Den läkarbrist som funnits i Sverige under hela 1970- och
80-talen fortsätter, särskilt uttalat i Norrlandslänen. Hösten
1991 var 250 specialist- och allmänläkartjänster vakanta i de
fyra nordligaste landstingen som tillika utgör norra
sjukvårdsregionen. Det motsvarar 15 procent av de
inrättade tjänsterna. På grund av den otillräckliga
grundutbildningen i regionen står dessutom flera hundra
AT- och FV-block vakanta.
Riksdagen har under de senaste åren i flera sammanhang
uttalat att samhället inte kan acceptera den brist på läkare
som råder i vissa delar av landet.
Utbildningen av läkare i Umeå och den norra
sjukvårdsregionen har avgörande betydelse för
läkarförsörjningen. Undersökningar visar att upp till 70
procent av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar och
tjänstgör i något norrlandsting efter examen. Samma
erfarenhet har man från Tromsöutbildningen för de
nordnorska fylkena.
Så länge inte läkarutbildningen utökas i Norrland räknar
landstingen med att bristen kvarstår trots
rekryteringssatsningar på tiotals miljoner kronor extra varje
år. Enligt de nordiska läkarförbundens prognos från 1990
förvärras läkarbristen från sekelskiftet. Ett par år in på det
nya seklet pensioneras flera läkare än vad det utexamineras
nya. Som belysande exempel kan nämnas att Norrbottens
läns landsting beräknat att mellan åren 2005 och 2015
kommer bara pensionsavgångarna inom länets läkarkår att
vara 160 personer eller 60 procent av de specialister och
allmänläkare som idag finns i landstinget.
UHÄ har i en arbetsrapport från 1989 angivit att antalet
nybörjarplatser i läkarutbildningen måste ha utökats med
400 vid sekelskiftet för att läkarkåren inte skall minska efter
2008. Då det tar ca 13 år tills man är färdig specialist, är det
hög tid att ytterligare öka utbildningen på läkarlinjen, i
första hand i de regioner där bristen är störst.
I en utredning, som genomförts i samarbete mellan
företrädare för Umeå universitet och landstingen i norra
sjukvårdsregionen, föreslås nu att läkarutbildningen utökas
med 50 platser från vårterminen 1994. Stora delar av den
kliniska utbildningen för de nytillkomna platserna förutsätts
läggas ut till sjukhus och vårdcentraler i regionen.
Härigenom ges utbildningen en särskild norrlandsprofil.
Med anledning av utredningen har samverkansnämnden för
norra sjukvårdsregionen hemställt till regeringen och
riksdagens social- och utbildningsutskott om utökning av
läkarutbildningen i Umeå med 50 nybörjarplatser från
vårterminen 1994. Västerbottens läns landsting har
samtidigt hemställt om överläggningar med staten rörande
ekonomiska och andra förutsättningar för genomförande av
aktuell utökning av grundutbildningen för läkare i
Norrland.
I regeringens budgetförslag för 1992/93 anges att
ytterligare 12 500 årsstudieplatser vid universitet och
högskolor skall tillkomma fram t.o.m. budgetåret 1995/96.
Det är rimligt att 50 av dessa platser avsätts till utökad
läkarutbildning i Norrland.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att, inom ramen för
den i budgetpropositionen aviserade utökningen av antalet
platser i högskola och universitet fram t.o.m. 1995/96, en
utökning av läkarutbildningen i Umeå sker med 50 platser
från vårterminen 1994.
Stockholm den 23 januari 1992
Jan Erik Ågren (kds)
Stefan Attefall (kds)