Det råder för närvarande en stor osäkerhet inom
skogsbruksutbildningen. Ett minskat intresse för den
gymnasiala skogsbruksutbildningen har medfört att många
utbildningsplatser på skogsbruksskolorna står tomma.
Många skolor har lagts ner runt om i landet och flera är
nedläggningshotade. Naturbrukslinjen som var avsedd att
ersätta den traditionella skogsbruksutbildningen har mötts
med skepsis framför allt från storskogsbruket som anser att
den ger för litet av tekniska kunskaper och färdigheter för
maskinförarna. Utvecklingen mot nästan uteslutande
entreprenörägda maskiner i storskogsbruket har också gjort
att praktikdelen i utbildningen är svår att lösa. Att
kontinuerligt hålla en modern maskinpark till förfogande i
skolornas regi ställer sig mycket dyrt.
Det goda syftet att genom en förbättrad grundutbildning
i naturvård inom naturbrukslinjens ram ge ökad förståelse
för ett skonsamt skogsbruk kan bli ett slag i luften genom
att det inte är dessa elever som så småningom kommer att
sitta i skogsmaskinerna. Det är ju där -- i det dagliga
avverkningsarbetet -- som naturvårdshänsynen till största
delen skall tas. Man kan också konstatera att bland dagens
maskinförare är en verkstadsteknisk eller annan teknisk
grundutbildning betydligt vanligare än en mera naturnära
utbildning.
För framtiden måste en ny skogsarbetarutbildning
arbetas fram. Mycket av naturbrukslinjens grunder måste
givetvis finnas med -- naturvården i skogsbruket måste
förbättras genom att förståelse och kunskap i dessa frågor
ökas.
Samtidigt måste dock tekniska och ekonomiska ämnen
få en framträdande plats -- de flesta som i framtiden skall
utföra avverkning, transport och skogsvård kommer med all
säkerhet att göra det som egna entreprenörer i små företag.
Det torde vara ofrånkomligt att en utbildning av den typen
måste vara regional och inte vara bunden till länsgränser.
Den bör också kombineras med den nuvarande AMU-
utbildningen och rikta sig även till sådana som redan är
yrkesverksamma med olika former av
påbyggnadsutbildning. Då kan också kostnaderna för en
maskinutrustning med bra standard slås ut på en större
utbildningsvolym.
Ett angeläget mål för utbildningen bör även vara att ge
behörighet till att gå vidare till högre utbildning. Den blir
då attraktiv för en bredare grupp av elever och medverkar
till att ge utbildningen anseende och status.
Vi förutsätter att den skogspolitiska kommittén kommer
att uppmärksamma de skogliga utbildningsfrågorna på alla
nivåer. Goda kunskaper är den viktigaste förutsättnigen för
att vi i framtiden skall bedriva ett skogsbruk som vilar på
ekologiskt riktiga grunder.
Mot bakgrund av den akuta situation som präglar den
nuvarande skogsarbetarutbildningen över hela landet
föreslår vi att regeringen antingen själv skyndsamt utreder
frågan och återkommer till riksdagen med förslag eller om
detta tidsmässigt är möjligt ger skogsutredningen särskilda
tilläggsdirektiv därom.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en skyndsam utredning om
skogsbruksutbildningens utformning.
Stockholm den 24 januari 1992
Åke Selberg (s)
Leif Marklund (s)
Inger Hestvik (s)
Rinaldo Karlsson (s)