Motion till riksdagen
1991/92:Ub8
av Doris Håvik m.fl. (s)

med anledning av prop. 1991/92:76 Vissa förändringar av myndighetsstrukturen inom högskole- och studiestödsområdena, m.m.


I propositionen föreslås att de sex
studiemedelsnämnderna och de 24
vuxenutbildningsnämnderna läggs ner fr.o.m. den 1 juli 1992. 
Arbetsuppgifterna skall samtidigt övertas av
Centrala studiestödsnämnden (CSN).
Studiemedelsnämnderna har funnits sedan 1965 och har
fyllt en viktig funktion när det gäller utformningen av praxis
i studiemedelsärenden. Nämnderna har en bred
sammansättning med personer från t.ex.
utbildningsväsende, studerandeorganisationer,
arbetsmarknadsmyndigheter, studerandehälsovård,
banker, samt från LO och TCO. Man behandlar ett mycket
stort antal ärenden där det gäller att bedöma den enskildes
studiesituation och personliga förhållanden som kan ha
inverkat på studietakten. Det finns knappast anledning att
tro, att behovet av att utveckla praxis kommer att minska.
Dels är de nuvarande reglerna i studiemedelssystemet
relativt nya, dels kan den aviserade översynen resultera i
förändringar som kräver ny praxis. Man handlägger
dessutom studiehjälpsärenden, där större förändringar i
regelsystemet kan väntas framöver bl.a. med hänsyn till
internationaliseringen i skolan.
Vuxenutbildningsnämnderna består av förtroendevalda
från landstingen och i vissa fall kommunerna samt från LO
och TCO. Man behandlar främst frågor som rör
fördelningen av medel mellan ansökningstillfällena, urval
bland sökande till korttidsstudiestöd, särskilt
vuxenstudiestöd och statsbidrag för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser. Dessa stöd finansieras av en
särskild vuxenutbildningsavgift, varför ett starkt fackligt
inflytande varit naturligt. Dessutom har de fackliga
representanternas erfarenheter och kunskaper varit av
mycket stor betydelse i alla svåra bedömningsärenden.
Givetvis har en mycket stor andel ärenden kunnat
behandlas på kanslinivå, sedan praxis fastlagts och
fördelning av medel i stort styrts av nämnderna.
Utvecklingen inom studiestödsadministrationen har
under senare år präglats av rationalisering, samordning och
decentralisering. De riktlinjer, som riksdagen tidigare
enhälligt godkänt, innebär en successiv övergång till
sammanhållna länskanslier med sikte på en
studiestödsnämnd i varje län, där samtliga typer av ärenden
skulle behandlas. Förslag om de framtida länsnämndernas
utformning har varit föremål för remissbehandling. I
samband med utredningsarbete om villkoren för vuxnas
studiefinansiering har sedan förslag framlagts om
avveckling av vuxenutbildningsnämnderna. Detta förslag
var kopplat till förslag om stora förändringar i studiestödens
utformning. Dessa innehåller bl.a. en garanti för stöd till
alla vuxna som vill läsa på grundskole- och gymnasienivå.
Då försvinner ju givetvis urvals- och bedömningsbehoven i
dessa ärenden. I ett sådant läge blir det naturligt att
överväga förändringar i nämndsorganisationen. Det förslag
som propositionen nu innehåller, nämligen att avskaffa
förtroendemannainflytandet i alla typer av
studiestödsärenden, har aldrig tidigare varit föremål för
diskussion.
Enligt vår uppfattning bör beslut om organisation och
administration av studiestöden kopplas till hur stöden ska
utformas i framtiden. Regeringen har själv aviserat
ytterligare översyn av studiefinansieringen.
Ställningstagande till den del av propositionen som gäller
vuxenutbildningsnämndernas och
studiemedelsnämndernas beslutskompetens i
studiestödsärenden bör därför anstå. Ett avslag på
proposition 76 i detta avseende påverkar också
ställningstagandet till lagförslagen i budgetpropositionen.
Vi vill dock redan nu klargöra att det enligt vår mening
även i framtiden måste finnas regionalt
förtroendemannainflytande i för medborgarna viktiga
studiestödsbeslut, där urvals- och skälighetsbedömningar
förekommer. Det är också viktigt att ett reellt
studerandeinflytande garanteras. Det bör som hittills finnas
möjlighet att överklaga. Nämnderna har hittills handlagt 20 000--25 000 
ärenden per år. Det gäller då i regel de svåra
ärendena, eftersom rutinärenden redan i dag handläggs på
kanslinivå. Den närmare utformningen av framtida
nämnder får avgöras när man vet mera om vilka
arbetsuppgifter som är aktuella.
Den del av propositionen som gäller
kansliorganisationens inordnande i myndigheten CSN, bör
dock genomföras enligt förslaget. Detta kan, som anförs i
propositionen, ge större möjlighet till helhetslösningar och
en mer flexibel resursanvändning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget om att avskaffa
studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om framtida utformning av
förtroendemannainflytande i studiestödsärenden.

Stockholm den 17 januari 1992

Doris Håvik (s)

Birgitta Dahl (s)

Börje Nilsson (s)

Lena Öhrsvik (s)

Nils-Olof Gustafsson (s)

Maud Björnemalm (s)

Widar Andersson (s)

Monica Widnemark (s)