Motion till riksdagen
1991/92:Ub65
av Marianne Carlström m.fl. (s)

med anledning av prop. 1991/92:95 Valfrihet och fristående skolor


Den nya borgerliga majoriteten i Göteborgs kommun
har beslutat att införa ett skolpengssystem redan i höst utan
att konsekvenserna av förslaget analyserats.
Det blir skolbarnen, föräldrarna och de som arbetar i
skolan som kommer att drabbas av det borgerliga
experimentet med skolpeng.
Skolpengen blir redan från start ''devalverad'' då det
borgerliga sparbetinget ingår i de framräknade beloppen.
Moderaternas och folkpartiets budget i Göteborg
innebär en successiv neddragning av stadsdelsnämndernas
verksamhet med 15 % vilket motsvarar ca 1 miljard kronor
i mindre pengar till stadsdelsnämndernas verksamhet inom
bl.a. grundskolan 1994.
Den borgerliga politiken leder definitivt inte till en
satsning på att utveckla skolan till ''Europas bästa skola''.
Det borgerliga förslaget om skolpeng i Göteborg leder
till nedskärningar av kvalitén i skolan. Föräldrar, elever och
personalen som nu drabbas av försämringar i de
kommunala skolorna kan med rätta uppfatta det som
utmanande att 7,5 milj.kr. förs över till privatskolorna nästa
år i Göteborg. Detta innebär en förstärkning med ca 5 800
kr. per elev. Ca 33 000 elever eller 96 % av skolbarnen som
går i Göteborgs kommunala skolor drabbas däremot nästa
år av nedskärningar med ca 3 000 kr. per elev.
Samma dag som kommunfullmäktige i Göteborg
beslutade om att införa ett skolpengssystem beslutade
regeringen föreslå riksdagen att anta en proposition om
valfrihet och fristående skolor.
Regeringen föreslår bl.a. att för varje elev skall en
fristående skola tilldelas ett belopp som motsvarar
kommunens genomsnittskostnad per elev i den egna
grundskolan. Vid tilldelningen skall kommunen kunna dra
av högst 15 % av genomsnittskostnaden. Regeringen
föreslår ändringar i skollagen som skall tvinga kommunerna
att höja sin ersättning enligt ovanstående.
Om förslaget genomförs hamnar det nyligen beslutade
skolpengssystemet i Göteborg i nya svårigheter. På grund av
den behovsstyrda resursfördelningen varierar den
genomsnittliga kostnaden för grundskolan kraftigt mellan
olika stadsdelar i Göteborg.
Den totala genomsnittliga kostnaden i Göteborg var
förra året enligt uppgift 54 800 kr. per elev. I SDN-
Gunnared var kostnaden 65 300 kr. per elev. SDN-
Biskopsgården hade en kostnad på 74 700 kr. per elev
medan kostnaden i SDN-Askim var 4l 100 kr. per elev och
SDN-Älvsborgs kostnad var 37 200 kr. per elev.
Regeringens förslag innebär att de fristående skolorna
skulle få ca 46 500 kr. per elev i Göteborg. I stadsdelar med
många resursstarka människor blir det alltså direkt
ekonomiskt lönsamt att etablera fristående skolor då de
kommer att få mer pengar än de kommunala skolorna i
området. Risken är därför stor att regeringens förslag
kommer att leda till en ökad segregation i Göteborg och
även i andra kommuner. Det verkar också orimligt att i vissa
fall ge de fristående skolorna bättre ekonomiska villkor än
kommunens egna skolor.
Regeringens förslag som genom lagändringar tvingar
kommunerna att minst betala ett visst bidrag till de
fristående skolorna innebär också ett ingrepp i den
kommunala självstyrelsen.
Stödet till de fristående skolorna måste i stället anpassas
till lokala förhållanden som ju varierar i kommunerna och
också mellan landets kommuner.
Kommunerna är också de som bäst kan avgöra hur stort
stöd som skall utgå till de fristående skolornas verksamhet
som ju också varierar när det gäller inriktning,
förutsättningar och behov av stöd.
Samhällets ekonomiska bidrag till de fristående skolorna
måste därför vara flexibelt utformat samt ta hänsyn till olika
lokala behov och skilda förutsättningar i kommunerna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utformning av stöd till de
fristående skolorna.

Stockholm den 21 april 1992

Marianne Carlström (s)

Jan Bergqvist (s)

Doris Håvik (s)

Inga-Britt Johansson (s)

Sten Östlund (s)

Torgny Larsson (s)