med anledning av prop. 1991/92:75 Lärarutbildning m.m.
Idrottsutbildning i Umeå
Behovet av att utveckla skolans idrottsundervisning och
annan idrottspedagogisk verksamhet styrs till stor del av
läroplaner och förhållanden vid den enskilda skolan. Men
av särskild vikt är lärarutbildningen. Behovet av adekvata
utbildningsinsatser för blivande lärare har glädjande nog
vunnit ökat gehör under senare år.
Tyvärr finns det fortfarande en alltför stor andel av
obehöriga lärare -- l6 %
-- av de ca 4 000--5 000 idrottslärare som finns i den
svenska skolan.
De prognoser som tagits fram visar också på ett kraftigt
ökat behov av idrottslärare under senare delen av 90-talet.
Särskilt stort är behovet i Norrland. Det föreligger
dessutom en efterfrågan av arbetskraft med
högskoleutbildning i Norrland inom andra områden än
skolan. Vi avser då friskvårds- och fritidsområden -- viktiga
områden för folkhälsoarbetet.
Vi anser det därför glädjande att regeringen nu lägger
fram förslag om en relativt kraftig uppdimensionering av
idrottslärarutbildningen i landet. Tyvärr kommer inte
förslaget att lösa de speciella lärarproblemen i Norrland,
eftersom idrottslärarutbildningen är koncentrerad till
Stockholm och Örebro. All erfarenhet visar -- inte minst
från läkarutbildningen -- att mellan 60 och 70 % av dem som
utbildas i norr också blir norrlandslänen trogna efter
utbildningens avslutning. Det är därför helt nödvändigt att
även för idrottslärarutbildningen öka den geografiska
spridningen av utbildningsplatserna.
En ökad geografisk spridning av resurserna för
utbildning och forskning på idrottens område innebär flera
fördelar för norrlandslänen. För det första ökar
tillgängligheten till högskoleutbildning i idrott, för det
andra underlättar det för fort- och vidareutbildning för
yrkesverksamma inom idrottsområdet och för det tredje
förbättras förutsättningarna för spridning av
forskningsresultat.
Vid universitetet i Umeå finns sedan år l985 den lokala
utbildningslinjen idrottspedagoglinjen. På denna linje
utbildas studerande för yrkesverksamhet inom den frivilliga
idrottsrörelsen och det samhälls- och
arbetsmarknadsanknutna friskvårdsarbetet. Linjen består
huvudsakligen av teoretiska studier i företrädesvis
idrottspedagogik och idrottsmedicin. Universitetet har
långt framskridna planer på att med idrottspedagoglinjen
som bas utforma en ny och mer kvalificerad
idrottsutbildning. Detta skulle på ett helt annat sätt kunna
tillgodose skolväsendet som idrottsrörelsens och andra
avnämares behov av personal med idrottsinriktad
högskoleutbildning.
Vid universitetet i Umeå finns redan idag två professurer
med inriktning mot idrottsområdet, en i idrottsmedicin och
en i idrottspedagogik. Dessutom flera kvalificerade lärare
och forskare med inriktning mot idrottsområdet. Dessutom
kan nämnas att det finns en mångårig tradition av
grundutbildning av klasslärare/grundskollärare i ämnet
idrott.
Universitetet förfogar över utomordentliga lokaler --
moderna och ändamålsenliga -- för idrottsundervisning. Det
finns även ändamålsenliga utomhusanläggningar samt
närhet till den idrottsmedicinska enheten.
Den pågående decentraliseringen på skolans område
skapar behov av en mångfald parallella
utbildningsmöjligheter också på idrottens område.
För att trygga försörjningen i Norrland av personal med
idrottsinriktad högskoleutbildning är det nödvändigt med
en ökad spridning av utbildningsplatserna inom
idrottslärarutbildningen i landet. Vi föreslår därför att 24 av
de föreslagna utbildningsplatserna på idrottslärarlinjen vid
idrottshögskolan i Stockholm och högskolan i Örebro
överförs till universitetet i Umeå från och med höstterminen
l992.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 24 nybörjarplatser på
idrottslärarlinjen vid idrottshögskolan i Stockholm och
högskolan i Örebro överförs till universitetet i Umeå.
Stockholm den 16 mars 1992
Ulla Orring (fp)
Hans Dau (m)
Karin Israelsson (c)
Stefan Attefall (kds)