Det behövs fler arkitekter i landet och särskilt i norra
Sverige. Samtliga arkitektorganisationer (AF, SAR, och
SPA) har ställt krav på en ökad intagning till utbildningen,
till en del förlagd till en eventuell fjärde arkitektskola i
Norrland. Med oförändrad utbildningskapacitet kommer
annars antalet arkitekter i aktiv ålder snabbt att minska med
början redan vid sekelskiftet. Riksdagen ställde sig i våras
också bakom kraven på en ökad utbildningskapacitet.
Idag arbetar 50% av alla arkitekter i Stockholm och 30--
35% i Göteborgs- och Malmöområdena. Det råder stora
svårigheter att rekrytera till kommunala och statliga
arkitekttjänster utanför de tre nämnda geografiska
områdena, där nuvarande skolor är belägna. Dessutom är
andelen arkitekter i arkitektföretagen i Norrland väsentligt
mindre än i landet i övrigt. Detta ger i sin tur sämre
förutsättningar för en gedigen planering och utveckling av
god arkitektur i regionen. Ur samhällsekonomisk och
kulturell synpunkt är detta klart otillfredsställande.
En arkitektutbildning knuten till Umeå universitet
För att förbättra situationen och förändra den regionala
obalansen bör en ny arkitektutbildning skapas och förläggas
till Umeå.
Det finns många skäl för en ny utbildning lokaliserad till
Umeå förutom bristen på arkitekter i norr. I Sverige har av
tradition arkitektutbildning varit förlagd till de tekniska
högskolorna. Exempel finns även från andra länder men
med den skillnaden att det oftast funnits alternativa
arkitektutbildningar, i vissa fall knutna till universitet och i
andra fall till konstakademier.
Jag vill framhålla att i Sverige har en debatt förts om
önskvärdheten av ett närmare samband mellan arkitekt-
och designutbildningen. Vi har även behov av en
förstärkning av den estetiska, gestaltande dimensionen i
arkitektutbildningen. Det behövs sålunda en mer
humanistiskt präglad utbildning.
Utbildnings- och forskningsmiljön i sin helhet utgör en
väsentlig förutsättning för en arkitektutbildning vid Umeå
universitet. I Umeå finns konst- och designhögskolorna som
utgör den viktigaste förutsättningen för en nydanande
arkitektutbildning. Jag ser en sådan utbildning som ett
naturligt tredje steg i satsningen på konstnärlig utbildning i
Umeå: konsthögskola, designhögskola och
arkitekthögskola. De humanistiska ämnena kan i första
hand bidra med utbildning och forskningssamverkan i
konst- och arkitekturhistoria. Andra viktiga inslag utgör
språk, etnologi, idéhistoria och filosofi.
De beteendevetenskapliga ämnena utgör också en viktig
komponent i utbildningen liksom miljö--
perceptionspsykolgi och sociologi. Samhällsvetenskaplig
kompetens ger ämnen som kulturgeografi, statskunskap,
ekonomi och juridik. Matematisk-naturvetenskaplig
kompetens kan utnyttjas i baskurser knutna till de
traditionella ämnena matematik, fysik, kemi och biologi.
Även på energiområdet finns kunskap. Såväl
naturvetenskaplig, ekologisk som humanekologisk
utbildning och forskning bedrivs vid universitetet som har
en klar miljöprofil.
Den nya byggingenjörsutbildningen som startar i år
kommer att bidra med ökad kunskap om värme,
ventilation, sjuka hus och materialkunskap.
Förutsättningar utanför universitetet
Arbetsmiljöinstitutet har ett klart intresse av
arkitektutbildningen, särskilt ifråga om den inre miljön.
Även med Statens Institut för byggforskning i Gävle (SIB)
har kontakt etablerats för eventuellt samarbete.
Av regeringens proposition l99l/92:l00
Utbildningsdepartementet framgår tydligt
departementschefens synpunkter om behovet av ett samlat
grepp om den svenska högre utbildningens förhållande till
Europa. Och därmed även behovet av att förbättra vissa
utbildningar, även sådana som inte är direkt knutna till EG-
direktiv.
En ny arkitektutbildning i Umeå skulle kunna svara upp
mot de kraven och bl.a. pröva möjligheten att etablera ett
samarbete med en eller flera högskolor i utlandet. Språk-
kulturbutbildning, integrerad i den övriga utbildningen
skulle ge förutsättningar för detta. En regionalt förankrad
utbildning med ett internationellt nätverk skulle kunna
byggas upp!
Lokaler och utrustning
Det finns möjligheter att i Umeå disponera den gamla
seminariebyggnaden -- nuvarande lärarhögskolan.
Placeringen i centrum -- nära konst- och
designhögskolorna -- skulle forma en utomordentligt
tilltalande miljö. Designhögskolan förfogar dessutom över
ett fullskalelaboratorium, som kan samutnyttjas. Även
designhögskolans CAD-utrustning och kunskaper borde
kunna samutnyttjas.
Det framgår av de sammanställningar som här redovisats
att ett ingående kartläggningsarbete har utförts inom
universitetet inför en eventuell lokalisering av
arkitektutbildningen till Umeå. Utan tvivel är den miljö
som Umeå universitet och Umeå stad kan erbjuda
väsentliga och stimulerande förutsättningar för en
nydanande, mångsidig arkitektutbildning.
År l99l antogs ca l80 studenter till arkitektutbildning vid
de tre utbildningsorterna Stockholm -- KTH, Lunds
universitet samt Göteborg -- Chalmers.
Tillgängliga prognoser visar att antalet
utbildningsplatser kommer att vara för litet om några år.
Förutom den omfördelning av platser som vi nu föreslår
kommer det därför att senare bli aktuellt att återkomma
med förslag till en utökad utbildning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att genom omfördelning av
befintliga utbildningsplatser för arkitektur tillskapa en
arkitektutbildning knuten till Umeå universitet.