Högskolan i Örebro står väl rustad för att möta de
närmaste årens snabba ökning av högskoleutbildningen i
riket.
Med sina över 5.000 studenter och väl utvecklad
forskning inom flera sektorer har högskolan mognad och
kapacitet att ge bra utbildning åt många fler studenter.
Högskolans utveckling är av strategisk betydelse för en
region, som drabbas hårt av strukturrationaliseringar och
arbetslöshet.
Inför 1993 års treårsplan för den högre utbildningen
samt samma års forskningspolitiska proposition avser vi att
återkomma med förslag om utbyggnad av högskolan i
Örebro inom flera sektorer.
Budgetpropositionen innehåller nästan uteslutande
förslag om nya platser i högskolan på universitetsorterna.
Ett viktigt skäl härför är prioriteringen av vissa längre
linjeutbildningar. Vi vill därför framhålla behovet att
regeringen skapar förutsättningar för nya utbildningsvägar
vid orter, där de inte nu är representerade.
När riksdagen beslutar om en så kraftig utbyggnad av
den högre utbildningen, som nu görs, är det olyckligt om det
år för år sker genom att de nya platserna i första hand
fördelas på redan stora universitet med enstaka
utbildningsplatser här och var -- se t.ex. förslaget om
fördelning av platser på juristlinjen. Det är just vid en
kraftig volymökning av Högskolan som statsmakterna har
unika möjligheter att samtidigt påverka regionernas
konkurrenskraft och ge studenterna tillgång till den goda
studiemiljö en högskoleort av Örebros storlek kan erbjuda.
Regeringen bör därför, inför nästa års treårsplan,
överväga möjligheten att öppna vissa utbildningsvägar på
högskolor, där de inte nu är representerade.
Exempel på utbildningsvägar, som med fördel skulle
kunna förläggas till Örebro, kan vara
sjukgymnastutbildning, utbildning på läkarlinjen i
samverkan med något universitet, vissa
ingenjörsutbildningar med anknytning till bl.a. miljö och
ekonomi och utbildning på psykolog- och juristlinjerna,
YTH-utbildning samt den lärarutbildning vi nedan vill
återkomma till genom konkreta förslag inför vårens
lärarutbildningsproposition.
Högskolan i Örebro har ända sedan den formella starten
för cirka 15
år sedan -- den reella skedde med universitetsfilial,
socialhögskola och GIH redan 25
år tidigare -- slagit vakt om kvalitet och basämnen. Det
har lett till att högskolan har ett brett basämnesutbud och
också bedriver utbildning på 80-poängsnivå inom ett tiotal
basämnen.
De sociala och planeringsmässiga förutsättningarna för
en breddning och utbyggnad av högskolan i Örebro är
mycket goda. Örebros goda kommunikationsläge i landets
befolkningstyngdpunkt ger bra förutsättningar för
riksrekrytering till angelägna utbildningar. Högskolan
utvecklade tidigt ett internationellt nätverk och ligger väl
framme i utvecklingen av internationellt anpassade
utbildningar.
Forskning
Högskolan i Örebro har förutsättningar att utvecklas till
ett universitet oavsett att den idag inte ensam kan bilda
underlag för ett universitet i den traditionella betydelsen,
med flera fakulteter med både grundutbildning och fast
forskningsorganisation.
Inför den forskningspolitiska propositionen är det
angeläget att regeringens noga prövar möjligheten att tillåta
kompaktare universitetsutbildningar. Här finns också
möjligheten att etablera fasta forskningsresurser vid
högskolan i Örebro inom de områden, där högskolan redan
nu har de reella förutsättningarna. Närbelägna högskolor
och universitet kan då bygga nätverk med systematiskt
utbyte av kunskap och forskningsresultat.
Internationella erfarenheter visar att ett universitet inte
måste vara stort för att kunna erbjuda bra undervisning.
Små universitet är ofta goda universitet, präglade av både
hög kvalitet och god miljö. Goda förutsättningar för
kreativitet ges när nya forskningsenheter etableras. Det kan
inte heller vara rimligt att inför ett svenskt EG-inträde
fortfarande ålägga vissa regioner starka restriktioner för
forskningen medan de inte påläggs andra.
Några områden där högskolan i Örebro har särskilda
förutsättningar för att etablera fasta forskningsresurser är
inom det samhällsvetenskapliga området, som är större än
fakulteten i Linköping och i paritet med motsvarande
fakultet i Umeå. Det är inte god hushållning att en så mogen
utbildning inte ges de möjligheter fasta forskningsresurser
innebär för både studenter och lärare.
Bland andra områden där Örebro har goda
förutsättningar för att snabbt bidra till
kunskapsutvecklingen i landet och också internationellt
finns bl.a. miljöområdet -- i samverkan med bl.a. SAKAB
och Regionsjukhuset -- och forskning inom
handikappområdet.
Ingen stad i Sverige -- och förmodligen inte heller
internationellt -- har tillgång till så många resurser, som
arbetar med olika kommunikationshandikapp som just
Örebro. Genom samverkan mellan statliga, kommunala
och landstingskommunala intressenter skulle ett spännande
centrum för forskning runt kommunikationshandikapp
kunna etableras i Örebro. Samverkan med högteknologisk
industri i och utanför länet skulle kunna betyda
konkurrensfördelar för svensk industri.
Grythytte akademi
Det finns, som framgår av en tvärpolitisk motion, som
inlämnats till riksdagen, bred uppslutning kring den s.k.
Grythytte akademi -- högre restaurangutbildning i
Grythyttan. Utbildningen vid Grythytte akademi möter ett
mycket stort intresse bland studenter.
Lärarutbildning
När riksdagen under våren beslutar om en kraftig
utbyggnad av lärarutbildningarna förutsätter vi att man tar
till vara tillfället att etablera grundskollärar- och
ämneslärarutbildning i Örebro.
Avsaknaden av fast grundskollärarutbildning har betytt
att Örebro län hör till de delar av landet, där antalet
obehöriga lärare är störst. På lågstadiet är cirka 9 %
av lärarna i länet obehöriga och på mellanstadiet 14 %.
Situationen försämras successivt genom att en
förhållandevis låg andel av ledigförklarade tjänster kan
besättas med behöriga sökanden.
Etablering av grundskollärarutbildning i Örebro skulle
ha stor betydelse för högskolan och regionen. Örebro kan
genom sina tidigare resurser på lärar- och skolområdet ge
viktiga bidrag till den pedagogiska utvecklingen.
Marginalkostnaderna för att etablera lärarutbildning i
Örebro torde bli rimliga genom att högskolan redan nu har
väl utbyggda basämnen och tillgång till viktiga
utvecklingsresurser inom området.
Konkret vill vi föreslå att följande lärarutbildningar
etableras vid högskolan i Örebro:
grundskollärarutbildning 1--7grundskollärarutbildning
4--9ämneslärarutbildning
Örebro finns musikhögskola och den ena av landets två
idrottshögskolor.
Musikhögskolan i Örebro är den enda i landet, som bara
kan erbjuda ettämnesutbildning genom avsaknad av såväl
grundskollärarutbildning 1--7 och 4--9 som
ämneslärarutbildning vid högskolan.
Idrottshögskolan hade tidigare tvåämnesutbildning men
får nu endast erbjuda ettämnesutbildning. Många av de
studenter som väljer ämnet idrott tvingas att förlägga sin
utbildning till två orter. En utökning och breddning av
idrottslärarlinjen i Örebro skulle eliminera dessa
missförhållanden.
Högskolan har goda förutsättningar också för andra
ämneskombinationer än dem med musik och idrott.
Högskolan i Örebro har därtill god beredskap för att öka
antalet platser på ettämnesutbildningen i musik och för
utbildning till grundskollärare för förskollärare och
fritidspedagoger.
Högskolan har i en särskild utredning redovisat
möjligheter till snabb utbyggnad med över 300 nya
utbildningsplatser.
Genom här föreslagen utbyggnad av lärarutbildningen
skulle Örebro kunna utvecklas till något av ett pedagogiskt
center i Mellansverige.
Många av förutsättningarna finns där redan:
Idrottslärarlinjen och musikhögskolan med sina tunga
basinvesteringarHögskolan med sitt relativt breda utbud
av basämnen med utbildning i flera fall upp till 80-
poängsnivånFörskollärar- och
fritidspedagogutbildningarnaSkolledarhögskolanEn
bred pedagogisk konferensverksamhet med bl.a. ''Skolan i
Centrum'' -- sammandrag av aktuellt uvecklings- och
forskningsarbete inom skolområdetSpecialpedagogisk
profil med flera nationellt och internationellt unika
institutioner och skolor främst för
kommunikationshandikappade elever. I en särskild motion
hemställer vi också om inrättande av speciallärarlinje vid
högskolan i ÖrebroOmfattande lärarfortbildning vid
högskolan i ÖrebroForskning inom Centrum för skol-
och barnomsorgsutveckling
Som framgått ovan är behovet av allmänlärarutbildning
stort såväl med hänsyn till rekryteringsläget i länet,
högskolans utveckling som möjligheterna för Örebro att
aktivt bidra till den pedagogiska utvecklingen inom olika
sektorer -- inte minst vad gäller skolledning och utveckling
av stöd till handikappade barn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av högskolan
i Örebro, speciellt inrättande av grundskollärar- och
ämneslärarutbildning fr.o.m. hösten 1992.
Stockholm den 24 januari l992
Inger Lundberg (s)
Maud Björnemalm (s)
Sture Ericsson (s)
Hans Karlsson (s)
Håkan Strömberg (s)