Den nya borgerliga majoriteten i Göteborgs kommun har beslutat att införa ett skolpengssystem redan i höst utan att konsekvenserna av förslaget analyserats.
Det blir skolbarnen, föräldrarna och de som arbetar i skolan som kommer att drabbas av det borgerliga experimentet med skolpeng.
Skolpengen blir redan från start ''devalverad'' då det borgerliga sparbetinget ingår i de framräknade beloppen.
Moderaternas och folkpartiets budget i Göteborg innebär en successiv neddragning av stadsdelsnämndernas verksamhet med 15 % vilket motsvarar ca 1 miljard kronor i mindre pengar till stadsdelsnämndernas verksamhet inom bl.a. grundskolan 1994.
Den borgerliga politiken leder definitivt inte till en satsning på att utveckla skolan till ''Europas bästa skola''.
Det borgerliga förslaget om skolpeng i Göteborg leder till nedskärningar av kvalitén i skolan. Föräldrar, elever och personalen som nu drabbas av försämringar i de kommunala skolorna kan med rätta uppfatta det som utmanande att 7,5 milj.kr. förs över till privatskolorna nästa år i Göteborg. Detta innebär en förstärkning med ca 5 800 kr. per elev. Ca 33 000 elever eller 96 % av skolbarnen som går i Göteborgs kommunala skolor drabbas däremot nästa år av nedskärningar med ca 3 000 kr. per elev.
Samma dag som kommunfullmäktige i Göteborg beslutade om att införa ett skolpengssystem beslutade regeringen föreslå riksdagen att anta en proposition om valfrihet och fristående skolor.
Regeringen föreslår bl.a. att för varje elev skall en fristående skola tilldelas ett belopp som motsvarar kommunens genomsnittskostnad per elev i den egna grundskolan. Vid tilldelningen skall kommunen kunna dra av högst 15 % av genomsnittskostnaden. Regeringen föreslår ändringar i skollagen som skall tvinga kommunerna att höja sin ersättning enligt ovanstående.
Om förslaget genomförs hamnar det nyligen beslutade skolpengssystemet i Göteborg i nya svårigheter. På grund av den behovsstyrda resursfördelningen varierar den genomsnittliga kostnaden för grundskolan kraftigt mellan olika stadsdelar i Göteborg.
Den totala genomsnittliga kostnaden i Göteborg var förra året enligt uppgift 54 800 kr. per elev. I SDN- Gunnared var kostnaden 65 300 kr. per elev. SDN- Biskopsgården hade en kostnad på 74 700 kr. per elev medan kostnaden i SDN-Askim var 4l 100 kr. per elev och SDN-Älvsborgs kostnad var 37 200 kr. per elev.
Regeringens förslag innebär att de fristående skolorna skulle få ca 46 500 kr. per elev i Göteborg. I stadsdelar med många resursstarka människor blir det alltså direkt ekonomiskt lönsamt att etablera fristående skolor då de kommer att få mer pengar än de kommunala skolorna i området. Risken är därför stor att regeringens förslag kommer att leda till en ökad segregation i Göteborg och även i andra kommuner. Det verkar också orimligt att i vissa fall ge de fristående skolorna bättre ekonomiska villkor än kommunens egna skolor.
Regeringens förslag som genom lagändringar tvingar kommunerna att minst betala ett visst bidrag till de fristående skolorna innebär också ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen.
Stödet till de fristående skolorna måste i stället anpassas till lokala förhållanden som ju varierar i kommunerna och också mellan landets kommuner.
Kommunerna är också de som bäst kan avgöra hur stort stöd som skall utgå till de fristående skolornas verksamhet som ju också varierar när det gäller inriktning, förutsättningar och behov av stöd.
Samhällets ekonomiska bidrag till de fristående skolorna måste därför vara flexibelt utformat samt ta hänsyn till olika lokala behov och skilda förutsättningar i kommunerna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformning av stöd till de fristående skolorna.
Stockholm den 21 april 1992 Marianne Carlström (s) Jan Bergqvist (s) Doris Håvik (s) Inga-Britt Johansson (s) Sten Östlund (s) Torgny Larsson (s)