I Bergslagslänen ligger ett universitet och fem högskolor.
Deras samverkan är grunden för Bergslagens Samverkande
Högskolor (BSH). Det här är en möjlighet för högskolan
att stödja den regionala utvecklingen i ett område med stora
förändringar i näringslivsstrukturen. Om olika resurser
mobiliseras inom högskola, företag och teknikcentra kan
utbildningar ges på olika orter i Bergslagen. Genom
samverkan blir det också lättare att profilera utbildningar
inom olika viktiga utvecklingsområden.
Det finns idag betydande skillnader beträffande
människors yrkeskompetens. Till stor del beror detta på
olika regionala sammansättningar i näringslivet men den
största skillnaden beror på tillgängligheten till utbildning.
Hälften av tjänstemännen inom järn- och stålindustrin
saknar gymnasiekompetens i svenska, engelska och
matematik. Utbildningsnivån hos kollektivanställda är
också låg. Förhållandena är likartade inom de flesta
branscher i Bergslagen.
För att göra utbildningen tillgänglig för dessa grupper så
krävs i många fall att utbildningen kan ges som
distansutbildning.
Kvinnor tvingas många gånger att välja ett traditionellt
yrke med de begränsade arbetsområden som finns i
Bergslagen. För att förhindra dels arbetslöshet, dels
utflyttning av unga kvinnor måste både tillgången och
tillgängligheten till utbildning öka.
Bergslagens ungdomar ska inte behöva flytta på grund
av att det saknas utbildningsmöjligheter. Resurser behövs
för att utveckla gymnasie-, komvux- och högskolorna.
Bra är den regionalpolitiska satsning på Bergslagens
Samverkande Högskolor som gjorts. Förutom de
grundläggande utbildningarna inom teknikområdet
(Materialteknik, Datateknik, Elektronik, Materialfysik och
Skogsindustriteknik m.m.) så ansvarar BSH för fort- och
vidareutbildning.
Ett annat viktigt område är den forskning och utbildning
som bedrivs på de skogshögskolor som finns i
Bergslagsområdet. Det är viktigt för regionen att få behålla
och vidareutveckla både forskningen och utbildningen.
Efter ett förslag från Bergslagsdelegationen fick
Universitets- och Högskoleämbetet i ett regeringsbeslut
(1990-06-14) uppdraget att under en 2-årsperiod närmare
utforma förslag till samordnade utbildningsinsatser inom
affärs- och kulturområdena i Bergslagen. UHÄ har därefter
i samråd med en särskilt tillsatt beredningsgrupp utvecklat
uppdraget till att även gälla energiområdet och
distansutbildning. Genom distansutbildningen kan
utbildningen få maximal effekt. De försöksverksamheter
som hittills gjorts har varit mycket lyckade och gett bra
resultat.
Bergslagens Samverkande Högskolor utgör grunden för
ett nätverk av utbildningslinjer och kurser vid högskolorna
i bergslagslänen som är nödvändiga för att kunna utveckla
regionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att särskilda medel ställs till
förfogande för utbildning i basämnen som svenska,
engelska och matematik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den forskning och utbildning
som bedrivs vid skogshögskolorna i Bergslagen bibehålls,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att medel ställs till förfogande för
genomförande av Bergslagens Samverkande Högskolors
utbildningsprogram inom affärs-, kultur-, energi- och
distansutbildningsområdena,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att mål och resurser för
utbildningarna inom Bergslagens Samverkande Högskolor
fastställs för en tioårsperiod.
Stockholm den 23 januari 1992
Maud Björnemalm (s)
Berit Oscarsson (s)
Iréne Vestlund (s)
Bo Finnkvist (s)