Vårdlärarutbildningen i dag omfattar 60 poäng, varav ämnesteori om 20 poäng integreras i praktisk-pedagogisk utbildning. Handledd praktik vid gymnasieskola och vårdhögskola ingår motsvarande 17 poäng.
För tillträde krävs dels genomgången yrkesutbildning, t.ex. sjuksköterske-, assistent- (av olika inriktning), sjukgymnast- och arbetsterapeututbildning, dels två års tjänstgöring inom yrket.
I propositionens förslag ses vårdlärarutbildningen som en yrkeslärarutbildning som t.ex. skogsbruks-, hantverks- eller industrilärare.
Utbildningens längd anges som för gymnasielärare omfatta minst 180 poäng eller motsvarande om yrkesinriktade ämnen ingår. Den praktiska pedagogiska delen av utbildningen skall omfatta 40 poäng.
Jag finner det olyckligt att vårdlärarutbildningen i propositionen inte nämns och beskrivs utförligt på samma sätt som t.ex. bild- och musiklärare. Läsarna kan få uppfattningen att för att bli vårdlärare räcker yrkesutbildning och yrkeserfarenhet med tillägg av 40 poäng praktisk pedagogisk kurs.
Det räcker nämligen inte.
Detta beror på att yrket bygger på omfattande inslag av teori från en rad medicinska, tekniska, kulturellt-sociala och humanistiska discipliner. Dessa vetenskapligt baserade ämneskunskaper måste i utbildningen kompletteras med ett praktikerkunnande som är minst lika viktigt. Undervisningen av eleverna måste situationsanpassas efter de/den aktuella patientens behov och de/den aktuella elevens kunskaper och erfarenheter. Detta kräver mycket av läraren.
För att inga missförstånd ska uppstå anser jag att riksdagen bör förtydliga att vårdlärarutbildning inte förändras utan omfattar även i fortsättningen minst 180 poäng i likhet med övriga gymnasielärarutbildningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårdlärarutbildningen.
Stockholm den 13 mars 1992 Olle Schmidt (fp)