Flera sjukdomar, både fysiska och psykiska, visar
samband mellan tiden på dygnet och årstiden. Både i
Sverige och internationellt forskas det kring hur ljus och
mörker påverkar människan. Forskningens samlade
erfarenheter pekar på att människor på nordligare
breddgrader befinner sig i en betydligt större riskzon för
höst- och vinterdepressioner än människor på södra delen
av jordklotet.
I trakter där vintern är lång och mörk visar
undersökningar bland annat att antalet årstidsbundna
depressioner är mycket stort.
Rent vetenskapligt handlar det om hur ljus och mörker
under dygnets och årstidernas växlingar påverkar kroppens
hormonbalans.
Alla individer är mer eller mindre känsliga. Vissa får inte
några som helst känningar medan andra kan få svåra
depressioner. Vissa människor fungerar något så när
förutom att de känner sig trötta och hängiga.
Vissa människor är extra känsliga för konstgjord
belysning och mår inte bra av att sitta i fönsterlösa rum och
arbeta. Många kontorsrum har inte fönster och det
konstgjorda ljuset kan i sig ha negativa effekter på
välbefinnandet. Många lysrörs ljus har felaktigt spektrum
och stämmer inte med vårt öga. Det ohämmade
lysrörsljuset borde i varje fall komma från glödlampor och
lysrör med ljusflöden mer anpassade till våra ögon. Bra och
riktig arbetsbelysning är mycket viktig och påverkar det
allmänna hälsotillståndet samt stärker immunförsvaret. Ett
försök från en engelsk skola under ledning av psykiatern
Wayne London har visat att så är fallet. I tre av skolans
klassrum lät han installera ny och bättre belysning. Efter
några månader hade sjukfrånvaron bland eleverna minskat
påtagligt hos de elever som arbetat i rummen med den
bättre belysningen. De var betydligt friskare än sina övriga
skolkamrater där sjukfrånvaron under samma period var
65% högre.
En forskargrupp inom institutionen för arkitektur vid
Lunds tekniska högskola redogör för att arbete i konstgjort
ljus, utan den variation dagsljuset ger, sätter igång
produktionen av sömnhormon även om det är mitt på
dagen. För att kompensera sig anstränger sig kroppen litet
extra; produktionen av stresshormon ökar och människor
blir på en gång trötta och stressade. På kvällen kan det då
finnas för litet sömnhormon kvar i kroppen. Då blir
kroppen orolig och tröttheten ännu mer märkbar nästa dag.
Forskargruppen undersöker bl.a hur bättre arbetsbelysning
kan motverka vintertrötthet.
På S:t Görans sjukhus i Stockholm bedrivs forskning och
försöksverksamhet med ljusbehandling mot depression.
Försöken har fallit väl ut och man har konstaterat att för
människor med vinterdepressioner har ljusterapi ofta
framstått som en klart bättre behandlingsmetod än
psykofarmaka.
Nya resultat av depressionsbehandling har visat att
starkt artificiellt ljus har fysiologiska effekter på människor.
Vid S:t Görans sjukhus har man framgångsrikt behandlat
deprimerade patienter med ljus och samtidigt kunnat
normalisera störda hormonella dygnsrytmer.
Forskningsresultaten baseras på nya metoder som
utvecklats inom den moderna vetenskap som behandlar
biologiska rytmers effekt och som kallas för kronobiologi.
Rätt utnyttjande av artificiell belysning och dagsljus är
folkhälsofrågor som bör motivera ett nationellt
forskningscentrum, gärna i samarbete med nordiska och
europeiska forskare. Ett sådant ljusforskningscentrum bör
innefatta alla svenska universitet och högskolor som kan
och vill bidra med metodutveckling och kunskap. Vid S:t
Görans sjukhus i Stockholm finns bl.a vetenskaplig
kompetens, mångårig, dokumenterad erfarenhet och
laboratorium för analyser på området. Vi anser att det kan
vara lämpligt att förlägga ett nationellt
ljusforskningscentrum dit.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av ett nationellt
ljusforskningscentrum.
Stockholm den 27 januari 1992
Stina Eliasson (c)
Ingbritt Irhammar (c)