Studerandehälsovård består av hälso- och sjukvård och motionsverksamhet för studerande vid de statliga högskoleenheterna.
Vårdformens mål är att bevara och förbättra de studerandes fysiska och psykiska hälsa genom i första hand förebyggande och socialkurativa insatser i relation till studiesituationens riskfaktorer.
Över utbildningsdepartementets huvudtitel, anslag F 6, har ett schablonbidrag enligt SFS 1984:281 utgått till studentkårerna som har varit huvudmän för vården. Kårerna som oftast är flera på en högskoleort har i allmänhet bildat samarbetsorganisationer (Studenthälsan i...) som haft driftsansvar för verksamheten på respektive ort.
Studerandehälsovården har nyligen utretts inom ramen för 1989 års Obligatorieutredning (SOU 1990:105).
Utbildningsdepartementet föreslår i budgetpropositionens bilaga 9 (sid. 138) att statsbidraget till studerandehälsovårdens hälso- och sjukvårdsdel överförs till anslaget D 13 (bilaga 9 sid. 212). Förslaget innebär att huvudmannaskapet för vården överförs till högskoleenheterna. ''Det blir därmed ett ansvar för respektive högskoleenhet att på bästa sätt tillgodose de lokala behoven'' (sid. 138).
Mot ovanstående bakgrund anser jag att det bör övervägas huruvida en högskoleenhet efter lokala överläggningar skall ta ansvar för att en sammanhållen organisation för studerandehälsovården på respektive högskoleort svarar för driften av denna. Risken är i annat fall att flera mindre vårdorganisationer -- en per högskoleenhet -- kommer att utföra dubbelarbete av i första hand administrativ art och att nödvändigt teamtänkande och kartläggnings- och projektarbete i studiemiljön försvåras beroende på för små vårdenheter utan nödvändig kompetens.
Vi anser vidare att statsbidraget (15 826 000 kronor) som trots det statsfinansiella läget måste betraktas som ringa, särskilt i ett läge när studenternas betalningsvilja kan minska genom huvudmannaskapsöverföringen, inte genom den föreslagna fördelningsprincipen, d.v.s. efter tillhandahållna årsstudieplatser får medföra att studerandehälsovården drabbas av ett kännbart intäktsbortfall vilket i några fall kommer att ske om förslaget fastställs.
Slutligen anser vi att klarare riktlinjer för studerandehälsovårdens uppgifter bör utarbetas tillsammans med de driftsansvariga organisationerna med avseende på långsiktig strategi och avgränsningar mot den allmänna sjukvården både mot bakgrund av rollen som en konsultfunktion i studiesituationen och de ökade krav som kan komma att ställas på god högskolemiljö och studenternas studieprestationer.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studerandehälsovården.
Stockholm den 27 januari 1992 Gustaf von Essen (m) Rune Rydén (m)