Forskning om internationell migration och etniska relationer
Forskningen om internationell migration och etniska
relationer har utvecklats snabbt i Sverige bl.a. med hjälp av
de särskilda insatser för forskningen som gjorts i samband
med de två senaste forskningspropositionerna liksom
tidigare inom Delegationen för invandrarforskning och för
närvarande inom det socialvetenskapliga forskningsrådet.
Vid samtliga svenska universitet bedrivs forskning inom
området vid flera fakulteter och inom en rad olika
universitetsämnen.
Överallt har särskilda grupper, fora eller centra bildats
för mångdisciplinärt samarbete i forskningen, för
diskussioner och seminarier m.m. Särskilt långt har
utvecklingen kommit vid Stockholms universitet med ett
centrum för invandrarforskning inom den
samhällsvetenskapliga fakulteten och vid Uppsala
universitet med ett centrum för multietnisk forskning inom
den humanistiska fakulteten.
Av en rad uppenbara skäl är forskningen om
internationell migration och etniska relationer en
angelägenhet av största vikt. Det hänger samman med
Sveriges förhållande till EG och utvecklingen av den
europeiska arbetsmarknaden, med
befolkningsutvecklingen i världen, den ökade migrationen
från syd till nord och den starkt ökande flyktingvandringen.
Behovet av forskning har också växt med
samhällsutvecklingen i östra Europa, där en rad nya stater
inte längre förbjuder utvandring och där svåra etniska och
nationella konflikter kan komma att framkalla en ökad
utvandring. Men forskningen måste också bedrivas med
anledning av den invandring till Europa och Sverige som
redan inträffat och de stora invandrade minoriteter som
härigenom uppstått.
Forskningen kräver särskilt stöd från statens sida
eftersom den förutsätter att forskare från olika fakulteter
och discipliner samverkar. När särskilda centra har
tillkommit, inte enbart i Stockholm och Uppsala, utan
också i Umeå, Göteborg och Lund, har detta skett på grund
av att denna forskning inte hör hemma inom ett visst
universitetsämne och eftersom den inte heller utgör något
universitetsämnes kärnområde. Forskningen är ny och den
kräver nya organisationsformer vid universiteten. Den
kräver dessutom en längre tids kontinuitet så att
forskarkompetens hinner byggas upp och kan föras vidare.
Dagens problem för forskningen om internationell
migration och etniska relationer är inte minst att det i
universitetsorganisationen saknas särskilda tjänster
avsedda för detta forskningsområde. Riksdagen beslöt 1987
att inrätta en professur i invandrarforskning vid den
samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm. Det är
hittills den enda professuren i landet. Härutöver finns det
tre forskartjänster, varav en i Uppsala och två i Stockholm.
I denna situation har redan flera framstående forskare med
lång erfarenhet av detta forskningsområde sett sig
nödsakade att söka sig till andra områden, vilket
naturligtvis medfört allvarliga förluster för forskningen.
Med anledning av dessa förhållanden vill vi peka på det
stora behovet av att ge forskningen om internationell
migration och etniska relationer en förstärkning främst
avseende forskartjänster. Då det finns en
samhällsvetenskapligt inriktad professur i Stockholm, och
då forskningsområdet också i hög grad och särskilt i
Uppsala har utvecklats inom den humanistiska fakulteten,
ser vi det som en första angelägenhet att en humanistiskt
inriktad professur inrättas vid universitetet i Uppsala. En
professur av detta slag har tidigare under flera år äskats av
universitetet och UHÄ.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att en professur i
internationell migration och etniska relationer inrättas inom
den humanistiska fakulteten vid Uppsala universitet och att
detta beaktas vid förarbeten till den kommande
forskningspropositionen.
Stockholm den 27 januari 1992
Sinikka Bohlin (s)
Lahja Exner (s)