1977 års högskolereform byggde på att högskolans
grundläggande utbildningar skulle expandera med två
procent per år samt att fort- och vidareutbildningen skulle
byggas utmed tio procent per år. Högskolans omfattning har
dock legat kvar på i stort sett samma nivå i 20 år.
Finansieringen av den svenska högskolans
grundläggande utbildningar motsvarade 1987 0,88 % av
BNP. I de flesta västeuropeiska länderna är motsvarande
siffror högre eller mycket högre, t.ex. Nederländerna 1,8 %
av BNP.
I rapporten ''Långt kvar till kunskapssamhället'' (SIND
1991:2) konstaterar statens industriverk bl.a. följande:
För utveckling av nya produkter av högteknologisk
karaktär är framför allt andelen högskoleutbildade
intressant. Japan, USA och Storbritannien har en
industristruktur med större andel högteknologisk
produktion än vad Sverige har. Dessa länder har också
betydligt större andelar universitetsutbildade i
industriföretagen. Sveriges utgångsläge för högteknologisk
produktion är därmed inte särskilt positiv.
Av den internationella jämförelsen framgår att den
svenska industrin bara har omkring fem procent
högskoleutbildade jämfört med det dubbla eller tredubbla
hos nästan alla av de viktigaste konkurrentländerna.
Det innebär att det skulle behövas minst en fördubbling
av antalet civil- ingenjörer, naturvetare och forskare för att
nå de viktigaste konkurrentländernas nivå.
Enligt traditionell handelsteori specialiserar sig ett land
på produktion av varor som kräver relativt mycket av de
produktionsfaktorer som landet har jämförelsevis gott om.
Sverige har historiskt sett levt högt på sina råvarutillgångar,
som malm och skog, men dessa har minskat i betydelse.
Den produktionsfaktor som därefter har blivit viktig och
av avgörande betydelse för skillnader i produktivitet är
kapitalet. Detta har dock på senare år blivit alltmer
lättrörligt.
Den produktionsfaktor som är relativt bunden till en viss
nation är arbetskraften. Följaktligen är arbetskraftens
utbildning alltmer avgörande för ett lands levnadsstandard.
Det län som har den i särklass högsta andelen tekniker
utan att ha en stor högskola i länet är Västmanlands län,
som har hela 3,2 % tekniker och forskare i arbetskraften.
Merparten av dessa är koncentrerad till Västerås och ABB.
I framtiden finns ett behov av att etablera en helt ny
teknisk högskola på fullskalenivå med intagning av 800--1
000 studenter per år. Denna högskola skall vara en effektiv
länk mot andra tekniska högskolor ute i Europa, vilket den
kan vara om den finns på en ort där det finns ett företag med
internationell bredd såsom ABB i Västerås. En sjätte
teknisk högskola behövs för hela Sveriges industriella
utveckling.
Redan nu bör därför ett arbete påbörjas med följande
inriktning:ytterligare en fullskalig teknisk högskola
etableras i Sverige före år 2000forskningsprofileringen
vid denna enhet skall vara unik och komplettera annan
svensk forskningSveriges sjätte tekniska högskola skall
vara en länk mot högskolorna i Europa och förläggas till
Västerås.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förläggningen av en teknisk
högskola till Västerås.