Utbyggnaden av den högre utbildningen och forskningen
är, som centern påpekat under flera år, alldeles nödvändig
eftersom Sverige har för få personer med akademisk
utbildning. Den utbyggnad med 12.000 årsstudieplatser
under den kommande treårsperioden som föreslås i årets
budgetproposition ligger i linje med vad centern tidigare
föreslagit i motioner till riksdagen.
Det räcker inte med att satsa tillräckligt med resurser på
utbildningsväsendet. Resurserna måste också fördelas
rättvist över hela landet så att utbildningsutbudet blir
tillgängligt för alla.
Utbildningsväsendets utformning är avgörande såväl för
den regionala utvecklingen som för den enskildes
möjligheter att förverkliga sina intressen och ambitioner.
Resurserna skall bidra till att främja en regional utveckling
som i sin tur kan motverka och vända nuvarande
folkomflyttning och koncentrationspolitik.
Denna syn på kunskapsförmedlingens och
kunskapsutvecklingens centrala roll för landets och länets
totala utveckling, för möjligheterna att skapa en regional
balans, för den enskildes utvecklingsmöjligheter och för
möjligheterna till social utjämning i vårt samhälle, är
grunden för att centern prioriterar insatser för utbildning
och forskning framför andra samhällsområden.
Regionala högskolor -- en resurs i regionalpolitiken
Det är av stor betydelse för en utvecklad infrastruktur
över landet att de små högskolorna stärks. De små
högskolornas fördelar -- en liten obyråkratisk organisation
och möjligheter till lokala kontakter -- måste tas tillvara. De
har också betydelsefulla uppgifter för kompetens och
kunskapsspridning i samarbete med näringslivet i de
regioner där de verkar.
För Kalmar läns del är det av såväl utbildningspolitiska
som regionalpolitiska skäl av synnerlig vikt att högskolan
inte bara får behålla sin nuvarande kapacitet och profil utan
också ges möjligheter och resurser att breddas, fördjupas
och vidareutvecklas inom områden som miljö, teknik,
naturvetenskap, ekonomi och turism.
När det gäller andelen högskolenybörjare i promille av
befolkningen ligger Kalmar län på näst sista platsen i riket.
Högskolan i vårt län måste fungera som en stimulerande
faktor för såväl individ som samhälle och näringsliv. Den
bidrar därför på ett avgörande sätt till utvecklingen av länet.
För att högskolan i Kalmar skall kunna fylla denna för länet
så viktiga funktion även i framtiden är det av avgörande
betydelse att ökade resurser tillförs högskolan så att dess
utbildningsbas kan breddas och fördjupas. Om inte, är
risken stor att ungdomsflykten från länet fortsätter. Den
ungdomsflykt som under den senaste 10-årsperioden
resulterat i att över 18 000 ungdomar tvingats flytta till i
första hand orter med differentierad högre utbildning.
Denna förödande utveckling måste givetvis stoppas och
vändas. Ett av medlen, men ett med avgörande betydelse,
är en starkare och bredare högskola i länet. En lokalt och
regionalt förankrad högskola, som har möjligheter att både
få stimulans och ge stimulans i regelbundna kontakter med
regionens näringsliv, arbetsmarknadens organisationer,
kommuner, landsting och utvecklingsfond.
Utbildningsnivån inom industrin i länet behöver höjas.
Kompetensstrukturen i företagen och arbetskraften har
stor betydelse. Den berör mottagningskapaciteten i
företagen, förmågan att tillgodogöra sig information och
nya kunskaper samt möjligheterna att utnyttja kunskaper
och information på ett relevant sätt.
Bilden över utbildningsnivån hos personal inom
industrin visar att Kalmar läns andel av arbetskraften med
teknisk högskoleutbildning under de senaste tio åren har
minskat relativt i riket. I riket har andelen ökat med 9%.
Den tekniska vidareutbildningen måste prioriteras inom
länet. Kreativa miljöer förutsätter tillgång till kompetens
och kunskap. Kalmar län har få företag med hög
teknologisk nivå. Andelen högutbildade och särskilt
kvalificerade tekniker är relativt sett låg. För att kunna
vända länets negativa utveckling är det nödvändigt att satsa
på utbildning på alla nivåer.
I första hand gäller det utbildningarna till
verkstadsingenjör, företagsingenjör och i industriell
datorteknik samt ekonomiutbildning. Dessa utbildningar
anknyter till länets struktur och bör därför på kortare sikt
kunna ge snabb effekt.
Länets tekniska resurser inom energisektorn bör stödjas
till forsknings- och utvecklingsarbete kring övergång till
förnyelsebara energikällor, vilket kommer att medföra
behov av såväl nya produkter som nya företag.
Utvecklingsfond, länsstyrelse, högskola och regering har
här ett stort ansvar för genomförandet. Med målmedveten
satsning utgör denna inhemska framtidssektor en stor
utvecklingspotential, såväl ur sysselsättningsmässig som ur
ekonomisk-ekologisk synpunkt.
Forskning
Forskningsanslaget till Kalmar högskola utgör endast
några procent av den totala budgeten. Vid universiteten är
fördelningen mellan anslag till grundutbildning och
forskning jämn.
Det är viktigt att även de mindre högskoleenheterna,
som Kalmar, får fasta forskningsresurser för att ge stimulans
till grundutbildning och möjliggöra för studerande som
avslutat grundutbildningen att fortsätta som forskare vid
samma högskola. Knytningen till de mindre
högskoleenheterna bör ge möjlighet till en inriktning av
forskning mot lokala och regionala problemställningar.
Forskningen kan därmed utgöra ett stöd för regionens
näringsliv och därmed för regionen som helhet.
Fasta forskningsresurser bör kunna etableras vid de
regionala högskolorna inom sådana områden där de byggt
upp en särskild kompetens. Forskningen kan då bygga
vidare på den FoU-verksamhet som redan etablerats med
utgångspunkt i den profilering som är kännetecknande för
respektive högskola. Därmed får man en naturlig
förankring i den omgivande regionens näringsliv och ett
ömsesidigt utbyte av satsade resurser.
Vid högskolan i Kalmar har särskilt forskningen kring
den marina miljön tilldragit sig berättigat intresse. I
samarbete med Askölaboratoriet, knutet till Stockholms
universitet, bedriver nu ett tiotal forskare vid högskolan ett
framgångsrikt arbete.
För att fullgöra högskolereformen och kunna erbjuda en
nationellt likvärdig kvalitet på högskoleutbildningen måste
permanenta forskningsresurser ställas till förfogande.
En forskningsorganisation -- Sydostuniversitetet bör --
utgöra en utbildningsbas för att bära en sådan förstärkning
av forskningsresurserna. Organisationen innebär en
samverkan mellan högskolorna i Kalmar, Växjö och
Karlskrona med en gemensam fakultet för forskning och
forskarutbildning.
I en gemensam motion med Hans Gustafsson (s) som
första namn och undertecknad av samtliga
riksdagsledamöter från H-, G- och K-län utvecklas närmare
tankarna bakom Sydostuniversitetet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättvis fördelning av
utbildningsresurserna till Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av fasta
forskningsresurser till högskolan i Kalmar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samverkan mellan högskolorna i
sydost i ett Sydostuniversitet.
Stockholm den 27 januari 1992
Marianne Jönsson (c)
Agne Hansson (c)