Mer än 60 procent av Sveriges yta är bevuxen med skog.
Skogen ger arbetstillfällen och viktiga exportinkomster till
vårt land. Skogen ger också många människor tillfälle till
avkoppling och naturupplevelser. Men vårt moderna
samhälle utsätter även skogen för svåra påfrestningar bl.a.
i form av luftföroreningar.
I många områden i landet är skogsbruket den
dominerande näringen. Detta gäller även i delar av södra
Sverige exempelvis i Småland. Skogsbruket ser dock inte
likadant ut i vårt land. Det finns betydande skillnader
mellan norra och södra Sverige. Det gäller t.ex.
ägarstrukturen där södra Sverige domineras av
småskogsbruket med nära 100 000 skogsägare. I södra
Sverige finns också en annan trädslagsfördelning med bl.a.
ädellövskog som kräver sin speciella skötsel. Klimatet är
annorlunda och med sydliga och västliga vindar förs
luftföroreningar in från kontinenten och Storbritannien i
betydligt större omfattning än i Norrland. Detta kräver
åtgärder för att möta försurningen i skogsmarken.
Forskning och utbildning kring dessa frågor är därför mera
aktuella i södra Sverige.
Med hjälp av god skogsvård har skogsresurserna byggts
upp under hela 1900-talet. Starkast har denna utveckling
varit i södra Sverige. Medelförrådet av virke per hektar har
här ökat från 60 kubikmeter år 1925 till ca 140 kubikmeter i
slutet av 1980-talet. Skogarna i Götaland producerar hela 33
procent av det svenska träet och med den kraftiga tillväxten
kommer denna andel att öka framöver.
Framgångarna för svenskt skogsbruk beror till stor del
på ökade kunskaper hos alla som sysslar med skogsbruk.
Utbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitets olika
utbildningslinjer liksom vid de olika skogsbruksskolorna
har haft stor betydelse. Kravet på kunskaper blir knappast
mindre i framtiden. Det är därför angeläget att utbildningen
i olika delar av landet kan bibehållas och utvecklas i takt
med de krav ett modernt skogsbruk ställer. För skogsbruket
i södra Sverige är det helt nödvändigt att
skogsteknikerutbildningen bibehålles. Skogsinstitutet i
Värnamo är väl etablerat och inarbetat inom skogsbruket i
denna del av landet.
I budgetpropositionen 1991/92:100 bil 10 redovisas på
sid. 87 den planeringsram som bör gälla för nästa budgetår
vad avser statlig högskoleutbildning inom jordbruks- och
skogssektorn. På skogsområdet är ramen oförändrad för de
olika utbildningarna. Föredragande statsråd anger att de
besparingar som skall göras inom Sveriges
Lantbruksuniversitet får avgöras av SLU själv. Som
exempel anges dock att ett område är den skogliga
utbildningen, som han anser bör anpassas till marknadens
behov. Vi instämmer givetvis i att utbildningen måste
dimensioneras efter marknadens behov. Av dagens 135
utbildningsplatser finns för närvarande 60 i Jämtland på
Bispgården, 30 i Västmanland på Skinnskatteberg och 45 i
Småland på Skogsinstitutet i Värnamo. Dessutom finns
utbildning för skogstekniker på Gammelkroppa skogsskola
(med 18 utbildningsplatser och intag vartannat år), som är
ett enskilt skogsinstitut i Värmland.
Fördelningen av skogsteknikerutbildningen på olika
områden i landet kan sägas vara väl avvägd. Huruvida
antalet utbildningsplatser motsvarar behovet inom
respektive områden kan vi ej bedöma. Vi vill dock bestämt
hävda att skogsteknikerutbildning behövs i södra Sverige
även i framtiden. Med tanke på den kraftiga
tillväxtökningen i skogen och utvecklingen i övrigt inom
skogsbruket i södra Sverige med bl.a. en omställning av
jordbruksmark till skogsmark, ser vi det som självklart att
det skall finnas högskoleutbildning inom detta område i
denna del av landet. Vi förutsätter att SLU noga överväger
var eventuella förändringar i skogsteknikerutbildningen
kan och bör göras.
Skogsforskningen inom SLU kom mycket sent i gång i
södra Sverige. Sedan tre år tillbaka driver Sveriges
Lantbruksuniversitet ett forskningsprojekt om den
sydsvenska skogen med Alnarp som bas. Försöken görs i
försöksparker i Asa, norr om Växjö, i Tönnersjöheden i
Halland och i Skarhult utanför Eslöv. För alla studier väger
man in de ekologiska effekterna och naturvårdsaspekter
och beaktar småskogsbrukets speciella förutsättningar.
Forskningsprojektet finansieras av skogsbrukets
intressenter och SLU. Det är mycket angeläget att
skogsforskningen i södra Sverige kan bibehållas och
vidareutvecklas till gagn för skogsnäringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildning och
forskning inom skogsområdet i södra Sverige.
Stockholm den 24 januari 1992
Ulf Melin (m)
Göte Jonsson (m)
Carl-Johan Wilson (fp)
Rune Backlund (c)
Göran Hägglund (kds)
Märtha Gårdestig (kds)