Sveriges fortsatta ställning som högtstående industrination står och faller med vår förmåga att skapa ett samhällsklimat som gynnar entreprenörskap och framväxt av initiativrika individer. Initiativ som kan bidra till en sådan utveckling är därför angelägna, inte minst i rådande konjuktur.
Industriell utveckling på högteknologisk nivå beror starkt av tillgången på välutbildad arbetskraft. Den kontinuerligt stigande teknologinivån inom industriproduktionen har emellertid inte enbart krävt välutbildad arbetskraft, den har även medfört ett större beroende av företagsextern kunskap. Kontakten med teknisk forskning och utveckling vid högskolor och universitet har därför fått en större betydelse för företagens utveckling. Denna ökade kontakt har under 80-talet verkat stimulerade på nybildningen av företag på högskoleorterna. Den stundtals intensiva framväxten av forskningsnära företag på högskoleorterna var i sin intensitet en dittills okänd företeelse och har på sätt och vis bildat grunden för en ny entreprenöriell anda vid våra universitet och högskolor.
Entreprenörer är och har i det långa perspektivet alltid varit ett av basfundamenten för ekonomisk framgång. Nu när konkurrensen från omvärlden hårdnar och kunskapskraven ytterligare skärps är det av yttersta vikt att vi förmår vidareutveckla högskolans innovationsklimat så att en fortsatt god tillgång på välutbildade och entreprenöriellt inriktade individer säkras. Frågan blir då hur detta kan göras.
Erfarenheter från 80-talets många nya företag med rötter i forskande miljöer visar att tillgången på s.k. riskkapital är en viktig faktor för affärsidéers utveckling. Den kortsiktighet som då visades från investerarnas sida indikerade ett slags finansiell generationsklyfta. Det var inte nya standardprodukter som investerarna erbjöds utan kunskapstäta högteknologiska produkter. Detta nya kunde kapitalmarknaden inte hantera. Ofta saknades kanske inte kunniga bedömare men dessa satt i många fall alldeles för långt från skeendet och entreprenörerna. Inte sällan tvingades därför företagen att söka uthålligt kapital utomlands.
Idag när kapitalmarknaden i det närmaste fullständigt vänt företagen ryggen slår detta speciellt hårt mot innovatörer och entreprenörer. Lägger vi därtill det teknologi- och finansieringsgap som karaktäriserar forskningsnära affärsidéer inser vi att läget för dessa nu närmare sig ett lågvattenmärke. Utvecklingsfonder, NUTEK och riskkapitalbolag har i den turbulenta situation som nu råder liten eller ingen potential att ge stöd till utveckling av forskningsnära affärsidéer. I de allra flesta fall krävs också att entreprenören satsar 50% av det nödvändiga utvecklingskapitalet, vilket i många fall är en ren omöjlighet.
För att kunna ge adekvat stöd vid rätt tidpunkt till entreprenörer och idérika människor är det nödvändigt att vara nära skeendet, d.v.s. att ha god kontakt med forskningsmiljön inom högskolan. Därför bör högskoleinterna funktioner i betydligt högre utsträckning än tidigare stödjas och anlitas. Dessa har betydligt bättre förutsättningar att utveckla det entreprenöriella klimatet inom högskolan än många andra aktörer. Exempel på sådana högskoleinterna aktörer är kontaktsekretariaten. Den av Uppsala universitets kontaktsekretariat författade rapporten ''Så föds företag ur forskning -- exempel från Uppsala'' visar med önskvärd tydlighet att så är fallet.
Kontaktsekretariaten bör alltså kunna utgöra en första viktig instans för såväl ekonomiska som andra stödinsatser med syfte att utveckla nya högteknologiska företag ur högskolans forskning. Mitt förslag är att riksdagen uppdrar åt regeringen att i första hand ta upp en diskussion med ledningarna för högskolor med fast forskningsorganisation om en försöksverksamhet gällande finansiellt stöd till entreprenörer och nya företag med affärsmässigt lovande idéer i initiala stadier. Det är min uppfattning att kontaktsekretariaten borde kunna spela en mycket viktig roll vid fördelning av det åsyftade stödet. Hur verksamheten närmare skall organiseras får bedömas utifrån varje enskild högskoleenhets förutsättningar och resurser. Högskolorna bör dock på lämpligt sätt samarbeta med NUTEK eftersom NUTEK f n har och STU sedan 20 år tillbaka haft fortlöpande kontakt och samarbete med kontaktsekretariat i frågor om teknisk och affärsmässig utveckling av nya idéer och ny kunskap.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av riktlinjer för beslutskompetens och resurser bl.a. till högskolornas kontaktsekretariat för att utveckla nya högteknologiska företag ur högskolans forskning.
Stockholm den 22 januari 1992 Ingvar Svensson (kds)