Ny lärarutbildning -- nya rekryteringsvägar till läraryrke
Kunskapsförakt i nuvarande lärarutbildning
Om man vill ha en kår av skickliga lärare är det viktigt
att ha en god rekrytering till yrket, en bra utbildning och
goda fortbildningsmöjligheter. Nuvarande system lämnar
tyvärr mycket övrigt att önska. T.ex. har dessvärre
lärarutbildningen inte blivit bättre efter 1987 års ''reform''
av grundskollärarutbildningen, snarare har mycket av det
bästa i de tidigare utbildningarna försvunnit. Den nya
utbildningen är också administrativt besvärlig och ger en
splittrad studiegång. Allmän pedagogik och didaktik har
getts stort utrymme på bekostnad av en mera konkret och
stadieinriktad ämnesmetodik.
Lärare från yrkeslivet behövs
De nuvarande utbildningskraven utesluter också i
princip rekrytering av lärare från andra
verksamhetsområden, t.ex. från näringslivet. Det är vår
bestämda uppfattning att skolan skulle må mycket bra av att
få in lärare som kommer från yrkeslivet och som ofta har
både djupare och aktuellare kunskaper än många av dagens
lärare. Dessa saknar oftast helt arbetserfarenheter utanför
skolvärlden. Detta skulle hjälpa skolan att bryta sig ur den
förhållandevis avskärmade och isolerade värld som skolan
ofta utgör i dag.
Reformering av lärarutbildningen?
Besluten om skolstart från sex års ålder, kommunernas
frihet att organisera skolväsende och nya läroplaner har i
grunden förändrat förutsättningarna för lärarutbildningen.
Den nya regeringen har glädjande nog också redan aviserat
att ämnesstudierna i lärarutbildningen skall fördjupas, att
man vill renodla undervisningsämnena och upplösa NO-
och SO-blocken samt att en väg till läraryrket skall kunna
vara att man börjar med ämnesstudier och avslutar med den
pedagogiska utbildningen. En reformering av
lärarutbildningen är således förestående bara några år efter
den senaste ''reformen''.
Helt nytt system för lärarutbildning istället!
Ny Demokrati vill inte bara reformera den nuvarande
lärarutbildningen utan föreslår ett helt nytt system för
lärarutbildning som i stora drag baseras på:
Individualisering och specialisering
Utvecklingen mot individualiserad och årskursblandad
undervisning måste prägla lärarutbildningen. De blivande
lärarna bör kunna välja inriktning och specialisering
betydligt friare än i dag. I skolor utan årskursbunden
organisation i klasser finns det behov av lärare med olika
profiler. Lärare bör också efter personliga kvalifikationer
kunna tjänstgöra över de nuvarande stadiegränserna och
mellan olika skolformer.
Allmän lärarutbildning
Grundskollärarutbildningen måste förändras i riktning
mot ett mindre obligatoriskt innehåll med ökade
möjligheter till specialisering. En inriktning bör vara
undervisningen under de första skolåren -- sambandet med
förskollärarutbildningen kan då utvecklas. En annan
inriktning bör avse mellanstadiet och en tredje högstadiet.
Härtill kommer specialisering på undervisningsområden,
ämnen och t.ex. laborativ undervisning med stöd av
datorer. Dessa specialiseringar skulle kunna väljas
successivt och som kommpletteringsutbildning för
yrkesverksamma lärare. Fördelen med sådana
specialiseringar är inte minst att ämnes- och stadieanpassad
didaktik och metodik får tillräcklig plats i utbildningen. Det
innebär också en välbehövlig konkretisering. Utbildningen
kan med fördel göras varvad. Redan det första studieåret
bör innehålla en terminslång period som lärarkandidat i en
skola. Skolorna svarar helt för denna period.
Lärarkandidaten deltar i skolans arbete och får ersättning
för det. Därefter följer utbildning i högskolans regi med
praktisk tillämpning ute i skolor. Slutligen kommer den
praktiska utbildningen i en skola. Den sker helt i skolans
regi och utformas som en handledd tjänstgöring.
Ämnesorienterad utbildning
Gymnasielärarutbildningen bör givetvis ge direkt
behörighet även på högstadiet. Ett flexiblare system bör
utvecklas som ger de studerande större möjligheter att
kombinera ämnesinriktad och pedagogisk utbildning. De
skulle då inte behöva bestämma sig lika tidigt som nu för att
bli gymnasie- eller högstadielärare eller om de skall välja ett
annat yrke. En normal studieväg bör vara att på
traditionellt sätt först ta ämnesstudierna och därefter de
praktiskt pedagogiska. De senare bör kombineras med
betald, tvåårig tjänstgöring i en skola. Denna studieväg
skulle också passa för personer med kvalificerande studie-
och arbetslivsbakgrund som vill byta från en annan
yrkesverksamhet till läraryrket.
Lärarlegitimation
Legitimation bör ges tidigast efter två års
lärartjästgöring i skola. Såsom är vanligt i andra länder kan
en första utvärdering ske efter 90 dagar och en slutlig
lämplighetsprövning göras vid tvåårsperiodens slut. Det
skulle borga för att lärarna håller en god standard och öka
respekten för deras professionalism -- vilket aktivt skulle
medverka till att återge läraryrket den höga status det en
gång hade.
Kvalitetskontroll -- censorer
Utbildning behöver kvalitetskontroll (liksom all annan
produktion av tjänster och varor). En bra kvalitetskontroll
uppstår delvis ''automatiskt'' i en framtida fri skola med
konkurrens oh valfrihet för elever, föräldrar och lärare.
Denna kvalitetskontroll räcker emellertid inte. Vi vill
därför att samhället har en övergripande kontroll genom
censorer.
Högre lärarutbildning
Många lärare vill gå vidare med fördjupade studier inom
ett visst område. Studierna bör utformas så att de kan
kombineras med partiell tjänstgöring. Det måste också bli
möjligt för lärare att fortsätta med forskarutildning till
licentiats- eller doktorsnivå. Alla skolor behöver ett antal
lärare med djupa kunskaper inom sina specialområden,
som kan bistå såväl andra lärare i utvecklingen av
undervisningen som ''stjärnskotten'' bland eleverna. I
förskola och på lågstadiet behövs det t.ex. lärare med
särskild kompetens att undervisa i tal, läsning och skrivning
och grundläggande matematik. En sådan speciell
kompetens kommer att krävas inom alla ämnes- eller
undervisningsområden.
Nya lärarutbildningsinstitutioner
Skolans utveckling och de ovan skisserade
förändringarna i lärarutbildningen kommer att kräva en
avsevärd förnyelse av institutionerna för lärarutbildningen.
När skolorna går mot en ökad individualisering och mer av
laborativa arbetsformer måste det få en motsvarighet i
högskolans arbetsformer. Nuvarande linjeorienterade
utbildning med lika studieprogrm för alla måste ersättas av
individualiserade studieprogram anpassade till
lärarkandidatens förkunskaper och individuella intressen.
Våra skolor är mer betjänta av att få lärare med olika
profiler och specialiseringar än lärare med dagens likriktade
och ytliga utbildning.
Lärarkarriär
Lärarkarriären bör i första hand handla om att bli en
bättre och mer erfaren lärare och få erkänsla för det. I dag
är den enda egentliga befordringsmöjligheten att bli
studierektor eller rektor -- dvs. att befordras bort från
undervisningen! Flera befordringsvägar bör öppnas, t.ex.
en kunskapsmässig där studier och forskning leder fram till
lektorsbehörighet och kanske i slutänden en tjänst på
högskolan, en pedagogisk-diktatisk där lärarskickligheten
belönas och ansvaret för den lokala lärarutbildningen kan
vara målet, en utvecklande där framtagande av nya
läromedel och ny utrustning uppmärksammas osv. Varje
skola kommer att ha sina arbetsformer och sin organisation.
Individuell lönesättning
Det ovan anförda leder också fram till att lärare som vill
ta på sig nya uppgifter och ett ökat ansvar självklart också
skall få stimulans och belöning i form av högre lön. De
lärare som väljer att utveckla sin professionalism och
lärarskicklighet skall lika självklart få högre lön. Individuell
lönesättning och individuell bedömning av den personliga
skickligheten (där även eleverna får vara med och bedöma)
är därför både nödvändiga och önskvärda lösningar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en helt ny lärarutbildning och
nya rekryteringsvägar till läraryrket.
Stockholm den 27 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Stefan Kihlberg (nyd)