Miljöproblem spänner över en skala från globalt till
lokalt. Många åtgärder måste planeras och genomföras i
internationellt samarbete. Men många av de konkreta
åtgärderna för att förbättra situationen är regionala eller
lokala. De planeras och genomförs av lokala kollektiv eller
enskilda. Utgångspunkten är då alltid kunskap om det
lokala eller regionala ekosystemet, dess uthållighet och de
belastningar det utsätts för. Effektiva miljöåtgärder måste
ta sin utgångspunkt i denna specifika kunskap och utformas
för att få effekt på den lokala/regionala belastningen.
Etablerandet av regionala delegationer för specifika
geografiska områden bygger på en sådan insikt.
Dalälvsdelegationen har haft Dalälvens vattenområde och
älvens transporter av föroreningar till Östersjön som sitt
arbetsområde. Värdefulla insikter om problemen har också
vunnits under den tid delegationen arbetat. Många problem
återstår emellertid att studera. Åtgärder måste initieras
över en bredare skala än den inom vilken delegationen
hittills arbetat.
Arbetet bör därför fortsätta. En plan och budget bör
upprättas och i mån av behov bör ytterligare medel utöver
de nu anvisade 100 milj.kr.
ställas till förfogande. För att få full effekt på de
problemområden som återstår bör delegationen
rekonstrueras och kansliet förläggas till regionen. Olika
alternativ är då tänkbara. Ett attraktivt sådant är
lantbruksuniversitetets (SLU) enhet i Garpenberg. Under
förutsättning att forskningsverksamheten där bibehålls
erbjuder Garpenberg en i många stycken intressant
forskningsmiljö. Liknande problem som de delegationen
arbetar med finns kring många av Europas flodsystem.
Erfarenheterna bör därför samlas upp och nyttiggöras i inte
minst det östeuropeiska miljöarbetet. En koppling till en
forskningsinstitution skulle i ett sådant sammanhang vara
mycket lämplig.
Bl.a. i anslutning till arbetet med Dalälven har
miljöeffekter av skogs- och jordbruk aktualiserats. Intresset
för en mer ekologisk produktion är också från andra
utgångspunkter, t.ex. livsmedel och hälsa, i stadig tillväxt.
Mot den bakgrunden har Dalarnas forskningsråd utarbetat
ett förslag om etablerandet av ett Centrum för ekologisk
odling (CEL), inriktat på de specifika ekologiska
förutsättningar som erbjuds i regionerna närmast norr om
Mälardalen. För att ge centret en bra vetenskaplig miljö bör
det knytas till SLU och integreras med den verksamhet som
redan finns i Garpenberg.
I samma rapport skisseras också ett Centrum för
regionala studier med ekologiska förtecken (CEREF)
förlagt till Garpenberg. Den regionalvetenskapliga
forskningen i Sverige har hittills nästan helt försummat den
ekologiska dimensionen av regional utveckling. I och med
att arbetsmarknadsministern aviserar att Expertgruppen för
forskning om regional utveckling (ERU) flyttas till
Östersund och riktas mer specifikt mot glesbygdsproblem
försvinner också en av de miljöer som skulle ha kunnat
utveckla en sådan inriktning. Förslaget om ett centrum i
Garpenberg får därmed ökad aktualitet.
I en annan motion redovisas planerna för regional
samverkan mellan högskolorna i Gävle--Dalaregionen.
Därmed förstärks forskningsmiljön även för SLUs del. De
förslag som här redovisats ger ytterligare bredd och styrka
åt SLUs verksamhet i Garpenberg. Det bör beaktas vid de
överväganden som nu förestår beträffande SLUs framtid
och SLU-utredningens förslag att dra bort
forskningsresurserna från Garpenberg.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Dalälvsdelegationens fortsatta
arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om breddning av verksamheten vid
SLU i Garpenberg.
Stockholm den 21 januari 1992
Inger Hestvik (s)
Iréne Vestlund (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Leo Persson (s)
Odd Engström (s)