1. Det forskningsrådssystem som tillkom 1977 och där forskningsrådsnämnden (FRN) ingått som en integrerad del i en helhetslösning, har förändrats genom tillkomsten av nya disciplinorienterade forskningsråd (Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet och genom förtydligad disciplinorientering Skogs- och jordbrukets forskningsråd). Nya gränser har skapats och de nya råden är bl.a. genom sin departementstillhörighet i viss mån fortfarande sektorsforskningsorgan. Helt nya kombinationer och ansvarsfördelningar borde nu övervägas. Den samlade rådsorganisationens uppgifter bör ses i ljuset av den aviserade starkt ökade självständigheten hos universiteten, vilken kommer att kräva ökad förmåga hos rådsorganisationen att göra samlade nationella bedömningar över fakultets- och rådsgränser.
2. Påståendet att tvärvetenskaplig forskning nu har en så mycket bättre förankring i högskola och forskningsråd att ett tvärvetenskapligt forskningsråd inte längre behövs finns det inte något dokumenterat stöd för. Tvärtom visar det sig att forskare som arbetar över sektorsgränserna fortfarande har svårt att få gehör för sina frågeställningar.
De disciplinorienterade forskningsrådens och fakulteternas uppbyggnad och arbetssätt gör det fortfarande svårt för dem att hantera tvärvetenskapliga frågor på ett konstruktivt sätt. Det gäller såväl inom respektive råd och fakultet som mellan råds- och fakultetsområden.
3. FRN har genom sitt mandat och bredden i sin sammansättning för det svenska systemet haft unika möjligheter att aktivt initiera och stödja forskning som går på tvärs över ämnes-, fakultets- och sektorsgränser samt vid behov samla olika finansiärer till stöd för stora tvär- /mångvetenskapliga program. FRN har genomgående arbetat med brett tvärvetenskapliga beredningsgrupper som stöd för bestämda program. Exempel på områden nämnden arbetat eller arbetar med är Alkoholforskning, Livsmedelsforskning, Individ-samhälle-hälsa, Naturresurser och miljö, Teknik-samhälle, Handikappforskning och Epidemiologi.
4. Utöver områden där FRN själv tagit initiativ har nämnden varit en kompetent och aktiv mottagare av uppdrag från regering och riksdag att särskilt främja och stödja viss forskning. Det gäller genomgående mångvetenskapliga forskningsområden som inte är lämpade att förvaltas av övriga existerande råd och som är för begränsade för att motivera inrättandet av särskilda stödorgan.
Detta gäller områden som Folkrörelseforskning, Handikappforskning, Biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning, Kvinno- och jämställdhetsforskning m.m. En fördel med ett tvärvetenskapligt forskningsråd som mottagare av sådana uppdrag är att satsningarna kan tidsbegränsas. När ett område genom riktat stöd ökat i volym och kvalitet kan ansvaret föras över till andra organ och/eller specialinriktat stöd upphöra.
Ytterligare ett ansvarsområde för ett tvärvetenskapligt forskningsråd gäller uppgiften som svenskt medlemsorgan i IIASA (Institutet för tillämpad systemanalys) i Österrike som är ett internationellt tvärvetenskapligt forskningsinstitut inriktat på samspelet mellan teknologisk- ekonomisk förändring och befolkningsfrågor och miljöproblem i ett globalt perspektiv.
5. FRN har även på det organisatoriska planet kunnat göra insatser som bidragit till förnyelse i universiteten. Skapandet av vetenskapliga nätverk och kanaler, framför allt inrättandet av ett svenskt kollegium för avancerad samhällsforskning (SCASSS) i nära samarbete med HSFR är exempel härpå. SCASSS, som på kort tid etablerat sig som ett erkänt internationellt Center of excellence, hade inte kommit till stånd utan FRN-insatser. Insatser av detta slag kommer att bli allt viktigare för förnyelse och vitalisering av universitetens forskningsorganisation.
6. De aspekter på forskningspolitikens utformning som vi anfört understryker behovet av ett tvärvetenskapligt forskningsråd. Sammansättningen av detta och dess organisatoriska utformning kan diskuteras. Den erfarenhet och kompetens som FRN representerar bör tas till vara när ett tvärvetenskapligt forskningsråd får sin närmare utformning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett tvärvetenskapligt forskningsråd.
Stockholm den 27 januari 1992 Jan-Erik Wikström (fp) Barbro Westerholm (fp)