Kunskap är förutsättningen för allt samhällsförändrande
arbete. Genom kunskap kan vi vara med och forma och
förändra vardagen i vår närhet och förutsättningarna och
villkoren runt omkring oss. Bristen på kunskap gör inte
bara att samhällsutvecklingen stannar upp, det innebär
också att vi som människor inte växer i våra respektive
roller. Vi behöver alla olika former av dialektik.
Möjligheterna för människor att kunna studera i
närheten till sitt hem är ofta avgörande för om man beslutar
sig för att läsa eller inte. Särskild stor roll har närheten då
man bildat familj. Vanligt är också att de ungdomar som
måste lämna sin hembygd för att kunna studera vidare
sällan vänder tillbaka. Man hinner under studieåren skaffa
sig nya vänner, finner sig till rätta i den nya miljön och
kanske också hinner rota sig och bilda familj. Det här märks
tydligt för oss inom glesbygdsregionerna. Möjligheterna till
utveckling är små för kvinnorna i ett län som Gävleborg där
mansdominerad basindustri är grunden för näringslivet.
Gävleborg är i dag ett län med stora problem. Vi har
landets högsta ungdomsarbetslöshet, vi har stor utflyttning
från våra kommuner och vi har den lägsta eftergymnasiala
utbildningsnivån. Anledningarna är flera men ett tungt skäl
för detta är avstånden till möjligheten att kunna studera
vidare. I dag lever och verkar en av landets minsta
högskolor, Gävle/Sandvikens högskola i vårt län.
Högskolan är för oss en spjutspets i länet och kan genom sin
verksamhet vara med och ta del i och sprida kunskap kring
vårt samhälle. En aktiv skola inom olika områden gynnar
människor, företag och kommuner. Skolan kan inom flera
områden ta till vara den kompetens som industrin samlat på
sig liksom skolan kan ge industrin möjligheter till utveckling
genom kunskap och nyrekrytering.
En aktiv högskola leder till ett aktivt län. Antalet lokala
sökande till högskolan har de senaste åren varit stort. Vi
märker tydligt att fler gävleborgare är benägna att läsa
vidare efter gymnasiet eller några års arbete tack vare det
korta avståndet.
Högskolan Gävle/Sandviken har en mycket besvärlig
lokalsituation. Den är trångbodd och splittrad på flera
platser och huvudbyggnaden har stort behov av renovering.
Åtgärder måste sättas in snabbt.
En ny högskolebyggnad är planerad och projekterad
inom området Alderholmen i Gävle. Byggnadsstyrelsen har
i en skrivelse till regeringen hemställt om medel för hyran
till dessa nya lokaler.
För att högskolan skall kunna utvecklas och en kreativ
miljö för utbildnings- och forskningsverksamheten kunna
skapas behövs nya lokaler. Den planerade
högskolebyggnaden har många fördelar. Närheten till SIB,
som högskolan samarbetar med samt en samlokalisering
med vårdhögskolan är några exempel.
I Gävleborgs län råder mycket stor arbetslöshet speciellt
inom byggnadssektorn. Byggnationen av högskolan skulle
ge många jobb i en hårt drabbad region. Byggandet kan
påbörjas mycket snart efter det att beslut erhållits om
medel.
I prop 1991/92:100 bil. 9 föreslås att 300 milj.kr. avsätts
till nya och förbättrade lokaler för några högskolor, bl.a.
högskolan Gävle/Sandviken vid ett senare tillfälle.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lokalfrågan för högskolan
Gävle/Sandviken snarast bör lösas.
Stockholm den 24 januari 1992
Ulrika Messing (s)
Sigrid Bolkéus (s)
Axel Andersson (s)
Widar Andersson (s)
Karl Hagström (s)
Sinikka Bohlin (s)