Universitet och högskolor runt om i landet har en stor
betydelse för en väl utvecklad infrastruktur i den
omkringliggande regionen. Dessa universitet och högskolor
spelar, i samarbete med näringsliv och samhälle i den region
de verkar, en stor roll för kompetens- och
kunskapsspridning inom respektive närområde.
En amerikansk analys gjord av Department of
Economics, Brown University, bekräftar detta samband.
Samhällsekonomiskt, företagsekonomiskt och pedagogiskt
effektiv högskoleverksamhet kan endast uppnås om vanlig
grundutbildning inom universitet/högskola, vetenskap och
forskarutbildning utvecklas inom samma miljö, dvs i
samverkan med varandra.
Undersökningar som gjorts om sambanden mellan
grundutbildning och forskning visar att vid våra universitet
går ca 3 procent
av de studerande vidare till
forskningsverksamhet medan inom högskolorna
motsvarande siffra är bara 3 promille.
Betydelsen av universitetens fasta
forskningsresurser och forskarutbildning är tydlig.
Högskolan i Luleå tillkom som en teknisk högskola men
har nu utbildning inom många andra utbildningssektorer.
Den skiljer sig dock på ett avgörande sätt från andra
högskolor i landet. Den har fasta forskningsresurser men är
med sin enda fakultet inget universitet. Vidare är den
genom den utbildning som erbjuds inom andra sektorer än
de tekniska ingen vanlig teknisk högskola och den är inte
heller jämförbar med de mindre och medelstora
högskolorna genom sin tekniska fakultet.
Högskolan har t.ex. ingenjörsutbildning samt bergs- och
civilingenjörsutbildning inom den tekniska sektorn. För
dessa utbildningar samt i viss mån för ekonomutbildningen
finns en forskningsöverbyggnad inom ramen för den
tekniska fakulteten. Dess övriga utbildningar saknar
forskningsöverbyggnad.
De som bor i högskolans närregion har ingen annan
högskola att förlita sig till. Dessutom har högskolan i Luleå
ett stort geografiskt upptagningsområde.
I och med Sveriges närmande till den europeiska
gemenskapen och ett eventuellt svenskt EG-medlemskap
ökar vikten av att alla regioner i landet förstärker kunskaps-
och kompetensnivån för att kunna konkurrera på den nya
marknad som öppnas. Dessutom ökar betydelsen av en väl
utvecklad infrastruktur i landets regioner för att dessa skall
verka attraktiva på eventuella utländska företag som vill
etablera sig i Sverige.
Som inledningsvis anförts har framförallt universitet en
viktig roll som katalysator och föregångare på nya områden
för att främja utveckling och infrastruktur inom respektive
region.
Högskolan i Luleå, med sin mellanställning mellan
universitet och regional högskola och med sin geografiskt
stora betydelse, bör därför långsiktigt utvecklas till ett
fullvärdigt universitet. Inte minst viktigt är detta för att
Norrbotten ska kunna utvecklas till en attraktiv region med
goda utbildningsmöjligheter och ökad kompetens som har
betydelse för en positiv näringslivsutveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av högskolan i Luleå
till ett fullvärdigt universitet.
Stockholm den 27 januari 1992
Per-Ola Eriksson (c)