Prop.
1991/92:101
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för försvarsde-
partementet.
Stockholm den 13 februari 1992
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anders Björck
Propositionen innehåller förslag till ändringar i värnpliktslagen (1941:967),
som innebär att det i lagen läggs fast att endast de värnpliktiga som behövs
för försvarsmaktens krigsorganisation och fredstida beredskap skall tas ut till
värnpliktsutbildning. De värnpliktiga som inte tas ut till utbildning föreslås
tas ut till en utbildningsreserv. Sådana värnpliktiga får inte utan beslut av
regeringen tas ut till värnpliktsutbildning.
Propositionen innehåller också förslag till en lag om upphörande av försö-
ken med förkortad grundutbildning av värnpliktiga. I lagen föreslås att de
värnpliktiga som omfattas av försöken med förkortad grundutbildning och
som vid lagens ikraftträdande inte slutligt fullgjort sin grundutbildning skall
tas ut till den nämnda utbildningsreserven. En sådan värnpliktig skall dock
ges möjlighet att fullgöra grundutbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktsla-
gen, om det är av väsentlig betydelse för honom att fullgöra värnpliktsutbild-
ning.
Vidare innehåller propositionen förslag om ändringar i värnpliktsiagen in-
nebärande ändrade grundutbildningstider för vissa kategorier värnpliktiga.
Den kortaste grundutbildningstiden för vissa meniga värnpliktiga i special-
befattningar (kategori E) vid armén minskas med 25 dagar. Vissa gruppbe-
fälsvärnpliktiga i särskilda befattningar i markförsvarstjänst vid flygvapnet
får en grundutbildningstid om minst 260 och högst 300 dagar.
1 Riksdagen 199H92. 1 samt. Nr 101
Slutligen innehåller propositionen ett förslag om att förkorta grundutbild- Prop. 1991/92:101
ningen för vapenfria tjänstepliktiga med 50 dagar.
De nya reglerna avses träda i kraft den 1 juli 1992.
Det svenska försvaret bygger på allmän värnplikt. Enligt 1 § värnpliktslagen
(1941:967) är en svensk man värnpliktig från och med det kalenderår under
vilket han fyller 18 år till och med det år under vilket han fyller 47 år. Den
som är värnpliktig är skyldig att fullgöra värnpliktstjänstgöring enligt värn-
pliktslagen. Värnpliktstjänstgöringen utgörs av värnpliktsutbildning, bered-
skapsövning och krigstjänstgöring. Värnpliktsutbildningen utgörs av grund-
utbildning och repetitionsutbildning.
Under vissa förutsättningar, t.ex nedsättningar i den fysiska eller psykiska
prestationsförmågan, kan den värnpliktige bli befriad från värnpliktstjänst-
göringen (4 §). En värnpliktig som inte blir befriad skrivs in och tas ut för
utbildning till befattning eller till grupp av befattningar. Efter inskrivningen
får uttagningen inte ändras till uttagning för annan befattning på så sätt att
grundutbildningstiden blir längre, om inte den värnpliktige medger det (6 §).
127 § 1 mom. värnpliktslagen regleras utbildningstiden för de olika befatt-
ningarna. Den kortaste tiden för grundutbildning enligt värnpliktslagen är -
frånsett för vissa särskilda befattningar - 220 dagar. Enligt lagen (1989:402)
om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga får försöksvis
grundutbildningen förkortas för vissa värnpliktiga som är inkallade eller som
skall kallas in till grundutbildning med fastställd utryckning senast den 31
augusti 1993. Försöken omfattar dels befälsuttagna värnpliktiga vid armén
och flygvapnet, dels meniga kategori E vid armén, dels meniga kategori G
och F vid alla försvarsgrenarna. Grundutbildningen får enligt lagen omfatta
minst 150 dagar (för meniga kategori G och F) och högst 360 dagar (för kom-
panibefäl vid armén).
Den som hyser samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring kan i
stället för sådan tjänstgöring få göra vapenfri tjänst enligt lagen (1966:413)
om vapenfri tjänst. Vapenfria tjänstepliktiga är skyldiga att fullgöra grundut-
bildning och repetitionsutbildning. Grundutbildningen skall vara minst 270
och högst 360 dagar. Den sammanlagda utbildningstiden skall vara minst 395
och högst 420 dagar.
Den 16 maj 1991 tillsattes en utredning (Fö 1991:02) om totalförsvarets
personalförsörjning genom pliktsystem (pliktutredningen). I direktiven (dir
1991:40) anges att utredningen skall undersöka frågan om vilken åldersgräns
som skall gälla för allmän värnplikt, utbildningstidens längd samt antalet
värnpliktiga som bör utbildas för krigsplacering i det militära försvaret.
Chefen för försvarsdepartementet har den 24 oktober 1991 i komplette-
rande anvisningar för programplan för perioden 1992/93-1996/97 för det mili-
tära försvaret anfört bl.a. att överbefälhavaren skall redovisa en krigs- och
grundorganisation med tillräcklig kvalitet. En utgångspunkt skall härvid
vara ett minskat värnpliktsuttag. I anvisningarna medges vidare överbefäl-
havaren att för planeringen under 1992 och 1993 undanta de värnpliktiga
som är uttagna till fem månaders grundutbildning enligt lagen om försök
med förkortad grundutbildning av värnpliktiga.
I beslut den 14 november 1991 avbröt regeringen försöken med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga och uppdrog
Prop. 1991/92:101
- åt överbefälhavaren att hemförlova de värnpliktiga som omfattas av för- Prop. 1991/92:101
söken med förkortad grundutbildning och som då utbildades för vissa
närmare angivna befattningar,
- åt vämpliktsverket att häva samtliga utfärdade inkallelseorder för värn-
pliktiga som omfattas av försöken med inryckning senare än den 1 januari
1992 samt
- åt vämpliktsverket att ändra uttagningen för de värnpliktiga som omfattas
av försöken och som då hade en återstående grundutbildningstid som var
220 dagar eller längre.
I beslutet angavs vidare att en värnpliktig som hade en kortare återstående
grundutbildningstid än 220 dagar efter ansökan hos vämpliktsverket också -
om det var av väsentlig betydelse för honom att fullgöra sin grundutbild-
ning - kunde få en ändrad uttagning till utbildning enligt 27 § 1 mom. värn-
pliktslagen. En förutsättning för detta var dock att den värnpliktige godtog
att tiden för grundutbildningen förlängdes.
Som skäl för beslutet anförde regeringen dels behov av besparingar inom
försvarsmakten, dels utvärderingar av verksamheten som visade på mindre
goda resultat.
Regeringen kommer i det följande att föreslå regler som gör det möjligt
att minska antalet värnpliktiga som tas ut till värnpliktsutbildning. Förslag
lämnas också om att försöken med förkortad grundutbildning skall upphöra
varvid regler ges för vad som skall ske med de olika kategorier värnpliktiga
som omfattas av försöken men som ännu inte slutligt fullgjort sin grundut-
bildning. Vidare föreslås i detta sammanhang en sänkning av grundutbild-
ningstiden för vapenfria tjänstepliktiga.
Regeringen kommer att i detta ärende även föreslå ändringar i 27 § 1
mom. värnpliktslagen om grundutbildningstiden för dels vissa meniga värn-
pliktiga i specialbefattningar (kategori E) vid armén, dels vissa gruppbefäls-
värnpliktiga i särskilda befattningar i markförsvarstjänst vid flygvapnet.
Visserligen behandlas dessa frågor av pliktutredningen, men med hänsyn
till att ställningstaganden krävs redan i samband med att ett nytt försvarsbe-
slut fattas bör redan nu förslag lämnas i dessa delar. Andra större frågor som
rör värnpliktiga m.fl. får dock anstå till dess att förslag föreligger från plikt-
utredningen.
Under hand har i detta ärende, utom såvitt avser förslaget till ändring i
27 § 1 mom. värnpliktslagen, synpunkter lämnats från överbefälhavaren,
chefen för armén, chefen för flygvapnet, vämpliktsverket, vapenfristyrel-
sen, totalförsvarets tjänstepliktsnämnd, utredningen (Fö 1991:02) om total-
försvarets personalförsörjning genom pliktsystem, Sveriges centrala värn-
pliktsråd, vapenfria arbetsgruppen samt personalorganisationerna inom för-
svarsmakten.
Regeringen beslutade den 16 januari 1992 att inhämta lagrådets yttrande
över lagförslagen utom förslaget till ändring i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
De lagförslag som remitterats till lagrådet är bifogade propositionen som bi-
laga 1.
Lagrådet har den 27 januari 1992 yttrat sig över förslagen. Lagrådets ytt-
rande framgår av bilaga 2. Lagrådet har ansett att ett beslut om uttagning till
utbildningsreserven bör kunna överklagas men har i övrigt lämnat förslagen
utan erinran. I det förslag som nu läggs fram har regeringen beaktat vad lag-
rådet har anfört (s.7 och 8). Lagrådets granskning har också lett till vissa
omformuleringar av lagförslagen i remissen, varvid bl.a. ett förtydligande
gjorts i 3 § värnpliktslagen om skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgö-
ring.
Förslaget till ändring i 27 § 1 mom. värnpliktslagen är av sådan beskaffen-
het att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Prop. 1991/92:101
Regeringens förslag: Värnpliktslagen ändras så att endast de värnplik-
tiga som behövs för försvarsmaktens krigsorganisation eller fredstida
beredskap tas ut till värnpliktsutbildning. De värnpliktiga som inte tas
ut till utbildning föreslås bli uttagna till en utbildningsreserv. Sådana
värnpliktiga får inte utan beslut av regeringen tas ut till värnpliktsut-
bildning.
De hörda instanserna: De flesta instanser som under hand lämnat syn-
punkter på förslaget har i huvudsak lämnat det utan erinran. Sveriges cen-
trala värnpliktsråd har tillagt att förslaget innebär en urholkning av den all-
männa värnplikten, vilket man motsätter sig.
Skälen för regeringens förslag: Som anförts tidigare skall för närvarande
den som är värnpliktig och inte befriats från värnpliktstjänstgöring tas ut för
värnpliktsutbildning. Av den allmänna värnplikten följer att var och en efter
förmåga skall genomgå en utbildning som ger honom förutsättningar att
delta i det militära försvaret avlandet. Grundutbildningen skall därvid resul-
tera i att den värnpliktige krigsplaceras i något krigsförband.
Den allmänna värnplikten utgår från att försvarsmaktens krigsorganisa-
tion har behov av samtliga värnpliktiga som tas ut för utbildning. Tillgången
på värnpliktiga bestäms av födelsetalen och antalet naturaliserade medbor-
gare. Befrielsebestämmelsen och andra regler i värnpliktslagen, som t.ex be-
stämmelser om anstånd med grund- och repetitionsutbildning, liksom lag-
stiftningen om vapenfria tjänstepliktiga har också betydelse för tillgången på
värnpliktiga. Dessa faktorer påverkar den militära utbildningsorganisatio-
nen och ytterst också krigsorganisationen. Vid en given tidpunkt råder det
alltså inte alltid balans mellan krigsorganisationens behov av värnpliktig per-
sonal och tillgången på värnpliktiga. Detta medför att olika åtgärder måste
vidtas på kort sikt.
I 6 § värnpliktsutbildningsförordningen (1980:1035) ges därvid en möjlig-
het att vänta med att kalla in värnpliktiga till grundutbildning t.o.m. det ut-
bildningsår som inleds tredje året efter inskrivningen. Detta innebär således
att vissa värnpliktiga kan få vänta upp till tre år efter inskrivningen med att
börja sin grundutbildning. En följd av detta blir att det bildas en s.k. puckel Prop. 1991/92:101
med värnpliktiga, som väntar på att kallas in till grundutbildning. Storleken
på puckeln varierar under olika tidsperioder med hänsyn till försvarsmak-
tens förmåga att utbilda och till de krigsdugliga värnpliktskullarnas storlek.
De värnpliktigas önskemål om tidpunkt för inryckningen kan också påverka
storleken på puckeln.
Av de av chefen för försvarsdepartementet i oktober 1991 utfärdade kom-
pletterande anvisningarna för programplanen för det militära försvaret
framgår att en utgångspunkt för planeringen inför ett nytt försvarsbeslut
skall vara en minskning av antalet värnpliktiga med ca 6 000 om året. Över-
befälhavaren har därefter i kompletterande underlag inför 1992 års försvars-
beslut angett utbildningsbehovet avseende de värnpliktiga för krigsorganisa-
tionen under försvarsbeslutsperioden till 35 000-38 000 årligen. Enligt över-
befälhavarens bedömning kommer behovet av värnpliktiga för utbildning att
understiga den årliga krigsdugliga värnpliktskullen.
Regeringen tar denna dag i en proposition om ett nytt försvarsbeslut ställ-
ning till hur den nya krigsorganisationen bör se ut. Man bör därvid kunna
räkna med att den organisationen inte har behov av att alla värnpliktiga som
finns att tillgå tas ut till värnpliktsutbildning.
Enligt regeringens mening bör det vara främst krigsorganisationens behov
av värnpliktiga som skall styra hur många värnpliktiga som skall utbildas.
Därutöver bör ett antal värnpliktiga utbildas för att medverka till att lösa
försvarsmaktens beredskapsuppgifter i fred. Detta betyder inte att den all-
männa värnplikten luckras upp. Syftet med den allmänna värnplikten är att
förse försvarsmakten med den personal som behövs. Det får därvid inte bli
ett självändamål att alla värnpliktiga skall utbildas inom försvarsmakten.
Däremot är det av största betydelse att hela svenska folket är delaktigt i lan-
dets totalförsvar. En sådan delaktighet kan dock komma till stånd på annat
sätt än inom ramen för värnpliktstjänstgöring, t.ex. genom tjänstgöring
inom totalförsvarets civila del. Dessa frågor utreds för närvarande av pliktut-
redningen.
Frågan är då i vilken utsträckning det gällande regelsystemet ger förutsätt-
ningar för att till utbildning ta ut endast de värnpliktiga som fortsättningsvis
kommer att behövas i krigsorganisationen eller för den fredstida beredska-
pen. Det kan då först konstateras att befrielseparagrafen i värnpliktslagen
tar hänsyn till en mängd olika förhållanden som hänför sig till den värnplik-
tige som individ, t.ex. sjukdom. Befrielse från värnpliktsutbildning skall där-
för alltid ses som ett undantag grundat på förhållanden som hänför sig till
den värnpliktige personligen och kan inte användas för att reglera det antal
värnpliktiga som skall utbildas.
Regeln i 6 § värnpliktsutbildningsförordningen kan endast på kort sikt an-
vändas för att påverka antalet värnpliktiga som skall utbildas vid varje tid-
punkt. I och för sig kan regeringen ändra regeln så att den tid förlängs inom
vilken en värnpliktig senast skall kallas in till grundutbildning. En sådan lös-
ning framstår emellertid som mindre lämplig med hänsyn till de värnpliktiga.
En värnpliktig bör ju för att kunna planera sitt liv kunna räkna med att full-
göra värnpliktsutbildningen inom en inte alltför avlägsen tid efter inskriv-
ningen. En lång väntetid för också med sig andra negativa konsekvenser så- Prop. 1991/92:101
som att värnpliktsutbildningen blir mer kostsam för samhället.
Den nuvarande värnpliktslagstiftningen tillhandahåller således inte några
instrument som gör det möjligt att anpassa antalet värnpliktiga som utbildas
till de behov som krigsorganisationen har eller som föranleds av försvars-
maktens beredskapsuppgifter i fred.
För att möjliggöra en sådan anpassning av värnpliktsuttaget bör det i värn-
pliktslagen slås fast att endast de värnpliktiga som behövs för försvarsmak-
tens krigsorganisation och beredskap i fred skall tas ut till utbildning enligt
27 § 1 mom. värnpliktslagen. Detta innebär att för utbildning bör tas ut så
många värnpliktiga som det finns befattningar i krigsorganisationen. Därut-
över bör ett visst antal värnpliktiga tas ut för att täcka de luckor som uppstår
till följd av avgångar samt för att tillgodose behovet av en personalreserv i
krigsorganisationen och av personal för den fredstida beredskapen.
Målsättningen bör vara att för varje befattning den skall utbildas, som är
bäst lämpad för befattningen. Alla värnpliktiga bör därför inskrivningsprö-
vas och efter samma bedömningsgrunder som gäller i dag tas ut till olika be-
fattningar. De värnpliktiga som inte behövs för krigsorganisationen eller för
den fredstida beredskapen bör inte tas ut för utbildning utan i stället föras
till en utbildningsreserv. Den slutliga benämningen på denna reserv bör be-
stämmas först sedan pliktutredningen har lämnat sina förslag.
Det föreslagna systemet innebär att en värnpliktig väl kan motsvara de
krav som ställs för att genomgå utbildning till en befattning utan att tas ut
till utbildning, om det finns tillräckligt många andra värnpliktiga som är mer
lämpade för samma befattningstyp. Om en värnpliktig har särskilda skäl för
att tas ut till utbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, bör detta självfal-
let vägas in vid bedömningen av hans lämplighet. Sådana särskilda skäl kan
vara att han vill utbilda sig till yrkes- eller reservofficer eller till något annat
yrke där det är en viktig merit att ha fullgjort värnpliktsutbildning.
De nya reglerna om uttagning av värnpliktiga ställer särskilda krav på per-
sonalen hos vämpliktsverket, i första hand inskrivningspersonalen. Rege-
ringen räknar med att den erfarenhet och yrkesskicklighet som finns hos
vämpliktsverket är tillräcklig för att säkerställa en ändamålsenlig tillämp-
ning av de nya reglerna i värnpliktslagen och verkställighetsföreskrifterna till
dessa.
Det bör inte vara något hinder att genom en ändring av uttagningen ta ut
en värnpliktig, som tidigare tagits ut till utbildning enligt 27 § 1 mom. värn-
pliktslagen, till utbildningsreserven. Ett sådant beslut bör dock fattas innan
han har påböljat sin grundutbildning.
Ett beslut om uttagning till värnpliktsutbildning kan enligt 29 § vämplikts-
lagen överklagas till totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.
Regeringen har i lagrådsremissen föreslagit en regel om att ett beslut om
uttagning till utbildningsreserven inte skall kunna överklagas. Som skäl an-
förde regeringen bl.a. att ett bifall till ett överklagande i princip måste leda
till att någon annan värnpliktig som enligt värnpliktsverkets bedömning fyl-
ler kraven för uttagning till utbildning får föras till utbildningsreserven. Vi-
dare framhölls att det torde vara närmast omöjligt för en överinstans att jäm-
föra en värnpliktig som överklagar ett sådant beslut med alla andra värnplik- Prop. 1991/92:101
tiga som har tagits ut till utbildning för samma befattning eller tjänst.
Lagrådet har anfört att det måste ses som ett betydande rättssäkerhetsin-
tresse att den enskilde har möjlighet att få sin sak prövad även i en högre
instans. Enligt lagrådet är de motiv som i lagrådsremissen har åberopats till
stöd för det föreslagna fullföljdsförbudet inte tillräckliga för att rättssäker-
hetskravet skall åsidosättas. Lagrådet har också anfört att de praktiska svå-
righeter som i remissen har anförts mot att tillåta den fullföljdsrätt som nor-
malt gäller i andra inskrivningsärenden ter sig något överdrivna. Mot denna
bakgrund har lagrådet föreslagit att ett beslut om uttagning till utbildningsre-
serven skall få överklagas hos totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.
En förutsättning för att en rätt att överklaga ett beslut skall kunna vara av
betydelse för rättssäkerheten måste vara att det är möjligt för överinstansen
att ändra beslutet. Regeringen är alltjämt av den uppfattningen att det före-
slagna systemet för uttagning av värnpliktiga innebär avsevärda svårigheter
för en överinstans att få underlag för ett beslut av innehåll att en värnpliktig
som tagits ut till utbildningsreserven skall anses lämpligare för en befattning
än dem som tas ut till utbildning. Med hänsyn till lagrådets bedömning att
det är motiverat av rättssäkerhetsskäl med en rätt till överklagande trots det
begränsade utrymmet för ändring, stannar regeringen dock för att inte före-
slå något fullföljdsförbud. En värnpliktig får således rätt att överklaga även
ett beslut om uttagning till utbildningsreserven till totalförsvarets tjänste-
pliktsnämnd.
Den värnpliktige som tas ut till utbildningsreserven skall under normala
förhållanden inte fullgöra någon värnpliktsutbildning. Han kommer dock
även under den tid han placeras i utbildningsreserven att vara värnpliktig och
skyldig att fullgöra tjänstgöring under krig eller beredskap. Självfallet kan
man dock inte ta i anspråk värnpliktiga för sådan tjänstgöring utan att de
först fått den utbildning som behövs. Regeringen bör därför bemyndigas att,
om det behövs med hänsyn till landets krigsberedskap, föreskriva att värn-
pliktiga i utbildningsreserven skall genomgå utbildning.
Den nya principen för uttagning av värnpliktiga bör inte innebära någon
ändring i förhållande till den vapenfria tjänsten. På samma sätt som i dag får
en värnpliktig ansöka om vapenfri tjänst efter det att han har tagits ut till
värnpliktsutbildning. Även en värnpliktig som tagits ut till utbildningsreser-
ven bör kunna ansöka om vapenfri tjänst. I samband med att ställning tas till
pliktutredningens kommande förslag får närmare övervägas hur den vapen-
fria tjänsten fortsättningsvis skall förhålla sig till värnpliktstjänstgöringen.
Endast för den som har tagits ut och kallats in för värnpliktstjänstgöring
aktualiseras plikten att fullgöra sådan tjänstgöring. Innebörden av denna
plikt är densamma som med nuvarande regler. Den som vägrar att fullgöra
plikten gör sig därför liksom i dag skyldig till värnpliktsbrott. De nya reg-
lerna motiverar alltså inte någon förändring av sanktionssystemet.
De värnpliktiga som placeras i den militära utbildningsreserven bör inte
så länge de ingår i den tas i anspråk för t.ex. civilförsvarsutbildning, eftersom
de i en krigssituation kan komma att åläggas värnpliktstjänstgöring. De bör
således i detta hänseende betraktas på samma sätt som värnpliktiga som ta-
gits ut till utbildning. Detta hindrar dock inte pliktutredningen att överväga
om dessa värnpliktiga i framtiden skall tas i anspråk för den civila delen av Prop. 1991/92:101
totalförsvaret.
Regeringens förslag: Försöken med förkortad grundutbildning skall
upphöra. En värnpliktig som omfattas av försöken och som den 1 juli
1992 inte slutligt fullgjort sin grundutbildning skall tas ut till en utbild-
ningsreserv. Om det är av väsentlig betydelse för den värnpliktige att
fullgöra värnpliktsutbildning, skall han dock ges möjlighet att fullgöra
grundutbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
De hörda instanserna: De instanser som under hand har lämnat synpunk-
ter på förslaget har i huvudsak lämnat det utan erinran. Överbefälhavaren
har dock anfört att de värnpliktiga som omfattas av försöken och som inte
har påbörjat tjänstgöringen bör få en ny uttagning.
Skälen för regeringens förslag: I propositionen om verksamheten och an-
slag för det militära försvaret m.m. under budgetåret 1989/90 (prop.
1988/89:80, FöU 14, rskr. 294) anfördes som skäl för att införa försöken med
förkortad grundutbildning att det fanns behov av att reducera arméns krigs-
organisation för att återstående delar skulle kunna ges en erforderlig för-
måga. Som ytterligare skäl anfördes att det fanns brister i förmågan att be-
vaka och skydda för totalförsvaret viktiga skyddsobjekt. Försöken syftade
till att de värnpliktiga efter fullgjord grundutbildning skulle krigsplaceras i
försvarsområdesförband (försvarskompanier och förvarsbataljoner). Försö-
ken avsåg ursprungligen endast meniga och skulle avslutas under år 1991.
Genom riksdagsbeslut våren 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 6, FöU 7, rskr.
226) utökades försöken till att också avse befälsuttagna värnpliktiga och för-
längdes försöksperioden till augusti 1993. Samtidigt möjliggjordes en utök-
ning av antalet värnpliktiga som kunde omfattas av försöken. Genom riks-
dagsbeslut år 1991 (prop. 1990/91:102, FöU 8, rskr. 285) möjliggjordes en
ytterligare utökning av försöken.
Enligt de av chefen för försvarsdepartementet i oktober 1991 utfärdade
kompletterande anvisningarna för programplanen för det militära försvaret
skulle överbefälhavaren redovisa en ny krigs- och grundorganisation, som
förutsätter bl.a. ett minskat värnpliktsuttag varje år. Utbildningen av värn-
pliktiga skall enligt anvisningarna syfta till krigsplacering inom fältförban-
den. Territorialförsvaret förutsätts därvid personellt försörjas genom överfö-
ring av värnpliktiga från fältförbanden. Något behov av de korttidsutbildade
värnpliktiga i territorialförsvaret finns då inte längre. Det bör också nämnas
att överbefälhavaren i sin programplan bl.a. har lämnat förslag om att ca
14 000 värnpliktiga undantas från värnpliktsutbildning för att ge så stora be-
sparingar som möjligt. Förslaget tar närmast sikte på de värnpliktiga som
omfattas av försöken med förkortad grundutbildning. 9
1* Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 101
Överbefälhavaren har i september 1990 efter hörande av försvarsgrens-
cheferna redovisat en första utvärdering av försöksverksamheten. Chefen
för armén har i september 1991 redovisat resultatet av verksamheten. Redo-
visningarna av verksamheten har visat mindre goda resultat. Överbefälhava-
ren har därefter som inledningsvis nämnts hemställt om att försöken avbryts.
Med hänsyn till det anförda bör försöken med den förkortade grundut-
bildningen upphöra.
Som inledningsvis också anförts har regeringen redan vidtagit åtgärder för
att avbryta försöken. Det ligger dock inte inom regeringens behörighet att
föreskriva att de berörda värnpliktiga inte skall genomgå någon ytterligare
värnpliktsutbildning. Det bör därför i en ny lag anges hur man skall förfara
med de värnpliktiga som omfattas av försöken och som ännu inte fullgjort
sin grundutbildning.
Det är viktigt att dessa värnpliktiga kan få ett klart besked om i vilken
utsträckning de fortsättningsvis kommer att tas i anspråk inom försvarsmak-
ten. Huvudregeln bör härvid vara att de värnpliktiga som är uttagna till 150
dagars grundutbildning eller som, om de är uttagna till en längre utbildning,
har mindre än 220 dagars tjänstgöringsskyldighet kvar inte skall göra någon
ytterligare värnpliktsutbildning. Till följd av 6 § tredje stycket värnpliktsla-
gen kan dessa värnpliktiga nämligen inte utan eget medgivande ges en änd-
rad uttagning till utbildning för en befattning enligt 27 § 1 mom. värnpliktsla-
gen. Den kortaste utbildningstiden enligt den lagen är ju för dessa värnplik-
tiga 220 dagar. De värnpliktiga som omfattats av försöken och som vid tid-
punkten för regeringsbeslutet hade en återstående tjänstgöringstid om 220
dagar eller längre har redan fått en ändrad uttagning till utbildning för en
befattning enligt värnpliktslagens regler. Dessa värnpliktiga omfattas således
inte längre av försöken.
Regeringen föreslår därför att de värnpliktiga som den 1 juli 1992 fortfa-
rande omfattas av försöken med förkortad grundutbildning och som då ännu
inte slutligt fullgjort sin grundutbildning skall tas ut till en sådan utbildnings-
reserv som föreslagits i kapitel 2 i denna proposition.
Samma regler vad gäller skyldighet att fullgöra värnpliktstjänstgöring
m.m. bör gälla för dessa värnpliktiga som för dem som enligt vad som sagts
i kapitel 2 skall tas ut till utbildningsreserven.
En värnpliktig som omfattas av försöken och till följd av de nu framlagda
förslagen skall tas ut till utbildningsreserven bör dock ges en möjlighet att
fullgöra grundutbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, om det är av
väsentlig betydelse för honom att fullgöra värnpliktsutbildning. Så kan - som
förut påpekats - vara fallet för en värnpliktig som vill utbilda sig till yrkes-
eller reservofficer eller till något annat yrke där fullgjord värnpliktsutbild-
ning är en viktig merit. En förutsättning för uttagning till utbildning bör dock
vara att den värnpliktige hävdar sig i konkurrensen med övriga värnpliktiga.
Vidare måste den värnpliktige acceptera att tiden för grundutbildning för-
längs så att den når upp till i vart fall det minimikrav som i värnpliktslagen
ställs upp för grundutbildning inom resp, försvarsgren. Han får också vara
beredd på att fullgöra utbildningen på en annan ort än vad som bestämts
tidigare för honom.
Prop. 1991/92:101
10
Prop. 1991/92:101
Regeringens förslag: Den kortaste grundutbildningstiden minskas för
vissa meniga värnpliktiga i specialbefattningar (kategori E) vid armén
med 25 dagar. Vissa gruppbefälsvärnpliktiga i särskilda befattningar i
markförsvarstjänst vid flygvapnet får en grundutbildningstid om
minst 260 och högst 300 dagar.
Skälen för regeringens förslag: I 27 § 1 mom. värnpliktslagen föreskrivs att
värnpliktiga meniga kategori E vid armén skall fullgöra grundutbildning som
omfattar minst 290 dagar och högst 315 dagar eller i särskilt kvalificerad be-
fattning minst 325 dagar och högst 350 dagar. Regeringen tar, efter förslag
av överbefälhavaren, denna dag i en proposition om ett nytt försvarsbeslut
upp frågan om utbildning av värnpliktiga till mobiliserings- och förplägnads-
förband. Enligt chefen för armén, som utrett förutsättningarna för förslaget,
bör dessa värnpliktiga som tillhör kategori E ha en utbildningstid om ca 270
dagar. Värnpliktslagen innehåller inte någon regel som medger en sådan ut-
bildningstid. Regeringen, som delar chefen för arméns uppfattning om dessa
värnpliktigas utbildningstid, föreslår därför att värnpliktslagen ändras på så
sätt att den nedre gränsen för utbildningstiden för meniga kategori E vid ar-
mén sänks till 265 dagar.
I 27 § 1 mom. föreskrivs också att gruppbefälsvärnpliktiga vid flygvapnet
skall fullgöra grundutbildning som omfattar minst 325 och högst 350 dagar,
eller i särskild befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260
och högst 300 dagar. I samband med att försöken med förkortad grundut-
bildning för värnpliktiga utökades till att också avse vissa befäl (prop.
1989/90:100 bil. 6, FöU7, rskr. 226) kom, efter förslag från chefen för flyg-
vapnet, försöken att omfatta också vissa gruppbefäl i flygbasjägarförband.
Grundutbildningstiden för dessa förkortades med ca 30 dagar. I propositio-
nen anfördes bl.a. att försöken skulle ske i avvaktan på ett nytt försvarsbe-
slut.
I samband med att försöken nu upphör har chefen för flygvapnet hemställt
om att grundutbildningstiden för dessa värnpliktiga fastställs till den kortare
tid som försöken avsåg. Som skäl har anförts att utbildningsmålen kan upp-
nås med denna utbildningslängd. Regeringen, som delar chefen för flygvap-
nets uppfattning om dessa värnpliktigas utbildningstid, föreslår därför att
värnpliktslagen ändras på så sätt att denna kategori hänförs till samma ut-
bildningskategori som de gruppbefälsvärnpliktiga som genomgår utbildning
till särskild befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst i flygvapnet.
Dessa värnpliktiga får således en utbildningstid om minst 260 och högst 300
dagar.
11
Regeringens förslag: Grundutbildningstiden för vapenfria tjänsteplik-
tiga skall omfatta minst 220 och högst 320 dagar. Den sammanlagda
tiden för grundutbildning och repetitionsutbildning skall vara minst
355 och högst 380 dagar. Förslaget innebär en sänkning av utbild-
ningstiden.
De hörda instanserna: De instanser som under hand har lämnat synpunk-
ter på förslaget har i huvudsak lämnat det utan erinran. Överbefälhavaren
och chefen för armén har dock tillagt att förslaget bör förenas med ett förslag
om att tjänstgöringstiden för vapenfria tjänstepliktiga skall bestämmas med
utgångspunkt från den utbildningstid som fastställs vid inskrivningspröv-
ningen.
Skälen för regeringens förslag: I 5 § lagen om vapenfri tjänst anges att en
vapenfri tjänstepliktig är skyldig att tjänstgöra minst 395 och högst 420 da-
gar. Tjänstgöringen skall fördelas på grundutbildning och repetitionsutbild-
ning. Grundutbildningen skall enligt lagen vara minst 270 och högst 360 da-
gar. Resterande tid skall användas för repetitionsutbildning.
Regeringen har i 12 § kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om
vapenfria tjänstepliktiga föreskrivit att den sammanlagda utbildningstiden
skall vara 420 dagar samt att vapenfristyrelsen bestämmer närmare om ut-
bildningstidens fördelning på grundutbildning och repetitionsutbildning
inom de ramar som anges i 5 § lagen om vapenfri tjänst.
För olika utbildningsområden och tjänstgöringsalternativ tillämpar vapen-
fristyrelsen för närvarande grundutbildningstider mellan 270 och 345 dagar.
Grundutbildningstiderna för dem som inte skall fullgöra hel grundutbildning
skall dock vara betydligt kortare. Återstående tjänstgöringsskyldighet kan
utnyttjas för repetitionsutbildning.
Vapenfristyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 fö-
reslagit att den nedre gränsen för vapenfriutbildningens längd tas bort.
Enligt regeringens mening måste utbildningstidens längd styras av vad
som behövs för att de vapenfria skall bli väl skickade att fullgöra sina uppgif-
ter under beredskap och krig. Att utbildningstiden skall vara så tilltagen att
den vapenfrie blir användbar i sin krigsbefattning måste alltså vara det pri-
mära.
Man kan dock inte helt bortse från jämförelser med värnpliktsutbildning-
ens längd. Därför måste grundutbildningstiden för vapenfria ligga i nivå med
motsvarande tid för värnpliktiga så att det inte från den synpunkten framstår
som en klar fördel att få vapenfri tjänst. Tjänstgöringsskyldigheten för en
vapenfri bör således i normalfallet inte omfatta kortare tid än vad en värn-
pliktsutbildning hade inneburit. Den tid som tas i anspråk för vapenfriutbild-
ning får å andra sidan inte heller vara så lång att den kan uppfattas som en
bestraffning av den enskilde.
Mot denna bakgrund bör grundutbildningstiden kunna förskjutas nedåt
Prop. 1991/92:101
12
med 50 dagar. Den nedre gränsen bör vara densamma som för den kortaste Prop. 1991/92:101
värnpliktsutbildningen för meniga inom armén enligt värnpliktslagen, dvs.
220 dagar. Den sammanlagda utbildningstiden, dvs. grundutbildning och re-
petitionsutbildning, bör också kunna justeras nedåt. Det får ankomma på
vapenfristyrelsen att närmare bestämma om utbildningstidens fördelning på
grundutbildning och repetitionsutbildning inom den ram som nu har nämnts.
I enlighet med vad som nu har anförts har inom försvarsdepartementet upp-
rättats förslag till
1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),
2. lag om upphörande av försöken med förkortad grundutbildning av
värnpliktiga,
3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.
Lagrådet har granskat lagförslagen utom såvitt avser förslaget till ändring
i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
3 §
I paragrafen har förts in ett förtydligande om att en värnpliktig endast är
skyldig att fullgöra värnpliktstjänstgöring i den omfattning som sägs i värn-
pliktslagen.
4a §
Som anförts i kapitel 2 skall den värnpliktige vid inskrivningsprövningen an-
tingen tas ut till utbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen eller tas ut till
en utbildningsreserv. Denna regel har tagits in i en ny paragraf.
4b§
I denna paragraf, som är ny, har tagits in en allmän regel om att endast de
värnpliktiga som det finns behov av för krigsorganisationen eller den freds-
tida beredskapen inom försvarsmakten skall tas ut för utbildning. Som an-
förts i kapitel 2 innebär detta att man genom uttagning till utbildning skall
täcka dels behovet av värnpliktiga till krigsbefattningarna och den utbildade
personalreserven, dels behovet av en reserv för att ersätta dem som, t.ex.
genom beslut om befrielse, avgår i förtid, dels behovet av personal för att
upprätthålla beredskapen i fred. Behovet av värnpliktiga skall bestämmas av
regeringen, lämpligen genom årsvisa beslut i regleringsbrev.
I paragrafen har också tagits in en bestämmelse om att den som är bäst
lämpad för en befattning skall tas ut till utbildning. Detta innebär att de
värnpliktiga vid uttagningen bör nivågrupperas främst med avseende på be-
fälslämplighet, hälsa och kunskaper. De som inom varje grupp bedöms bäst
13
lämpade skall tas ut för utbildning. De övriga skall tas ut till utbildningsreser- Prop. 1991/92:101
ven. Vid bedömningen av lämpligheten bör också vägas in den värnpliktiges
personliga förhållanden i den mån dessa kan antas påverka hans förmåga att
fullgöra tjänstgöringen. Det får ankomma på regeringen eller, efter bemyn-
digande av regeringen, vämpliktsverket att utfärda verkställighetsföreskrif-
ter rörande lämplighetsbedömningen av de värnpliktiga.
Regeln i 6 § i dess nu gällande lydelse om att hänsyn skall tas till den värn-
pliktiges önskemål vid uttagningen har förts över till denna paragraf. Den
får dock en vidare tillämpning på så sätt att den också tar sikte på frågan om
den värnpliktige skall tas ut för utbildning eller för utbildningsreserven. Det
bör dock betonas att det är den värnpliktiges lämplighet som är styrande för
om han skall genomgå utbildning eller föras till utbildningsreserven. De
egna önskemålen får vid denna prövning betydelse endast som moment i
lämplighetsbedömningen.
6 §
Inskrivningen av en värnpliktig som skall genomgå utbildning sker för
grundutbildning till en krigsbefattning. I anslutning till inskrivningspröv-
ningen och inskrivningsbeslutet bör därför bestämmas den typ av krigsbe-
fattning som den värnpliktige skall utbildas till, utbildningstidens längd samt
platsen där han huvudsakligen skall fullgöra sin grundutbildning och den pla-
nerade inryckningstiden. Detta skall anges i inskrivningsbeslutet. Inskriv-
ningsbeslutet kan senare ändras, om det finns skäl för det.
Bestämmelserna i femte stycket om att vid uttagningen hänsyn skall tas
till den värnpliktiges lämplighet och önskemål har överförts till 4 b § andra
stycket.
6 a §
Som anförts i kapitel 2 skall den värnpliktige som tagits ut till utbildningsre-
serven som regel inte fullgöra någon grundutbildning i fred. Däremot bör en
sådan värnpliktig kunna tas i anspråk för utbildning, om det behövs för att
höja krigsberedskapen. En regel om detta har förts in i denna nya paragraf.
12 §
Ändringen i paragrafen är föranledd av regeln i 4 a § om att en värnpliktig
också kan tas ut till en utbildningsreserv. Beslut om detta skall fattas av in-
skrivningsnämnden vid inskrivningsförrättningen.
27 § 1 mom.
Ändringarna i paragrafen innebär att den kortaste grundutbildningstiden för
vissa meniga värnpliktiga i specialbefattningar (kategori E) vid armén mins-
kas med 25 dagar och att vissa gruppbefälsvärnpliktiga i särskilda befatt-
ningar i markförsvarstjänst vid flygvapnet får en grundutbildningstid om
minst 260 och högst 300 dagar.
14
Regeringen föreslår att riksdagen antar förslagen till
1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),
2. lag om upphörande av försöken med förkortad grundutbildning av
värnpliktiga,
3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.
Prop. 1991/92:101
15
Härigenom föreskrivs i fråga om värnpliktslagen (1941:967)'
dels att 3, 6 och 12 §§ samt 27 § 1 mom. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 4 a, 4 b och 6 a §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §2
Den som är värnpliktig är skyldig Den som är värnpliktig är skyldig
att fullgöra värnpliktstjänstgöring. att fullgöra värnpliktstjänstgöring z
den omfattning som sägs i denna lag.
Värnpliktstjänstgöring utgörs av
1. värnpliktsutbildning enligt 27 § 1 mom.,
2. beredskapsövning enligt 27 § 2 mom.,
3. tjänstgöring enligt 28 §.
4 a §
De värnpliktiga som inte befriats
från skyldigheten att fullgöra värn-
pliktstjänstgöring skall tas ut för
värnpliktsutbildning enligt 27 § 1
mom. eller till en utbildningsreserv.
Prop. 1991/92:101
4b§
För värnpliktsutbildning enligt
27§ 1 mom. skall det antal värnplik-
tiga tas ut som det, enligt vad rege-
ringen bestämmer, finns behov avför
försvarsmaktens krigsorganisation
eller fredstida beredskap.
Vid uttagningen skall den värn-
pliktige som är bäst lämpad för en
befattning tas ut till utbildning. I den
mån det kan ske skall hänsyn tas till
den värnpliktiges önskemål.
6 §3
Ett beslut om uttagning till utbild-
ning enligt 27 § 1 mom. skall avse
1. den typ av krigsbefattning som
den värnpliktige skall grundutbildas
till,
2. de förband eller skolor där den
värnpliktige huvudsakligen skall full-
göra sin grundutbildning,
3. grundutbildningens längd samt
Värnpliktig skall uttagas för ut-
bildning
a) vid försvarsgren eller vid
truppslag eller vapenslag inom för-
svarsgren,
b) i särskild tjänst eller till särskild
tjänstgöring,
c) till befattning eller grupp av be-
fattningar samt
1 Lagen omtryckt 1969:378.
2 Senaste lydelse 1988:96.
3 Senaste lydelse 1983:278.
16
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
d) vid förband eller utbildningsan- 4. året och månaden för planerad
stalt. inryckning till grundutbildning.
Värnpliktig som uttagits för grundutbildning till befattning för menig för-
delas på någon av kategorierna G, F och E eller placeras i bevaknings- eller
depåtjänst.
Uttagning för utbildning till befattning för kompanibefäl enligt 27 § 1
mom. A andra - fjärde styckena får icke ske utan den värnpliktiges medgi-
vande. För uttagning för annan befattning fordras medgivande av den värn-
pliktige endast om uttagningen ändras efter inskrivningen och den ändrade
uttagningen medför att tiden för grundutbildningen förlänges. Om den värn-
pliktige före ändringen är uttagen för utbildning till särskild befattning enligt
27 § 1 mom. A femte stycket eller genom ändringen tas ut för utbildning till
sådan befattning fordras inte hans medgivande.
För ändrad uttagning efter avslutad grundutbildning fordras ej medgi-
vande av den värnpliktige.
Värnpliktig skall såvitt möjligt ut-
tagas för den utbildning för vilken
han kan anses bäst lämpad. I den
mån det kan ske skall hänsyn tagas
till den värnpliktiges önskemål.
Värnpliktig bör ej uttagas för utbild-
ning till befattning, för vilken ford-
ras längre grundutbildning än ett år,
om han visar att detta medför sär-
skilt svåra olägenheter för honom el-
ler för nära anhörig till honom som
är beroende av hans arbete.
Prop. 1991/92:101
Den värnpliktige bör inte tas ut för
utbildning till en befattning som krä-
ver längre grundutbildning än ett år,
om han visar att detta medför sär-
skilt svåra olägenheter för honom el-
ler för någon nära anhörig till
nom som är beroende av hans
bete.
ho-
ar-
6 a §
Om det behövs med hänsyn till
Sveriges krigsberedskap, får rege-
ringen bestämma att värnpliktiga
som tagits ut till utbildningsreserv en-
ligt 4a § skall tas ut till utbildning en-
ligt 27 § 1 mom.
12 §4
Inskrivningsnämnden skall vid inskrivningsförrättning
1. besluta om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 4 § 1 och 2,
2. besluta om inskrivning av värnpliktiga i övriga fall,
3. besluta om uttagning av värn- 3. besluta om uttagning av värn-
pliktiga för utbildning enligt 6 §, pliktiga för utbildning eller till ut-
bildningsreserv,
4. besluta om värnpliktigas tillhörighet till militärområde, flottan eller
kustartilleriet enligt 7 §.
Om inskrivningsnämnden finner att det kan antas att en värnpliktigs förut-
sättningar att fullgöra värnpliktstjänstgöring kan bedömas avsevärt säkrare
vid en senare tidpunkt, får prövningen uppskjutas under den tid som behövs.
Den värnpliktiges förmåga att fullgöra tjänstgöring skall dock bestämmas se-
nast under det år då han fyller 21 år.
4 Senaste lydelse 1988:96.
17
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:101
27 §
2. menig kategori E minst 265 och
högst 315 dagar eller, i särskilt kvali-
ficerad befattning, minst 325 och
högst 350 dagar,
1.5 De värnpliktigas utbildningstid
Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbild-
ning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, sär-
skilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsöv-
ningar.
A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,
2. menig kategori E minst 290 och
högst 315 dagar eller, i särskilt kvali-
ficerad befattning, minst 325 och
högst 350 dagar,
3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,
4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad
befattning, minst 395 och högst 450 dagar,
5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grundut-
bildning som omfattar för
1. menig kategori G minst 385 och högst 425 dagar,
2. menig kategori F minst 325 och högst 455 dagar,
3. menig kategori E minst 505 och högst 525 dagar,
4. gruppbefäl minst 325 och högst 455 dagar,
5. plutonsbefäl minst 410 och högst 525 dagar eller, om den värnpliktige
har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 410 och högst 455 da-
gar,
6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G eller F minst 240 och högst 265 dagar,
2. menig kategori E minst 400 och högst 425 dagar eller, i befattning i kust-
jägarförband, minst 290 och högst 315 dagar,
3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,
4. plutonsbefäl minst 410 och högst 435 dagar,
5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,
2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,
3. gruppbefäl minst 325 och högst
350 dagar, eller, i särskild befattning
i underhålls- eller underrättelsetjänst,
minst 260 och högst 300 dagar,
3. gruppbefäl minst 325 och högst
350 dagar, eller, i särskild befattning
i underhålls-, underrättelse- eller
markförsvarstjänst, minst 260 och
högst 300 dagar,
4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,
5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda be-
fattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för
5 Senaste lydelse 1989:1064.
18
1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,
2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,
3. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,
4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,
5. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,
6. tekniker vid armén minst 320 och högst 345 dagar,
7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,
8. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.
Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar minst 220 och högst 245 dagar.
B. Värnpliktig skall fullgöra vid armén och flygvapnet högst fem, vid flot-
tan högst två och vid kustartilleriet högst fyra krigsförbandsövningar.
Krigsförbandsövning skall vid armén omfatta för värnpliktig i befattning
för
1. menig högst 21 eller, i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst
25 dagar,
2. gruppbefäl högst 25 dagar,
3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.
Krigsförbandsövning skall vid marinen omfatta för värnpliktig i befattning
för
1. menig högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för menig eller i
befattning för menig kategori E i kustjägarförband, högst 20 dagar,
2. gruppbefäl högst 20 dagar,
3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.
Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befatt-
ning för
1. menig högst 15 dagar,
2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbe-
fäl, högst 22 dagar,
3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.
För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermäs-
tare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogö-
rare kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två
dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.
Krigsförbandsövningarna inom armén får delas upp på två delövningar om
sammanlagt högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 30 dagar för
plutons- och kompanibefäl.
Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning.
C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnplik-
tig i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas
att fullgöra högst fem särskilda övningar.
Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt
högst fyra dagar vid flygvapnet.
Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse
för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid
förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kor-
tare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläg-
gas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta
dagar.
Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.
Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den
värnpliktige medger det.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
Prop. 1991/92:101
19
Härigenom föreskrivs följande.
Lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värnplik-
tiga skall upphöra att gälla.
En värnpliktig som vid denna lags ikraftträdande omfattas av försöken
med förkortad grundutbildning och som då inte slutligt fullgjort sin grundut-
bildning skall tas ut till en utbildningsreserv enligt 4 a § värnpliktslagen
(1941:967).
Om det är av väsentlig betydelse för den värnpliktige att fullgöra värn-
pliktsutbildning, kan han dock, med tillämpning av 4 b § värnpliktslagen, i
stället tas ut för utbildning enligt 27 § 1 mom. den lagen.
Prop. 1991/92:101
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
20
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha
följande lydelse.
Prop. 1991/92:101
Nuvarande lydelse
Vapenfria tjänstepliktiga är skyl-
diga att fullgöra grundutbildning och
repetitionsutbildning. Grundutbild-
ningen skall vara minst 220 och
högst 320 dagar. Repetitionsutbild-
ningen skall omfatta högst fem öv-
ningar om vardera högst 30 dagar el-
ler, i fråga om särskilda befattningar
enligt regeringens bestämmande,
högst 40 dagar. Den sammanlagda
utbildningstiden skall vara minst 355
och högst 380 dagar.
Föreslagen lydelse
5 §’
Vapenfria tjänstepliktiga är skyl-
diga att fullgöra grundutbildning och
repetitionsutbildning. Grundutbild-
ningen skall vara minst 270 och
högst 360 dagar. Repetitionsutbild-
ningen skall omfatta högst fem öv-
ningar om vardera högst 30 dagar el-
ler, i fråga om särskilda befattningar
enligt regeringens bestämmande,
högst 40 dagar. Den sammanlagda
utbildningstiden skall vara minst 395
och högst 420 dagar.
Inkallas värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom. värnplikts-
lagen (1941:967), får även vapenfri tjänstepliktig kallas till tjänstgöring.
Tjänstgöringstiden får icke överstiga etthundraåttio dagar, om tjänstgö-
ringen föranledes av inkallelse av värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. värn-
pliktslagen.
Om tillgodoräkning av fullgjord värnplikstjänstgöring vid beräkning av ti-
den för tjänstgöring enligt denna lag och av fullgjord vapenfri tjänst vid be-
räkning av tiden för värnpliktstjänstgöring meddelar regeringen bestämmel-
ser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser gäller dock
för den som påbörjat tjänstgöringen före lagens ikraftträdande.
1 Senaste lydelse 1988:231.
21
Härigenom föreskrivs i fråga om värnpliktslagen (1941:967)1
dels att 6, 12 och 29 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 4 a, 4 b och 6 a §§, av
följande lydelse.
Prop. 1991/92:101
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 a §
De värnpliktiga som inte befriats
från skyldigheten att fullgöra värn-
pliktstjänstgöring skall tas ut för
värnpliktsutbildning enligt 27 § 1
mom. eller till en utbildningsreserv.
4b§
För utbildning skall det antal värn-
pliktiga tas ut som det, enligt vad re-
geringen bestämmer, finns behov av
för försvarsmaktens krigsorganisa-
tion eller fredstida beredskap.
Vid uttagningen skall den värn-
pliktige som är bäst lämpad för en
befattning tas ut till utbildning. I den
mån det kan ske skall hänsyn tas till
den värnpliktiges önskemål.
Ett beslut om uttagning till utbild-
ning skall avse
1. den typ av krigsbefattning som
den värnpliktige skall grundutbildas
till,
2. de förband eller skolor där den
värnpliktige huvudsakligen skall full-
göra sin grundutbildning,
3. grundutbildningens längd samt
4. året och månaden för planerad
inryckning till grundutbildning.
6§2
Värnpliktig skall uttagas för ut-
bildning
a) vid försvarsgren eller vid
truppslag eller vapenslag inom för-
svarsgren,
b) i särskild tjänst eller till särskild
tjänstgöring,
c) till befattning eller grupp av be-
fattningar samt
d) vid förband eller utbildnings an-
stalt.
Värnpliktig som uttagits för grundutbildning till befattning för menig för-
delas på någon av kategorierna G, F och E eller placeras i bevaknings- eller
depåtjänst.
Uttagning för utbildning till befattning för kompanibefäl enligt 27 § 1
mom. A andra - fjärde styckena får icke ske utan den värnpliktiges medgi-
vande. För uttagning för annan befattning fordras medgivande av den värn-
pliktige endast om uttagningen ändras efter inskrivningen och den ändrade
uttagningen medför att tiden för grundutbildningen förlänges. Om den värn-
pliktige före ändringen är uttagen för utbildning till särskild befattning enligt
1 Lagen omtryckt 1969:378.
2 Senaste lydelse 1983:278.
22
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
27 § 1 mom. A femte stycket eller genom ändringen tas ut för utbildning till
sådan befattning fordras inte hans medgivande.
För ändrad uttagning efter avslutad grundutbildning fordras ej medgi-
Prop. 1991/92:101
Bilaga 1
vande av den värnpliktige.
Värnpliktig skall såvitt möjligt ut-
tagas för den utbildning för vilken
han kan anses bäst lämpad. I den
mån det kan ske skall hänsyn tagas
till den värnpliktiges önskemål.
Värnpliktig bör ej uttagas för ut-
bildning till befattning, för vilken
fordras längre grundutbildning än
ett år, om han visar att detta medför
särskilt svåra olägenheter för honom
eller för nära anhörig till honom som
är beroende av hans arbete.
Den värnpliktige bör inte tas ut för
utbildning till en befattning som krä-
ver längre grundutbildning än ett år,
om han visar att detta medför sär-
skilt svåra olägenheter för honom el-
ler för någon nära anhörig till ho-
nom som är beroende av hans ar-
bete.
6 a §
Om det behövs med hänsyn till
Sveriges krigsberedskap, får rege-
ringen bestämma att en värnpliktig
som tagits ut till utbildningsreserv en-
ligt 4a § skall tas ut till utbildning en-
ligt 27 § 1 mom.
12 §3
Inskrivningsnämnden skall vid inskrivningsförrättning
1. besluta om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 4 § 1 och 2,
2. besluta om inskrivning av värnpliktiga i övriga fall,
3. besluta om uttagning av värn- 3. besluta om uttagning av värn-
pliktiga för utbildning enligt 6 §, pliktiga för utbildning eller till ut-
bildningsreserv,
4. besluta om värnpliktigas tillhörighet till militärområde, flottan eller
kustartilleriet enligt 7 §.
Om inskrivningsnämnden finner att det kan antas att en värnpliktigs förut-
sättningar att fullgöra värnpliktstjänstgöring kan bedömas avsevärt säkrare
vid en senare tidpunkt, får prövningen uppskjutas under den tid som behövs.
Den värnpliktiges förmåga att fullgöra tjänstgöring skall dock bestämmas se-
nast under det år då han fyller 21 år.
29 §4
Ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 4 § 3-6 och om an-
stånd med tjänstgöring prövas endast efter ansökan av den värnpliktige.
Beslut i ärenden enligt 12 och 19
§§ får överklagas hos totalförsvarets
tjänstepliktsnämnd inom två veckor
från den dag då klaganden fick del
av beslutet. Beslut om ändrad uttag-
ning eller tillhörighet efter fullgjord
Beslut i ärenden enligt 12 och 19
§§ får överklagas hos totalförsvarets
tjänstepliktsnämnd inom två veckor
från den dag då klaganden fick del
av beslutet. Beslut om uttagning till
utbildningsreserv och ändrad uttag-
3 Senaste lydelse 1988:96.
4 Senaste lydelse 1989:279.
23
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
grundutbildning får dock inte över- ning eller tillhörighet efter fullgjord
klagas. grundutbildning får dock inte över-
klagas.
Beslut som meddelas enligt 12 och 19 §§ skall gälla omedelbart.
Totalförsvarets tjänstepliktsnämnds beslut får inte överklagas.
Prop. 1991/92:101
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
24
Härigenom föreskrivs följande.
Lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värnplik-
tiga skall upphöra att gälla.
En värnpliktig som vid denna lags ikraftträdande omfattas av försöken
med förkortad grundutbildning och som då inte slutligt fullgjort sin grundut-
bildning skall tas ut till en utbildningsreserv enligt 4 a § värnpliktslagen
(1941:967).
Om det är av väsentlig betydelse för den värnpliktige att fullgöra värn-
pliktsutbildning, kan han dock, med tillämpning av 4 b § värnpliktslagen, i
stället tas ut för utbildning enligt 27 § 1 mom. den lagen.
Prop. 1991/92:101
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
25
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Vapenfria tjänstepliktiga är skyl-
diga att fullgöra grundutbildning och
repetitionsutbildning. Grundutbild-
ningen skall vara minst 270 och
högst 360 dagar. Repetitionsutbild-
ningen skall omfatta högst fem öv-
ningar om vardera högst 30 dagar el-
ler, i fråga om särskilda befattningar
enligt regeringens bestämmande,
högst 40 dagar. Den sammanlagda
utbildningstiden skall vara minst 395
och högst 420 dagar.
5 §*
Vapenfria tjänstepliktiga är skyl-
diga att fullgöra grundutbildning och
repetitionsutbildning. Grundutbild-
ningen skall vara minst 220 och
högst 320 dagar. Repetitionsutbild-
ningen skall omfatta högst fem öv-
ningar om vardera högst 30 dagar el-
ler, i fråga om särskilda befattningar
enligt regeringens bestämmande,
högst 40 dagar. Den sammanlagda
utbildningstiden skall vara minst 355
och högst 380 dagar.
Inkallas värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom. värnplikts-
lagen (1941:967), får även vapenfri tjänstepliktig kallas till tjänstgöring.
Tjänstgöringstiden får icke överstiga etthundraåttio dagar, om tjänstgö-
ringen föranledes av inkallelse av värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. värn-
pliktslagen.
Om tillgodoräkning av fullgjord värnplikstjänstgöring vid beräkning av ti-
den för tjänstgöring enligt denna lag och av fullgjord vapenfri tjänst vid be-
räkning av tiden för värnpliktstjänstgöring meddelar regeringen bestämmel-
Prop. 1991/92:101
Bilaga 1
ser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser gäller dock
för den som påbörjat tjänstgöringen före lagens ikraftträdande.
1 Senaste lydelse 1988:231.
26
Utdrag ut protokoll vid sammanträde 1992-01-27
Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr, justi-
tierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 16 januari 1992 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Björck beslutat inhämta lagrådets ytt-
rande över förslag till
1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),
2. lag om upphörande av försöken med förkortad grundutbildning av
värnpliktiga,
3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Björn Janson.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet-.
Förslaget till lag om ändring i vämpliktslagen (1941:967)
29 §
Enligt 12 § första stycket i gällande värnpliktslag skall inskrivningsnämn-
den vid inskrivningförrättning besluta bl.a. om befrielse från värnplikts-
tjänstgöring i vissa fall, om inskrivning av värnpliktiga i övriga fall och om
uttagning av värnpliktiga för utbildning enligt 6 §. Ifall ärende som avses i 12
§ inte avgörs vid inskrivningsförrättningen, skall enligt 19 § vämpliktsverket
eller den myndighet som verket bestämmer besluta i ärendet. Enligt 29 §
andra stycket i dess nuvarande lydelse får beslut i ärenden enligt 12 och 19
§§ - med undantag av beslut om ändrad uttagning eller tillhörighet efter full-
gjord grundutbildning - överklagas hos totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.
Denna nämnds beslut får inte överklagas.
112 § första stycket enligt det remitterade förslaget föreskrivs att inskriv-
ningsnämnden också skall besluta om uttagning av värnpliktiga till den nya
utbildningsreserven. Enligt särskild föreskrift i förevarande 29 § andra
stycket i förslaget får ett beslut om uttagning till utbildningsreserven inte
överklagas. Skälet för detta fullföljdsförbud har i remissprotokollet angetts
vara följande. Med de föreslagna reglerna har det lagts fast ett högsta antal
värnpliktiga som skall tas ut för utbildning. Bifall till ett överklagande måste
under sådana omständigheter i princip leda till att någon annan värnpliktig
som enligt värnpliktsverkets bedömning fyller kraven för uttagning till ut-
bildning får föras till utbildningsreserven. Det torde vara närmast omöjligt
för en överinstans att jämföra en värnpliktig som överklagar ett sådant beslut
med alla andra värnpliktiga som har tagits ut till utbildning för samma befatt-
ning eller tjänst.
Som framgått av det förut anförda kan enligt gällande lag så gott som alla
beslut i ärenden enligt 12 och 19 §§ överklagas hos totalförsvarets tjänste-
pliktsnämnd. Ordföranden i den nämnden skall vara eller ha varit ordinarie
domare. Där finns alltså tillgång till juridisk kompetens och erfarenhet. Det
måste ses som ett betydande rättssäkerhetsintresse att den enskilde har möj-
lighet att i angivna ordning få sin sak prövad även i en högre instans. I vilken
Prop. 1991/92:101
Bilaga 2
27
utsträckning denna möjlighet utnyttjas i praktiken spelar i princip inte någon
roll.
De motiv som i remissen har åberopats till stöd för det föreslagna full-
följdsförbudet är enligt lagrådets mening inte tillräckliga för att det berörda
rättssäkerhetskravet skall åsidosättas. Som framhålls i protokollet (avsnitt 2
och 3) kan det vara av väsentlig betydelse för en värnpliktig att han får full-
göra värnpliktsutbildning, t.ex. om han vill utbilda sig till yrkes- eller reserv-
officer eller till något annat yrke där fullgjord värnpliktsutbildning är en vik-
tig merit. Sådana skäl sägs därför också skola beaktas vid bedömningen av
vederbörandes lämplighet för att fullgöra grundutbildning enligt 27 § 1 mom.
i värnpliktslagen. Bland annat med hänsyn till intressen av nu berörda slag
kan den värnpliktige vilja få ett beslut om att ha blivit uttagen till utbild-
ningsreserven överprövat i högre instans.
De praktiska svårigheter som i remissen har anförts mot att tillåta den full-
följdsrätt som normalt gäller i andra inskrivningsärenden ter sig för övrigt
något överdrivna. En viss marginal beträffande det antal Som skall hänföras
till den ena eller den andra kategorin värnpliktiga får exempelvis förutsättas
stå till buds. Det är också att märka att - som framgår av remissprotokollet -
överbefälhavaren, vämpliktsverket och Sveriges centrala värnpliktsråd har
föreslagit att ett beslut om uttagning till utbildningsreserven skall kunna
överklagas av den värnpliktige.
Med åberopande av det anförda föreslår lagrådet att även beslut om uttag-
ning till utbildningsreserven skall få överklagas hos totalförsvarets tjänste-
pliktsnämnd. Detta förslag innebär om det följs att förevarande 29 § skall
utgå ur lagförslaget.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1991/92:101
Bilaga 2
28
Prop. 1991/92:101
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992
Närvarande: statsministern Bildt och statsråden B. Westerberg, Friggebo,
Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Unckel, P.
Westerberg, Ask
Statsrådet Björck anmäler fråga om förslag om värnpliktsutbildning.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om
värnpliktsutbildning i enlighet med bilaga till detta protokoll.
Ur protokollet:
Maud Melin
29
Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1
1 Ärendet och dess beredning............................. 3
2 Minskat uttag av värnpliktiga............................ 5
3 Upphörande av försöken med förkortad grundutbildning av
värnpliktiga........................................... 9
4 Ändrad tid för grundutbildning av värnpliktiga............ 11
5 Ändrad tid för grundutbildning av vapenfria tjänstepliktiga.. 12
6 Upprättade lagförslag................................... 13
7 Specialmotivering till förslaget till lag om ändring i värnplikts-
lagen (1941:967)....................................... 13
8 Ärendet till riksdagen.................................. 15
9 Propositionens lagförslag................................ 16
Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag........................ 22
Bilaga 2 Lagrådets yttrande................................ 27
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992 29
Prop. 1991/92:101
30
gotab 40787, Stockholm 1992