Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 februari 1992.
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Bo Könberg
Prop.
1991/92:106
I propositionen föreslås att rätten till ersättning från sjukförsäkringen vid
närståendevård utvidgas så att det skall bli möjligt att erhålla ersättning
även om den sjuke vårdas t.ex. på sjukhus eller annan sjukvårdsinrätt-
ning. Kravet på att vården skall bedrivas i hemmet eller i annan enskild
bostad föreslås därmed slopat.
Inom föräldraförsäkringen föreslås att utbyte av föräldrapenning mot
tillfällig föräldrapenning endast skall kunna ske om det barn för vilket
tillfällig föräldrapenning söks vårdas på sjukhus. När det gäller utbyte
av föräldrapenning mot sjukpenning förslås detta kunna ske endast i den
utsträckning föräldern är ur stånd att vårda barnet på grund av sjuk-
domen.
På pensionsområdet läggs förslag fram om förbättringar av vårdbidrag
till föräldrar som vårdar handikappade barn. Enligt förslaget höjs vård-
bidraget så att ett helt vårdbidrag motsvarar 2,5 basbelopp. Motsvarande
höjning görs vid partiell förmån. Samtidigt föreslås en ny förmånsnivå
för vårdbidraget, nämligen tre fjärdedels förmån. Vid helt vårdbidrag
skall i vissa fall ersättning för merkostnader som motsvarar minst 18 %
av basbeloppet kunna utbetalas som en skattefri ersättning utöver det
annars gällande maximibeloppet för vårdbidraget.
Kompletteringar föreslås också beträffande särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn. Lagstift-
ningen föreslås ändrad så att kortare uppehåll i vården av barnet som
inte är av väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårduppgiften
inte skall utgöra hinder för rätt att tillgodoräknas vårdår. En ändring
sker också så att en förälder skall kunna bli berättigad till särskilt pen-
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 106
sionstillägg redan om denne kan tillgodoräknas sex vårdår. Vidare före- Prop. 1991/92:106
slås att lagstiftningen förtydligas så att det klart framgår att föräldrar
födda före år 1911 skall kunna tillgodoräknas det 65:e levnadsåret som
ett vårdår.
Propositionen innehåller slutligen förslag till lagändring i syfte att
möjliggöra en sammanslagning av försäkringskassor samt förslag om
vissa ändringar av lagteknisk karaktär.
Förslagen avses bli genomförda den 1 juli 1992.
Prop. 1991/92:106
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
En närstående som vårdar någon
som är svårt sjuk i hemmet eller i
annan enskild bostad har rätt till
ersättning för tid då han avstår
från förvärvsarbete i samband
med vården.
En närstående som vårdar någon
som är svårt sjuk har rätt till
ersättning för tid då han avstår
från förvärvsarbete i samband
med vården.
Om vårdaren får oreducerade löneförmåner under tid då han bedriver
studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsar-
bete vid tillämpning av föreskrifterna om ersättning enligt denna lag, i
den mån vårdaren går miste om löneförmånerna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 §, 4 kap. 10, 11 och 13 §§, 9 kap.
4 och 4 a §§ samt 18 kap. 1, 7, 14 och 20 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring' skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:106
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Vid bedömningen av om arbets-
förmågan är fullständigt nedsatt
skall, om sjukdomen kan antas
vara kortvarig, särskilt beaktas om
den försäkrade på grund av sjuk-
domen är ur stånd att utföra sitt
vanliga eller därmed jämförligt
arbete. Om den försäkrade på
grund av sjukdomen behöver avstå
från förvärvsarbete under minst en
fjärdedel av sin normala arbetstid
en viss dag, skall hans arbets-
förmåga anses nedsatt i minst
motsvarande mån den dagen.
Vid bedömningen av om arbets-
förmågan är fullständigt nedsatt
skall, om sjukdomen kan antas
vara kortvarig, särskilt beaktas om
den försäkrade på grund av sjuk-
domen är ur stånd att utföra sitt
vanliga eller därmed jämförligt
arbete. Om den försäkrade på
grund av sjukdomen behöver avstå
från förvärvsarbete under minst en
fjärdedel av sin normala arbetstid
en viss dag, skall hans arbets-
förmåga anses nedsatt i minst
motsvarande mån den dagen. Vid
prövning av den försäkrades rätt
till sjukpenningför tid under vilken
han annars skulle ha uppburit
föräldrapenning, skall arbets-
förmågan anses nedsatt endast i
den utsträckning som den försäkra-
des förmåga att vårda barnet är
nedsatt på grund av sjukdomen.
Om sjukdomen kan antas bli långvarig eller den försäkrade bedöms
inte kunna återgå till sitt arbete, skall försäkringskassan undersöka om
den försäkrade efter sådan åtgärd, som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 §,
kan försörja sig själv genom förvärvsarbete om arbetsförhållandena
ändras eller om annat lämpligt arbete erhålls. Därvid skall beaktas vad
som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till sjukdomen, hans
utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden
och andra sådana omständigheter.
Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevande-
pension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till
sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende
från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig in-
komst genom arbete som ligger till grund för utgående pension.
' Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1991:1976.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd
lider av sjukdom som avses i 7 § eller har rätt till sjukpenning enligt
7 b § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §.
Sjukperiod omfattar sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuk-
lön enligt vad som sägs i 1 §.
Prop. 1991/92:106
10 §3
En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn,
som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsar-
bete i samband med
1. sjukdom eller smitta hos barnet,
2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,
3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,
4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder
besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förut-
sättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig
föräldrapenning.
För vård av ett barn vars lev-
nadsålder understiger 240 dagar
utges tillfällig föräldrapenning
enligt första stycket endast om
tillsynen av barnet är stadigvaran-
de ordnad eller om barnet vårdas
på sjukhus.
För vård av ett barn vars lev-
nadsålder understiger 240 dagar
utges tillfällig föräldrapenning
enligt första stycket endast om
tillsynen av barnet är stadigvaran-
de ordnad eller om barnet vårdas
på sjukhus. För vård av ett barn
som är äldre än som nyss sagts
utges tillfällig föräldrapenning
enligt första stycket inte för tid
under vilken annars föräldrapen-
ning skulle ha uppburits; undantag
gäller dock om barnet vårdas på
sjukhus.
En förälder till barn som fyllt fyra år har, till och med det kalenderår
under vilket barnet fyller tolv år, rätt till tillfällig föräldrapenning även
när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbild-
ning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverk-
samhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar (kontakt-
dagar).
Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår
från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid
förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i
tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt
tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att
adoptera det.
11 §4
Tillfällig föräldrapenning kan utges för vård av ett barn som fyllt tolv
men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utveck-
lingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller
vård.
3 Senaste lydelse 1989:100.
4 Senaste lydelse 1985:87.
Nuvarande lydelse
Föräldrapenning enligt första
stycket utges om föräldern be-
höver avstå från förvärvsarbete av
skäl som anges i 10 § första
stycket. För vård- eller tillsynsbe-
hov som grundat rätt till vårdbi-
drag enligt 9 kap. 4 § utges dock
inte tillfällig föräldrapenning.
Föreslagen lydelse
Tillfällig föräldrapenning enligt
första stycket utges om föräldern
behöver avstå från förvärvsarbete
av skäl som anges i 10 § första
stycket. För tid under vilken
annars föräldrapenning skulle ha
uppburits utges dock inte tillfällig
föräldrapenning annat än om bar-
net vårdas på sjukhus. För vård-
eller tillsynsbehov som grundat
rätt till vårdbidrag enligt 9 kap.
4 § utges inte heller tillfällig
föräldrapenning.
Prop. 1991/92:106
Den allmänna försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningar-
na enligt första stycket föreligger. Ett sådant beslut är bindande för den
tid som anges i beslutet men kan omprövas om de förhållanden som har
lagts till grund för beslutet ändras.
13 §5
För att styrka det särskilda vård- eller tillsynsbehov som avses i 11 §
första stycket skall läkarutlåtande inges.
Försäkringskassan får när det finns skäl till det kräva att särskilt ut-
låtande inges för att styrka barnets eller den ordinarie vårdarens sjuk-
dom eller smitta som avses i 10 §.
Försäkringskassan får även kräva
att en förälder styrker sin rätt till
föräldrapenning i samband med
föräldrautbildning genom särskilt
intyg av den som har anordnat
utbildningen.
Försäkringskassan får även kräva
att en förälder styrker sin rätt till
tillfällig föräldrapenning i fall som
avses i 10 § andra stycket andra
meningen eller 77 § andra stycket
andra meningen genom särskilt
intyg av arbetsgivare eller annan
som kan ge upplysning om arbets-
förhållandena. Därjämte får krä-
vas att en förälder styrker sin rätt
till föräldrapenningförmån i sam-
band med föräldrautbildning ge-
nom särskilt intyg av den som
anordnat utbildningen.
9 kap.
4 §6
Försäkrad förälder har för vård av barn som inte fyllt sexton år rätt till
vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild
tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall även
beaktas sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom
eller handikapp. Vårdar föräldern flera handikappade barn som inte fyllt
sexton år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det samman-
lagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.
5 Senaste lydelse 1985:87.
6 Senaste lydelse 1990:776.
Nuvarande lydelse
Vårdbidrag utgår allt efter till-
syns- och vårdbehovets omfattning
och merkostnadernas storlek med
belopp motsvarande hel eller halv
eller en fjärdedel av hel förtids-
pension till ensamstående jämte
pensionstillskott som svarar mot
pensionen.
Föreslagen lydelse
Vårdbidrag utges allt efter till-
syns- och vårdbehovets omfattning
och merkostnadernas storlek så-
som hel, tre fjärdedels, halv eller
en fjärdedels förmån. Hel förmån
utgör, utom i fall som avses i
fjärde stycket, 250 procent av
basbeloppet och partiell förmån
tillämplig andel därav.
Prop. 1991/92:106
Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för
merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbe-
loppet:
18 % om merkostnaderna uppgår till 18 men inte 36 % av basbe-
loppet;
36 % om merkostnaderna uppgår till 36 men inte 53 %;
53 % om merkostnaderna uppgår till 53 men inte 69 %;
69 % om merkostnaderna uppgår till 69 % eller däröver.
Om behovet av särskild tillsyn
och vård för ett barn grundar rätt
till hel förmån utan att merkostna-
der beaktas och merkostnaderna
uppgår till minst 18 procent av
basbeloppet, skall beloppet av hel
förmån enligt andra stycket höjas
med merkostnadsersättning som,
allt efter merkostnadernas storlek,
bestäms till 18, 36, 53 eller 69
procent av basbeloppet med tillämp-
ning av tredje stycket.
Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall om-
prövas minst vart annat år, om det inte finns skäl för omprövning med
längre mellanrum.
Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet utgår vårdbidrag
under sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda
skäl kan vårdbidrag utgå även under ett avbrott som varar ytterligare
högst sex månader.
4 a
Avlider ett barn, för vilket vård-
bidrag enligt 4 § utgår med belopp
motsvarande hel eller halv förtids-
pension till ensamstående jämte
pensionstillskott som svarar mot
pensionen, utges vårdbidrag till
efterlevande förälder till och med
den åttonde månaden efter döds-
fallet, dock längst till och med
den månad då vårdbidraget annars
skulle ha upphört.
§7
Avlider ett barn, för vilket vård-
bidrag enligt 4 § utgår såsom hel,
tre fjärdedels eller halv förmån,
utges vårdbidrag till efterlevande
förälder till och med den åttonde
månaden efter dödsfallet, dock
längst till och med den månad då
vårdbidraget armars skulle ha
upphört.
7 Senaste lydelse 1988:131.
Nuvarande lydelse
Vårdbidrag enligt första stycket
utges som halv förmån, om vid
tiden för dödsfallet vårdbidrag
lämnades med belopp motsvarande
hel förtidspension till ensamståen-
de jämte pensionstillskott som
svarade mot pensionen, och i
annat fall som fjärdedels förmån.
Föreslagen lydelse
Vårdbidrag enligt första stycket
utges som halv förmån, om vid
tiden för dödsfallet vårdbidrag
lämnades såsom hel eller tre fjär-
dedels förmån, och i annat fall
som en fjärdedels förmån.
Prop. 1991/92:106
Om det vårdbidrag som utgick vid dödsfallet till viss del hade bestämts
som merkostnadsersättning skall motsvarande del av vårdbidraget enligt
denna paragraf anses utgöra sådan ersättning.
18 kap.
För varje landstingskommun
samt varje kommun, som ej tillhör
landstingskommun, skall finnas en
allmän försäkringskassa.
1 §
För varje landsting samt varje
kommun, som inte tillhör något
landsting, skall det finnas en allmän
försäkringskassa. En försäkrings-
kassas verksamhetsområde får
dock, om regeringen för ett sär-
skilt fall bestämmer det, omfatta
två landsting eller ett landsting och
en sådan kommun som nyss sagts.
Allmän försäkringskassa skall inrätta lokalkontor i den mån så prövas
erforderligt.
Styrelse för allmän försäkrings-
kassa består av ordförande och
vice ordförande som utses av
regeringen samt fyra ledamöter
som utses av landstinget eller, där
fråga är om kassa vars verksam-
hetsområde utgöres av kommun,
av kommunfullmäktige. Härutöver
få i styrelsearbetet deltaga två
personalföreträdare. I fråga om
dessa äger lagen (1976:230) om
rätt för arbetstagarorganisation att
utse och entlediga företrädare för
de anställda i styrelse eller annat
organ vid statlig myndighet mot-
svarande tillämpning. 1 styrelsen
för Stockholms läns allmänna
försäkringskassa utser landstinget
sex ledamöter.
Styrelse för allmän försäkrings-
kassa skall bestå av ordförande
och vice ordförande samt, om
något annat inte framgår av det
följande, ytterligare fyra ledamö-
ter. Styrelsen för Stockholms läns
allmänna försäkringskassa skall
bestå av åtta ledamöter. Om en
försäkringskassas verksamhetsom-
råde bestämts av regeringen enligt
1 §, skall styrelsen likaledes bestå
av åtta ledamöter. Ordförande och
vice ordförande utses av rege-
ringen. Övriga ledamöter utses av
landstinget eller, i fråga om en
kassa vars verksamhetsområde
utgörs av en kommun, av kom-
munfullmäktige. Om en kassas
verksamhetsområde bestämts av
regeringen enligt 1 §, beslutar
regeringen om fördelningen mellan
landsting respektive mellan lands-
ting och kommun när det gäller val
av övriga sex ledamöter. Här-
utöver får två personalföreträdare
delta i styrelsearbetet. I fråga om
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
dessa tillämpas lagen (1976:230)
om rätt för arbetstagarorganisation
att utse och entlediga företrädare
för de anställda i styrelse eller
annat organ vid statlig myndighet.
Personalföreträdare är ledamot i den omfattning som framgår av sär-
skilda bestämmelser.
För ledamöterna, utom ordföranden och vice ordföranden, utses lika
många suppleanter.
Landstingets och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller supplean-
ter skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter
i landstinget eller kommunfullmäktige som motsvarar den kvot, vilken
erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer
som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den av-
rundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportio-
nellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt
vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. Om suppleanterna inte
väljs proportionellt, skall vid valet även den ordning bestämmas i vilken
de skall kallas till tjänstgöring.
Prop. 1991/92:106
14 §
En allmän försäkringskassas räkenskaper skall omfatta perioden den
1 juli-den 30 juni (budgetår).
Styrelsen skall senast den
1 oktober varje år till revisorerna
lämna en av styrelsens ledamöter
underskriven årsberättelse inne-
fattande förvaltningsberättelse,
resultaträkning och balansräkning
för det senast förflutna budget-
året. Styrkt avskrift av årsbe-
rättelsen skall samtidigt översän-
das till riksförsäkringsverket och
till landstinget eller kommunfull-
mäktige.
Styrelsen skall senast den
1 oktober varje år till revisorerna
lämna en av styrelsens ledamöter
underskriven årsredovisning inne-
fattande förvaltningsberättelse,
resultaträkning och balansräkning
för det senast förflutna budget-
året. Styrkt avskrift av årsredovis-
ningen skall samtidigt översändas
till riksförsäkringsverket och till
berört landsting eller berörd kom-
mun.
Styrelsen skall årligen tillställa riksförsäkringsverket de uppgifter om
kassans förvaltning som fordras för framställning om anslag.
20
En socialförsäkringsnämnd skall
bestå av sju ledamöter. Av dessa
utses en ledamot, som skall vara
nämndens ordförande, av rege-
ringen. Av de övriga ledamöterna
utses tre av riksförsäkringsverket
efter förslag av organisationer på
arbetsmarknaden och väljs tre av
landstinget. Om kassans verksam-
hetsområde utgörs av en kommun,
§8
En socialförsäkringsnämnd skall
bestå av sju ledamöter. Av dessa
utses en ledamot, som skall vara
nämndens ordförande, av rege-
ringen. Av de övriga ledamöterna
utses tre av riksförsäkringsverket
efter förslag av organisationer på
arbetsmarknaden och väljs tre av
landstinget. Om kassans verksam-
hetsområde utgörs av en kommun,
8 Senaste lydelse 1986:140.
Nuvarande lydelse
skall tre ledamöter väljas av kom-
munfullmäktige i stället för av
landstinget. Nämnden utser inom
sig en vice ordförande.
Föreslagen lydelse
skall tre ledamöter väljas av kom-
munfullmäktige i stället för av
landstinget. Om en kassas verk-
samhetsområde bestämts av rege-
ringen enligt 1 §, beslutar rege-
ringen om fördelningen mellan
landsting respektive mellan lands-
ting och kommun när det gäller val
av de tre sistnämnda ledamöterna.
Nämnden utser inom sig en vice
ordförande.
Prop. 1991/92:106
För var och en av de av riksförsäkringsverket utsedda ledmötema
skall, efter förslag i samma ordning som enligt första stycket, en supp-
leant utses. För de ledamöter som har valts av landstinget eller kom-
munfullmäktige skall lika många suppleanter väljas.
Bestämmelserna i 7 § fjärde stycket om val av ledamöter eller supp-
leanter i styrelse för allmän försäkringskassa skall tillämpas vid lands-
tingets och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller suppleanter i
socialförsäkringsnämnd.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
2. De nya bestämmelserna i 3 kap. 8 § samt 4 kap. 10 och 11 §§
tillämpas första gången i fråga om ersättningsfall som börjar efter ikraft-
trädandet.
3. Äldre bestämmelser i 9 kap. 4 och 4 a §§ gäller fortfarande i fråga
om vårdbidrag som avser tid före ikraftträdandet. För den som vid
ikraftträdandet uppbär vårdbidrag tillämpas de nya bestämmelserna i
9 kap. 4 § andra stycket, såvitt avser tre fjärdedels förmån, och fjärde
stycket första gången vid omprövning som görs enligt femte stycket i
samma paragraf i anledning av en framställning av föräldern eller på
annan grund.
10
Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 5 §§ lagen (1990:773) om särskilt
pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handi-
kappat barn samt punkt 5 av ikraftträdande- och övergångsbestämmel-
serna till lagen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:106
Det särskilda pensionstillägget
utges till förälder som har vårdat
sjukt eller handikappat barn under
minst tio vårdår och därvid har
avstått från förvärvsarbete.
Det särskilda pensionstillägget
utges till förälder som har vårdat
sjukt eller handikappat barn under
minst sex vårdår och därvid har
avstått från förvärvsarbete.
Det särskilda pensionstillägget kan förutom till förälder utges till någon
annan som i övrigt uppfyller förutsättningarna enligt första stycket och
som under vårdåren
1. i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den rättsliga
vårdnaden om barnet,
2. med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för sta-
digvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, eller
3. har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne,
om de varaktigt bott tillsammans.
Den som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare hade vårdnaden
om barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller vid den tidigare
tidpunkt då det ingick äktenskap skall för tid därefter likställas med en
vårdnadshavare enligt andra stycket 1.
3 §
Med ett vårdår avses ett kalenderår under vilket
1. föräldern under större delen av året har vårdat sjukt eller handi-
kappat barn och
2. barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt
sjukbidrag jämte handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Förälderns rätt att tillgodoräknas
vårdår påverkas inte av avbrott i
vården under den del av dygnet då
barnet vistats i förskola, skola,
dagcenter eller liknande, eller av
kortare avbrott i övrigt i vården
som varit utan väsentlig betydelse
för förälderns bundenhet till vård-
uppgiften.
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:106
För tio tillgodoräknade vårdår är
det särskilda pensionstillägget per
kalenderår tjugofem procent av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring. För varje vårdår som
tillgodoräknas därutöver ökar
tillägget med fem procent av bas-
beloppet.
För sex tillgodoräknade vårdår
är det särskilda pensionstillägget
per kalenderår fem procent av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring. För varje vårdår som
tillgodoräknas därutöver ökar
tillägget med fem procent av bas-
beloppet.
För den som har börjat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än
den månad under vilken han fyller 65 år minskas respektive ökas det
särskilda pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall min-
skas eller ökas vid förtida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. nämnda lag.
5. En förälder som är född un-
der något av åren 1911-1927 får
tillgodoräknas vårdår även för det
år under vilket han fyllt 65 år, om
han inte enligt 6 kap. 1 § tredje
stycket nämnda lag har tagit ut
ålderspension före den månad
under vilken han fyllt 65 år.
5. En förälder som är född år
1927 eller tidigare får tillgodo-
räknas vårdår även för det år
under vilket han fyllt 65 år, om
han inte enligt 6 kap. 1 § tredje
stycket nämnda lag har tagit ut
ålderspension före den månad
under vilken han fyllt 65 år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om särskilt pensionstillägg för tid före ikraftträdan-
det.
12
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha
följande lydelse.
Prop. 1991/92:106
Nuvarande lydelse
l.2 Denna lag3 träder i kraft den
1 juli 1977, då lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring skall
upphöra att gälla. I fråga om
skada som har inträffat före ikraft-
trädandet gäller fortfarande äldre
bestämmelser, dock med undantag
av 13 § andra stycket nämnda lag
såvitt avser avdrag på sjukpenning
vid sjukhusvård.
Föreslagen lydelse
1. Denna lag3 träder i kraft den
1 juli 1977, då lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring skall
upphöra att gälla. I fråga om
skada som har inträffat före ikraft-
trädandet gäller fortfarande äldre
bestämmelser, dock med undantag
av 13 § andra stycket nämnda lag
såvitt avser avdrag på sjukpenning
vid sjukhusvård. Bestämmelserna i
3 kap. 5 § första stycket andra
meningen och 6 § andra stycket
andra meningen lagen om arbets-
skadeförsäkring skall tillämpas på
motsvarande sätt i fråga om sjuk-
penning enligt lagen om yrkes-
skadeförsäkring .
Denna lag4 träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas i sin nya lydelse
i fråga om ersättning för tid från och med den 1 januari 1992.
1 Lagen omtryckt 1977:264.
2 Senaste lydelse 1991:1642.
3 1976:380.
4 1992:000
13
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelserna till lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall
ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:106
Nuvarande lydelse
1.' Denna lag2 träder i kraft den
1 juli 1977.
Genom lagen upphäves
a) militärersättningslagen
(1950:261),
b) förordningen (1954:249) om
ersättning i anledning av kropps-
skada, ådragen under tjänstgöring
1 civilförsvaret,
c) förordningen (1954:250) om
ersättning i anledning av kropps-
skada, ådragen under vistelse å
anstalt m.m.
I fråga om skada som har in-
träffat före ikraftträdandet gäller
fortfarande äldre bestämmelser,
dock med undantag av 6 §
2 mom. andra stycket militärer-
sättningslagen såvitt avser avdrag
på sjukpenning vid sjukhusvård.
Föreslagen lydelse
1. Denna lag2 träder i kraft den
1 juli 1977.
Genom lagen upphäves
a) militärersättningslagen
(1950:261),
b) förordningen (1954:249) om
ersättning i anledning av kropps-
skada, ådragen under tjänstgöring
i civilförsvaret,
c) förordningen (1954:250) om
ersättning i anledning av kropps-
skada, ådragen under vistelse å
anstalt m.m.
I fråga om skada som har in-
träffat före ikraftträdandet gäller
fortfarande äldre bestämmelser,
dock med undantag av 6 § 2 mom.
andra stycket militärersättnings-
lagen såvitt avser avdrag på sjuk-
penning vid sjukhusvård. Bestäm-
melserna i 3 kap. 5 § första
stycket andra meningen och 6 §
andra stycket andra meningen
lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring skall tillämpas på mot-
svarande sätt i fråga om sjukpen-
ning och särskild sjukpenning enligt
de upphävda författningarna.
Denna lag3 träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas i sin nya lydelse
i fråga om ersättning för tid från och med den 1 januari 1992.
1 Senaste lydelse 1991:1644.
2 1977:265.
3 1992:000.
14
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1992
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo,
Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Thurdin, Björck,
Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask
Föredragande: statsrådet B. Westerberg, såvitt avser frågor om föräldra-
försäkringen (avsnitt 3), och statsrådet Könberg, såvitt avser övriga
frågor.
Prop. 1991/92:106
I detta lagstiftningsärende på socialförsäkringens område behandlas
frågor om utvidgning av möjligheterna att erhålla ersättning för när-
ståendevård, vissa frågor om ändringar och administrativa förenklingar
inom föräldraförsäkringen samt förbättringar av särskilt pensionstillägg
till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn. I
dessa hänseenden har riksförsäkringsverket lagt fram rapporter med
förslag som redovisas i det följande.
Vidare tas frågan upp om förbättringar av vårdbidraget till föräldrar
som vårdar handikappade barn.
I propositionen behandlas också frågan om en lagändring för att möj-
liggöra en sammanslagning av Malmö allmänna försäkringskassa och
Malmöhus allmänna försäkringskassa. Slutligen aktualiseras vissa jämk-
ningar och rättelser av formell natur.
Den sedan den 1 juli 1989 gällande lagen (1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård innebär i korthet följande.
En närstående som vårdar en svårt sjuk person i hemmet eller i annan
enskild bostad har rätt till ersättning från sjukförsäkringen och ledighet
från sin anställning under högst 30 hela arbetsdagar. Dagantalet räknas
för den person som vårdas. Som villkor för rätten till ersättning och
ledighet för närståendevård gäller att såväl den sjuke som vårdaren är
inskrivna hos allmän försäkringskassa och att vården ges i Sverige.
15
Ersättningen är i regel lika stor som den sjukpenning som utges per
dag under de första 14 dagarna av en sjukperiod, dvs. 65 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) för de första tre dagarna i vård-
perioden och 80 % av SGI fr.o.m. den fjärde dagen med ersättning.
Rätten till ledighet är knuten till ersättningsrätten. Det innebär att en
arbetstagare har rätt till hel ledighet från arbetet under den tid han får
hel ersättning och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre
fjärdedelar under den tid han får halv resp, fjärdedels ersättning.
Riksförsäkringsverket har genomfört en uppföljning av reglerna om
ersättning och ledighet för närståendevård. Verket har överlämnat rap-
porten Uppföljning av reglerna om närståendepenning (RFV ANSER
1991:20). I rapporten föreslås att reglerna ändras så att närståendeersätt-
ning skall kunna beviljas oberoende av var den sjuke får sin vård, dvs.
även i de fall vården sker på sjukvårdsinrättningar av olika slag.
Riksförsäkringsverkets sammanfattning av rapporten bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1.
I denna fråga har genom socialdepartementets försorg hållits en hea-
ring. Vid denna har deltagit representanter för riksförsäkringsverket,
försäkringsöverdomstolen, länsrätten i Stockholms län, Försäkrings-
kasseförbundet, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och
Handikappförbundens centralkommitté.
En redovisning av de synpunkter som lämnats vid hearingen har upp-
rättats inom socialdepartementet och finns tillgänglig i ärendet (dnr
S91/8229/F).
Prop. 1991/92:106
Mitt förslag: En ändring görs i lagen om ersättning och ledighet
för närståendevård så att ersättning skall kunna beviljas även om
den sjuke inte får sin vård i hemmet eller i en annan enskild bo-
stad.
Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Hearingen: Några invändningar mot förslaget framfördes inte.
Skälen för mitt förslag: Då möjligheten till ersättning för närstående-
vård infördes framhölls (prop. 1987/88:176) bl.a. att det var en viktig
livskvalitetsfråga för berörda personer att kunna vara tillsammans i en
svår situation som ett allvarligt sjukdomstillstånd utgör. Det sågs därför
som mycket angeläget att närstående till svårt sjuka gavs rätt att vara
lediga från förvärvsarbetet för att ge vård i vissa situationer under en
kortare tidsperiod.
Samtidigt framhölls att det i första hand var kommunens och lands-
tingets ansvar att ge behövlig service och vård till äldre och människor
med funktionshinder. Brister i denna service och vård fick inte innebära
att närstående känner sig mer eller mindre tvingade att åta sig vårdupp-
16
gifter. Det betonades i propositionen att närståendes insatser måste vara
frivilliga och ett komplement till samhällets insatser. Det fanns mot
denna bakgrund inte tillräckliga skäl för att ge närstående rätt till ledig-
het och ersättning för den vård som behövs när den sjuke väntar i hem-
met på plats vid sjukhus e.d. eller på grund av konvalescens i hemmet i
stället för vid sjukhus. Tillfälligt avbruten vård vid sjukhus eller vård-
hem borde inte heller i sig vara ett skäl för sådana förmåner.
I riksförsäkringsverkets rapport anförs att tillämpningen av reglerna
om närståendepenning i stort sett fungerar tillfredsställande. Däremot
kan enligt verkets uppfattning regeln om att vården måste bedrivas i
hemmet eller i annan enskild bostad för att ersättning skall kunna utges
vara svår att förstå för den enskilde. Som exempel nämns att rätten til!
närståendepenning upphör när den sjukes tillstånd förvärras så att en
överflyttning till sjukhus blir nödvändig. Det är också relativt vanligt att
närståendepenning inte har kunnat beviljas på grund av att vården bedri-
vits på sjukhus. Riksförsäkringsverket konstaterar att detta har varit
fallet i drygt 12 % av alla avslagsärenden under den period (den 1 juli
1989 - 5 oktober 1990) som rapporten avser.
Enligt min uppfattning finns det mot bakgrund av riksförsäkringsver-
kets rapport om hittillsvarande erfarenheter av den aktuella lagstiftning-
en tillräckliga skäl att det ekonomiska stödet till närstående vårdare som
avstår från förvärvsarbete förbättras så att ersättning kan lämnas även
när den sjuke vårdas på sjukhus eller annan institution. En sådan åtgärd
ger en väsentligt ökad möjlighet att få del av förmånen. Detta avses inte
innebära något avsteg från principen att de närståendes insatser skall ses
som ett komplement till samhällets vårdinsatser. Jag föreslår därför att
kravet för ersättning att vården skall bedrivas i hemmet eller i annan
enskild bostad slopas. Några ändringar i villkoren i övrigt för närståen-
devårdsersättning behövs enligt min mening inte.
Mitt förslag leder till ändring i 4 § lagen om ersättning och ledighet
för närståendevård.
Den föreslagna utvidgningen av rätten till ersättning för närståendevård
beräknas öka försäkringsutgiftema med ca 14 milj.kr. per år och ad-
ministrationskostnaderna med ca 2 milj.kr. per år.
Prop. 1991/92:106
Föräldraförsäkringen, som regleras i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL), består av två huvudförmåner, föräldrapenning och
tillfällig föräldrapenning.
Föräldrapenning med anledning av barns födelse eller ett adoptivbarns
ankomst utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid
flerbamsbörd ökas antalet föräldrapenningdagar med 180 för vaije barn
utöver det första. Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet
17
2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 106
har vardera föräldern rätt till föräldrapenning under minst 90 av de 450
dagarna. En förälder har dock rätt att avstå från att uppbära föräldrapen-
ning till förmån för den andre föräldern.
För 360 av de 450 dagarna betalas föräldrapenning ut med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning, dock lägst 60 kr. per dag, den s.k.
garantinivån. För återstående 90 dagar utges föräldrapenning med be-
lopp enligt garantinivån. Föräldrapenning får tas ut längst till dess bar-
net fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat det första
skolåret.
Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som behöver avstå från
förvärvsarbete för att vårda barn som inte har fyllt 12 år i samband med
1. sjukdom eller smitta hos barnet,
2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,
3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,
4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder
besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förut-
sättning att också det barnet omfattas av bestämmelserna om tillfällig
föräldrapenning.
Är bamet yngre än 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning endast
om tillsynen av av bamet är stadigvarande ordnad eller bamet vårdas på
sjukhus.
Tillfällig föräldrapenning i fall som nyss nämnts under punkterna 1, 3
och 4 utges under högst 120 dagar per bam och år. I annat fall är ersätt-
ningstiden högst 60 dagar per bam och år.
Tillfällig föräldrapenning utges också till förälder till ett bam som fyllt
fyra och under kalenderåret högst tolv år när föräldern avstår från för-
värvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola
eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barn-
omsorg i vilken bamet deltar. Dessa s.k. kontaktdagar är två per bam
och år.
Tillfällig föräldrapenning kan även utges för vård av ett bam som fyllt
12 men inte 16 år om bamet på grund av sjukdom, psykisk utvecklings-
störning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård.
Tillfällig föräldrapenning utges också till fadem i samband med bams
födelse eller adoption under högst tio dagar för varje nyfött eller adop-
terat bam.
Såväl föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning kan utges i form
av hel, halv eller fjärdedels förmån.
I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 7) angav den
dåvarande regeringen bl.a. att flexibiliteten inom föräldraförsäkringen i
vissa fall utnyttjats på ett sätt som förorsakat en icke obetydlig admini-
strativ belastning hos försäkringskassorna och att reglerna i vissa fall ter
sig svåröverskådliga. Riksförsäkringsverket erhöll därefter i uppdrag att
utarbeta förslag till förenklingar av föräldraförsäkringen. I en rapport
Administrativa förenklingar inom föräldraförsäkringen (RFV ANSER
1991:7) har riksförsäkringsverket lämnat förslag till vissa regeländ-
ringar.
Prop. 1991/92:106
18
Riksförsäkringsverkets sammanfattning av rapporten bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Rapporten har remissbehandlats. Försäkringsöverdomstolen, försäk-
ringsrätten för Mellansverige, Stockholms läns allmänna försäkrings-
kassa, statskontoret och Försäkringskasseförbundet har avgett yttrande.
Vidare har Tjänstemännens Centralorganisation inkommit med yttrande.
En remissammanställning har upprättats inom socialdepartementet och
finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr S91/1870/F).
Prop. 1991/92:106
Mitt förslag: Vid vård av bam som är 240 dagar gammalt eller
äldre skall föräldrapenning kunna bytas ut mot tillfällig föräldra-
pennning endast om det bam för vilket tillfällig föräldrapenning
söks vårdas på sjukhus.
Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med
mitt.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget. För-
säkringsöverdomstolen framhåller dock att förslaget måste bearbetas och
göras tydligare. Försäkringsrätten för Mellansverige tillstyrker förslaget
såvitt avser utbyte om bamet vårdas på sjukhus. Syftet med förslaget att
föräldrapenning även skall kunna utbytas mot tillfällig föräldrapenning
om föräldern annars skulle ha utfört förvärvsarbete är enligt försäkrings-
rätten svårt att förstå och rätten avstyrker därför förslaget i denna senare
del.
Skälen för mitt förslag: Enligt 4 kap. 10 § första stycket AFL har en
förälder i vissa situationer, vilka redovisats i det föregående, rätt till
tillfällig föräldrapenning för vård av ett bam som inte har fyllt tolv år,
om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete. I andra stycket i samma
paragraf anges att tillfällig föräldrapenning enligt första stycket utges för
vård av bam vars levnadsålder understiger 240 dagar endast om tillsy-
nen av bamet är stadigvarande ordnad eller om bamet vårdas på sjuk-
hus. Enligt tredje stycket i paragrafen har en förälder till bam som fyllt
fyra år till och med det kalenderår under vilket bamet fyller tolv år rätt
till tillfällig föräldrapenning även när föräldern avstår från förvärvsarbe-
te i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i
förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i
vilken bamet deltar (kontaktdagar). I fjärde stycket slutligen regleras
faderns rätt till tio dagar med tillfällig föräldrapenning i samband med
barns födelse eller adoption.
I 4 kap. 11 § AFL första stycket föreskrivs att tillfällig föräldrapen-
ning kan utges för vård av ett bam som fyllt tolv men inte sexton år i de
fall bamet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård.
19
Bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra stycket AFL, som trädde i kraft den
1 juli 1988, bygger på förslag i 1988 års budgetproposition (prop.
1987/88:100 bil. 7). I propositionen (s. 33 f.) uttalade föredragande
statsrådet bl.a. följande.
Genom föräldrapenningen får de förvärvsarbetande föräldrarna i
huvudsak täckning för den inkomstförlust som uppstår under denna
period. En generell möjlighet att under den pågående och ekonomiskt
kompenserade föräldraledigheten ta ut tillfällig föräldrapenning vid
barns sjukdom för enligt min uppfattning för långt. Beträffande bam
som inte har plats i den kommunala barnomsorgen eller i annan sta-
digvarande barnomsorg förordar jag därför att en regel införs om att
tillfällig föräldrapenning inte skall kunna utges för vård av sjukt bam
under dess första 240 levnadsdagar. De föräldrar som redan innan
bamet uppnått 240 dagar ordnat en sådan mer beständig barntillsyn
som ger möjlighet att återinträda i arbetslivet berörs alltså inte av
förslaget.
För bam som vårdas på sjukhus finns skäl att göra undantag.
Även för dessa mycket unga bam bör föräldrar - liksom hittills - få
tillfällig föräldrapenning när de behöver avstå från förvärvsarbete för
att besöka ett bam som vårdas på sjukhuset. Av särskild betydelse är
detta för föräldrar med för tidigt födda barn.
Under pågående föräldraledighet med föräldrapenning är föräldern
kompenserad för det inkomstbortfall som ledigheten för med sig. Om
bamet som föräldern vårdar blir sjukt saknas det därför enligt min me-
ning bärande skäl för att byta ut föräldrapenningen mot tillfällig föräld-
rapenning så länge som föräldern fortsätter att vårda bamet enligt tidiga-
re uppgjorda planer. Detsamma gäller för det fall att något äldre syskon
till bamet insjuknar och måste stanna hemma från skolan eller den kom-
munala barnomsorgen. Uppbär föräldern föräldrapenning för det yngsta
bamet bör det således inte finnas möjlighet att byta ut föräldrapenningen
mot tillfällig föräldrapenning för vård av det äldre bamet.
För bam som vårdas på sjukhus anser jag dock att det finns skäl att
göra undantag. När det är ett äldre bam i familjen som vårdas på sjuk-
hus är det naturligt om föräldern inte kan fortsätta vården av det bam
för vilket han uppbär föräldrapenning. Främst för att inte försvåra för-
säkringskassornas handläggning anser jag att det även i det fall att sist-
nämnda bam vårdas på sjukhus skall finnas möjlighet att byta ut föräl-
drapenningen mot tillfällig föräldrapenning.
Förslaget berör inte bam vars levnadsålder understiger 240 dagar. För
denna grupp skall alltjämt gälla bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra
stycket AFL. Den föreslagna ändringen tar således sikte på bam som
har uppnått eller är äldre än 240 dagar. Eftersom jag inte finner anled-
ning att ha särskilda regler i förevarande hänseende för de bam som
fyllt 12 år omfattar förslaget bam vars levnadsålder är 240 dagar eller
mer men som inte fyllt 16 år.
Förslaget berör inte heller förälderos möjlighet att byta ut föräldrapen-
ning mot tillfällig föräldrapenning i samband med föräldrautbildning,
besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet
inom samhällets barnomsorg i vilken bamet deltar, s.k. kontaktdagar.
Prop. 1991/92:106
20
Dessa kontaktdagar, till antalet två per bam och år utöver maximiantalet
dagar i övrigt, bör kvarstå ograverade och kunna disponeras av föräl-
drarna så som hittills varit möjligt.
För klarhetens skull bör framhållas att mitt förslag inte utgör något
hinder för en förälder, som arbetar halvtid och är föräldraledig på halv-
tid, att samma dag uppbära såväl halv föräldrapenning som halv tillfällig
föräldrapenning. Förutsättningen är dock att föräldern på grund av t.ex.
sjukdom hos bamet måste avstå från förvärvsarbete.
Riksförsäkringsverket har föreslagit att tillfällig föräldrapenning skall
kunna utges för tid då annars föräldrapenning skulle ha uppburits också
om föräldern kan styrka att han annars skulle ha utfört förvärvsarbete.
Förslaget tar sikte på situationen då en förälder avser att avbryta en
löpande föräldrapenningperiod och återgå i förvärvsarbete, men inte
hinner anmäla denna förändring till försäkringskassan förrän det står
klart att bamet insjuknat och föräldern därför inte kan gå till arbetet.
Om bamet insjuknar dagen efter en period med föräldrapenning före-
ligger enligt reglerna i övrigt rätt till tillfällig föräldrapenning om föräl-
dern behöver avstå från förvärvsarbete för vård av bamet. Någon regel
med den av riksförsäkringsverket föreslagna utformningen bör därför
inte införas. Däremot bör det finnas möjlighet för försäkringskassan att
begära att föräldern styrker att han skulle ha utfört förvärvsarbete den
aktuella dagen. En komplettering i detta avseende bör tas in i 4 kap.
13 § AFL.
Prop. 1991/92:106
Mitt förslag: Sjukpenning för tid under vilken en försäkrad an-
nars skulle ha uppburit föräldrapenning skall kunna utges endast i
den utsträckning som den försäkrade är ur stånd att vårda bamet.
Försäkringskassan ges möjlighet att, när det finns skäl till det,
kräva att den försäkrade genom läkarintyg styrker att sjukdomen
hindrar honom från att vårda bamet.
Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks. Försäkringsöverdomstolen
anser dock att lagförslaget inte tillgodoser kravet på exakthet och att
lagtexten bör kompletteras med en särskild mening som uttryckligen tar
sikte på en föräldraledig person som på grund av sjukdom är ur stånd att
vårda bamet. Försäkringskasseförbundet framför liknande synpunkter.
Försäkringsrätten för Mellansverige anser att det blir svårt att bedöma
om föräldern kunnat vårda bamet och föreslår att man borde kräva dels
intyg av läkare eller distriktssköterska, dels utredning om vem som
vårdar bamet. Statskontoret förordar att rätten till sjukpenning i sam-
band med föräldraledighet i första hand baseras på objektiva grunder
som exempelvis att den andre föräldern avstår från eget förvärvsarbete
för att överta vården av bamet och därvid ansöker om föräldrapenning.
21
Skälen för mitt förslag: I 3 kap. 8 § första stycket AFL i dess lydelse
fr.o.m. den 1 januari 1992 föreskrivs att det vid bedömningen i ett sjuk-
penningärende av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall, om
sjukdomen kan antas vara kortvarig, särskilt beaktas om den försäkrade
på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller därmed
jämförligt arbete. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver
avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbets-
tid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsva-
rande mån den dagen.
Eftersom föräldern under pågående föräldraledighet med föräldrapen-
ning är kompenserad för det inkomstbortfall som ledigheten för med sig,
bör det enligt min mening inte vara möjligt för en förälder att byta föräl-
drapenning mot sjukpenning om föräldern ändå har förmågan att utföra
sysslan att vårda barnet. Jag föreslår därför att lagregleringen ändras så
att, vid prövning av rätten till sjukpenning för sjukdomstid då föräldern
annars skulle ha uppburit föräldrapenning, arbetsförmågans nedsättning
bedöms enbart med hänsyn till förälderns förmåga att vårda barnet.
För att försäkringskassan skall ha möjlighet att bedöma om förutsätt-
ningarna för att byta föräldrapenning mot sjukpenning är uppfyllda bör
kassan ha rätt att kräva läkarintyg om förälderns sjukdom och dess in-
verkan på hans förmåga att vårda bamet. Det innebär emellertid inte
hinder mot att kassan godtar också utlåtande eller intyg från annan vård-
personal, t.ex. sjuksköterska, under förutsättning att försäkringskassan
kan göra sin bedömning med ledning av detta.
De under avsnitten 3.2 och 3.3 redovisade förslagen beräknas minska
de sammanlagda försäkringsutgiftema med 396 milj.kr. och administra-
tionskostnaderna med ca 18 milj.kr.
Prop. 1991/92:106
Min bedömning: Rätten för varje förälder att vid gemensam
vårdnad om bamet uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar
bör kvarstå.
Riksförsäkringsverkets förslag: Föräldrarna skall själva få bestämma
hur föräldrapenningdagama skall fördelas mellan dem utan att formellt
behöva överlåta visst antal dagar.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Tjänste-
männens Centralorganisation avstyrker förslaget. Enligt försäkringsöver-
domstolen bör även en följdändring göras i det aktuella lagrummet.
Skälen för min bedömning: I 4 kap. 3 § tredje stycket AFL anges
att, om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om bamet, varje förälder
har rätt att uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av det för
föräldrarna sammanlagt medgivna dagantalet. Av fjärde stycket i samma
paragraf framgår att en förälder, som ensam har vårdnaden om bamet,
har rätt att själv uppbära ersättning för samtliga föräldrapenningdagar.
22
Femte stycket i paragrafen föreskriver att en förälder, efter skriftlig
anmälan till försäkringskassan, kan avstå rätt att uppbära föräldrapen-
ning till förmån för den andra föräldern.
Frågan om ett slopande av bestämmelsen om uppdelning av ersätt-
ningstiden mellan föräldrarna behandlades i propositionen (prop.
1984/85:78) om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskaps-
penningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen. Departe-
mentschefen konstaterade bl.a. (s. 57) att statistik över uttag av föräldra-
penning tydde på att reglerna om fördelning av dagar inte hade medfört
att fäder som får sig tilldelade särskilda föräldrapenningdagar tar ut mer
föräldrapenning än andra fäder. Enligt departementschefen var det ange-
läget att det skedde en fortsatt utjämning när det gällde föräldrarnas
vårdansvar för barnen. Inriktningen borde vara att föräldraförsäkringens
ersättningsdagar - efter den första tiden efter barnets födelse - i princip
skulle tas ut lika av båda föräldrarna. Han var därför inte beredd att ta
upp ett förslag om att ersättningsdagama inom den sammanslagna föräl-
drapenningen (föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild
föräldrapenning) skulle tillkomma föräldrarna gemensamt utan särskild
fördelning mellan dem.
Nuvarande regler om uppdelning av rätten till ersättningsdagar har till
syfte att stimulera fäderna att öka sitt uttag av föräldrapenning. Riks-
försäkringsverkets förslag skulle, om det genomfördes, innebära en viss
administrativ avlastning för försäkringskassorna. Det kan emellertid
befaras försvåra för fäderna att utnyttja föräldraledigheten. Hittills har
deras uttag av föräldrapenning varit av relativt blygsam omfattning. Mot
bakgrund härav och då förslaget har betydande nackdelar från jämställd-
hetssynpunkt är jag inte beredd att lägga fram ett förslag av nu aktuell
innebörd.
Prop. 1991/92:106
Min bedömning: Reglerna om i vilken tidsföljd föräldrapenning
skall tas ut bör inte ändras.
Riksförsäkringsverkets förslag: Föräldrapenning med belopp enligt
garantinivån skall få tas ut först sedan föräldern förbrukat samtliga för-
äldrapenningdagar med belopp motsvarande sjukpenningen.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Tjänste-
männens Centralorganisation avstyrker förslaget. Stockholms läns all-
männa försäkringskassa framhåller att förslaget inte innebär någon re-
sursbesparing om det leder till att föräldrarna växlar ersättningsnivåer i
stället för att varva sjukpenningdagar med garantidagar. Försäk-
ringsöverdomstolen anser att förslaget torde motverka syftet att stimu-
lera fäderna att ta ut föräldrapenning. Om modern varit föräldraledig
under barnets första tid är sannolikheten stor att sjukpenningdagarna är
utnyttjade när det blir aktuellt för fadern att vara föräldraledig, varför
23
han får nöja sig med garantipenning. I fall där modem vid barnets födel-
se har en låg sjukpenninggrundande inkomst - hon är t.ex. studerande
eller har ganska nyligen inträtt i förvärvsarbete - innebär nuvarande
regler en möjlighet att skjuta upp uttaget av föräldrapenning tills bamet
fyllt åtta år. Därmed kan den sjukpenninggrundande inkomsten höjas
och föräldrapenning uttas på en högre nivå. För dessa föräldrar kan det
vara en fördel att först ta ut garantidagama och skjuta upp uttaget av
sjukpenningdagar, åtminstone en del av dem, till ett senare tillfälle då
deras sjukpenningnivå blivit högre. En reglering i enlighet med förslaget
skulle omöjliggöra ett sådant val. Vidare blir det omöjligt för en förälder
att förkorta sin arbetstid med en fjärdedel och samtidigt få hel garanti-
penning, innan samtliga sjukpenningdagar är förbrukade.
Skälen för min bedömning: Av 4 kap. 6 § AFL första - fjärde
styckena framgår följande. Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kr. om
dagen (garantinivå). En förälder har rätt till föräldrapenning med belopp
som motsvarar förälderns sjukpenning under de första 180 dagarna av
ersättningstiden om han varit sjukpenningförsäkrad över garantinivån
under 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunk-
ten härför. Enligt detta kvalifikationsvillkor skall dessa 180 dagar alltid
avräknas från de 360 sjukpenningdagama oavsett om ersättning betalas
ut enligt garantinivån eller sjukpenningnivån.
Av de övriga 270 ersättningsdagama ersätts 180 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning utan krav på viss tids sjukpenning-
försäkring över garantinivån och 90 dagar med belopp enligt garantini-
vån. Dessa dagar kan tas ut utan särskild tidsföljd.
Vid flerbamsbörd utges för varje bam utöver det första föräldrapen-
ning för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och
90 dagar med belopp enligt garantinivån.
De nuvarande reglerna möjliggör en betydande flexibilitet i använd-
ningen av förmånen. Detta är ett positivt inslag som i möjligaste mån
bör bevaras. Möjligheten att - förutom vad gäller de första 180 dagarna
- ta ut föräldrapenningdagar utan särskild tidsföljd innebär att föräld-
rarna kan växla dagar på sjukpenningnivå med dagar enligt garantinivån
för att få en jämnare inkomst under föräldraledigheten. Detta medför
förvisso att den administrativa belastningen för försäkringskassorna blir
avsevärd. Såsom framhållits under remissbehandlingen finns det emeller-
tid skäl att anta, att en ändring av förevarande slag skulle motverka syftet
att stimulera fäderna att öka sitt uttag av föräldrapenning. Om fadem är
hänvisad till att huvudsakligen ta ut föräldrapenning enligt garantinivån,
vilket kan bli fallet om modem är hemma under barnets första tid, är det
lätt att inse att hans intresse att stanna hemma med bamet avtar. Detta
är en icke önskvärd utveckling och förslaget kan därför starkt kritiseras
från jämställdhetssynpunkt. Jag är således inte beredd att föreslå en
ändring med denna innebörd.
Prop. 1991/92:106
24
Prop. 1991/92:106
Min bedömning: Någon ändring av reglerna om beräkningen av
föräldrapenning bör inte göras.
Riksförsäkringsverkets förslag: När föräldern förvärvsarbetar högst
hälften eller tre fjärdedelar av normal arbetstid under en period för
vilken föräldrapenning skall betalas ut kan halv respektive fjärdedels
föräldrapenning utges för varje dag i perioden oavsett arbetstidens för-
läggning per dag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Försäk-
ringsöverdomstolen är dock tveksam och anser bl.a. att förslaget innebär
en förändrad syn på föräldraförsäkringen. Den nuvarande lagstiftningen
är uppbyggd kring tidsbegreppet dag. Med den nu föreslagna ändringen
kan enligt domstolen kravet på vård av bam inte upprätthållas, eftersom
föräldrapenning då skulle kunna utges även för dagar då föräldern för-
värvsarbetar hela dagen. Domstolen framhåller vidare att rätten till
föräldrapenning styr en förälders rätt till ledighet från förvärvsarbetet
enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och
att följdändringar erfordras också i denna lag och i andra författningar.
Skälen för min bedömning: Enligt 4 kap. 7 § första stycket AFL
utges hel föräldrapenning för dag med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning när föräldern inte förvärvsarbetar. Halv eller fjärdedels
föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning utges
när föräldern förvärvsarbetar högst hälften respektive tre fjärdedelar av
normal arbetstid.
Riksförsäkringsverkets förslag har vissa förtjänster. Det ger utrymme
för en bättre kompensation till dem som arbetar s.k. koncentrerad deltid
och leder till en något minskad arbetsbelastning hos försäkringskassorna.
Med den av riksförsäkringsverket föreslagna ändringen skulle föräldra-
penning kunna utges även för dagar då föräldern förvärvsarbetar hela
dagen. Som framhållits under remissbehandlingen är ett sådant förslag
inte förenligt med hittillsvarande principer inom föräldraförsäkringen,
eftersom försäkringsförmånerna är uppbyggda som ersättning för dag då
föräldern vårdar bam. Lagstiftningen anger också som ett krav att föräl-
dern avstår från förvärvsarbete under den tid för vilken föräldrapenning
utges. Med denna konstruktion anger lagen närmare hur mycket en
förälder högst får arbeta per dag för att få rätt till föräldrapenning.
Riksförsäkringsverkets förslag får också, som försäkringsöverdom-
stolen påpekat, återverkningar i annat hänseende som inte är tillfreds-
ställande klarlagda. Rätten till föräldrapenning styr nämligen till vissa
delar en förälders rätt till ledighet från förvärvsarbetet enligt lagen om
rätt till ledighet för vård av bam, m.m. Denna sakliga och författnings-
tekniska koppling gör att förslaget inte kan genomföras utan särskilda
överväganden avseende bl.a. rätten till ledighet.
25
Mot bakgrund av vad jag nu redovisat är jag inte beredd att på förelig- Prop. 1991/92:106
gande underlag föreslå ändring beträffande beräkningen av föräldrapen-
ning enligt 4 kap. 7 § AFL.
Enligt 9 kap. 4 § AFL utges vårdbidrag till förälder som vårdar bam
under 16 års ålder som under minst sex månader behöver särskild tillsyn
och vård på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp. Vid bedömning av rätt till vårdbidrag beaktas även merkost-
nader på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdbidraget utges
med belopp motsvarande hel, halv eller fjärdedels förtidspension till
ensamstående jämte pensionstillskott. Det innebär att det årliga bidraget
fr.o.m. år 1991 utgör 200, 100 resp. 50 % av basbeloppet. Vårdbidraget
är i princip skattepliktig och pensionsgrundande inkomst för föräldern.
Av vårdbidraget kan viss del bestämmas som ersättning för merkostna-
der. Merkostnadsersättningen är skattefri, och denna ersättning grundar
inte någon rätt till pension. Merkostnadsersättningen har fyra nivåer
nämligen 18, 36, 53 resp. 69 % av basbeloppet. Vårdar föräldern flera
handikappade bam som inte fyllt 16 år grundas bedömningen av rätten
till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt
merkostnadernas omfattning.
Om ett bam för vilket helt eller halvt vårdbidrag utges enligt 9 kap.
4 § AFL avlider, kan enligt 4 a § i samma kapitel vårdbidrag utges för
viss tid till efterlevande föräldrar. Därvid uppgår vårdbidraget till halv
förmån, om bidrag dessförinnan lämnades som hel förmån, och annars
till en fjärdedels förmån. Hade viss del av vårdbidraget bestämts som
merkostnadsersättning skall motsvarande del av efterlevandebidraget
anses utgöra sådan ersättning.
Mitt förslag: Helt vårdbidrag skall utgöra 2,5 basbelopp och
partiell förmån proportionell andel därav.
Skälen för mitt förslag: Vården av ett handikappat bam hemma
ställer stora krav på en familj, särskilt där en av föräldrarna helt eller
delvis måste avstå från förvärvsarbete, något som kan skapa en besvärlig
ekonomisk situation. Helt bidrag uppgår vid oförändrade regler under år
1992 till två basbelopp eller 67 400 kr. per år. Storleken på nuvarande
vårdbidrag står inte i god relation till det merarbete som en förälder till
ett handikappat bam utför. Det är därför angeläget att vårdbidraget höjs
påtagligt.
26
Jag föreslår därför att vårdbidraget höjs så att helt vårdbidrag mot-
svarar 2,5 basbelopp och de partiella förmånerna en proportionell andel
därav. Denna höjning innebär att ett helt vårdbidrag uppgår till
84 250 kr., dvs. en förbättring med diygt 1 400 kr. i månaden. Höj-
ningen av det hela och de partiella bidragen leder automatiskt till att
också den pensionsgrundande inkomsten ökar. För närvarande kan föräl-
der som uppbär en fjärdedels vårdbidrag medges merkostnadsersättning
motsvarande 18 eller 36 % av basbeloppet. I och med att en fjärdedels
vårdbidrag höjs till 0,625 basbelopp kan även merkostnadsersättning
med 53 % av basbeloppet medges.
Prop. 1991/92:106
Mitt förslag: Vårdbidraget skall kunna utges på en ny förmåns-
nivå, nämligen tre fjärdedelar av helt vårdbidrag.
Skälen för mitt förslag: Vårdbidraget utges enligt gällande regler på
tre olika nivåer, nämligen en fjärdedels, halvt resp, helt vårdbidrag.
Halvt vårdbidrag utgör ett basbelopp och helt vårdbidrag två basbelopp.
Den som uppbär halvt vårdbidrag på grund av att bamet är i behov av
sådan vård- och tillsyn som i sig berättigar till halvt vårdbidrag kan inte
få sina merkostnader täckta så länge det sammanlagda behovet av tillsyn
och vård samt merkostnadernas omfattning inte räcker till helt vårdbi-
drag. Steget mellan ett halvt vårdbidrag och ett helt vårdbidrag innebär
att en stor grupp av föräldrar inte får ersättning för en betydande del av
sina merkostnader eller ersättning för viss del av den särskilda tillsynen
och vården. För att överbrygga denna klyfta mellan ett halvt vårdbidrag
och helt vårdbidrag föreslår jag att vårdbidraget skall kunna utges med
tre fjärdedelar av ett helt vårdbidrag. Förslaget innebär att en familj,
som har halvt vårdbidrag med för närvarande 33 700 kr. per år och blir
berättigad till bidrag på den nya nivån, får en förbättring med 2 457 kr.
i månaden inkl, den allmänna höjningen av vårdbidraget med 25 %.
Mitt förslag: Om tillsyns- och vårdbehovet för ett bam uppfyller
kravet för att vårdbidrag skall utges som helt bidrag skall ersätt-
ning för merkostnader som motsvarar minst 18 % av basbeloppet
utbetalas som en skattefri ersättning utöver annars gällande maxi-
mibelopp för vårdbidraget.
Skälen för mitt förslag: Där tillsyns- och vårdbehovet för ett bam är
så stort att det ensamt räcker för att grunda rätt till helt vårdbidrag kan
ett behov av ersättning för merkostnader inte tillgodoses enligt gällande
regler. Detta blir följden av att den skattefria merkostnadsersättningen
27
för vården av ett bam med stort vårdbehov och stora merkostnader
reducerar ersättningen för själva vårdinsatsen. Förhållandet påverkar
också vårdarens pensionsgrundande inkomst negativt. För att avhjälpa
dessa brister vid helt vårdbidrag föreslår jag att merkostnadsersättning
med 18, 36, 53 eller 69 % av basbeloppet skall kunna betalas ut utöver
det annars gällande maximibeloppet för helt vårdbidrag, 2,5 basbelopp,
om merkostnaderna uppgår till minst de nämnda procentandelarna av
basbeloppet. Detta innebär - utöver höjningen av vårdbidraget i övrigt -
en förbättring för den enskilde med 505, 1 011, 1 488 resp. 1 937 kr.
per månad.
När merkostnadsersättning på nu angivet sätt betalas ut utöver annars
gällande maximibelopp blir följden att den pensionsgrundande delen av
vårdbidraget ökar väsentligt jämfört med nuläget.
Prop. 1991/92:106
Särskilt pensionstillägg till folkpension för vård av sjukt eller handi-
kappat bam (SPT), som infördes den 1 januari 1991, är avsett att kom-
pensera föräldrar som på grund av vården har gått miste om förvärvsin-
komster och därmed fått låg eller ingen ATP (prop. 1989/90:117,
SfU20, rskr. 347). Bestämmelser om tillägget finns i lagen (1990:773)
om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt
eller handikappat bam.
För att få SPT skall föräldern ha vårdat bamet i minst tio år samtidigt
som bamet under en större del av vårdåret uppburit vårdbidrag enligt de
regler som gällde före 1974 eller hel förtidspension/sjukbidrag jämte
handikappersättning. SPT utges per kalenderår med som lägst 25 % av
basbeloppet om 10 vårdår finns och som högst med 50 % av basbe-
loppet om föräldern förvärvat 15 vårdår. SPT är befriat från inkomst-
skatt och reducerar inte kommunalt bostadstillägg till folkpension
(KBT).
Riksförsäkringsverket har i en rapport till socialdepartementet redo-
visat en uppföljning av lagen om SPT (RFV ANSER 1991:14). Uppfölj-
ningen har avsett tillämpningen av den nya lagen, handläggningsrutiner
och den antalsmässiga utvecklingen. Avsikten med uppföljningen har
också varit att undersöka om syftet med lagen har tillgodosetts.
Efter remiss har yttranden över riksförsäkringsverkets rapport avgetts
av försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten för Mellansverige,
Stockholms läns allmänna försäkringskassa, statskontoret och Försäk-
ringskasseförbundet.
I korthet har riksförsäkringsverket uppföljningsrapport gett vid handen
att ca 65 % av ansökningarna om SPT avslogs under tiden januari -
april 1991.
28
Den främsta orsaken till avslag på SPT var att bamet inte uppburit Prop. 1991/92:106
erforderliga förmåner som vårdbidrag, förtidspension eller sjukbidrag
jämte handikappersättning under vårdtiden (ca 35 %). Ca 22 % av av-
slagen berodde på att den sökande inte hade minst 10 vårdår utan pen-
sionspoäng och ca 20 % på att vårdrekvisitet inte ansågs vara uppfyllt.
Mitt förslag: Lagstiftningen ändras så att kortare uppehåll i vår-
den av bam inte skall utgöra ett hinder för rätt till vårdår.
Riksförsäkringsverkets förslag: Vårdrekvisitet mildras, så att kortare
avbrott i form av barnets vistelse på skola, dagcenter eller dylikt inte
skall vara ett hinder för att en förälder skall få tillgodoräkna sig vårdår.
Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget.
Skälen för mitt förslag: Enligt 3 § lagen om SPT krävs bl.a. för att
vårdår skall få tillgodoräknas att föräldern under större delen av året har
vårdat sjukt eller handikappat bam. I förarbetena (prop. 1989/90:117)
gavs exempel på situationer där rätten till vårdår inte ansågs inskränkt
på grund av att bamet någon eller några timmar vistades utanför hem-
met. RFV har i sin uppföljning av lagen om SPT kunnat konstatera att
olika försäkringskassor har haft olikartad bedömning av vårdrekvisitet.
Av 1 200 ansökningar om SPT som kom in till försäkringskassorna
under tiden januari - april år 1991 har, enligt riksförsäkringsverkets
rapport, 430 resulterat i att SPT beviljats och ca 735 i avslag. Av dessa
avslag berodde, som tidigare nämnts, ca 20 % på att vårdrekvisitet inte
ansågs uppfyllt. Avslagen på grund av att vårdrekvisitet inte har ansetts
uppfyllt berodde till övervägande delen på att bamet har vistats inom
skola eller dagverksamhet mer än några få timmar varje dag eller mer
än en hel dag per vecka.
Som framhållits i specialmotiveringen till lagförslagen i propositionen
1989/90:117 måste förälderns bundenhet till följd av vården av bamet
räknas in vid bedömningen av rätten att få tillgodoräkna sig vårdår. Jag
föreslår därför att lagen om SPT ändras så att kortare avbrott i föräl-
derns vård av bam inte skall kunna vara ett hinder för att få tillgodo-
räkna sig vårdår. Med sådana kortare avbrott avser jag situationer där
bamet under del av dygnet vistats i förskola, skola, dagcenter eller lik-
nande eller andra kortare avbrott i vården som inte väsentligt påverkar
vårdarens bundenhet till vårduppgiften.
29
Prop. 1991/92:106
Mitt förslag: Det lägsta antalet vårdår som berättigar till SPT
ändras från tio till sex vårdår. SPT skall utges med 5, 10, 15
respektive 20 % av basbeloppet till förälder som tillgodoräknats
sex, sju, åtta respektive nio vårdår.
Skälen för mitt förslag: Föräldrar som har vårdat ett sjukt eller handi-
kappat barn i nio år får enligt gällande regler ingen ersättning för detta
i form av SPT, eftersom det krävs minst tio vårdår utan pensionspoäng
för att få SPT. Föräldrar som på grund av vård av sjukt eller handi-
kappat bam inte haft möjlighet att förvärva pensionspoäng innan föräld-
rarna uppnått pensionsåldern kan i praktiken bli utestängda från rätten
till SPT genom att de inte hinner tillgodoräkna sig tio vårdår fr.o.m. det
första år (1964) som vårdår kan tillgodoräknas. Genom att det nuvaran-
de lägsta antalet vårdår är tio för rätt till SPT uppstår påtagliga tröskel-
effekter i ersättningen till föräldrar som vårdat bam i nio, åtta, sju res-
pektive sex år genom att dessa helt utestängts från SPT. Riksförsäk-
ringsverkets uppföljning visar, som tidigare nämnts, att detta är den näst
vanligaste anledningen till att SPT avslås (ca 22 %).
Jag föreslår därför att lagstiftningen ändras så att föräldrar som kan
tillgodoräknas minst sex vårdår skall kunna bli berättigade till SPT.
Jag föreslår vidare, i kongruens med nuvarande lagstiftning, att ersätt-
ningen för sex vårdår skall utgöra 5 % av basbeloppet, och ökas med
5 procentenheter för varje vårdår dämtöver.
Mitt förslag: Lagstiftningen förtydligas så att det klart framgår att
föräldrar födda före år 1911 kan tillgodoräkna sig det 65:e lev-
nadsåret som ett vårdår.
Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget.
Skälen för mitt förslag: När pensionsåldern år 1976 sänktes från 67
till 65 år begränsades möjligheten att tjäna in pensionspoäng till att gälla
t.o.m. det år den försäkrade fyller 64 år. För personer födda under
något av åren 1911 - 1927 gällde dock fortsättningsvis att de kunde
förvärva pensionspoäng även för det 65 :e året. De som var födda år
1910 eller tidigare hade redan fyllt 65 år när denna ändring genomför-
des, varför endast personer födda under något av åren 1911 - 1927 kom
att omfattas av övergångsbestämmelserna.
30
För tillämpningen av lagen om SPT har det betydelse om även perso- Prop. 1991/92:106
ner födda före år 1911 kan få tillgodoräkna sig vårdår under det 65 :e
levnadsåret. Jag föreslår därför att lagen förtydligas så att det av lag-
texten framgår att denna möjlighet finns.
De allmänna försäkringskassorna handlägger enskilda ärenden inom
socialförsäkrings- och bidragssystemen på lokal och regional nivå. Det
finns 26 allmänna försäkringskassor, en i vaije landsting respektive
kommun som inte tillhör något landsting. Vaije försäkringskassa leds av
en styrelse.
I en framställning den 25 mars 1991 har styrelsen för Malmöhus all-
männa försäkringskassa föreslagit att kassan skall sammanläggas med
Malmö allmänna försäkringskassa. Som främsta motiv anges att resurser
härigenom kan frigöras för satsning på åtgärder i kampen mot ohälsan.
I föregående års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 Del 11,
s. 48) anförde dåvarande socialministern mot bakgrund av Malmöhus-
kassans skrivelse att åtgärder borde övervägas för att ge de två försäk-
ringskassorna möjlighet att gå samman.
Härefter inkom under hösten 1991 skrivelser dels från vice ordföran-
den i Malmökassan, dels från den s.k. chefsgruppen vid samma kassa, i
vilka uttalas stöd för ett samgående med Malmöhuskassan. I anslutning
till skrivelserna har översänts protokollsutdrag från styrelsesammanträde
i Malmökassan den 9 december 1991. Av utdraget framgår att styrelsen
vid sammanträdet beslöt bordlägga ärende om samgående mellan försäk-
ringskassorna i Malmö stad och Malmöhus län för att tas upp i samband
med verksamhetsplanering i mars 1992. De borgerliga ledamöterna
anmälde avvikande mening och ställde sig positiva till ett samgående
samt yrkade att en för båda kassorna gemensam utredning snarast borde
komma till stånd.
I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 6, s. 29) har jag
anfört att avsikten är att föreslå regeringen att förelägga riksdagen för-
slag om lagändring som innebär att en försäkringskassas verksamhets-
område kan omfatta mer än ett landsting eller kommun. Jag återkommer
nu i frågan.
Enligt 18 kap. 1 § AFL skall det finnas en försäkringskassa för vaije
landsting samt varje kommun som inte tillhör något landsting.
Ifrågavarande lagparagraf i dess lydelse före år 1975 innehöll även en
bestämmelse om att försäkringskassas verksamhetsområde då särskilda
förhållanden förelåg fick omfatta två landstingskommuner eller en lands-
31
tingskommun och kommun som inte tillhörde en landstingskommun. Det
ankom på Kungl. Maj:t att förordna om antalet försäkringskassor och
deras verksamhetsområden.
I den proposition (prop. 1974:167) som låg till grund för slopandet av
specialbestämmelsen i fråga om försäkringskassas verksamhetsområde
angavs som motiv att bestämmelsen kunde utgå då det vid den tid-
punkten i praktiken inte fanns någon kassa vars verksamhetsområde
omfattade två landstingskommuner.
Vid AFL:s ikraftträdande år 1963 var antalet försäkringskassor 30,
nämligen en för varje landstingskommun och en för vaije stad som inte
tillhörde sådan kommun. De båda landstingskommunerna i Kalmar län
tillhörde dock samma kassa.
Fr.o.m år 1971, sedan de dåvarande kassorna för Stockholms stad och
Stockholms län slagits samman, samtidigt som staden inträdde i lands-
tingskommunen, har antalet försäkringskassor varit 26.
I en försäkringskassa skall finnas en styrelse och en eller flera social-
försäkringsnämnder (18 kap. 6 § AFL).
Försäkringskassas styrelse skall enligt 18 kap. 7 § AFL bestå av ord-
förande och vice ordförande vilka utses av regeringen samt fyra ledamö-
ter som utses av landstinget eller, där fråga är om en kassa vars verk-
samhetsområde utgörs av kommun, av kommunfullmäktige. Härutöver
får i styrelsearbetet delta två personalföreträdare. I styrelsen för Stock-
holms läns allmänna försäkringskassa utser landstinget sex ledamöter.
Förtroendevalda medverkar i försäkringskasseverksamheten även i
socialförsäkringsnämndema. Sådan nämnd skall enligt 18 kap. 20 §
AFL bestå av sju ledamöter. Av dessa utses en ledamot, som skall vara
nämndens ordförande, av regeringen. Av de övriga ledamöterna utses
tre av riksförsäkringsverket efter förslag av organisationer på arbets-
marknaden och väljs tre av landstinget. Om kassans verksamhetsområde
utgörs av en kommun, skall tre ledamöter väljas av kommunfullmäktige
i stället för av landstinget.
Prop. 1991/92:106
Mitt förslag: En försäkringskassas verksamhetsområde skall un-
der särskilda förhållanden kunna omfatta två landsting eller ett
landsting och en sådan kommun som inte tillhör något landsting. I
sådant fall skall antalet styrelseledamöter vara åtta i stället för sex.
Härtill kommer två personal företrädare. Det skall ankomma på
regeringen att förordna om sådant undantag från huvudregeln och
då även om antalet ledamöter i styrelse och socialförsäkrings-
nämnd som skall utses av vartdera landstinget respektive lands-
tinget och kommunen.
32
Skälen för mitt förslag: Det är av stor vikt att eftersträva en effektiv
användning av offentliga resurser. Med hänsyn till den utveckling som
skett under senare tid på socialförsäkringsområdet kan det under vissa
förhållanden vara lämpligt att en försäkringskassas verksamhetsområde
omfattar mer än ett landsting eller en kommun, bl.a. för att i ett sam-
manhängande tätortsområde medge en väl fungerande uppläggning av
arbetet med den aktiva rehabiliteringen.
De utvidgade arbetsuppgifter inom rehabiliteringsområdet som försäk-
ringskassorna har fr.o.m. den 1 januari 1992 innebär bl.a. kraftigt ökade
kontakter med arbetsgivare i frågor som gäller de anställdas hälsa och
arbetsgivarens åtgärder för rehabilitering. I de fall den försäkrades ar-
betsplats ligger inom en annan försäkringskassas område än där han är
inskriven kan en rationell uppläggning av försäkringskassornas arbete
kompliceras. Detta förhållande är särskilt framträdande i Malmö-
området, där nuvarande organisation med två försäkringskassor, Malmö
och Malmöhus, innebär mindre gynnsamma förutsättningar för en ratio-
nellt fungerande verksamhet. Många försäkrade som tillhör den ena
kassan har sin arbetsplats inom den andra kassans verksamhetsområde.
Uppdelningen av detta geografiska område på två försäkringskassor
innebär olägenheter även när det gäller det allt viktigare samarbetet med
sjukvården liksom samarbetet med övriga myndigheter på länsnivå.
Som framhållits av dem som är verksamma inom dessa försäkrings-
kassor skulle en sammanslagning till en kassa innebära stora admini-
strativa fördelar för kassaverksamheten, för de försäkrade och för före-
tag, myndigheter m.fl. i länet. Jag anser det därför angeläget att lagstift-
ningen anpassas så att en sådan sammanläggning kan genomföras.
En ökning av antalet ledamöter i styrelsen för en kassa med utvidgat
verksamhetsområde är enligt min mening motiverad. Enligt nuvarande
bestämmelser är antalet styrelseledamöter åtta i Stockholmskassan och
sex i övriga kassor, exklusive personalföreträdare. Jag föreslår att en
försäkringskassa med ett verksamhetsområde som omfattar mer än ett
landsting skall ha åtta ledamöter. Härtill kommer två personalföreträda-
re. Med hänsyn till att antalet invånare inom skilda landstings verksam-
hetsområden kan variera kraftigt finner jag att det bör ankomma på
regeringen att förordna om antalet ledamöter som skall utses av vartdera
landstinget respektive av landstinget och kommunen.
Socialförsäkringsnämnderna, som till antalet är 167 för hela landet,
skall i princip svara för beslut i vissa individuella ärenden som härrör
från en viss del av en försäkringskassas geografiska område. Mot bak-
grund härav finner jag att det i likhet med vad jag föreslagit i fråga om
styrelserna bör ankomma på regeringen att, då kassans område omfattar
två landsting eller ett landsting och en kommun som inte tillhör något
landsting, förordna om fördelningen mellan landsting respektive mellan
landsting och kommun när det gäller att utse ledamöter i socialförsäk-
ringsnämnder.
Vad jag nu sagt föranleder ändring i 18 kap. 1, 7 och 20 §§ AFL.
Prop. 1991/92:106
3 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 106
33
Möjligheten för de båda försäkringskassorna i Malmöhus län att sam-
manläggas till en kassa bör öppnas per den 1 juli 1992 då den nuvarande
mandatperioden för ledamöterna i kassornas styrelser och socialförsäk-
ringsnämnder löper ut. Jag bedömer också att erforderligt förbere-
delsearbete skall kunna klaras så att den nya organisationen kan träda i
kraft nämnda dag. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge riksför-
säkringsverket i uppdrag att efter samråd med berörda försäkringskassor
och Försäkringskasseförbundet vidta erforderliga åtgärder i anslutning
till genomförandet.
Organisationsförändringen beräknas på sikt innebära minskade kost-
nader för administrativ personal, lokaler m.m. Diygt hälften av dessa
besparingar bör få behållas inom försäkringsadministrationen, bl.a. för
att kunna användas för ökade rehabiliteringsinsatser vid den nybildade
kassan och därmed bidra till besparingar vad gäller försäkringskostna-
derna.
Vad beträffar frågan om en mer generell översyn av kassaorganisatio-
nen bör denna tas upp först efter det den mera övergripande frågan om
länsindelning m.m. övervägts.
Prop. 1991/92:106
Mitt förslag: Ordet årsberättelse i 18 kap. 14 § AFL byts ut mot
årsredovisning.
Skälen för mitt förslag: Efter utgången av varje räkenskapsår skall de
allmänna försäkringskassorna på sätt anges i 18 kap. 14 § andra stycket
AFL avlämna en årsberättelse, innefattande förvaltningsberättelse, resul-
taträkning och balansräkning för det senast förflutna budgetåret. Regler-
na överensstämmer till sitt sakliga innehåll väl med vad som gäller för
statliga myndigheter i allmänhet enligt budgetförordningen (1989:400) i
dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1991. Vissa kompletterande föreskrifter,
som krävs för försäkringskasseområdet, kommer att utfärdas av riksför-
säkringsverket. Den skillnad som därefter kvarstår är att statliga myn-
digheter skall avlämna årsredovisning enligt budgetförordningen och
försäkringskassorna årsberättelse enligt 18 kap. 14 § AFL. För att und-
vika att denna terminologiska skillnad leder till oklarhet och missför-
stånd bör ordet årsberättelse bytas ut mot årsredovisning i nämnda para-
graf. Härigenom sker också en anpassning till aktiebolagslagens termi-
nologi i detta avseende.
34
Prop. 1991/92:106
Mitt förslag: Rättelser görs i lagtexten till vissa övergångsbestäm-
melser till lagen om arbetsskadeförsäkring och lagen om statligt
personskadeskydd.
Skälen för mitt förslag: Med anledning av att avdrag inte längre
skulle göras på sjukpenning vid sjukhusvård företogs i december 1991
vissa ändringar i socialförsäkringslagstiftningen med verkan fr.o.m. år
1992 (prop. 1991/92:19, SfU3, rskr. 38). Bl.a. ändrades punkt 1 av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och punkt 1 av ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelserna till lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, i
båda fallen med ikraftträdande den 1 januari 1992 (SFS 1991:1642 resp.
1991:1644). Därvid beaktades av förbiseende inte att samma författ-
ningsrum hade ändrats i juni 1991 genom lagen (1991:1049) om ändring
i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring resp, lagen (1991:1051)
om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, även dessa
lagar med ikraftträdande den 1 januari 1992. Ändringarna av de aktuella
författningsrummen genom de sistnämnda ändringslagarna medtogs
därför inte vid ändringstillfället i december 1991. Rättelser bör därför
göras så att de ändringar som beslöts genom lagen 1991:1049 och lagen
1991:1051 kommer till uttryck i övergångsregleringen till lagen om
arbetsskadeförsäkring resp, till lagen om statligt personskadeskydd.
Lagändringar i enlighet härmed föreslås träda i kraft den 1 juli 1992 och
avses kunna tillämpas beträffande ersättning för tid från och med den
1 januari 1992.
Förslagen bör genomföras den 1 juli 1992. De nya bestämmelserna i
fråga om utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning resp,
mot sjukpenning bör tillämpas första gången vid ersättningsfall avseende
tillfällig föräldrapenning eller sjukpenning som inträffar efter lagänd-
ringarnas ikraftträdande den 1 juli 1992. De hittills gällande reglerna i
fråga om närståendevårdsersättning, vårdbidrag och särskilt pensions-
tillägg bör fortfarande gälla i fråga om ersättning som avser tid före
ikraftträdandet. För den som vid ikraftträdandet uppbär vårdbidrag bör
det regleras när de nya bestämmelserna om tre fjärdedels förmån och
om särskild merkostnadsersättning vid helt vårdbidrag skall tillämpas
första gången. Förslag till övergångsregler läggs fram i dessa hänseen-
den.
35
Prop. 1991/92:106
10.1.1 C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen
1990/91 Utgift
1991/92 Anslag
1992/93 Förslag
2 554 155 889
2 550 000 000
2 832 000 000
Regeringen har i 1992 års budgetpropoposition (prop. 1991/92:100 bil. 6)
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition rörande
förändringar i föräldraförsäkringen, till Bidrag till föräldraförsäkringen
för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 2 550 000 000 kr.
Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverket beräknar - vid oförändrade regler - anslagsbe-
hovet för föräldraförsäkringen till 2 703 milj.kr. utgående från ett an-
tagande om en genomsnittlig löneökning om 3,5 % för år 1992. Beräk-
ningarna av det totala antalet ersatta dagar baseras på den då före-
liggande prognosen från statistiska centralbyrån över antalet födda bam.
Föredragandens överväganden
Mitt förslag om att begränsa rätten att byta föräldrapenning mot tillfällig
föräldrapenning innebär en minskning av försäkringskostnaderna med
208 milj.kr. per år. Detta innebär en minskad belastning på anslaget
Bidrag till föräldraförsäkringen med ca 31 milj.kr. På grundval av en ny
prognos från statistiska centralbyrån över antalet födda bam samt med
beaktande av förslaget om att avsätta 3,15 milj.kr. för särskilda infor-
mationsinsatser för att öka pappornas uttag av föräldrapenning, som i sin
helhet finansieras över statsbudgeten, beräknar jag medelsbehovet för
budgetåret 1992/93 till 2 832 milj.kr. De totala kostnaderna för föräldra-
försäkringen beräknar jag till 18 864 milj.kr.
10.1.2 C 4. Vårdbidrag för handikappade barn
1990/91 Utgift
1991/92 Anslag
1992/93 Förslag
766 857 268
870 000 000
1 200 000 000
36
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bil. 6 föreslagit riksdagen att, Prop. 1991/92:106
i avvaktan på en särskild proposition om vissa förbättringar av vård-
bidraget, till Vårdbidrag för handikappade bam för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 870 000 000 kr.
Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för vårdbidrag, vid oför-
ändrade regler, under budgetåret 1992/93 till 895 milj.kr. utgående från
ett antaget basbelopp om 33 800 kr. Antalet vårdbidrag beräknas uppgå
till 16 700 varav 7 200 hela, 6 200 halva och 3 300 fjärdedels bidrag i
genomsnitt under budgetåret. Vidare har en uppräkning gjorts till följd
av retroaktiva utbetalningar och ferievårdbidrag.
Föredragandens överväganden
Mitt förslag till förbättringar av vårdbidraget beräknas innebära att an-
talet tre ljärdedels vårdbidrag kommer att uppgå till ca 1 600 och antalet
halva vårdbidrag kommer att uppgå till ca 4 600. På grundval av tidiga-
re beskrivna förbättringar av vårdbidraget och med beaktande av basbe-
loppets utveckling beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till
1 200 milj.kr.
10.2.1 D 7. Särskilt pensionstillägg
1990/91 Utgift
1991/92 Anslag
1992/93 Förslag
2 432 092
41 000 000
12 000 000
Regeringen har i propositionen 1991/92:100 bil. 6 föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på en särskild proposition om vissa förbättringar av det
särskilda pensionstillägget, till Särskilt pensionstillägg budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 41 000 000 kr.
Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverket beräknar bl.a. med hänsyn till den beräknade
utgiften för budgetåret 1991/92 anslagsbehovet för särskilt pensions-
tillägg under budgetåret 1992/93 till 11 milj.kr. vid ett antaget basbe-
lopp om 33 800 kr. och 800 förmånstagare i december 1992.
Föredragandens överväganden
Mitt förslag till förbättringar av särskilt pensionstillägg beräknas inne-
bära att antalet särskilda pensionstillägg kommer att öka från 470 i
januari 1992 till 1 100 - ] 200 i slutet av budgetåret 1992/93. På grund-
37
4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 106
val av tidigare beskrivna förbättringar av det särskilda pensionstillägget, Prop. 1991/92:106
det beräknade utfallet för budgetåret 1991/92 och med beaktande av
basbeloppets utveckling beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår
till 12 milj.kr.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upp-
rättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,
4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
5. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.
4 §
Ändringen i paragrafen innebär att närståendepenning skall kunna utges
oberoende av var vården av den svårt sjuke äger rum och inte som hit-
tills bara vid vård i hemmet eller annan enskild bostad. I anslutning
härtill erinras om vad som uttalades om vårdrekvisitet vid lagens till-
komst (jfr prop. 1987/88:176 s. 115), nämligen att det får anses uppfyllt
redan genom samvaron mellan vårdaren och den sjuke.
Begreppet svårt sjuk ges inte någon ändrad betydelse (jfr nämnda prop.
s. 98 ff och s. 114 f).
3 kap.
8 §
Tillägget i paragrafens första stycke syftar till att utbyte av föräldrapen-
ning mot sjukpenning inte skall ske om den försäkrade trots egen sjuk-
dom kan vårda barnet. Även under en påbörjad period med sjukpenning
avses rätten till sjukpenning bortfalla för tid under vilken den försäkrade
annars skulle ha uppburit föräldrapenning, om han trots egen sjukdom
kan vårda bamet. Den nya bestämmelsen har utformats som en tolk-
ningsregel med avseende på arbetsförmågans nedsättning på grund av
sjukdom. Arbetsförmågan skall enligt bestämmelsen anses nedsatt endast
38
i den utsträckning som den försäkrades förmåga att vårda bamet är
nedsatt på grund av sjukdomen.
Oförmåga att på grund av sjukdom vårda bamet kan inte anses före-
ligga enbart genom att barnets andre förälder eller annan person faktiskt
övertagit vården av bamet. Bestämmelsen i 7 § tredje stycket om rätt för
försäkringskassan att kräva läkarintyg avses kunna tillämpas för att
införskaffa utredning om att sjukdomen hindrar den försäkrade från att
vårda bamet och därmed även för att styrka arbetsförmågans nedsättning
på denna grund. För rätt till sjukpenning får således krävas att den för-
säkrade genom läkarintyg styrker att sjukdomen hindrar honom från
eller sätter ned hans förmåga att vårda bamet. Det är således inte till-
räckligt att ett sådant intyg tar sikte enbart på sjukdomens inverkan på
den försäkrades arbetsförmåga i hans vanliga eller därmed jämförligt
arbete. Dessa båda olika bedömningar kan lämpligen redovisas i samma
intyg. Till ledning för bedömningen av förmågan att vårda bamet bör
främst vara om den försäkrades sjukdom kräver att annan person övertar
vården av bamet.
Om den försäkrades förmåga att vårda bamet bedöms vara nedsatt på
grund av sjukdom - vilket enligt vad nyss sagts förutsätter ett behov av
att annan person övertar vården av bamet - torde det ligga i sakens
natur att det ofta kan vara svårt eller ogörligt att gradera denna nedsätt-
ning. I sådana fail bör därför kunna godtas en schablonmässig bedöm-
ning av nedsättningens omfattning.
Om försäkringskassan med ledning av en försäkrads sjukdom eller
andra förhållanden kan dra säkra slutsatser om att den försäkrade på
grund av sjukdomen är oförmögen att vårda bamet, behöver läkarintyg
självfallet inte krävas i detta avseende. Kassan är oförhindrad att godta
intyg av sjuksköterska eller annan befattningshavare inom hälso- och
sjukvården.
En sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) börjar
löpa när en arbetstagare som är tillfälligt ledig för vård av bam insjuk-
nar, om han enligt 7 § SjLL avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren.
Om däremot en arbetstagare som är tjänstledig längre tid, t.ex. i sam-
band med bams födelse, insjuknar är SjLL inte tillämplig, eftersom
arbetstagaren i sådant fall inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren
(jfr prop. 1990/91:181 s. 73 f). Den aktuella ändringen innebär inte att
utbyte av tillfällig föräldrapenning mot sjuklön hindras vid en arbetsta-
gares sjukdom. Den nya bestämmelsen gäller nämligen enbart föräldra-
penning och inte tillfällig föräldrapenning.
4 kap.
10 §
Bestämmelsen i andra stycket om tillfällig föräldrapenning för vård av
bam vars levnadsålder understiger 240 dagar kvarstår oförändrad.
Prop. 1991/92:106
39
Nuvarande regler medger att den som t. ex. uppbär föräldrapenning
med anledning av barns födelse och vars barn - 240 dagar gammalt eller
äldre - drabbas av sjukdom får byta ut föräldrapenningen mot tillfällig
föräldrapenning.
Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att utbyte av föräldra-
penning mot tillfällig föräldrapenning enligt första stycket får ske först
när en period under vilken föräldrapenning utges har löpt till ända eller
uppehåll görs i ersättningsperioden. Enligt tillägg i 13 § skall den för-
säkrade dessutom kunna visa att han under tid som den tillfälliga föräld-
rapenningen avser skulle ha förvärvsarbetat. Om barnet vårdas på sjuk-
hus föreligger rätt till tillfällig föräldrapenning oaktat att föräldrapenning
annars skulle ha uppburits.
Det sagda innebär följaktligen också att t.ex. försäkrad som uppbär
tillfällig föräldrapenning och har en inplanerad ledighet med föräldra-
penning inte är berättigad till tillfällig föräldrapenning för tid då han
skall vara ledig med föräldrapenning.
Prop. 1991/92:106
H §
Tillägget i paragrafen har samma innebörd som motsvarande tillägg i
10 §.
Utbytet av lokutionen föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning är
av redaktionell art.
13 §
I fall som avses i 10 § andra stycket andra meningen eller 11 § andra
stycket andra meningen får tillfällig föräldrapenning utges i stället för
föräldrapenning om föräldern kan visa att han skulle ha utfört för-
värvsarbete. Det ankommer på den försäkrade att styrka att han skulle
ha utfört förvärvsarbete. Detta torde i normalfallet på lämpligaste sätt
ske genom att den försäkrade inger intyg härom från arbetsgivare eller
uppdragsgivare eller annan som kan ge upplysning om arbetsförhållan-
dena. Om den försäkrade på annat sätt än genom att inge intyg kan
styrka att han skulle ha utfört förvärvsarbete, behöver sådant intyg inte
inges.
9 kap.
4 §
Tillägget i paragrafens andra stycke innebär att det införs ytterligare en
ersättningsnivå inom vårdbidraget, tre fjärdedels vårdbidrag. Även för
den nya ersättningsnivån skall rätten till vårdbidrag grundas på en sam-
manvägning av vård- och tillsynsbehovets omfattning samt merkostna-
dernas storlek. Endast merkostnader ger inte rätt till vårdbidrag. Van-
ligtvis kan man emellertid räkna med att den förälder som har betydande
merkostnader för ett sjukt eller handikappat bam också får avsätta mer
tid för vård och tillsyn än vad som är fallet vid omsorg om ett friskt
bam (jfr prop. 1987/88:46 s. 21).
40
Ändringen i nämnda stycke innebär att vårdbidragets belopp inte läng-
re skall relateras till det belopp varmed hel förtidspension eller del därav
utges, i förekommande fall jämte pensionstillskott. Vårdbidraget skall
relateras till basbeloppet enligt 1 kap. 6 § AFL. Hel förmån utgör, utom
i fall som avses i paragrafens fjärde stycke, 250 procent av basbeloppet
och partiell förmån tillämplig andel därav.
Paragrafens ny införda fjärde stycke tar sikte endast på den som är
berättigad till hel förmån för särskild tillsyn och vård av ett barn utan att
merkostnader har beaktats. I sådant fall skall merkostnadsersättning
kunna utges enligt de förutsättningar och med det belopp, dvs. procen-
tuell andel av basbeloppet, som anges i andra stycket. Om den försäk-
rade i sådant fall är berättigad till merkostnadsersättning med t.ex. 18
procent av basbeloppet utges alltså vårdbidraget med ett belopp som
sammanlagt motsvarar 268 procent av basbeloppet.
Motsvarande skall gälla också om föräldern vårdar flera handikappade
bam som inte fyllt 16 år, s.k. flerbarnsprövning. Merkostnadsersättning
enligt det ny införda fjärde stycket skall dock kunna utges endast om den
särskilda tillsynen och vården av ett bam för sig berättigar till helt vård-
bidrag. Uppfylls kravet för sådan merkostnadsersättning skall härefter en
bedömning göras enligt första stycket av rätten till vårdbidrag utifrån
barnens sammanlagda behov av tillsyn och vård samt merkostnadernas
omfattning. Därvid skall godtagen merkostnadsersättning enligt det nyin-
förda fjärde stycket inte beaktas.
Merkostnadersättning till vårdbidrag utgör enligt 11 kap. 2 § första
stycket c) AFL inte inkomst av anställning vid beräkning av pensions-
grundande inkomst. Ersättningen räknas således inte heller som skatte-
pliktig inkomst enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).
Ändringarna och tilläggen i paragrafen innefattar inga nykonstruktioner
som föranleder ändring i annan lagstiftning.
Prop. 1991/92:106
4 a §
Ändringen i paragrafen är en konsekvens av den nya lydelsen av 4 §
såvitt avser dels att vårdbidragets belopp skall relateras till basbeloppet
och således inte längre skall utges med belopp motsvarande förtidspen-
sion jämte pensionstillskott, dels att den nya nivån tre fjärdedels vård-
bidrag införs.
18 kap.
1 §
Utbytet av begreppet landstingskommun mot landsting är en följd av
ändrad terminologi i bl.a. den nya kommunallagen (angående skälen till
ändringen; jfr prop. 1990/91:117 s. 23).
Enligt nuvarande regler skall det för varje landsting samt varje kom-
mun som inte tillhör något landsting finnas en allmän försäkringskassa.
Undantag härifrån medges inte enligt nuvarande regler.
41
Genom tillägget i paragrafen kommer den nämnda regeln att utgöra
huvudregel. Undantag från regeln kan göras, dock endast om regeringen
för särskilt fall medger det. Ett sådant beslut får innebära medgivande
till att en försäkringskassas verksamhetsområde omfattar två landsting
eller ett landsting och en kommun som inte tillhör något landsting.
7 §
Tillägget i paragrafens första stycke reglerar hur många ledamöter det
skall finnas i en styrelse för en sådan försäkringskassa som avses i un-
dantagsregeln i 1 § och vem som skall välja dessa ledamöter.
Ändringarna i nämnda stycke är i övrigt av redaktionell art.
14 §
Utbytet av ordet årsberättelse mot årsredovisning innebär en anpassning
till den benämning som används t.ex. i fråga om aktiebolags redovisning
(jfr 11 kap. aktiebolagslagen). Denna benämning är numera gängse även
hos statliga myndigheter.
20 §
En socialförsäkringsnämnd skall bestå av sju ledamöter även i fall som
avses i undantagsregeln i 1 §. Den nuvarande bestämmelsen i första
stycket om regeringens respektive riksförsäkringsverkets funktion att
utse ledamot/ledamöter till en socialförsäkringsnämnd skall tillämpas
även i nämnda fall. Tillägget i paragrafens första stycke berör endast
fördelningen mellan dem - dvs. två landsting respektive ett landsting
och en kommun - som i sådant fall skall utse nämndens övriga tre leda-
möter.
2 §
Grundförutsättningen för att särskilt pensionstillägg skall kunna utges
ändras - genom paragrafens nya lydelse - från minst tio till minst sex
vårdår, under vilka förälder som har vårdat sjukt eller handikappat bam
skall ha avstått från förvärvsarbete.
3 §
Vårdrekvisitet i paragrafen skall enligt förarbetena till lagstiftningen
anses uppfyllt endast om föräldern haft den reella vården av bamet. Vid
prövningen av vårdrekvisitet skall en bedömning göras av förälderns
bundenhet till vårduppgiften (jfr prop. 1989/90:117 s. 26 f).
Prop. 1991/92:106
42
I det nya andra stycket anges explicit vissa fall där avbrott i vården
inte skall påverka förälderns rätt att tillgodoräkna vårdår. Lokutionen
"avbrott i vården under den del av dygnet" innebär att bedömningen av
förälderns bundenhet till vårduppgiften avses ske utifrån hur stor denna
bundenhet är i ett helhetsperspektiv. Därigenom kan vårdrekvisitet anses
uppfyllt även om bamet regelmässigt har vistats på förskola, skola,
dagcenter eller liknande under del av dygnet - även om denna vistelse
motsvarar en hel s.k. skoldag - för så vitt föräldern under dygnet i
övrigt har haft en väsentlig bundenhet till vårduppgiften.
I det tillagda stycket anges även att kortare avbrott i övrigt i vården
som varit utan väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårdupp-
giften inte påverkar rätten att tillgodoräkna vårdår. Härmed avses korta-
re avbrott i vården under några enstaka dagar under en månad eller
några enstaka veckor under vårdåret. Dessa avbrott kan tillgodose föräl-
derns behov av t.ex. semester.
Enligt vad som uttalades i förarbetena vid lagens tillkomst kan en
förälder som t.ex. har avstått från förvärvsarbete för att studera som
regel inte sägas ha uppfyllt vårdrekvisitet (jfr nyss nämnda prop. s. 26).
Föräldern får nämligen i sådant fall normalt anses ha haft som sin hu-
vudsakliga uppgift att förvärvsarbeta. Detta bör gälla också med beak-
tande av tillägget i paragrafen. Kravet kan inte heller sägas ha uppfyllts
om bamet har vårdats en längre tid på sjukhus eller annan institution.
Undantag bör dock kunna göras om bamet har vistats som dagpatient på
sjukhus eller institution om föräldern har väsentlig bundenhet till vård-
uppgiften.
5 §
Ändringen i paragrafen innebär att för sex tillgodoräknade vårdår är det
särskilda pensionstillägget fem procent av basbeloppet. För varje vårdår
som tillgodoräknas därutöver ökar tillägget med fem procent av basbe-
loppet.
Övergångsbestämmelserna till lagen 1990:773
Ändringen i punkt 5 innebär att den som är född före år 1911 skall, på
samma villkor som gäller för den som är född under något av åren
1911-1927, få tillgodoräknas vårdår även för det år under vilket han
fyllt 65 år.
Prop. 1991/92:106
Med hänvisning till vad som anförts hemställer föredragandena att rege-
ringen föreslår riksdagen
dels att anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-
het för närståendevård,
43
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, Prop. 1991/92:106
3. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensions-
tillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handi-
kappat bam,
4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring,
5. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskade-
skydd,
dels att
6. till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 2 832 000 000 kr.,
7. till Vårdbidrag för handikappade bam för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 1 200 000 000 kr.,
8. till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 12 000 000 kr.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredra-
gandena har lagt fram.
44
Riksförsäkringsverket har genomfört en uppföljning av reglerna om
ersättning och ledighet för närståendevård som trädde ikraft 1 juli 1989.
Uppföljningen har främst inriktats på tillämpningen av reglerna men
även på de informationsinsatser som genomförts samt i viss mån hand-
läggningsrutiner. Viss statistik redovisas också.
Efter genomgång av de från försäkringskassorna insända ärendena kan
verket konstatera att hanteringen av närståendepenning i stort sett funge-
rar bra.
Rätten till närståendepenning
En närstående som vårdar en svårt sjuk person i hemmet har rätt till
ersättning från sjukförsäkringen och ledighet från sin anställning under
högst 30 hela arbetsdagar. Dagantalet räknas för den person som vårdas.
Bedömningen av om rätt till närståendepenning föreligger grundar sig
till stor del på det läkarutlåtande som bifogas i ärendet. De läkarutlåtan-
den som genomgåtts har som regel varit utförliga och väl beskrivit sjuk-
domstillståndet.
I samtliga ärenden har framgått att det förelegat ett släktförhållande
mellan vårdaren och den sjuke. Det har därför inte funnits anledning för
kassorna att utreda detta ytterligare. Vidare har den sjuke i de flesta fall
kunnat lämna ett skriftligt samtycke till vården. Det har dock i ett fåtal
ärenden förekommit att närståendepenning har betalats ut trots att det
varken har funnits något skriftligt samtycke eller att det i ärendet fram-
kommit att samtycke inte har kunnat lämnas av medicinska skäl.
Vården av den sjuke har till övervägande del bedrivits i hemmet. Detta
har framgått av kassans utredning i ärendet eller av läkarutlåtandet. I
vissa fall har ersättning i enlighet med gällande bestämmelser inte kun-
nat betalas ut p.g.a. att det framkommit att vården har bedrivits på sjuk-
hus. Detta är fallet för drygt 12 % av alla avslagsärenden under den
undersökta perioden.
Det tycks föreligga viss oklarhet hos kassorna om möjligheten att få
närståendepenning under tid då vårdaren annars skulle ha haft semester.
Ett förtydligande av allmänna råden i detta avseende bör därför göras.
Med tanke på det låga utnyttjandet av närståendepenningen, bör be-
gränsningen att vården måste bedrivas i hemmet eller i annan enskild
bostad tas bort och närståendepenning kunna utges oberoende av var den
sjuke vårdas.
Prop. 1991/92:106
Bilaga 1
45
Försäkrings- och administrationskostnader
Den statistik som finns tillgänglig visar att det under första halvåret
1990 inkom 2 589 ansökningar om närståendepenning, medan det under
första halvåret 1991 inkom 2 007 ansökningar d.v.s. en minskning med
22 %.
Inför den nya lagens ikraftträdande gjordes en grov uppskattning av
kommande försäkringskostnader. Dessa har visat sig vara för högt räk-
nade, vilket har sin förklaring i att det inte fanns någon liknande försäk-
ringsform att jämföra med när beräkningen gjordes.
Av anslagna 30 milj.kr. för närståendepenning under budgetåret
1989/90 förbrukades 11 milj.kr. Under 1990/91 förbrukades 9,9 miljo-
ner av de för budgetåret avsatta 33,3 miljonerna. För 1991/92 beräknas
utgifterna för närståendepenningen bli 9,6 miljoner jämfört med anslag-
na 20 milj.kr.
Riksförsäkringsverkets förslag att närståendepenning skall kunna utges
även när vården ges på arman plats än i hemmet eller annan enskild
bostad kan med ett antagande om att närståendepenningen då skulle
användas i ytterligare 6 300 fall innebära en kostnadsökning för försäk-
ringen med ca 14 milj.kr. årligen.
Ett genomförande av förslaget kan beräknas leda till att arbetsbelast-
ningen hos försäkringskassorna ökar i en omfattning som motsvarar ca
10 årsarbetare.
Information
Det är viktigt att kassorna kontinuerligt informerar allmänhet, läkare och
annan vårdpersonal om reglerna för närståendepenning. Detta kan ske i
samband med olika informationsträffar men också genom att sprida
broschyren om närståendepenning till olika läkarmottagningar och sjuk-
husinrättningar.
Prop. 1991/92:106
Bilaga 1
46
Prop. 1991/92:106
Bilaga 2
Riksförsäkringsverket har fått i uppdrag att utarbeta förslag till föränd-
ringar inom föräldraförsäkringens område. I uppdraget ingår dels att
verket skall redovisa en samlad bild av föräldraförsäkringens kostnader
och administration, dels att utarbeta förslag till förenklingar av föräldra-
försäkringen. Som exempel nämns sambandet mellan föräldrapenning
och tillfällig föräldrapenning. Enligt direktiven bör verkets förslag vara
konkreta och innefatta beräkningar av effekterna såväl kostnadsmässigt
som personellt för riksförsäkringsverket och försäkringskassorna samt
konsekvenserna för berörda försäkrade.
Föräldraförsäkringens kostnader och administration
Försäkringskostnaden för utbetald föräldrapenning i samband med barns
födelse var för år 1990 12 136 miljoner kronor. Antalet ersatta dagar
under 1990 ökade jämfört med 1989. Detta beror på fler födda bam
men även på att föräldrapenningen utökades med ytterligare 90 dagar
den 1 juli 1989.
Vid den specialbearbetning som riksförsäkringsverket har gjort över
föräldrars uttag av föräldrapenning framkom att av fäder till bam födda
under januari och februari 1989 hade 44,5 % varit föräldralediga. Dock
var det genomsnittliga antalet uttagna dagar för fäder nästan oförändrat
jämfört med tidigare år.
För handläggning av föräldrapenningärenden behövs sammanlagt ca
740 årsarbetare. Den sammanlagda kostnaden för att administrera föräl-
drapenningen beräknas till 160 miljoner kronor vilket utgör 1,3 % av
utbetalt belopp.
Försäkringskostnaden för utbetald tillfällig föräldrapenning var för år
1990 3.238 miljoner kronor. Förmånen utnyttjades för drygt hälften
(54 %) av bamen upp till 12 år. Antal uttagna dagar per bam var för år
1989 i genomsnitt 7,8 dagar för de bam som ersättning togs ut för. Av
det antal försäkrade som uppburit tillfällig föräldrapenning var ca 41 %
män och 59 % kvinnor.
För handläggning av den tillfälliga föräldrapenningen behövs samman-
lagt 400 årsarbetare. Den sammanlagda kostnaden för att administrera
den tillfälliga föräldrapenningen beräknas till 86 miljoner kronor, vilket
utgör 2,7 % av utbetalt belopp.
47
Prop. 1991/92:106
Bilaga 2
1 Uppdelning av föräldrapenningdagama mellan föräldrarna
Föräldrapenning i samband med ett barns födelse eller adoption kan
betalas ut under totalt 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. När båda
föräldrarna har den rättsliga vårdnaden om bamet har varje förälder rätt
till minst 90 egna dagar av den totala ersättningstiden. En förälder som
är rättslig vårdnadshavare kan överlåta sin rätt till föräldrapenning till
förmån för den andra föräldern. En sådan överlåtelse görs genom en
skriftlig anmälan till försäkringskassan på försäkran för föräldrapenning.
Uppdelningen av rätten till ersättningsdagama mellan barnets föräldrar
fyller i praktiken ingen funktion eftersom de 90 "egna" dagarna kan
överlåtas till den andra föräldern. Detta förfarande är administrativt
resurskrävande p.g.a. att den formella överlåtelsen ofta saknas när föräl-
drapenningen skall betalas ut. En komplettering måste då göras av den
förälder som överlåter ersättningsdagama, vilket i sin tur innebär att
utbetalningen av föräldrapenningen fördröjs. Detta upplevs som byråkra-
tiskt och svårförståeligt av föräldrarna samtidigt som det innebär en
betungande administration för försäkringskassorna.
Mot denna bakgrund anser riksförsäkringsverket att föräldrarna skall
ha möjlighet att själva bestämma hur föräldrapenningdagama skall förde-
las dem emellan utan att formellt behöva överlåta visst antal dagar.
Hel föräldraperming utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå). En
förälder har enligt AFL rätt till föräldrapenning med sjukpenningnivån
under de första 180 dagarna av ersättningstiden om föräldern har varit
sjukpenningförsäkrad över garantinivån under 240 dagar i följd före
barnets födelse. Detta kvalifikationsvillkor innebär att dessa dagar alltid
avräknas från de 360 sjukpenningdagama oavsett om ersättning betalas
ut enligt garantinivån eller sjukpenningnivån.
Av de övriga 270 föräldrapenningdagama betalas 180 dagar enligt
sjukpenningnivån utan krav på viss tids sjukpenningförsäkring över
garantinivån och 90 dagar enligt garantinivån. Dessa dagar kan tas ut
utan särskild tidsföljd. Denna möjlighet har fått som resultat att föräl-
drarna ofta varvar dessa sjukpenningdagar med garantidagar för att få en
jämnare inkomst under föräldraledigheten. Detta medför att handlägg-
ningen blir extra resurskrävande för försäkringskassorna eftersom en
uppdelning av varje utbetalningsperiod med sjukpenningdagar och garan-
tidagar måste göras vid varje utbetalningstillfälle.
48
Riksförsäkringsverket föreslår att samtliga dagar som kan betalas enligt
sjukpenningnivån måste tas ut först innan dagar enligt garantinivån kan
tas ut. Eftersom ersättningsnivåerna hel, halv och fjärdedels föräldrapen-
ning behålls kan föräldrarna ändå påverka den totala föräldrapenningen
i kronor vid utbetalningen under större delen av den ersättningsbara
tiden.
Föräldrapenningen betalas ut beroende av hur mycket föräldern avstår
från förvärvsarbete per dag i förhållande till den normalarbetstid som
gäller för en heltidsarbetande inom förälderns yrke. Detta innebär att i
de fall som en förälder arbetar oregelbunden deltid och samtidigt önskar
föräldrapenning med t.ex. varierande halv och fjärdedels belopp måste
försäkringskassan beräkna föräldrapenningens omfattning per dag med
utgångspunkt från hur föräldern har sin arbetstid förlagd per dag.
Riksförsäkringsverket föreslår en förenkling av beräkningsförfarandet
som innebär att om föräldern arbetar högst hälften eller tre fjärdedelar
av normal arbetstid under en period för vilken föräldern önskar föräldra-
penning skall halv respektive fjärdedels föräldrapenning kunna utges för
varje dag i perioden oavsett hur föräldern har förlagt sin dagliga arbets-
tid. Härigenom får föräldrar större möjligheter att kunna förlägga ar-
betstiden på ett för dem lämpligt sätt utan att för den skull gå miste om
ersättning p.g.a. att den dagliga arbetstiden inte är förkortad med hälften
eller en fjärdedel av normalarbetstiden. Samtidigt blir beräkningen av
föräldrapenningen enklare för försäkringskassorna.
Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut för vård av ett bam som inte
fyllt tolv år (i vissa fall 16 år) när en förälder behöver avstå från för-
värvsarbete exempelvis när bamet eller barnets ordninarie vårdare är
sjuk. För bam som är under 240 dagar kan tillfällig föräldrapenning
utges endast om speciella omständigheter föreligger. Denna restriktivare
regel har införts eftersom det ansågs föra för långt att under en pågåen-
de och ekonomiskt kompenserad föräldraledighet ge föräldrar en gene-
rell möjlighet att byta till tillfällig föräldrapenning.
Dock förekommer fortfarande utbyte av föräldrapenning mot tillfällig
föräldrapenning under pågående föräldraledighet för vård av äldre bam.
Riksförsäkringsverket föreslår att den regel som i dag gäller för bam
som är under 240 dagar kompletteras så att -- oberoende av barnets ålder
- tillfällig föräldrapenning utges för tid då annars föräldrapenning skulle
ha uppburits endast om föräldern kan styrka att han skulle ha utfört
förvärvsarbete eller om bamet vårdas på sjukhus.
En sådan begränsning ger en väsentligt förenklad administration hos
försäkringskassorna och innebär dessutom att den avsedda effekten med
den redan införda restriktivare regeln uppnås fullt ut.
Prop. 1991/92:106
Bilaga 2
49
Enligt AFL finns det idag möjlighet för en förälder att vid sjukdom
kunna byta ut föräldrapenningen mot sjukpenning. Enligt praxis skall då
arbetsförmågans nedsättning bedömas i förhållande till det förvärvsar-
bete från vilket föräldern är ledig.
För den förälder som redan är hemma från arbetet med ekonomisk
kompensation i form av föräldrapenning bör en restriktivare regel in-
föras beträffande rätten till sjukpenning. Verket föreslår att reglerna
ändras så att vid bedömning av rätt till sjukpenning under tid då föräl-
dern annars skulle ha uppburit föräldrapenning relateras arbetsförmågans
nedsättning till förälderns förmåga att kunna vårda bamet. För att un-
derlätta försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning i dessa
fall bör arbetsförmågans nedsättning styrkas genom intyg från vård-
givare.
Föreslagna ändringar beräknas reducera handläggningsarbetet motsva-
rande 172 årsarbetare hos försäkringskassorna. Försäkringskostnaderna
beräknas minska med 396 miljoner kronor per år.
Under förutsättning att förslagen kan behandlas under vårriksdagen
1991 kan ett genomförande ske den 1 juli 1991.
Prop. 1991/92:106
Bilaga 2
50
Prop. 1991/92:106
Proposition...................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1
Propositionens lagförslag...........................3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1992 . 15
1 Inledning ...............................15
2 Ersättning och ledighet för närståendevård ...........15
2.1 Bakgrund och gällande bestämmelser...........15
2.2 Utvidgning av möjligheterna att erhålla ersättning och
ledighet för närståendevård .................16
3 Förenklingar i föräldraförsäkringen................17
3.1 Bakgrund och gällande bestämmelser ...........17
3.2 Utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning . 19
3.3 Utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning ....... 21
3.4 Uppdelning av föräldrapenningdagar mellan föräldrarna . 22
3.5 Föräldrapenningens storlek .................23
3.6 Hel, halv eller fjärdedels ersättning............25
4 Vårdbidrag för handikappade bam................26
4.1 Gällande bestämmelser....................26
4.2 Vårdbidragets storlek.....................26
4.3 Vårdbidragets förmånsnivåer ...... 27
4.4 Merkostnadsersättning vid helt vårdbidrag........27
5 Särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård
av sjukt eller handikappat bam ..................28
5.1 Bakgrund och gällande bestämmelser...........28
5.2 Vårdrekvisitet .........................29
5.3 Lägsta antal vårdår och storleken på särskilt pensions-
tillägg ..............................30
5.4 Tillgodoräknande av vårdår för förälder född före
år 1911 .............................30
6 Sammanslagning av försäkringskassor..............31
6.1 Inledning............................31
6.2 Nuvarande organisationsbestämmelser...........31
6.3 Nya regler om försäkringskassornas organisation .... 32
7 Terminologisk ändring i 18 kap. 14 § AFL...........34
8 Rättelse av vissa övergångsbestämmelser . ...........35
9 Ikraftträdande.............................35
10 Anslagsfrågor.............................36
10.1 C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.........36
10.2 D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom . 37
11 Upprättade lagförslag........................38
12 Specialmotivering till författningsförslagen...........38
12.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård ...... 38
12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring.......................38
51
12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om Prop. 1991/92:106
särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig
vård av sjukt eller handikappat bam............42
13 Hemställan ..............................43
14 Beslut .................................44
Bilaga 1....................................45
Bilaga 2....................................47
gotab 40929, Stockholm 1992
52