Hur vi än mäter, finner vi, att vi i Sverige i våra
satsningar på akademisk utbildning och forskning ligger på
köplatser bland världens industrinationer. Detta faktum
inger djup oro och Ny Demokrati anser dagsläget vara så
alarmerande att omedelbara och kraftfulla insatser måste
ges högsta prioritet. Vi kan i dagsläget inte se något område
som är viktigare att satsa på för att trygga Sveriges framtida
välstånd. Vi har inte råd i ett längre perspektiv att underlåta
att göra de stora investeringar som krävs. Vi vill också
understryka att de belopp som erfordras är
investeringar i framtiden, inte kostnader!
Bedrägeri mot ungdomen
Vi vill i detta sammanhang inte gå in på orsakerna till
krisen inom den akademiska utbildningen och forskningen.
Dessa orsaker är i dag välkända och i huvudsak accepterade
bland dem som är insatta i förhållandena. Låt oss därför
bara sammanfattningsvis konstatera att de är ännu ett bevis
på ett fullständigt misslyckande för planekonomiskt
tänkande -- där resultatet av bristande satsning på
akademisk utbildning utgör ett klart bedrägeri inte bara mot
ett samhälle, som skulle ha behövt långt mer av kvalificerad
utbildning, utan mot de ungdomar som utestängts från de
möjligheter akademisk utbildning erbjuder.
Vi ser framåt -- handling krävs
Vi väljer att i stället se framåt och inrikta oss på vad som
måste göras för att återupprätta Sveriges plats bland
världens främsta industri- och välståndsnationer -- även
inom akademisk utbildning och forskning. Utveckling
genom och inom akademisk utbildning och forskning kan
aldrig styras eller frambesvärjas av ett regeringskansli och
ett utbildningsdepartement. Dynamik skapas genom
individuella insatser, utförda i ett system med stora
befogenheter och stort ansvar av personer, som erhåller rätt
stimulans men som samtidigt måste vara beredda att bli
utbytta om och när de inte uppfyller kraven. Men framför
allt är det en fråga om att till det yttersta utnyttja den största
och dyrbaraste tillgången Sverige har -- vår ungdom. Denna
måste möta öppna dörrar för att få pröva sina krafter och
inte som nu behöva åldras, innan den släpps in i den
akademiska helgedomen. Våra ungdomar måste på allt sätt
stimuleras och hjälpas och få lära sig hur man studerar på
akademisk nivå, dvs. på vetenskaplig grund.
Ny Demokratis övergripande strategi för akademisk
utbildning:
Under de närmaste tio åren vill vi för
utbildningskostnaderna tillämpa samma princip som för
kostnaderna för sjukförsäkringen, dvs. acceptera att de blir
vad de blir med målet att så snabbt det går uppnå världens
kvalitativt bästa akademiska grundutbildning. Vi vill
samtidigt tillse, att var och en som har
begåvningsförutsättningar för akademiska studier skall få
chans till sådana. Det är vår uppfattning, att det inte finns
några oövervinnliga motsättningar mellan kvantitet och
kvalitet i en akademisk utbildning, som utformas på
vetenskaplig grund och med den utbildningsmetodik sådan
kräver.
Besluten om satsningar på kvalitet skall fattas inom de
enskilda lärosätena under i första hand deras egen kontroll.
Staten anordnar en kontroll av kontrollen genom
utbildningsdepartementet. Denna kontroll skall i första
hand omfatta kvaliteten men också måleffektiviteten i den
meningen, att man tillser att nödvändiga satsningar görs,
och att inte strävan efter effektiviet får medföra risker för
kvaliteten. Det är givet, att det inte får förekomma
uppenbart slöseri, t.ex. av det slaget, att närvaro görs
obligatorisk för att sysselsätta lärare eller att kurser
dubbleras av samma skäl -- men sådant bör snabbt kunna
elimineras i en miljö, som på varje punkt premierar tävlan
och kvalitet.
I dessa, i princip obegränsade satsningar, skall det bara
finnas en enda restriktion -- kvalitet. Det skall finnas plats
för var och en som uppfyller de höga och kontrollerade
kvalitetskraven -- men först när dessa uppfylls.
Strategin innebär även, att varje lärosäte för sig
kontrollerar kvaliteten på de studerande som accepteras.
Det står dem fritt att välja mellan att göra inledande
kvalitetsprov före inträdet eller att låta kvalitetskontrollen
komma efter en tids utbildning. Vi anser det inte vara mer
inhumant att låta dem, som visar sig inte klara studierna,
avbryta dem än att aldrig låta de unga få en chans.
Ny Demokratis värderingar och slutsatser:
Det är nödvändigt att den akademiska utbildningen
och forskningen är organisatorisk åtskild övrig
postgymnasial utbildning (som i Sverige i dag ofta är klassad
som högskoleutbildning utan att vara det enligt vedertagna
normer).Akademisk utbildning skall bygga på
vetenskaplig grund.Akademiska lärosäten skall vara fria
självständiga enheter enligt gammal västerländsk tradition
med ett absolut minimum av statlig styrning. De skall själva
bestämma om utbildnings-/forskningsinriktning och
organisation. De skall själva utse styrelse, rektor och
professorer.Fria akademiska lärosäten kan bedrivas i
flera olika juridiska former, t.ex. som stiftelser eller
aktiebolag. En forcerad allmän avreglering är emellertid
viktigare än att diskutera hur huvudmannaskapet skall vara.
Låt olika huvudmannaskapsformer konkurrera mot
varandra.Akademiska lärosäten skall fritt konkurrera
med varandra om studenter, lärare och forskare etc.
Lönerna inom den akademiska världen skall hävda sig väl
internationellt och sättas individuellt.Akademisk
utbildning skall löna sig. Studiefinansieringen skall
underlätta för de studerande. Utbildningen skall betraktas
som en investering med avskrivnings- och avdragsrätt --
förutsatt att examen avlagts.Principen om fritt tillträde
för alla som uppfyller inträdes-/behörighetskraven är
fundamental ur såväl demokratisk som moralisk
synpunkt.Den akademiska utbildningen skall vara
direktanknuten till tidigare gymnasial utbildning.Den
akademiska utbildningens övergripande mål skall vara att
till det yttersta exploatera bristande jämlikhet i de
intellektuella förutsättningarna och låta varje människa nå
sin intellektuella topp. Nivelleringstänkande,
jämnstrukenhet och symmetri är bannlyst.Utbildningen
skall vara så organiserad att de mest begåvade skall kunna
rusa genom utbildningssystemet snabbare än andra utan
några byråkratiska hinder -- om de så önskar.Det skall
finnas en klar och otvetydig betygsdifferentiering och
preciserade minimikrav för godkänt. Avkall på betygs- och
examinationskraven får aldrig göras.Strukturer och
system skall införas som stimulerar och säkerställer såväl
kvantitet som kvalitet inom all forskning.Forskningens
kvalitet skall ges högsta prioritet. Kungliga
Vetenskapsakademien, Svenska Akademien, IVA etc. skall
ges väsentligt ökade resurser och befogenheter.
Kvalitetsprogram skall omedelbart utarbetas av
projektgrupper för vart och ett av våra olika
vetenskapsområden. Dessa små projektgrupper skall vara
sammansatta av ett litet antal människor som besitter den
absolut högsta kompetensen som finns tillgänglig med
internationella mått mätt. Projektgrupperna skall
rapportera direkt till utbildningsdepartementet.2 % av
BNP skall investeras i akademisk utbildning och forskning.
(I avvaktan på att bättre och mer relevanta mått än % av
BNP finns tillgängliga som resursmått för erforderliga
investeringar.) Detta riktvärde bör vara uppfyllt inom fem
år.Alla studenter som bedöms ha anlag för forskning
måste beredas finansiell möjlighet att studera fram till en
återinförd licentiatexamen, som utgör ett prov på
forskarbegåvningen.Doktorander som bedöms lämpliga
skall som princip garanteras doktorandlön med sociala
förmåner. Alla som avlägger doktorssexamen med
överbetyg skall i princip garanteras en forskarbefattning
under minst tre år.Institutionerna skall utgöra
grundstenarna och vara självständiga ''resultatenheter''.
Varje institution skall ha en person som har det
slutliga professionella ansvaret för såväl grundutbildningen
som forskarutbildningen vid institutionen. Vederbörande
skall naturligtvis också ha alla erforderliga befogenheter.
Normalt är detta professorn men av en högre dignitet än
dagens.Styrelsen för ett universitet eller ett akademiskt
lärosäte skall som helhet och uteslutande bestå av speciellt
utnämnda personer, som väljs för sin kunnighet och
förmåga att bidra till universitets framgång i konkurrens
med de andra. Nuvarande partsintressebevakande och
politiserade styrelser anser vi förkastliga och förödande.
De radikala förändringar av våra akademiska lärosäten
som skisseras i denna motion torde som huvudregel kräva
ändring i ledningen med nya ledningspersoner. Man kan
aldrig räkna med att hittillsvarande ledningar skall ställa sig
positiva till djupgående förändringar av något de själva
byggt upp omkring sig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om akademisk utbildning och
forskning.
Stockholm den 27 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Stefan Kihlberg (nyd)