Småföretagen utgör en dynamisk kraft i den svenska
ekonomin och har en avgörande betydelse för
sysselsättningen. Det är särskilt påtagligt i ett län som
Jönköpings län. Under 1980-talet var nyetableringen av
företag omfattande. I hela landet bildades ca 215 000
nya företag under 1980-talet. I Jönköpings län var
motsvarande nyetablering ca 7 000
under 1980-talet.
De flesta småföretagen arbetar på hemmamarknaden.
För dessa företag är det negativt att den borgerliga
regeringen slagit in på en väg som innebär att efterfrågan på
dessa företags varor och tjänster nu hålls tillbaka. Det gäller
inte minst de företag som bedriver byggnadsverksamhet
eller som är underleverantörer till byggnadsindustrin.
Det enda positiva för denna viktiga del av näringslivet är
den satsning på förbättrad infrastruktur i form av vägar,
broar och järnvägar som den socialdemokratiska regeringen
tog initiativet till och som fick riksdagens godkännande
1991. För Jönköpings län har detta bland annat inneburit att
förbättringar nu sker av E 4-an förbi Vaggeryd och
anläggning av en ny förbifart i Eksjö. Dessa investeringar
kommer tillsammans med liknande insatser över hela landet
att bidra till sysselsättningen, och på sikt också till
förbättrad konkurrenskraft för landets näringsliv.
Många företag i länet tillverkar och säljer i internationell
konkurrens. Etableringen av EGs inre marknad och ett
svenskt EES-avtal kommer att starkt påverka svenskt
näringsliv och framtvinga en omfattande
strukturomvandling även bland de mindre företagen. Det
innebär stora möjligheter, men det innebär också risker.
För att klara denna omvandling och samtidigt uppfylla
sysselsättningsmålet, arbete åt alla, krävs omfattande
politiska insatser. Konkurrenskraften bestäms främst av
kostnadsutvecklingen och av produktiviteten. Genom det
stabiliseringsavtal som träffades under 1991 har goda
förutsättningar skapats för de svenska företagen att
återvinna konkurrenskraft. Genom detta avtal sker en
snabb nedväxling av kostnadsutvecklingen, till gagn både
för löntagarnas köpkraft och företagens konkurrenskraft.
Om denna omväxling från inflationslöner till reallöner ska
bli långsiktigt hållbar måste de politiska åtgärderna på
andra områden, t ex skatter och socialpolitik, vara inriktade
på en rättvis fördelning.
Det svenska näringslivet bör ha goda förutsättningar att
förbättra produktiviteten under de närmaste åren. Det finns
redan en rad exempel på hur förändringar i arbetets
organisation och en höjd kompetens för den enskilde
arbetstagaren kan bidra till en rejäl förbättring av
produktiviteten.
Från samhällets sida blir nu insatserna för att höja
kompetensen av största betydelse. Under den
socialdemokratiska regeringens tid togs en rad initiativ på
detta område. Gymnasiereformen med de treåriga
yrkesinriktade linjerna är ett av dessa initiativ. Det är djupt
beklagligt att den borgerliga regeringen nu bromsar detta
initiativ genom förändringar i statsbidragen till
kommunerna. Detta är till nackdel inte bara för de
ungdomar som går de yrkesinriktade linjerna utan också för
företagen. På samma sätt är det allvarligt att regeringen vill
dra ner på vuxenutbildningen och försvåra för dem som vill
vidareutbilda sig. För småföretagens del är det angeläget att
upprätthålla en hög aktivitet på denna utbildning. Det
gäller särskilt i ett län som Jönköping som har en låg allmän
utbildningsnivå.
Arbetsmarknadsutbildningen är ett annat område, som
spelar en stor roll för kompetensutvecklingen. Detta
utbildningsområde har fått en kraftig förstärkning under det
senaste året och det fanns i genomsnitt ca 80 000
personer i utbildning under sista kvartalet 1991. Det
är ungefär dubbelt så många som under motsvarande tid
1990. I Jönköpings län fanns det under samma tid i
genomsnitt ca 2 000
personer i arbetsmarknadsutbildning.
Men behovet är i dag ännu större med tanke på läget på
arbetsmarknaden. Det är därför angeläget att nu fortsätta
med satsningar på aktiva åtgärder framför kontantstöd och
med en stark prioritering av utbildning och
kompetenshöjning i arbetsmarknadspolitiken.
I strävan att utveckla och förstärka konkurrenskraften
och därmed skapa fler arbetsplatser spelar också
högskoleutbildningen en mycket viktig roll, inte minst för
de små och medelstora företagen inom
tillverkningsindustrin. Därför måste högskolorna ges
möjlighet att utveckla förmågan att möta de krav på olika
former av utbildning som behövs hos redan
yrkesverksamma. Viktigt är att här utnyttja de mindre
högskolornas möjligheter. Högskolan i Jönköping kan
redovisa en hög kostnadseffektivitet i sin verksamhet och
har en mycket god kontakt med länets näringsliv och dess
många småföretag. Den spelar redan i dag en stor roll för
näringslivet och bör kunna utveckla denna roll ytterligare
under 1990-talet. Med den fokusering på prestationer och
examina i stället för detaljerad styrning genom beslut om
utbildningsplatser, som statsmakterna redan tagit ställning
för, bör ökade satsningar på den högre utbildningen komma
Jönköping till del.
Vi anser att den kompetensutveckling som vi här har
beskrivit måste kompletteras med en fördjupad forskning
kring företagens ekonomi och utvecklingsmöjligheter. Då
Jönköpings läns tillverkningsindustri är uppbyggd kring
främst små och medelstora företag är det av stor vikt att
högskolan i Jönköping får förstärkta resurser för forskning
av hög kvalitet med huvudinriktning mot denna typ av
företag. Vi föreslår att anslagen till högskolorna
omdisponeras så att en professur med inriktning på
småföretagens ekonomi och utveckling kan inrättas vid
högskolan i Jönköping.
För småföretagens del är tillgången till riskkapital av
största betydelse för den framtida utvecklingen. Av det
skälet finns det anledning till stark kritik mot regeringens
planer på en omfattande utförsäljning av statliga företag.
En sådan utförsäljning kommer att ta i anspråk en stor del
av det tillgängliga riskkapitalet och omvandla det till statliga
anslag, som borde finansieras med andra medel. Detta
kommer att bli ett hinder för den expansion som borde ske
av småföretagen under 1990-talet. Vi menar att
förändringar skall kunna ske i statens företagsinnehav, men
varje försäljning eller breddning av ägandet måste vara
motiverad med att det är till gagn för det berörda företaget.
Därför bör regeringens planer på en av ideologiska skäl
motiverad utförsäljning omprövas. Riksdagen bör i stället
uttala att det riskkapital som nu kan mobiliseras bör
användas för näringslivets behov, särskilt de mindre
företagens behov.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildning och
kompetensutveckling för att stärka den enskildes ställning
på arbetsmarknaden och småföretagens konkurrenskraft,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av riskkapital för
småföretagen,1
3. att riksdagen beslutar att inom ramen för befintliga
anslag till högskolorna inrätta en professur vid högskolan i
Jönköping med inriktning på småföretagens ekonomi och
utveckling.
Stockholm den 16 januari 1992
Nils Nordh (s)
Allan Larsson (s)
1 Yrkande 2 hänvisat till NU