Regeringen föreslår i rubricerade proposition införandet av en parallell lärarutbildning för dem som vill bli lärare i grundskolans årskurser 4--9. Detta ser jag som mycket positivt. Förslaget är dessutom i linje med vad folkpartiet liberalerna tidigare motionerat om. Utbildningen skall bygga på ämnesstudier och avslutas med studier i pedagogik, metodik och praktik. För riksdagens kännedom vill jag dock göra ett par markeringar med anledning av propositionen.
Inom lärarhögskolan/lärarutbildningen är det viktigt att aktuella erfarenheter från grundskolearbete förmedlas via lärare som har sin ordinarie tjänst inom grundskolan eller gymnasiet. Detta har tidigare inte medfört några problem eftersom de olika tjänsterna har legat under samma arbetsgivare. I och med att skolan kommunaliserats har det utvecklats ett visst motstånd mot att då och då ge lärare, anställda av kommunen, tjänstledigt för att undervisa på lärarhögskolan. Det är därför viktigt att riksdagen stimulerar att lärare anställda av kommunen bör kunna få tjänstledigt för tjänstgöring inom lärarhögskolan. Det är dessutom mycket väsentligt att lärare på lärarhögskolorna får kontinuerlig erfarenhet av de stadier inom skolan som de utbildar lärare för.
I propositionen framhåller föredraganden att det är viktigt att möjligheterna att vidareutbilda sig för tjänstgöring i gymnasieskolan ökas för den som utbildats till lärare för grundskolans årskurser 4--9. Jag instämmer helt med föredraganden i denna fråga. Jag anser emellertid att riksdagen även bör uttala sig positivt för att gymnasielärare ska kunna beredas möjlighet att undervisa på högstadiet. Detta inte minst med hänsyn till att man i glesbygd inte sällan samlokaliserat dessa skolor. Därför bör det vara möjligt att låta lärarna fylla upp sina tjänster med undervisning både på högstadiet och i gymnasieskolan.
Det är också viktigt för gymnasielärare med doktorsexamen att, parallellt med sin tjänst, kunna ges möjlighet att undervisa på högskolenivå. En ökad flexibilitet i undervisningsmöjligheterna mellan olika skolformer ser jag alltså som mycket positiv.
När det gäller förslaget om den nya rektorsutbildningen anser jag att riksdagen bör poängtera att nya rektorer inte enbart behöver pedagogiska kunskaper för att utöva pedagogiskt ledarskap. I takt med att skolledarna inom det offentliga skolväsendet i allt högre utsträckning får ett avdelat resultatenhetsansvar, anser jag att det dessutom är viktigt att rektorsutbildningens kursinnehåll avseende ekonomi, arbetsledning och management breddas.
Föredraganden uppmärksammar problemet med att grundskolan inte lyckats med att ta tillvara och utveckla det intresse för naturvetenskap och och teknik som finns i tidig ålder, inte minst hos flickor. Jag anser att riksdagen bör uttala sig positivt till att försöksverksamheten med enkönade undervisningsgrupper i t.ex. data och laborationer i fysik och kemi fortsätter. Dessutom bör denna form av enkönad undervisning kunna erbjudas inom ramen för olika skolors profilering.
I propositionen sägs att ''endast ett fåtal har lyckats uppnå det krav på förkunskaper i teckenspråk om 20 poäng som ställs för antagning till påbyggnadsutbildning med inrikting mot döva och hörselskadade''. För att på kort sikt underlätta rekryteringen till denna utbildning föreslås att preparandkurser skall ges på fler orter i landet än idag. Vidare föreslås att det bör vara möjligt att i ett övergångsskede medge viss dispens från inträdeskravet på 20 poäng i teckenspråk. Jag anser att det är viktigt att riksdagen följer upp verksamheten så att dispens ges restriktivt och inte i en så vid utsträckning att utbyggnaden av preparandkurser uteblir.
Jag är mycket positiv till förslaget att försöksvis lokalisera ovan nämnda socialpedagogiska påbyggnadslinje till högskolan i Örebro. Det är helt i linje med en tidigare motion från folkpartiet liberalerna där vi anser att högskolan i Örebro skall anpassas för studenter med hörselhandikapp.
När det gäller vilka som skall kunna antas till påbyggnadsutbildning om 20 poäng för utbildning av lärare för grundläggande vuxenutbildning anges i propositionen att lärare med grundskolelärarutbildning är en naturlig rekryteringsbas. Förutom dessa anser jag att även tidigare komvuxlärare skall kunna antas för denna påbyggnadsutbildning, eftersom de redan har erfarenhet av vuxenutbildning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning för lärare och rektorer.
Stockholm den 16 mars 1992 Karin Pilsäter (fp)