker, m.m.
4 §3
Skattskyldig är
1. i fråga om spritdrycker och vin, det i lagen (1977:293) om handel
med drycker angivna partihandelsbolaget,
2. i fråga om maltdrycker, den
som inom landet yrkesmässigt
tillverkar skattepliktiga drycker.
2. i fråga om starköl och öl, den
som inom landet yrkesmässigt
tillverkar skattepliktiga drycker.
Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skattskyldig
importör enligt 8 §.
8 §4
Den som yrkesmässigt för in
skattepliktig maltdryck till landet
för försäljning till återförsäljare,
kan om verksamheten är av större
omfattning eller annars om det
finns särskilda skäl registreras hos
riksskatteverket.
Den som yrkesmässigt för in
starköl eller öl till landet för för-
säljning till återförsäljare, kan om
verksamheten är av större omfatt-
ning eller annars om det finns sär-
skilda skäl registreras hos riks-
skatteverket.
9 §5
Skattskyldighet för partihandelsbolaget inträder när spritdrycker och vin
levereras till det i lagen (1977:293) om handel med drycker angivna
detaljhandelsbolaget.
Skattskyldighet för tillverkare Skattskyldighet för tillverkare
'Lagen omtryckt 1984:158.
Senaste lydelse av 11 § 1990:594.
2Senaste lydelse 1990:594.
3Senaste lydelse 1990:594.
4Senaste lydelse 1990:594.
5Senaste lydelse 1990:594.
och registrerad importör vid om-
sättning av maltdrycker inträder
när skattepliktig dryck levereras till
köpare eller tas i anspråk för annat
ändamål än försäljning eller, vid
avregistrering, finns i lager.
och registrerad importör vid om- Prop. 1991/92:116
sättning av starköl och öl inträder
när drycken levereras till köpare
eller tas i anspråk för något annat
ändamål än försäljning eller, vid
avregistrering, finns i lager.
Nuvarande lydelse
10 §6 Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en
procentavgift om inte annat sägs i femte stycket.
Grundavgiften utgör per liter i fråga om
1. spritdrycker 1 krona 32 öre för varje hel volymprocent alkohol,
2. starkvin 21 kronor,
3. lättvin med en alkoholhalt över 7 volymprocent 8 kronor 50 öre,
4. annat lättvin 11 kronor 25 öre.
Procentavgiften utgör för spritdrycker 60 procent och för vin 39
procent av detaljhandelspriset.
Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget
tillämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet av pant och skatt
enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
För lättvin med en alkoholhalt av högst 7 volymprocent utgår dock
ingen procentavgift.
Föreslagen lydelse
10 § Skatten på spritdrycker, vzn, starköl och öl tas ut med de belopp
som framgår av följande uppställning.
6Senaste lydelse 1990:144.
1* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 116
Prop. 1991/92:116
|
Alkoholhalt, |
Skatt, kronor per liter grundbelopp tilläggsbelopp |
över
|
2,25 |
högst 3,5 |
|
3,5 |
4,5 |
|
4,5 |
7 |
|
7 |
• 10 |
|
10 |
” 13 |
|
13 |
* 16 |
|
16 |
. 19 |
|
19 |
’ 24 |
24 ” 29
29 " 34
34 ' 39
39
|
3:- | |
|
9:— | |
|
12:- | |
|
17:10 | |
|
26:70 | |
|
36:60 | |
|
47:50 | |
|
47:50 |
5:10 för varje hel |
|
73:- |
5:50 för varje hel |
|
100:50 |
6:20 för varje hel |
|
131:50 |
7:40 för varje hel |
|
168:50 |
7:50 för varje hel |
I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall
avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal. om alkohol-
halten uppgår till del av hel volymprocent.
13
I deklaration för skatt på malt-
drycker får särskilt för vaije varu-
slag avdrag göras för skatt på
drycker, som
1. har utförts ur landet eller har
§7
I deklaration för skatt på starköl
och öl får särskilt för vaije varu-
slag avdrag göras för skatt på
drycker, som
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där eller har lagts upp på tullager som inrättats
för förvaring av proviant eller, såvitt avser starköl, har levererats för
försäljning i exportbutik,
2. har förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet
tidigare inträtt,
3. har återtagits i samband med återgång av köp,
4. har försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från köpare.
Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så
7Senaste lydelse 1990:594.
stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Prop. 1991/92:116
Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning
åter lämnas för skatten på de drycker betalningen avser.
I deklaration för skatt på spritdrycker och vin får avdrag göras för
skatt på drycker som har återtagits i samband med återgång av köp.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
Bestämmelserna i den upphävda 11 § tillämpas dock, såvitt avser
läskedrycker, till utgången av år 1992.
2 Förslag till
Lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068)
Härigenom föreskrivs att 22 kap. tulltaxelagen (1987:1068)1 skall ha
följande lydelse.
22 kap. Drycker, sprit och ättika2
Nuvarande lydelse
Prop. 1991/92:116
Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som
anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker,
utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:
Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08................ 210:-
Vin:
muss erande eller med en alkoholhalt
överstigande 15 volymprocent................... 65:-
ej musserande, med en alkoholhalt
överstigande 7 men inte 15 volymprocent............ 32:-
ej musserande, med en alkoholhalt om
högst 7 volymprocent........................ 16:-
Starköl................................. 16:-
Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger
enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).
'Lagen omtryckt 1987:1186.
2Senaste lydelse 1990:146.
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:116
Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som infors i den ordning som
anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker,
utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:
Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08................ 210:-
Vin:
med en alkoholhalt överstigande
15 volymprocent........................... 65:-
med en alkoholhalt överstigande
7 men inte 15 volymprocent.................... 32:-
med en alkoholhalt om högst
7 volymprocent............................ 16:-
Starköl................................. 16:-
Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger
enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1992
Prop. 1991/92:116
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könbeig,
Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Den 19 oktober 1989 tillkallade chefen för finansdepartementet en
särskild utredningsman (generaldirektören Lennart Nilsson) för att utreda
frågan om beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Utgångspunkten för
utredningen skulle enligt direktiven (dir. 1989:51) vara att skapa ett
skattesystem där beskattningen av alkoholdrycker, och därmed också
priset, i högre grad än för närvarande bestämdes av dryckens alkoholhalt.
Syftet skulle vara att åstadkomma ett skattesystem som var enhetligt för
samtliga alkoholdrycker och dessutom neutralt i förhållande till kon-
sumentens val mellan olika produkter med likvärdig alkoholstyrka. En
förutsättning för utredningsuppdraget var bl.a. att ett nytt skattesystem
inte borde innebära att statens inkomster av dryckeshanteringen minska-
de. Vidare skulle EG-aspekter beaktas i utredningsarbetet.
Alkoholskatteutredningen lämnade i maj 1991 sitt betänkande (SOU
1991:52) Alkoholbeskattningen till regeringen. Utredningens samman-
fattning bör fogas till detta protokoll som bilaga 1 och utredningens lag-
förslag bör fogas till protokollet som bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran-
dena har gjorts inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstift-
ningsärendet (dnr 2248/91).
Den 19 december 1991 tillkallade chefen för socialdepartementet en
alkoholpolitisk kommission med uppdrag att utvärdera den hittillsvarande
alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en strategi för framtiden -
bl.a. i ett EG-perspektiv. Kommissionen skall även kartlägga alkohol-
missbrukets familjesociala konsekvenser och göra en översyn av vården
av alkoholmissbrukare. Kommissionens främsta uppgift är att formulera
en strategi for att nå målet att minska den totala alkoholkonsumtionen och
att begränsa alkoholens skadeverkningar. Kommissionen bör enligt utred-
ningsuppdraget avsluta sitt arbete före utgången av år 1993.
Jag avser nu, utan att avvakta den alkoholpolitiska kommissionens
betänkande, att ta upp frågan om ändrat system för alkoholbeskattningen.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.
Prop. 1991/92:116
De centrala bestämmelserna om dryckesbeskattning finns i lagen
(1977:306) om dryckesskatt (senast ändrad 1990:594). Enligt lagen skall
skatt erläggas vid omsättning inom landet och vid införsel av spritdryck-
er, vin, starköl och öl. Fram till utgången av år 1992 omfattas också
läskedrycker av skatten. Skatten på lättöl avskaffades den 6 april 1988.
Riksskatteverket (RSV) är beskattningsmyndighet. Skattskyldig i fråga
om spritdrycker och vin är partihandelsbolaget Vin och Sprit AB. I fråga
om starköl och öl föreligger skattskyldighet för den som inom landet
tillverkar sådana drycker. Skattskyldig skall vara registrerad hos RSV.
Om verksamheten är av större omfattning eller om det finns särskilda
skäl kan även importörer, som yrkesmässigt för in skattepliktiga malt-
drycker till landet för försäljning till återförsäljare, registreras hos RSV.
Skattskyldigheten för spritdrycker och vin inträder när Vin och Sprit AB
levererar dryckerna till Systembolaget AB. Skattskyldigheten for starköl
och öl inträder när dryckerna levereras till köpare eller tas i anspråk för
annat ändamål än försäljning eller, vid avregistrering, finns i lager. Vid
införsel till landet av skattepliktig dryck av annan än registrerad skatt-
skyldig skall skatt erläggas till tullmyndigheten. Spritdrycker, vin och
starköl får med vissa undantag för t.ex. resande endast införas av Vin
och Sprit AB.
Skatten på spritdrycker och vin innefattar enligt gällande regler dels en
grundavgift som är relaterad till alkoholstyrkan, dels en procentavgift
som är relaterad till detaljhandelspriset.
Grundavgiften per liter dryck är sedan den 7 maj 1990 för spritdrycker
1 krona 32 öre för vaije hel volymprocent alkohol, för starkvin
(alkoholhalt överstigande 15 men ej 22 volymprocent) 21 kronor, för
lättvin (alkoholhalt av högst 15 volymprocent) med en alkoholhalt över
sju volymprocent 8 kronor 50 öre och för annat lättvin 11 kronor 25 öre.
Procentavgiften uppgår för spritdrycker till 60 procent och för vin till
39 procent av detaljhandelspriset, dvs. det pris som Systembolaget AB
tillämpar vid försäljning över disk exkl. pant och mervärdeskatt. Med
pant avses det belopp som Systembolaget AB åtar sig att betala för
returglas.
För lättvin med en alkoholhalt av högst sju volymprocent utgår inte
någon procentavgift.
Skatten på maltdrycker utgår per liter med 2 kronor 70 öre för öl
(alkoholhalt överstigande 1,8 men ej 2,8 viktprocent) och 11 kronor 25
öre för starköl (alkoholhalt mer än 2,8 viktprocent). För lättöl tas som
nämnts ingen dryckesskatt ut.
Den överenskommelse som EGs ekonomi- och finansministrar träffade
i juni 1991 innebar ett slutligt ställningstagande för minimiskattesatser
vad gäller de punktskattebelagda varorna. Det skall också finnas s.k.
målskattesatser, som utgör rekommendationer som medlemsländerna
förbinder sig att ha i åtanke vid kommande nationella skattesatsföränd-
ringar. För bordsvin och mousserande vin gäller minimiskattesatsen 0 kr.
per liter och målskattesatsema 1 kr. 40 öre resp. 2 kr. 50 öre per liter.
(Här angivna skattesatser beräknade efter kursen 1 ECU = 7,50 SEK.)
För öl gäller minimiskattesatsen 70 öre per liter och målskattesatsen 1 kr.
40 öre per liter (detta avser öl av mest förekommande slag). Något beslut
om minimiskattesatser för sprit och starkvin har inte tagits av rådet men
kommissionen har tidigare föreslagit en minimiskattesats för sprit (vid
alkoholstyrkan 40 %) på 33 kr. 50 öre per liter, och för starkvin på 5 kr.
60 öre per liter. Målskattesatsema har föreslagits vara 42 kr. resp. 7 kr.
per liter. Överenskommelsen innebär också att det införs särregler för
bl.a. små bryggerier, där skattesatserna blir lägre. Några länder får viss
övergångstid för att nå upp till de beslutade miniminivåerna.
Prop. 1991/92:116
Alkoholskatteutredningen konstaterar att det nuvarande systemet för
beskattningen av de alkoholhaltiga dryckerna är tekniskt krångligt och
svårt att förstå. Det är kombinationen av en alkoholrelaterad grundavgift
och en värderelaterad procentavgift som bidragit till detta. Beskattningen
av öl och starköl som enbart har en fäst avgift per liter leder inte alls till
samma svårigheter. Bortsett från de tekniska invändningarna mot de
nuvarande systemet har den kraftigaste kritiken dock riktats mot att de
alkoholpolitiska målen inte fullt ut kan tillgodoses inom ramen för gäl-
lande ordning. Detta gäller framför allt möjligheterna att styra konsum-
tionen mot alkoholsvagare drycker.
Genom procentavgiften får - helt oberoende av alkoholinnehållet -
inköps- resp, produktionskostnaden inkl, vinstpåslaget ett stort genomslag
i beskattningen och därmed också i försäljningspriset. Systemet innebär
att beskattningen kan variera avsevärt mellan drycker med samma alko-
holstyrka. Följden kan t.o.m. bli att alkoholsvagare drycker beskattas
högre än väsentligt alkoholstarkare - men inköps- eller produktions-
mässigt billigare - drycker. Utformningen av beskattningen innebär
således att alkoholstyrkan vid ökande varuvärde får ett mindre genomslag
i försäljningspriset. Utredarens slutsats av detta är att procentavgiften bör
slopas.
10
Prop. 1991/92:116
Mitt förslag: Den nuvarande värderelaterade procentavgiften slopas.
Dryckesskatten skall uteslutande relateras till dryckens alkoholhalt
och tas ut enligt en progressiv skatteskala.
Utredningens förslag överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna tillstyrker en förändrad beskattningsprincip. Några
remissinstanser har dock haft synpunkter på utredningens förslag om
beskattningen av maltdrycker. Socialstyrelsen anser att det finns risk för
att höjningar av alkoholpolitiska skäl av skatten på starköl kan komma att
försvåras om maltdryckerna är inordnade i en enhetlig skatteskala omfat-
tande samtliga alkoholdrycker. Nykterhetsrörelsens landsförbund hävdar
att man måste finna andra vägar för beskattning av ölet och särskilt
starkölet. Konsumtionen av starköl bör begränsas, eftersom det blivit en
modedryck bland ungdomar.
Skälen för mitt förslag: Alkoholskatteutredningen föreslår att procent-
avgiften slopas eftersom den i flera fåll motverkar den eftersträvade
styrningen av konsumtionen mot alkoholsvagare drycker och för att den
bidrar till att göra alkoholbeskattningen oöverskådlig och komplicerad.
Enligt utredningen bör alkoholskatten styras enbart av alkoholhalten.
Utredningen har funnit att en rent proportionell beskattning, dvs. en skatt
som är av samma storlek för vaije centiliter ren alkohol, leder till en i
förhållande till gällande ordning väsentlig inbördes omfördelning av
skatteuttaget mellan de olika dryckesslagen. Metoden skulle leda till
påtagliga förändringar av de försäljningspriser som tillämpas för närva-
rande. Priserna på spritdrycker skulle minska markant, medan priserna
på vin skulle öka, på lättvin t.o.m. mer än på starkvin. Skälet till detta
är, enligt utredningen, att om statens intäkter av dryckesskatten skall vara
oförändrade, blir skatten per centiliter ren alkohol av en sådan storleks-
ordning att de relativt alkoholsvaga dryckerna - och därmed de billigare
varorna - blir förhållandevis högt beskattade. Effekterna av en rent
proportionell beskattning går, enligt utredningen, stick i stäv med de
alkoholpolitiska strävandena att med priset styra konsumtionen mot
alkoholsvagare alternativ. Alkoholskatteutredningen har i stället föreslagit
att beskattningen bör utformas efter en progressiv modell där skatteut-
taget ökar per centiliter ren alkohol med stigande alkoholhalt. Detta är,
enligt utredningen, den bästa metoden för att uppnå den eftersträvade
styrningen av konsumtionen mot alkoholsvagare drycker. Dryckesskatten
skall vara helt relaterad till alkoholhalten och samma skattenivå skall
tillämpas för alla drycker med samma alkoholhalt, oavsett dryckesslag.
Utredningens strävan har varit att beskattningen inte skall leda till alltför
stora inbördes förändringar av skatteuttaget för de olika dryckesslagen.
Skälet till detta är bl.a. svårigheterna att förutse effekterna på konsum-
tionen vid en skatteomläggning.
11
Skatten bör, enligt utredningen, bestämmas med utgångspunkt i
dryckens alkoholstyrka avrundad till hel volymprocentenhet och utgå
endast med ett fast belopp. Rent lagtekniskt föreslås dryckesskatten vara
sammansatt av ett grundbelopp och - för drycker med en alkoholhalt som
överstiger 19 volymprocent - ett tilläggsbelopp. I fråga om drycker med
en alkoholhalt som inte överstiger 19 volymprocent föreslås att skatte-
skalan av praktiska skäl indelas i intervall inom vilka skatt tas ut med
samma belopp. För drycker vars alkoholhalt överstiger sju men inte 19
volymprocent föreslås att beskattningen utgår från intervall om tre
volymprocentenheter och för drycker vars alkoholhalt understiger sju
volymprocent (företrädesvis maltdrycker) föreslås att de traditionella
alkoholgränsema för maltdryckerna i princip utnyttjas även om dessa
skattesatser också kan bli tillämpliga för andra drycker, exempelvis
lågalkoholviner. För drycker med alkoholhalt överstigande 19 volympro-
cent föreslås skattesatsen bestämmas för varje hel volymprocentenhet.
För drycker med en alkoholhalt mellan 19 och 39 volymprocent åstad-
koms progressionen genom att tilläggsbeloppet ökar vid var femte
volymprocentenhet. För drycker med en alkoholhalt som överstiger 39
volymprocent föreslås beskattningen få en proportionell utformning.
Remissinstanserna har som redan framgått tillstyrkt den nya skat-
temodellen. Jag anser också att en ny skattemodell är önskvärd och att
den av utredningen förordade modellen möjliggör att både alkoholpolitis-
ka och andra önskemål kan uppfyllas. Detta gäller också den av social-
styrelsen eftersträvade möjligheten att särbehandla starkölet. En sådan
särbehandling kommer att gälla alla drycker som har samma alkoholin-
nehåll. En beskattning som i högre grad utgår från alkoholhalten torde
också närma den svenska lagstiftningen till vad som i tekniskt hänseende
kommer att gälla inom EG.
Vad avser beskattningen av maltdrycker har alkoholskatteutredningen,
som ovan nämnts, föreslagit att maltdryckerna inordnas i ett enhetligt
skattesystem och därmed beskattas på samma sätt som övriga alkohol-
drycker. Utredningen har dock föreslagit en viss justering för maltdryck-
erna. En strikt anpassning med utgångspunkt från spritdryckernas
beskattning skulle innebära att starköl skulle få en skattesänkning och
vanligt öl en stor skattehöjning. Utredningen har funnit att detta är
olämpligt ur alkoholpolitisk synpunkt. Utredningen har därför föreslagit
att två skatteklasser införs för starköl och att skattenivån därmed bättre
kan differentieras utifrån alkoholhalten. Därigenom kan konsumtionen
styras mot alkoholsvagare öltyper.
Jag delar utredningens uppfattning att maltdryckerna i princip bör
inordnas i samma skattesystem som vin och spritdrycker. Såsom också
socialstyrelsen framhållit bör dock en viss avvikelse från en strikt
alkoholrelaterad beskattning göras för maltdryckerna. Detta är särskilt
motiverat av att starköl i stor utsträckning konsumeras av ungdomar.
Utredningens förslag till teknisk lösning möjliggör en sådan särbehand-
ling. Den av utredningen föreslagna lägre skattesatsen för visst starköl
Prop. 1991/92:116
12
skulle gälla för starköl med en alkoholhalt av högst fem volymprocent
(fyra viktprocent). Jag delar utredningens uppfattning att man av
alkoholpolitiska skäl bör dela upp starkölet i två skatteklasser. Jag tror
dock att minskningen av den totala alkoholkonsumtionen främjas av att
man väljer en något lägre övre alkoholhalt för starkölet i den lägre
skatteklassen. Den lägre skattesatsen bör därför omfatta drycker med en
alkoholhalt över 3,5 volymprocent (2,8 viktprocent) men högst 4,5
volymprocent (3,6 viktprocent). En sådan åtgärd möjliggör en lägre skatt
än vad som följer av alkoholskatteutredningens förslag och ger därmed
bättre möjligheter att göra den alkoholsvagare drycken mer konkur-
renskraftig. Uppnås en sådan övergång innebär detta på sikt en sänkning
av den totala alkoholkonsumtionen vilket är synnerligen eftersträvansvärt.
Det bör påpekas att det alkoholsvagare starkölet även fortsättningsvis
endast skall säljas genom Systembolaget AB och inte i den vanliga
detaljhandeln.
Prop. 1991/92:116
Mitt förslag: Skattenivån bestäms så att intäkterna för statsverket
blir oförändrade. Skatten tas ut enligt en progressiv skatteskala, dock
med ett något högre skatteuttag för starköl och lägre för öl än vad
som följer av en strikt alkoholrelaterad anpassning med utgångspunkt
från beskattningen av spritdryckerna.
Utredningens förslag överensstämmer med mitt utom vad avser
beskattningen av starkölet.
Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak utredningens förslag.
Nykterhetsrörelsens landsförbund anser dock att det finns starka skäl för
att granska beskattningen av lättvinema och utgå från en högre skattenivå
totalt sett. Riksförbundet Hälsofrämjandet, som förordar en proportionell
beskattningsmetod, vill öka skatteuttaget för lättviner. Kritik har också
riktats mot utredningens förslag till skattenivå för starkölet. Social-
styrelsen finner det alkoholpolitiskt olämpligt att sänka skatten på det
numera vanligaste starkölet med tanke på att drycken i hög utsträckning
används av ungdomar. Systembolaget AB menar att utredningens förslag
till skattenivåer för de olika klasserna av öl synes innebära en påtaglig
risk för en tillväxt av de volymer starköl som köps i systembutikerna på
bekostnad av svagare öl. Svenska bryggareföreningen och Sveriges
Livsmedelshandlareförbund motsätter sig förslaget att höja skatten på öl
klass II med 80 öre per liter och Sveriges Köpmannaförbund anser att det
vore logiskt att inte beskatta klass II öl eftersom detta öl säljs som
måltidsdryck i dagligvaruaffärema.
Skälen för mitt förslag: Utredningen har haft att enligt sina direktiv
13
föreslå en omläggning av beskattningen inom ett totalt sett oförändrat Prop. 1991/92:116
skatteuttag. Eftersom det är svårt att förutse ändringar i beteendet har
beräkningen gjorts på ett statiskt underlag. Trots att skatteuttaget i kronor
i princip är oförändrat totalt sett har omläggningen ändå en alkohol-
politisk profil genom att billigare drycker som i många fåll också
missbrukas får en ganska kraftig höjning jämfört med dyrare drycker.
Priset på exempelvis renat brännvin stiger med ca 10 % till följd av
omläggningen.
Såsom tidigare nämnts har minimiskattesatser för alkoholdrycker
beslutats inom EG. Dessa ligger f.n. betydligt lägre än de svenska
alkoholskatterna. Något formellt hinder för ett enskilt EG-land att ha
högre alkoholskatter finns dock inte. Med hänsyn till de alkoholpolitiska
målen och det nuvarande statsfinansiella läget anser jag att det inte tills
vidare finns skäl att sänka skattenivån på alkoholdrycker på annat sätt än
vad som blir följden för vissa drycker om utredningens förslag genom-
förs.
Jag anser att utredningens förslag till nya skattesatser är väl avvägt
men, som jag redan framhållit, bör beskattningen av de alkoholsvagare
dryckerna, maltdryckerna, ändras något. Skatten på starköl är nu 11 kr.
25 öre per liter. Utredningens förslag till skattesats, 12 kr. per liter, bör
gälla det starköl som har en alkoholhalt överstigande 4,5 volymprocent
(3,6 viktprocent) dvs. det i handeln i dag vanligaste starkölet som därmed
får en något högre beskattning än i dag. För att det svagare starkölet,
dvs. öl med en alkoholhalt över 3,5 volymprocent (2,8 viktprocent) men
högst 4,5 volymprocent, verkligen skall kunna bli ett alternativ till
starkare drycker bör skatten på detta vara 9 kr. per liter. Slutligen bör
ölet få en mindre skattehöjning än den som utredningen föreslagit.
Höjningen bör vara cirka 10 procent, dvs. från 2 kronor 70 öre till 3
kronor per liter. Sammantaget innebär det i förhållande till utredningens
förslag att de alkoholsvagare alternativen får en lägre beskattning.
I förslaget till nytt skattesystem ligger också att alkoholstyrkan i
skattehänseende alltid skall uttryckas i volymprocent. Reglerna bör avse
den vid 20° C uppmätta volymprocenten alkohol. Även detta förslag bör
genomföras. I förtydligande syfte bör också i lagen om dryckesskatt
begreppet maltdrycker ersättas med starköl och öl eftersom lättölet även
fortsättningsvis bör vara obeskattat.
Eftersom dryckesskatten föreslås helt relaterad till alkoholhalten i
drycken anser jag att skäl inte längre föreligger att den s.k. schablontul-
len på alkoholdrycker, som tas ut för dessa varor vid bl.a. resandes
införsel, skiljer sig beträffande vanligt vin och mousserande vin. Efter
samråd med statsrådet Dinkelspiel förordar jag att samma schablontull tas
ut för dessa viner. Även denna ändring bör träda i kraft den 1 juli 1992.
14
Utredningen har också diskuterat om de prisförändringar som förslaget Prop. 1991/92:116
leder till är så stora att någon form av övergångsordning är nödvändig.
Utredningen har emellertid inte funnit detta nödvändigt, och de re-
missinstanser som har yttrat sig i frågan har också avstyrkt ett införande
av övergångsregler. En särreglering for vissa drycker som nu är högt
beskattade skulle kunna medföra problem i förhållande till EG bl.a. med
hänsyn till att en sådan skatt skulle kunna uppfattas som protektionistisk
eftersom den i princip enbart skulle komma att tas ut för importerade
varor. Jag delar helt utredningens uppfattning att några särskilda
övergångsregler inte bör införas.
De nya reglerna bör träda i kraft så snart som möjligt. Något behov av
lång tid mellan beslut och ikraftträdande finns inte. De nya reglerna kan
därför lämpligen träda i kraft den 1 juli 1992.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet
upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,
2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068).
Lagförslag 2 har upprättats i samråd med statsrådet Dinkelspiel.
Förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas över
lagförslagen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
15
Dagens system för beskattning av alkoholdrycker, med kombinationen av
en grundavgift som är relaterad till alkoholhalten och en procentavgift
som är beräknad på detaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt innebär att
dryckesskattens storlek blir beroende både av dryckens alkoholstyrka och
dess värde. I betänkandet föreslås att dryckesskatten i stället uteslutande
skall relateras till dryckens alkoholhalt och tas ut enligt en progressiv
skatteskala. Vidare förordas att dryckesskatt tas ut enligt en skattemodell
som är densamma för alla alkoholdrycker, dvs. för spritdrycker, vin,
starköl och öl.
Skälen förförslaget
I utredningen konstateras att dagens alkoholbeskattning är tekniskt
krånglig och svår att förstå. Invändningarna mot det nuvarande systemet
tar emellertid framför allt sikte på att de alkoholpolitiska målen inte fullt
ut tillgodoses inom ramen för gällande ordning. Detta gäller särskilt
önskemålet att med stöd av beskattningen styra alkoholkonsumtionen mot
alkoholsvagare drycker.
För närvarande kommer inslaget av progressiv alkoholbeskattning till
uttryck genom de skillnader i skatteuttag som tillämpas för skilda
dryckesslag. Procentavgiften är högre för spritdrycker än för vin och
grundavgiften är utformad så att alkoholen i spritdrycker beskattas
hårdare än den i starkvin och alkoholen i starkvin beskattas hårdare än
i lättvin etc. Däremot finns det inte någon progressivitet i beskattningen
inom resp, dryckesslag. För spritdrycker är den alkoholrelaterade delen
av skatten, grundavgiften, utformad som en proportionell skatt, medan
den rena alkoholen inom dryckesslagen starkvin, lättvin, starköl och öl
beskattas lägre ju högre alkoholhalt drycken har.
Genom att procentavgiften är utformad som en värdeskatt och är
förhållandevis hög får dryckens varuvärde - helt oberoende av alkoholin-
nehållet - ett stort genomslag i beskattningen. Följden blir att en
alkoholsvagare men dyrare dryck många gånger beskattas högre än en
billigare men alkoholstarkare dryck. Detta förhållande blir påtagligt när
det gäller beskattningen av de dyrare vinerna. I förhållande till de
billigare vinerna måste dryckesskatten för kvalitetsvinema betraktas som
oproportionellt hög.
I betänkandet redovisas de olägenheter som är förknippade med
procentavgiften. Slutsatsen är att procentavgiften bör slopas eftersom den
i flera fall motverkar den eftersträvade styrningen av konsumtionen mot
alkoholsvagare drycker och dessutom bidrar till att göra alkoholbe-
skattningen oöverskådlig och komplicerad.
Prop. 1991/92:116
Bilaga 1
16
Förslag till ny dryckesskatt
Dryckesskatten bör enligt förslaget relateras endast till dryckens
alkoholhalt och tas ut efter en progressiv skatteskala, dvs. den rena
alkoholen beskattas hårdare ju högre alkoholhalt drycken har. Förslaget
gör det möjligt att inordna alla alkoholdrycker oavsett dryckesslag - inkl,
maltdrycker - i ett enhetligt skattesystem.
En av förutsättningarna för utredningen har varit att statens inkomster
av dryckesskatten skall vara oförändrade. Dessutom har en strävan varit
att begränsa prisförändringarna for drycker som svarar för en stor andel
av försäljningsvolymen. En förändring till en helt alkoholrelaterad skatt
för emellertid ovillkorligen med sig omfattande prisändringar för en del
av dryckerna.
Förslaget leder till att skatten - och därmed priset - ökar för drycker
med hög alkoholhalt och låg inköps- eller produktionskostnad, medan den
minskar för drycker med låg alkoholhalt eller hög inköps- eller produk-
tionskostnad.
För varor med mycket höga inköpskostnader leder förslaget till
påtagliga skatte- och prissänkningar. Med hänsyn till att det huvudsak-
ligen rör sig om drycker med mycket små försäljningsvolymer och som
även efter en skatteomläggning kommer att vara förhållandevis dyra bör
dessa prissänkningar kunna godtas från alkoholpolitiska utgångspunkter.
Beskattningen av starköl och öl
Förslaget innebär att starköl och öl beskattas på samma sätt som övriga
alkoholdrycker. En fullständig anpassning av beskattningen på maltdryck-
er skulle leda till en betydande skattesänkning för starköl och en
motsvarande höjning av skatten för öl. Av alkoholpolitiska skäl är det
inte lämpligt att i ett slag genomföra en sådan förändring. Den föreslagna
skatteskalan innebär emellertid vissa förändringar jämfört med dagens
ordning. Skatten för starköl vars alkoholhalt överstiger fem volymprocent
(= fyra viktprocent) föreslås bli 75 öre högre per liter än i dag. För
starköl med lägre alkoholhalt föreslås att skatten sänks med 1 kr. 25 öre
per liter. Dryckesskatten för öl föreslås öka med 80 öre per liter. I
konsekvens med principen att beskattningen skall vara enhetlig för
samtliga alkoholdrycker, oavsett dryckesslag, föreslås att de skattesatser
som har bestämts med utgångspunkt i förhållandena for starköl och öl
skall vara tillämpliga även för andra drycker med motsvarande alkoholin-
nehåll.
EG
Det förslag till minimi- och målskattesatser för alkoholdrycker som för
närvarande diskuteras inom EG skiljer sig från utredningens förslag
framför allt när det gäller beskattningens höjd och till viss del också vad
det gäller metoderna för skattläggning. En ordning där skatten på
alkoholdrycker i högre grad utgår från alkoholhalten torde emellertid
snarast närma den svenska lagstiftningen till vad som för framtiden kan
förväntas bli EGs linje.
Prop. 1991/92:116
Bilaga 1
17
Ikraftträdande
Enligt utredningens bedömning bör de föreslagna nya skattereglerna
kunna tillämpas från den 1 januari 1992.
Prop. 1991/92:116
Bilaga 1
18
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:306) om dryckesskatt1
dels att 11 § skall upphöra att gälla
dels att 10 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
10 §2 Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en
procentavgift om inte annat sägs i femte stycket.
Grundavgiften utgör per liter i fråga om
1. spritdrycker 1 krona 32 öre för varje hel volymprocent alkohol,
2. starkvin 21 kronor,
3. lättvin med en alkoholhalt över sju volymprocent 8 kronor 50 öre,
4. annat lättvin 11 kronor 25 öre.
Procentavgiften utgör för spritdrycker 60 procent och för vin 39
procent av detaljhandelspriset.
Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget
tillämpar vid försäljning över disk, exklusive pant och skatt enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt.
För lättvin med en alkoholhalt av högst 7 volymprocent utgår dock
ingen procentavgift.
Föreslagen lydelse
10 § Skatten på spritdrycker, vin och maltdrycker tas ut med belopp
som framgår av följande uppställning.
Prop 1991/92:116
Bilaga 2
'Lagen omtryckt 1984:158.
2Senaste lydelse 1990:144.
19
Alkoholhalt, Skatt, kronor per liter
volymprocent ---------------------------------
grundbelopp tilläggsbelopp
Prop 1991/92:116
Bilaga 2
|
över |
2,25 |
högst |
3,5 |
3:50 | |
|
3,5 |
5 |
10:— | |||
|
5 |
7 |
12:- | |||
|
7 |
10 |
17:10 | |||
|
10 |
N |
13 |
26:70 | ||
|
13 |
M |
16 |
36:60 | ||
|
16 |
H |
19 |
47:50 | ||
|
19 |
24 |
47:50 |
5:10 för varje hel | ||
|
24 |
29 |
73:- |
5:50 för varje hel | ||
|
29 |
34 |
100:50 |
6:20 för varje hel | ||
|
34 |
39 |
131:50 |
7:40 för varje hel | ||
|
överstiger 34 | |||||
|
39 |
168:50 |
7:50 för varje hel | |||
Z fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall
om alkoholhalten uppgår till del av hel volymprocent avrundning ske
uppåt till närmast hela volymprocenttal.
Denna lag träder i kraft den
gotab 96009, Stockholm 1992
20