Den svenska manuella glasindustrin är koncentrerad till
ett område i östra Småland. Den internationella
konkurrensen gör det nödvändigt att höja den svenska
kompetensen inom glasteknologin.
Glasforskningen idag
Glasforskningsinstitutet i Växjö (Glafo) är det enda
ställe i Norden där det bedrivs forskning inom glasområdet.
Inom de flesta andra områden, som har branschinstitut,
t.ex. livsmedel, trä, stål, ja t.o.m. keramer finns även
utbildning, forskningsresurser och professurer vid nordiska
högskolor och universitet. Glasbranschen saknar detta.
Den utbildning som bedrivs sköts av Glafo.
Huvudman för Glafo är Stiftelsen Glasforskning som för
närvarande har 45 medlemmar, vilka representerar omkring
60 glasbruk. Alla nordiska glasbruk, vilka tillverkar konst-
och hushållsglas, förpackningsglas, glas- och mineralull
samt planglas, är medlemmar i Stiftelsen. Sex av stiftelsens
medlemmar kommer från Storbritannien och två från
Italien.
Vid Glafo bedrivs kollektiv, öppen forskning samt
uppdragsforskning i huvudsak åt Stiftelsens medlemmar.
Vid Glastekniks Utveckling AB, vilket är helägt av
Stiftelsen, bedrivs FoU- och serviceverksamhet med
svepelektromikroskopet. Glafos omsättning för budgetåret
1991/92 är budgeterad till SEK 12.5 milj.kr.
Den kollektiva, öppna forskningen bedrivs i form av s.k.
branschprogram. Utformning och styrning av projekten
sker tilsammans med en styrgrupp för respektive bransch
(konstoch hushållsglas, maskinellt glas och fiberglas).
Branschprogrammen finansieras till 40% av Nutek och
till 60% av medlemmarnas avgifter.
Behovet av glasforskning
Den nordiska glasindustrin har behov av
högskoleutbildning inom området glasteknologi. En sådan
utbildning skall innefatta t.ex. värme- och ugnsteknik,
högtemperaturkemi, mätteknik, styr- och reglerteknik,
maskinteknik, produktionsteknik och ekonomi. Den skulle
därför med fördel kunna kombineras med den utbildning
som finns inom kemi och maskinteknik vid högskolan i
Växjö.
En professur i glasteknologi, med därtill hörande fasta
forskningsresurser, skulle innebära att branschen har
möjlighet att höja utbildningsnivån. Detta ger underlag för
bättre processföring, bättre glaskvalitet och därmed större
möjligheter att behålla och kanske t.o.m. öka sina andelar
på den internationella marknaden.
Fasta forskningsresurser skulle dessutom innebära att en
stor del av den kvalificerade forskningen i form av lic- och
doktorandstudier, som Glafo idag lägger ut på andra
universitet och högskolor, på sikt skulle kunna genomföras
i sin naturliga miljö -- i glasriket.
Då Sverige kommer med i EG, öppnas större
möjligheter att deltaga i europeiska FoU-projektet samt att
ansöka om medel från europeiska fonder. En professur ges
högre formell status. Detta är mycket viktigt för
glasindustrins framtid, för det ökar den svenska
glasforskningens möjligheter att konkurrera om sådana
medel.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att, i samband
med den forskningspolitiska propositionen 1993, föreslå
placering av professur i glasteknologi förlagd till Växjö.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en professur i glasteknologi
förlagd till Växjö.
Stockholm den 24 januari 1992
Charlotte Branting (fp)
Anders G Högmark (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Stina Gustavsson (c)
Harald Bergström (kds)