Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Ju
intensivare kontakterna mellan folken blir desto större blir
behoven av att kunna främmande språk.
Det är mot den bakgrunden naturligt att många
människor gör betydande ansträngningar för att på ett
tillfredsställande sätt lära sig ett eller flera främmande
språk.
Ett språk som tyvärr kommit att spela en alltför
undanskymd roll i det internationella umgänget är
esperanto. Till skillnad från de allra flesta andra språk är
det konstruerat, vilket innebär att det inte är modersmål för
någon folkgrupp.
Genom sin enkelhet är det lätt att lära och praktiskt till
sin utformning. Många människor har genom esperanto
funnit vägar till kunskap, internationell förståelse och
gemenskap.
Om kunskapen i esperanto blev mer spridd, skulle
många människor lättare än nu kunna kommunicera med
varandra. Om många människor kunde esperanto skulle
inte lika stora kostnader och ansträngningar som nu läggas
ner på språkinlärning.
Givetvis är det en utopi att tro att kunskaperna i
esperanto kommer att öka snabbt i världen, men det är inte
av oväsentlig betydelse vad länder som Sverige gör i detta
sammanhang. Exempelvis är kostnaderna för
översättningar i FN och EG mycket stora.
Därför bör åtgärder vidtagas för att främja kunskaperna
i esperanto.
Bland exempel på åtgärder som exempelvis kan vidtagas
för att främja detta språk, är att ge utrymme för
undervisning i grundskolan och på gymnasiet. Vidare skulle
det vara av stort värde om en professur -- exempelvis i
Göteborg -- kunde inrättas.
Dessutom skulle utbildning av lärare vara ett lämpligt
medel att sprida kunskapen i esperanto. Exempelvis skulle
sådan utbildning kunna ske i folkhögskoleform. Inte minst
nu när arbetslöshet råder, skulle detta vara av stort värde.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att stimulera
utbildningen i esperanto.