I årets budgetproposition föreslås att anslaget till
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) räknas ned med 30
milj.kr. Jordbruksministern anför att det ankommer på
SLU att besluta om hur de erforderliga besparingarna skall
göras. Som exempel på områden där besparingar skulle
kunna göras nämner han den skogliga utbildningen, som
''bör anpassas till marknadens krav''.
Det är riktigt att anpassa utbildningen till marknadens
krav men bedömningarna härvidlag bör grunda sig på
relativt långsiktiga trender. Det världsmarknadskänsliga
skogsbrukets konjunktursvacka bör därför inte få för stark
inverkan på bedömningen.
Jag medger dock att man f.n. kan skönja en framtida
bestående minskning av behovet av skogsutbildade men
också behov av ökad kompetens bl.a. i de befattningar som
traditionellt besatts av skogstekniker.
I min motion i fjol i samma ärende (1990/91:Jo618)
hemställde jag om att riksdagen skulle uttala att ändringar
av dess beslut år 1984 om skogstekniker- och
skogsmästarutbildningarna borde anstå tills effekterna av
besluten hunnit framträda och utvärderas, att
Skinnskatteberg även i framtiden bör vara lokaliseringsort
för skoglig undervisning och utveckling och att resurser för
forskning bör tillföras Skogsmästarskolan i
Skinnskatteberg. Bakgrunden var oro i Skinnskatteberg för
nedläggning av Skogsmästarskolan, vilket föreslogs i en av
skogsfakulteten föranstaltad utredning om dess
utbildningslinjer.
Riksdagsbesluten 1984 (JoU 1983/84:33) grundade sig på
en proposition från jordbruksministern men också på
förslag i motioner väckta i samband med propositionen.
Propositionen byggde på skogsutbildningsutredningens
betänkande (Ds JoU 986:6) ''Högre skoglig utbildning''
samt därutöver ingivna remissyttranden.
Med anledning av förslagen i budgetpropositionen har
en besparingsplan upprättats inom SLU. Planen har varit
föremål för förhandlingar med arbetstagarnas fackliga
organisationer och skall föreläggas SLU:s styrelse för
beslut.
Planen innehåller förslag om att
skogsteknikerundervisningen koncentreras till två orter,
Skinnskatteberg och Bispgården eftersom man på dessa har
ändamålsenliga lokaler samt omfattande fortbildning.
Vidare föreslås att preparandkurs för
skogsmästarutbildningen ej anordnas fr.o.m. höstterminen
1993, vilket innebär att den kategori studerande på
skogsmästarlinjen, som denna preparandkurs är avsedd för,
försvinner från skogsmästarlinjen fr.o.m. 1995.
Ansökningstiden till den preparandkurs, som föreslås bli
indragen, går ut 1 april i år. Detta medför att, om förslaget
går igenom, studerande som satsat på denna utbildning
tvingas bort därifrån på ett abrupt sätt.
Dock bör riksdagen och inte SLU ta ställning till ev
avveckling av studievägen, eftersom riksdagen beslöt om
dess inrättande.
Då antalet sökande till denna studieväg varit stort och de
utexaminerade hävdat sig väl på arbetsmarknaden kan jag
ej finna några skäl för dess avveckling.
Den större gruppen av studerande på skogsmästarlinjen
utgörs av skogstekniker. Om denna grupp säger fakulteten
att den tills vidare skall ha oförändrat antal studerande för
att ''kunna ge utexaminerade skogstekniker möjlighet till
vidareutbildning innan ny utbildning kan erbjudas''.
Med ny utbildning menar man tydligen den till
''skogsingenjör'' som f.n. utreds och som fakulteten
förutsätter skall kunna starta hösten 1993. Tidigare har
också som alternativ till skogsmästarutbildningen anförts
möjligheten att bereda skogsteknikerna möjlighet till
vidareutbildning genom studier på jägmästarlinjen.
Det är förvånande att olika alternativ till
skogsmästarlinjen diskuteras då denna linje genom åren
visat sig väl uppfylla marknadens krav. Bland
utexaminerade från jägmästar-, skogsmästar- respektive
skogsteknikerlinjerna uppvisar de från skogsmästarlinjen
den lägsta arbetslösheten. Skogsmästarna har också
framgångsrikt kunnat konkurrera med jägmästarna om
ledande befattningar i skogsbruket. Lönenivån för
skogsmästarna är hög i jämförelse med andra grupper.
Min slutsats av ovanstående blir att det ej finns
marknadsmässiga skäl att lägga ner del av eller hela
skogsmästarlinjen. Tvärtom talar mycket för att man skall
slå vakt om denna väl fungerande utbildning och ej ge sig på
nya, på mer eller mindre lösa teorier grundade
ändringsförslag.
Utbildningen bör ej heller flytta från Skinnskatteberg.
Som jag framhöll i en motion i fjol uppstår kapitalförstöring
om man lägger ner verksamheten där. Orten är mycket
lämplig för skogsutbildning eftersom man därifrån har
relativt korta avstånd till klimatlägen av varierande slag.
Vidare är den omgiven av skogar där rationellt skogsbruk
har lång tradition. Dessutom finns skogsindustri på orten.
Det förhållandet att skogsteknikernas vidareutbildning
är lokaliserad till en skola där även deras grundutbildning
finns erbjuder många fördelar. Förutom att basresurser kan
sambrukas ger den kontinuerliga kontakten mellan de båda
undervisningsnivåernas företrädare ständigt impulser till
samordning mellan dessa.
För att stimulera elever och lärare och för att erbjuda de
senare möjligheter till fördjupning och ev vetenskaplig
karriär är det nödvändigt att forskning bedrivs i ökad
omfattning vid Skogsmästarskolan. Den nyligen framlagda
högskoleutredningen framhåller ju också vikten av förening
mellan forskning och utbildning. Det samarbete som
Skogsmästarskolan har med andra institutioner och
organisationer utgör härvid en viktig resurs. För dagen kan
nämnas att den närbelägna Grimsö forskningsstation från 1
juli ingår i SLU och att intressanta samarbetsprojekt inom
områdena skogsproduktion, natur och miljö här yppar sig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att besluten 1984 om skogsmästarlinjen ligger fast och att
Sveriges lantbruksuniversitet i sina överväganden om
besparingar med anledning av minskad medelstilldelning
bör ta hänsyn till detta,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Skinnskatteberg även i framtiden bör vara
lokaliseringsort för eftergymnasial skoglig undervisning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att resurser för skogsforskning bör tillföras
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.