Arbetsenheten för religonsverksamhet (ARV) vid Umeå universitet bildades 1990-07-01. Som grund för verksamheten föreligger ett samarbetsavtal mellan Umeå universitet och teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Avtalet avser en utlokalisering till Umeå av en hel religionsvetenskaplig linje (160p) under tiden 1991--95 med 30 platser för de första tre terminerna (40p), och 20 platser för resterande terminer (41--160p). Lärarkrafterna kommer till största delen från institutionen i Uppsala. Till linjen sökte 40 studenter och ytterligare 18 sökte till den enstaka kursen. Totalt 27 studenter blev antagna och kunde börja sina studier på nyåret 1991. Efter två terminer har sammanlagt 24 avklarat de kurser som hittills givits.
Särskilda kostnader för den enstaka kursen och kostnader för en kompletterande kurs i norrländskt kyrkoliv (20p) under de tre första terminerna med 11 deltagare betalas av Umeå universitet, samt vissa medel till lokal samordnare (studierektor) och sekreterare i Umeå. Likaså är lärarna för den sistnämnda kursen från Umeå.
Forskningsanknytningen sker i huvudsak till pågående forskning i Umeå inom norrländskt kyrkoliv, folkundervisningens historia, religionspedagogik och idéhistoria.
Behov av religionsvetenskaplig kompetens
Den goda rekryteringen till pågående kurser visar på ett uppdämt behov av religionsvetenskaplig utbildning i Norrland. Inom fyra områden är bristerna särskilt stora:
1. Prästyrket är ett bristyrke, främst i Norrland. Både stiftet och enskilda pastorat har aktivt deltagit i försöken att bygga upp en prästutbildning i Umeå. Från kyrkans sida satsas drygt en kvarts miljon kronor årligen på att i Umeå komplettera de teoretiska kurserna med en pastoral/praktisk handledning för de blivande prästkandidaterna. Detta stöd torde kunna sökas även för framtiden.
2. Även läraryrket är ett bristyrke i Norrland. I ämnet religionskunskap är bristen särskilt kännbar, eftersom många vikarier inte alls har den teoretiska behörigheten i ämnet. Situationen blir än mer oroväckande nu, då ämnet både skall bli självständigt i grundskolan och dessutom bli obligatoriskt i alla program på den nya gymnasieskolan.
3. Även den högre utbildningen på högskolorna och universiteten förväntar sig mer av religionsvetenskaplig kompetens i den tvärvetenskapliga arbetsgemenskapen och diskussionen. Göteborgs och Linköpings universitet har bl a på sådana grunder inrättat både professors- och lektorstjänster. I Umeå efterfrågas denna kompetens inom många ämnen och forskningsprojekt, vilka kräver insikter t ex i nordisk religion, kyrklig sed och tradition, nutidens etik eller djupare begrepp om olika invandrargruppers kulturella bakgrund, deras problem och möjligheter i det svenska samhället.
4. Över huvudtaget kräver den allmänna samhällsdebatten och universitetets tredje roll i opinionsbildningen att även religionsvetenskaplig kompetens utvecklas vid universitetet. Det gäller till sist den ständigt fortgående kunskapsbildningen kring vad det är att vara människa och därmed bättre förstå sin egen och andras tillvaro och kultur.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den religionsvetenskapliga grundutbildningen med 30 platser/år, som tidigare varit utlokaliserad från Uppsala universitet, permanent inrättas vid Umeå universitet.
Stockholm den 24 januari 1992 Britta Bjelle (fp)