Sveriges fortsatta ställning som högtstående
industrination står och faller med vår förmåga att skapa ett
samhällsklimat som gynnar entreprenörskap och framväxt
av initiativrika individer. Initiativ som kan bidra till en
sådan utveckling är därför angelägna, inte minst i rådande
konjuktur.
Industriell utveckling på högteknologisk nivå beror
starkt av tillgången på välutbildad arbetskraft. Den
kontinuerligt stigande teknologinivån inom
industriproduktionen har emellertid inte enbart krävt
välutbildad arbetskraft, den har även medfört ett större
beroende av företagsextern kunskap. Kontakten med
teknisk forskning och utveckling vid högskolor och
universitet har därför fått en större betydelse för företagens
utveckling. Denna ökade kontakt har under 80-talet verkat
stimulerade på nybildningen av företag på högskoleorterna.
Den stundtals intensiva framväxten av forskningsnära
företag på högskoleorterna var i sin intensitet en dittills
okänd företeelse och har på sätt och vis bildat grunden för
en ny entreprenöriell anda vid våra universitet och
högskolor.
Entreprenörer är och har i det långa perspektivet alltid
varit ett av basfundamenten för ekonomisk framgång. Nu
när konkurrensen från omvärlden hårdnar och
kunskapskraven ytterligare skärps är det av yttersta vikt att
vi förmår vidareutveckla högskolans innovationsklimat så
att en fortsatt god tillgång på välutbildade och
entreprenöriellt inriktade individer säkras. Frågan blir då
hur detta kan göras.
Erfarenheter från 80-talets många nya företag med
rötter i forskande miljöer visar att tillgången på s.k.
riskkapital är en viktig faktor för affärsidéers utveckling.
Den kortsiktighet som då visades från investerarnas sida
indikerade ett slags finansiell generationsklyfta. Det var
inte nya standardprodukter som investerarna erbjöds utan
kunskapstäta högteknologiska produkter. Detta nya kunde
kapitalmarknaden inte hantera. Ofta saknades kanske inte
kunniga bedömare men dessa satt i många fall alldeles för
långt från skeendet och entreprenörerna. Inte sällan
tvingades därför företagen att söka uthålligt kapital
utomlands.
Idag när kapitalmarknaden i det närmaste fullständigt
vänt företagen ryggen slår detta speciellt hårt mot
innovatörer och entreprenörer. Lägger vi därtill det
teknologi- och finansieringsgap som karaktäriserar
forskningsnära affärsidéer inser vi att läget för dessa nu
närmare sig ett lågvattenmärke. Utvecklingsfonder,
NUTEK och riskkapitalbolag har i den turbulenta situation
som nu råder liten eller ingen potential att ge stöd till
utveckling av forskningsnära affärsidéer. I de allra flesta fall
krävs också att entreprenören satsar 50% av det nödvändiga
utvecklingskapitalet, vilket i många fall är en ren
omöjlighet.
För att kunna ge adekvat stöd vid rätt tidpunkt till
entreprenörer och idérika människor är det nödvändigt att
vara nära skeendet, d.v.s. att ha god kontakt med
forskningsmiljön inom högskolan. Därför bör
högskoleinterna funktioner i betydligt högre utsträckning
än tidigare stödjas och anlitas. Dessa har betydligt bättre
förutsättningar att utveckla det entreprenöriella klimatet
inom högskolan än många andra aktörer. Exempel på
sådana högskoleinterna aktörer är kontaktsekretariaten.
Den av Uppsala universitets kontaktsekretariat författade
rapporten ''Så föds företag ur forskning -- exempel från
Uppsala'' visar med önskvärd tydlighet att så är fallet.
Kontaktsekretariaten bör alltså kunna utgöra en första
viktig instans för såväl ekonomiska som andra stödinsatser
med syfte att utveckla nya högteknologiska företag ur
högskolans forskning. Mitt förslag är att riksdagen uppdrar
åt regeringen att i första hand ta upp en diskussion med
ledningarna för högskolor med fast forskningsorganisation
om en försöksverksamhet gällande finansiellt stöd till
entreprenörer och nya företag med affärsmässigt lovande
idéer i initiala stadier. Det är min uppfattning att
kontaktsekretariaten borde kunna spela en mycket viktig
roll vid fördelning av det åsyftade stödet. Hur
verksamheten närmare skall organiseras får bedömas
utifrån varje enskild högskoleenhets förutsättningar och
resurser. Högskolorna bör dock på lämpligt sätt samarbeta
med NUTEK eftersom NUTEK f n
har och STU sedan 20 år tillbaka haft fortlöpande
kontakt och samarbete med kontaktsekretariat i frågor om
teknisk och affärsmässig utveckling av nya idéer och ny
kunskap.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av riktlinjer för
beslutskompetens och resurser bl.a. till högskolornas
kontaktsekretariat för att utveckla nya högteknologiska
företag ur högskolans forskning.
Stockholm den 22 januari 1992
Ingvar Svensson (kds)