Halvledarteknologin och elektroniken har under de
senaste tjugo åren genomgått en oerhörd teknisk
utveckling. Elektroniska komponenter som till exempel
dioder och transistorer mäter bara någon tiotusendels mm.
Denna miniatyrisering har gjort det möjligt att tillverka
kraftfulla elektroniska kretsar med hög funktionssäkerhet i
form av små sockerbitsstora enheter, s.k. chips. Snabba
datorer med stor räkne- och minneskapacitet får numera
plats på våra skrivbord och i våra portföljer och har blivit
ett oumbärligt hjälpmedel.
Det är idag knappast möjligt att finna någon
bruksmaskin i vårt hushåll som inte innehåller någon typ av
dessa programmerade, självtänkande elektroniska chips.
Hela vårt moderna informationssamhällets funktioner
har i stora delar blivit beroende av datorernas funktion:
kommunikationer, transporter, sjuk- och handikappvård,
myndigheter, bankväsen, näringsliv, utbildning,
industriproduktion m.m. Ja till och med Stockholms
fondbörs kan ej fungera utan datorer vilket vi på ett tydligt
sätt har erfarit för något år sedan.
Datormarknaden har expanderat mycket kraftigt och
har i och för sig en pådrivande kraft på oss alla. Behov av
ändå snabbare datorer, av datorer med större prestanda och
en programvara som ökar vår effektivitet och produktivitet
och som stärker vår ställning i det komplicerade och
krävande samhället har skapats.
Det talas dock mycket tyst eller inte alls om
konsekvenserna för enskilda, myndigheter och verk av
plötsliga datorhaverier. Sårbarhetskommittén som
riksdagen tillsatte kom med sitt utlåtande och påvisade
samhällets sårbarhet i en krissituation utan att speciellt
behandla frågor gällande effekter av vardaglig elektrisk
miljö.
På grund av den extrema miniatyriseringen är dagens
elektronikkomponenter mera känsliga för störningar från
elektriska transienter i elnätet än gårdagens elektronik. En
ny industri har kommit till för att tillverka
störskyddskomponenter. På grund av okunnighet och
oförmåga att analysera konkreta probelm installeras dessa
komponenter ofta felaktigt eller till och med i onödan.
Skyddsåtgärder ökar ofta datorinnehavarens kostnader
utan att lösa de egentliga problemen.
En dator är en elektrisk apparat som försörjs med
elektrisk energi via vårt elkraftnät och som kommunicerar
med oss via olika terminaler med hjälp av lokala datanät
eller andra teleledningar. En dator är således en integrerad
del i dessa nätverk och dess funktion påverkas av nätens
egenskaper och den aktuella elektriska miljön. Det är
därför ej möjligt att uppnå tillfredsställande lösningar på
störproblemen om datorernas funktionssäkerhet behandlas
utan hänsyn tagen till de försörjande nätens egenskaper och
den överordnade totala elektriska miljön.
Störproblemen på datorer förs till sin spets under
särskilda förhållanden som kan orsakas av: stark
elektromagnetisk störning från sändare, eller vid åska på
större eller mindre avstånd. Vid sådana tillfällen alstras i
elkraftnätet och i telenätet elektriska impulser, d.v.s.
transienter, av sådan art och styrka att de kan störa
datorernas funktion och även orsaka datorhaveri.
Transienternas styrka och förekomst är starkt beroende av
nätens utformning.
Skador av dessa störningar är i samhället idag utom all
kontroll. Således uppgick försäkringsbolagens ersättning
för elektronikskador orsakade av elektriska transienter
under 1990 i västra Tyskland till en miljard DM. Till detta
kommer följdkostnader förknippade med utebliven
datorfunktion.
Ett modernt samhälle skall ej acceptera att datorerna
slutar fungera under ett åskväder och att de havererar totalt
vid blixtinslag i omgivningen. Datafel på grund av elektriska
transienter skall ej accepteras som ''force majeure''.
Institutionen för högspänningsforskning har 60 års
erfarenhet bakom sig inom området åsk- och
högspänningsforskning samt blixt- och transientskydd.
Genom vår forskning och internationella samarbetet har
vi lärt oss hur störningar på datoranläggningar och
elektroniken begränsas och datorhaverier förhindras.
Institutionen besitter all den kunskap som finns idag
tillgänglig inom området blixt- och EMC-skydd. EMC
betyder elektromagnetisk kompatibilitet, förenlighet, dvs
läran om hur olika system skall utformas för att de skall
kunna arbeta utan att störa varandra. Denna kunskap är
idag mycket eftertraktad i många länder vilket framgår av
det intresse som utländska institutioner visar genom att
skicka sina unga medarbetare till oss för att få sin
forskarutbildning. För närvarande finns vid institutionen
doktorander från flera länder. På grund av brist på resurser
måste dock många unga forskare idag avvisas.
Institutionen har ett brett internationellt
forskningssamarbete med institutioner inom och utanför
Europa och även med institutioner i U-länderna som på ett
eller annat sätt arbetar med berörda frågor.
Genom undervisning och forskning önskar institutionen
förmedla sitt kunnande till de behövande. Undervisningen
bör ske på lokal nivå vid Uppsala universitet, på nationell
nivå i samarbete med institutioner och myndigheter inom
landet och inom ramen för till exempel COMETT eller
liknande internationella utbildningsprogram.
Ett stort problem som institutionen brottats med under
en följd av år är dess högspänningsutrustning. Institutionen
har hittills icke givits möjlighet att ersätta de dyra, i och för
sig fungerande, högspänningsenheter som anskaffats på
1940- och 1950-talet. Användning av dessa enheter är
tidskrävande, omständlig och numera ej riskfri på grund av
utrustningens ålder och konstruktion. Institutionens
erfarna tekniska personal kompenserar med sin skicklighet
i möjligaste mån utrustningens dåliga prestanda men detta
kommer snart inte längre att vara möjligt. Utrustningen kan
dessutom knappast längre användas i modern undervisning.
Institutionen måste göra en kapitalinvestering på 15 till 20
MSEK för att ersätta den gamla högspänningsutrustningen
och förbättra högspänningslaboratoriets EMC-standard.
Med modern utrustning kunde institutionen meddela en
effektiv undervisning och genomföra sina forskningsprojekt
på ett mera rationellt sätt.
För att kunna följa den snabba tekniska utvecklingen
inom elektrotekniken och elektroniken krävs ständigt
intensiv forskning så att skyddsmetoderna och
skyddskonceptet stöder de nya produkternas användning
och inte kommer i otakt med utvecklingen och därmed
lämnar produktens användare i sticket. Denna
kontinuerliga forskningen har gett institutionen en
kunskapsbas som borde utnyttjas mera då behoven i
samhället är så oerhört stora.
Man bör i sammanhanget betänka U-ländernas situation
som i sin utveckling hoppar över flera generationer tekniska
system och som utan erfarenhet och utan tradition skall
överta I-ländernas nyaste teknik för att lösa sina akuta
problem. Den hjälp som ges idag är oavsiktligt, främst på
grund av U-ländernas bristande kunskaper, ofta ineffektiv,
ja, till och med destruktiv.
Den första hjälp vi borde ge är att utbilda U-ländernas
unga tekniker och ge dem möjlighet att göra kompetenta
behovsprövningar förankrade i landets kulturella och
sociala traditioner och med hjälp av dessa styra I-ländernas
hjälpinsatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en modern
högspänningsutrustning vid Uppsala universitet.
Stockholm den 23 januari 1992
Ingvar Svensson (kds)
Lars Svensk (kds)