Högskolan i Karlstad har utomordentligt stor betydelse för hela Värmland. Med sina ca 5 000 studenter från Värmland och andra delar av landet -- liksom från Norge -- är högskolan en viktig utbildnings- och kulturresurs för länet. Ingen regionalpolitisk satsning kan överträffa vår högskolas betydelse!
Högskolan i Karlstad, som startade som universitetsfilial 1967, har utvecklats mycket positivt p.g.a. unga människors behov av högre utbildning och därmed successiva satsningar på vår högskola. En viss efterlängtad utbyggnad av högskolans lokaler -- vilket vi tidigare efterlyst -- pågår nu, bl.a. i form av ett ''ingenjörshus'' p.g.a. tidigareläggning av viss byggnation.
Högskolan har en bred verksamhet med utbildning i teknik, ekonomi och humaniora samt lärar- och vårdutbildning.
Vid skolan finns t.ex. elva forskargrupper, 29 vetenskapliga ledare, varav 16 professorer, och ett 90-tal aktiva forskare inkl. doktorander.
Civilingenjörsutbildning vid högskolan
I budgetpropositionen görs en ökning av antalet nybörjarplatser inom civilingenjörsutbildningen, vilket är en bra satsning. En ytterligare satsning bör komma även högskolan i Karlstad till del, då det här finns förutsättningar att genomföra utbildningen på ett kvalificerat sätt.
För utvecklingen av näringslivet i Sverige och Värmland är tillgången på civilingenjörer mycket viktig. En avsevärd andel av ingenjörskåren bör ha den högre kompetens som civilingenjörsutbildningen ger. Värmland har traditionellt svårt att rekrytera civilingenjörer i normala konjunkturer och en sådan utbildning vid högskolan skulle betyda mycket för länets näringsliv.
Styrelsen för högskolan har i sin anslagsframställning för innevarande treårsperiod föreslagit att civilingenjörsutbildning får anordnas i Karlstad. Sedan sin start 1977 har högskolan systematiskt arbetat för att utveckla en bred kompetens inom teknik och naturvetenskap. En god bas finns nu vid högskolan. Forskning och forskarutbildning bedrivs inom en grupp tekniska profilområden i samverkan med högskolor med civilingenjörsutbildning. Lokaler för civilingenjörsutbildning kan enkelt tillföras genom ytterligare utbyggnad av de lokaler som kommer att uppföras för de tvååriga ingenjörsutbildningarna.
I första hand finns förutsättningar att anordna civilingenjörsutbildning inom områdena kemiteknik och energiteknik vid högskolan i Karlstad.
Ökning av övergången till högskoleutbildning i Värmland
Övergången till högskoleutbildning är traditionellt låg i vårt land. Knappt 30 procent av studenterna går vidare till högskoleutbildning, medan genomsnittet för OECD- länderna är ca 40 procent. I stora delar av Värmland liksom i andra skogslän är övergången oacceptabelt låg jämfört med t.ex. storstadsregionerna.
Det är en gemensam angelägenhet att arbeta för att främja en ökad högskoleövergång för elever med gymnasieutbildning. Nära tillgång till utbildning på fristående kurser är ett bra medel att främja en sådan. Vid högskolan i Karlstad har intresset för fristående kurser ökat på senare år.
Fristående kurser kan utformas och distribueras på olika sätt. De kan ges som distansutbildning och som decentraliserad utbildning -- utbildningar som passar bra i glesbygdslän. De kan även användas till profilerade längre program med en inriktning som passar den enskilda högskolan och dess region eller till utbildning i basämnen.
En ytterligare satsning bör göras på fristående kurser vid högskolan i Karlstad.
Behovet för högskolan i Karlstad är ytterligare 100 platser på fristående kurser.
En ny profil för högskolan -- ekonomiutbildning för journalister
Högskolan i Karlstad har -- delvis med stöd av en enskild donation -- hållit ett antal uppskattade seminarier kring ekonomiska frågor för journalister.
Det finns ett uppdämt kunskapsbehov i ekonomiska frågor hos journalistkåren, därom vittnar seminarierna i dessa frågor. I en tid med stort intresse för och betydelse av såväl nationell som internationell ekonomi är det viktigt att journalister har möjlighet att berika sitt kunnande i ekonomiska frågor.
Vi anser att en sådan utbildning bör omfatta förslagsvis 20 poäng och förläggas till högskolan i Karlstad.
Den långsiktiga utvecklingen av högskolan i Karlstad
Den svenska högskolans utbildning och forskning måste dels hålla en hög internationell standard och dels vara tillräckligt omfattande. Vid utbyggnaden av den svenska högskolan måste observeras att den svenska högskolan är unik så till vida att det finns högskolor med akademisk basstruktur men utan egen grundforskning och forskarutbildning. En av dessa är högskolan i Karlstad. Sådana högskolor får svårigheter att på normala villkor vara delar av det internationella akademiska kontaktnätet och utnyttjas därmed inte på bästa möjliga sätt.
Den medelstora högskolan i Karlstad har en sådan bas inom utbildning och forskning att den kan byggas ut till internationell universitetsstandard. För detta erfordras en förstärkning av grundutbildningen men framförallt en ökning av resurserna för forskning och forskarutbildning. En plan för en successiv utveckling av högskolan i Karlstad har utarbetats av styrelsen för högskolan i utvecklingsprogrammet ''Universitetet i Karlstad. Högskolans utveckling till år 2000.'' I programmet redovisas att högskolans grundutbildning vid sekelskiftet bör ha ca 6000 studerande och att forskning och forskarutbildning bör byggas upp inom profilområden. I en del sådana områden finns redan i Karlstad forskargrupper som är på väg in i det internationella forskningssamhället.
En successiv utbyggnad av högskolan i Karlstad är enligt vår mening lämplig och önskvärd för att stärka Sveriges position i det internationella akademiska kontaktnätet och att effektivisera den bas inom främst grundutbildning som finns i Karlstad.
Den borgerliga regeringen har aviserat att den högre utbildninen skall tillföras ökade resurser i framtiden. De av oss här föreslagna åtgärderna bör rymmas inom denna ram.
Med stöd av det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av civilingenjörsutbildning vid högskolan i Karlstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökning av övergången till högskoleutbildning i Värmland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen til känna vad i motionen anförts om ekonomiutbildning för journalister vid högskolan i Karlstad,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den långsiktiga utvecklingen av högskolan i Karlstad.
Stockholm den 27 januari 1992 Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)