De fyra västsvenska länen, Hallands, Göteborgs- och
Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län utgör tillsammans en
betydande region som har ca 1,8 miljoner
invånare vilket innebär en femtedel av Sveriges
befolkning.
Utmärkande för den västsvenska regionen är bland
annat dess jämförelsevis höga andel sysselsatta inom
industrin. I stora delar av regionen är man särskilt beroende
av bilindustrin vars resultat under l990-talet kommer att få
en mycket avgörande betydelse för utvecklingen i
Västsverige.
För att utveckla Västsveriges industri och få fram ökade
satsningar inom tjänstesektorn måste infrastrukturen
förstärkas i många avseenden. Det är utomordentligt viktigt
att underlätta strukturomvandlingen och understödja de
framtidsinriktade krafter som finns inom regionen. Vi
socialdemokrater i Västsverige har därför i en annan motion
framfört behovet av satsning på förbättrade
kommunikationer.
Satningar på alla former av utbildning och forskning
kommer att vara av avgörande betydelse för Västsveriges
framtid. Hur vi klarar kvaliteten i såväl grundskolan,
gymnasieskolan, vuxenutbildningen som högskolan avgör
om vi med framgång skall kunna hävda oss som en
framgångsrik region i en ledande välfärdsstat även i
framtiden.
I regeringens budgetproposition finns tyvärr allt för
många neddragningar på utbildningens område som, om de
skulle komma att genomföras, försämrar vårt lands
utvecklingsmöjligheter. Med tanke på Västsveriges
industristruktur kommer regeringens allt för kortsiktiga
politik att drabba denna region särskilt kraftigt.
Skolans arbetsmiljö
Tillgången på goda och stimulerande arbetsmiljöer för
elever och lärare är viktiga förutsättningar för goda
kunskaper i en bra skola. Tyvärr finns det brister vad gäller
arbetsmiljön i många skolor. Riksdagens tidigare majoritet
har därför beslutat införa ett särskilt stimulansbidrag om
300 milj.kr. per år för förbättring av den fysiska miljön i
skolan.
Detta bidrag har en stor betydelse för kommunernas
möjlighet att genomföra nödvändig upprustning av skolans
miljö. I dagens akuta situation på byggarbetsmarknaden
har dessa satsningar dessutom inneburit välbehövliga
arbetstillfällen inom såväl byggmaterialindustri som för
byggnadsarbetarkåren.
Regeringen föreslår nu att nämnda stimulansbidrag skall
tas bort. Det innebär att de västsvenska kommunerna
sammantaget går miste om beräknade resurser för att
förbättra skolans miljö på cirka 60 milj.kr.
per år.
En neddragning av resurserna i denna storleksordning
får självfallet negativa konsekvenser för skolornas elever,
personal och för sysselsättningen i regionen. Enligt vår
mening bör riksdagen därför avvisa regeringens förslag om
att avveckla stimulansbidraget för skolans fysiska miljö.
Gymnasiereformen
Behovet av kunskaper ökar ständigt inom alla
yrkesområden. I början av l980-talet ansåg såväl
arbetsgivare som de fackliga organisationerna att den
vanligtvis 2-åriga utbildningen på gymnasieskolans
yrkesinriktade linjer inte klarade framtida behov av
kunskaper.
På förslag av den dåvarande socialdemokratiska
regeringen inleddes därför en omfattande
försöksverksamhet med en ny treårig utbildning på de
yrkesinriktade gymnasielinjerna. Under förra riksmötet
beslöt riksdagen i enlighet med regeringens proposition
''Växa med kunskap'' om en ny gymnasieskola där såväl de
yrkes- som studieförberedande programmen skulle vara
treåriga.
Genom denna gymnasiereform kommer alla ungdomar
att ges en kvalificerad utbildning som ger en god grund både
för ett yrkesliv och fortsatta studier. Därigenom tillgodoses
också arbetslivets allt större behov av medarbetare med
goda baskunskaper både i allmänna ämnen och
yrkesämnen.
För utvecklingen i Västsverige med vår teknologiskt
avancerade industri som har stort behov av välutbildad
arbetskraft är därför regeringens oväntade förslag att skjuta
fram satsningen på gymnasiereformen mycket negativ. Den
uppskjutna reformen går vare sig ihop med regeringens
fagra tal om kvalité i skolan eller dess tal om att stärka
industrins konkurrenskraft.
Ett beslut om att skjuta upp genomförandet av
gymnasiereformen innebär självfallet även färre
arbetstillfällen inom regionen. Vi föreslår därför att
riksdagen avvisar regeringens förslag att skjuta upp
gymnasiereformen och därmed bekräftar riksdagens
tidigare beslut.
Vuxnas möjlighet till utbildning
Möjligheter till ett livslångt lärande betyder mycket för
den enskilde men också för samhällets och näringslivets
utveckling. Den av samhället stödda vuxenutbildningen
skall ge mest till dem som tidigare fått minst av
utbildningsresurserna i samhället men även ge möjligheter
att komplettera ungdomsutbildningen på gymnasie- och
påbyggnadsnivå.
Regeringens förslag om att kraftigt skära ner resurserna
för vuxnas möjligheter till utbildning är därför negativt
såväl för den enskilde som för samhällets och dess
näringslivs utveckling. I flera delar av Västsverige har
invånarna i genomsnitt en i jämförelse med andra regioner
kort utbildning. Där slår naturligtvis regeringens
nedskärningar av resurserna för vuxenutbildning särskilt
hårt.
Regeringens sammanlagda nedskärningar av anslagen
till folkbildningen, komvux, studiestöd för vuxna och
facklig utbildning uppgår till i storleksordningen 1 miljard
kronor. Vi kan därför räkna med att resurserna för de
vuxnas utbildning i Västsverige minskas med hela 200 milj.kr.
En
så stor nedskärning av de sammanlagda resurserna
för vuxenutbildning skulle självfallet komma att försämra
Västsveriges utvecklingsmöjligheter. Dessutom ger
nedskärningen mycket stora negativa effekter på
sysselsättningen. Vi föreslår därför att riksdagen skall
avvisa samtliga av regeringens förslag till nedskärningar på
vuxenutbildningsområdet.
Satsa på Västsveriges högskolor
Genom Göteborgs universitet, Chalmers tekniska
högskola, högskolorna i Halmstad, Borås, Skövde och
Trollhättan/Uddevalla samt landstingens vårdhögskolor
erbjuds i dag invånarna i Västsverige möjligheter till
utbildning på högskolenivå. Vi kan dock konstatera att de
statliga resurserna till de västsvenska högskolorna
sammantaget understiger vad som svarar mot andelen av
befolkningen.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen vad gäller
Västsverige något ökade resurser för utbildning vid
Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Senare under våren skall regeringen komma med förslag på
ytterligare platser för grund- och gymnasielärarutbildning.
Då de regionala högskolorna i Halmstad, Borås, Skövde
och Trollhättan/ Uddevalla saknar utbildning av grund- och
gymnasielärare finns det risk för att resultatet av
regeringens förslag blir att dessa högskolor inte får någon
utökning av antalet platser till hösten. Vi föreslår därför att
dessa högskolor under nästa budgetår genom omfördelning
tillföres vardera 600.000 kr.
genom ökning av LIF-anslaget.
Vid de kommande utbyggnaderna av högskolans
grundutbildning och vid nästa forskningspolitiska
proposition bör högskolorna i Västsverige sammanlagt
tillföras resurser som svarar mot befolknings- och
studerandeunderlag i Västsverige.
Chalmers tekniska högskola är en internationellt
framstående teknisk högskola och centrum för teknisk
högskoleutbildning och forskning/utveckling i Västsverige.
Ökade miljöinslag i de tekniska utbildningarna,
internationalisering och fortbildning av lärarna är viktiga
utvecklingsfrågor.
Forskarutbildningen behöver förstärkas vad gäller såväl
kvalité som att fler avlägger doktorsexamen. Bland övriga
viktiga utvecklingsfrågor kan nämnas satsning på
mikroelektronikenheten och uppbyggandet av den nya
ingenjörshögskolan på Lindholmen.
Göteborgs universitet är likaså ett internationellt
framstående universitet och ett viktigt centrum för högre
utbildning och forskning/utveckling i Västsverige. På tre
områden är resurstilldelningen eftersatt jämfört med andra
universitet. Det gäller den odontologiska fakulteten, den
matematisk- naturvetenskapliga fakulteten och de
konstnärliga utbildningarna.
I sin anslagsframställning har styrelsen prioriterat
förstärkningar av basresurser för grundläggande utbildning,
fakultetsanslag, LIF-anslaget, de konstnärliga
utbildningarna, biomedicinskt centrum, centrum för marin
forskning, miljövetenskaplig forskning och
utvecklingsarbete för lärarutbildningarna, ytterligare
professorer och ett centrum för biblioteksforskning.
De mindre och medelstora högskolorna bör enligt
den socialdemokratiska partimotionen hösten 1991 ges
förtur vid den kommande utbyggnaden av
grundutbildningen. Likaså framhålles i motionen vikten av
att satsa på forskningsresurserna vid de mindre och
medelstora högskolorna.
De mindre högskolorna i Västsverige har en stor
regionalpolitisk uppgift att fylla inom sitt geografiska
ansvarsområde. De senast tillkomna högskolorna, Skövde,
Halmstad och Trollhättan/Uddevalla tillhör de fyra minsta
regionala högskolorna i riket. De har resurser som vardera
endast motsvarar några promille av landets samlade
högskoleresurser.
Högskolan i Skövde har en struktur som är
mycket ''smal''. De nuvarande kompetensområdena,
teknik, data- och systemkunskap, ekonomi samt moderna
språk, och länderkunskap är samtliga relaterade till
näringslivet. Detta förhållande är inte bra. Strukturen ger
få möjligheter till stordrift.
Skaraborg behöver, med sin ytterst svaga
högskoletradition mer än många andra län den stimulans
som en högskola innebär. Det nuvarande
utbildningsbehovet behöver kompletteras med annan typ av
utbildning inriktad mot samhälls- och humanvetenskap
samt mot naturvetenskap.
Högskolan i Borås har bibliotekarie-, ekonomi-,
barnomsorgs- och teknikutbildningar som dominerande
utbildningsinriktningar. Förlängning av ingenjörslinjerna
inom främst teko-området från två till tre år är angelägen
för att göra den svenska utbildningen likvärdig med
motsvarande utbildningar i andra länder.
Sjuhäradsbygden är mitt uppe i en kraftig
strukturomvandling. Sysselsättningen inom tekobranschen
minskar och ersätts till en del av en tekniskt avancerad
industri för vars utveckling en utbyggd utbildning vid
högskolan är viktig.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har i huvudsak
utbildningar inom områdena teknik, ekonomi och
barnomsorg. En profil är COOP (cooperative education)
som utbildningsform på Maskiningenjörslinje och
Företagsekonomisk linje. Den innebär att de teoretiska
studierna varvas med praktiskt arbete.
Bland de framtida idéerna kan nämnas ett tredje
fördjupningsår på ingenjörslinjerna, ''Yrkespedagogiskt
centrum'', ''Nyföretagarcentrum Fyrstad'' och en YTH ''på
hjul'' som skulle kunna tillgodose behov även i de
geografiska ytterområdena av högskolans ansvarsområde.
Högskolan i Halmstad har utbildningar främst
inom områdena teknik och barnomsorg. Inom
teknikområdet genomförs en satsning på unika
utbildningsprogram bl.a. utvecklingsingenjörslinjen. I
anslutning till högskolan har en företagsby växt upp med för
närvarande 15 företag och högskolan deltar i flera
internationella program.
Språk, humaniora och naturvetenskap är
ämnesområden som behöver förstärkas för att möjliggöra
fördjupning och än mer utvidgat internationellt utbyte.
Halland är det län som har lägst antal FoU-årsarbeten och
som dessutom har mycket låg andel högskoleutbildade.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar tillföra medel till skolmiljö,
gymnasiereformen och vuxenutbildning i enlighet med vad
i motionen framförts,
2. att riksdagen beslutar öka anslaget till folkbildning i
enlighet med vad i motionen framförts,1
3. att riksdagen beslutar omfördela medel inom
högskolans anslag i enlighet med vad i motionen framförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om framtida satsningar på
grundutbildning och forskning vid högskolorna i
Västsverige.
Stockholm den 24 januari 1992
Ingvar Johnsson (s)
Anders Nilsson (s)
Sverre Palm (s)
Arne Kjörnsberg (s)
Marianne Carlström (s)
Ingegerd Sahlström (s)