Det råder en samstämmig uppfattning om att insatserna
för högre utbildning och forskning måste öka. Flera beslut
av denna innebörd har redan genomförts och ytterligare
förslag i denna riktning är föremål för behandling.
Av stor betydelse för att mäta behovet av särskilt
kvalificerad personal inom näringslivet och den offentliga
sektorn är en ökning av forskarutbildningen.
Utbyggnaden av nya universitet av begränsad storlek
och med höga krav på kvalitet har visat sig framgångsrika i
andra länder.
Det är också uppenbart att en decentralisering har stor
betydelse för den regionala utvecklingen. Mot bakgrund av
vad här i korthet anförts har förslag till ett framtida
universitet utarbetats och ett samarbete på institutionsnivå
inletts mellan högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby
och Växjö.
Den regionala situationen i sydöstra Sverige
Regionen kännetecknas av relativt svag infrastruktur,
låg utbildningsnivå, ogynnsam ålderssammansättning och
en näringslivsstruktur med stor andel jord- och
skogsbruksbaserad sysselsättning samt en industri som i stor
utsträckning bygger på mogen teknik.
I dag utmärks sydöstra Sverige av stagnerande
befolkningssiffror, ungdomsutflyttning och svag förnyelse
av närings- och samhällsliv:Låg utbildningsnivå i
förhållande till övriga Sverige.Ogynnsam
ålderssammansättning med en hög andel äldre vilket ställer
stora krav på social service.Hög andel företag med
underleverantörsfunktion och svag utbildningskapacitet.
Låg tekniknivå.Fortsatt strukturomvandling inom
areella näringar vilket innebär ytterligare vikande
sysselsättningssiffror.
Knappt 30 %
av de som lämnar gymnasieskolan går vidare till högre
utbildning medan genomsnittet i OECD-länderna är 40 %.
Därtill kommer att endast 12 %
av åldersklassen går till utbildningar som omfattar tre
år eller längre utbildningstid. I Danmark är motsvarande
siffra 26 %.
Näringslivet
i sydöstra Sverige kännetecknas i alltför stor
omfattning av mogen tillverkningsindustri av jord- och
skogsbruksbaserad sysselsättning. En strukturomvandling
med omställning till ett mer kunskapshanterande och mer
högteknologiskt näringsliv är nödvändigt. Antalet
sysselsatta ökar i Sverige inom dessa områden. För att
kunna behålla en hög sysselsättning och en god
internationell konkurrenskraft är det nödvändigt att
strukturomvandlingen sker relativt snabbt. Tillgången på
kvalificerad arbetskraft är därför avgörande. Detta betyder
att en satsning på högre utbildning, forskning och
forskarutbildning är nödvändig.
Att etablera Nätverksuniversitet sydost är sannolikt
långsiktigt den insats som ger störst regional utveckling i
förhållande till insatt kapital.
Behovet av ett nytt universitet
Under 1980-talet har antalet högskolestuderande i
Sverige varit konstant. Detta går stick i stäv mot
samhällsutvecklingen. Näringslivets och samhällsorganens
efterfrågan på högre utbildning och forskning ökar. Under
de senaste två decennierna har antalet sysselsatta i
kunskapsyrken vuxit med ca 4 %
per år, medan antalet sysselsatta i fysiska och
manuella yrken har minskat med ca 2 %.
Denna strukturförändring av samhället har fått till
följd att antalet kunskapshanterare tillväxer med i
genomsnitt 25 000
årligen. För att möta arbetsmarknadens behov av
personer med högre akademisk utbildning krävs en
väsentlig resursförstärkning och expansion av
högskoleutbildning både inom grundutbildningen och
forskarutbildningen. De flesta länder i vår omvärld har tagit
konsekvenserna av utvecklingen. Där har antalet
högskolestuderande ökat kraftigt under 1980-talet.
Ett ökat antal studerande inom grundutbildningen
kräver fler lärare på högskolorna. Dessa lärare måste vara
forskarutbildade. Det aktuella läget är allvarligt.
Universitet- och högskoleämbetet (UHÄ) har i en
utredning visat att vi av olika skäl, pensionsavgångar m.m.
får en minskad andel forskarutbildade i framtiden även om
vi behåller nuvarande kapacitet eller genomför en mindre
ökning. Till detta kommer näringslivets ökade behov av
forskarutbildad personal.
Det är alltså nödvändigt att öka antalet forskarutbildade
både för att möta behovet av fler högskolestuderande och
behovet från samhället av fler forskare. Det har i flera
sammanhang hävdats att vi behöver öka antalet
doktorander från 1 000
till 2 000
för att vända utvecklingen.
En satsning på nya universitet skulle bidra till att lösa
problematiken. I de flesta europeiska länder, i USA och i
Japan har under det senaste decenniet nya universitet
inrättats. I Sverige har vi tidigare expanderat med ett
universitet per decennium; 50-talet -- Göteborg, 60-talet --
Umeå och 70-talet -- Linköping. Därefter har det inte hänt
någonting i detta avseende.
Flera av de nya universiteten som inrättats i vår omvärld
har satsat på konceptet hög kvalitet/begränsad storlek.
Universitetet i Siegen är ett sådant och det rankades som ett
av de bästa i Västtyskland i en utvärdering i Der Spiegel.
Ett annat är University of Warwick, England. Det är i dag i
toppklass inom flera forskningsdiscipliner bl.a. nr 1 i
Storbritannien i ''Engineering''. Men här har inte bara
gjorts en satsning på teknik utan också på ''kärnämnen''
dvs. ämnen som utgör fundamentet för
kunskapsuppbyggnaden. Det kan t.ex. vara matematik,
filosofi, allmän språkvetenskap och historia.
Mot denna bakgrund framför de tre högskolorna i
Kalmar, Växjö och Karlskrona/Ronneby ett gemensamt
förslag om ett nytt universitet i sydöstra Sverige. De tre
högskolorna har i dag ca 8 000
studenter och 50-talet utbildningslinjer. De utgör en
bas för det framtida universitetet.
De tre högskolornas initiativ
De tre högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och
Växjö samarbetar sedan 1989 kring en idé om ett
nätverksuniversitet. Planerna har bl.a. resulterat i ett
förslag till en innehållslig skiss. I denna har man i samarbete
med Sydsvenska Handelskammaren utformat ett
principiellt forskningsprogram, där respektive högskolas
befintliga profilområden vävts samman med visionära
utvecklingsområden utifrån 2000-talets omvärldsbehov.
Tyngdpunkten i forskningsprogrammet utgörs av ett
tjugotal s.k. ''founding professors''. De ämnen dessa
professorer representerar skall anknyta till den
grundutbildning som finns vid de tre högskolorna. Det skall
finnas utbildningar som ger behörighet till forskarutbildning
i varje ämne. I den fördjupade anslagsframställningen
kommer institutionerna vid de olika högskolorna att ge
förslag på ämnen för ''founding professors''. Dessa förslag
diskuteras i det gemensamma vetenskapliga och industriella
rådet samt med representanter för Lunds universitet innan
de tas upp i den för de tre högskolorna gemensamma
anslagsframställan.
Samverkan har redan påbörjats inom några strategiska
nyckelområden, såsom gemensamma administrativa
system, personalutveckling och informationsförsörjning.
Under 1991 har ett intensivt arbete bedrivits både på
förtroende-, tjänstemanna- och institutionsnivå för att
förbereda och inlämna en gemensam anslagsframställning
för forskarutbildning och forskning i juni 1992.
Arbetet med Sydostuniversitetet har nu gått in i en mera
operativ fas. En verkställande tjänsteman anställs för att
dokumentera innehåll och organisation samt leda
opinionsbildning och marknadsföring. En viktig uppgift för
den nye befattningshavaren blir också att samordna olika
intressegruppers insatser. Den kraftsamling som nu sker
lokalt och regionalt kring bildandet av Sydostuniversitetet
har redan fått spridningseffekter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrättandet av ett s.k.
nätverksuniversitet (Nätverksuniversitetet sydost) bör
prövas i samband med utarbetandet av 1993 års
forskningspolitiska proposition.
Stockholm den 24 januari 1992
Hans Gustafsson (s)
Anders G Högmark (m)
Kjell Nilsson (s)
Charlotte Branting (fp)
Lars Hedfors (s)
Stina Gustavsson (c)
Harald Bergström (kds)
Monica Widnemark (s)
Jan-Olof Franzén (m)
Christer Skoog (s)
Karl-Gösta Svenson (m)
Yvonne Sandberg-Fries (s)
Sven-Olof Petersson (c)
Jan Björkman (s)
Stig Alemyr (s)
Agne Hansson (c)
Lena Öhrsvik (s)
Bertil Danielsson (m)
Birger Rosqvist (s)
Marianne Jönsson (c)
Bengt Kronblad (s)
Christer Lindblom (fp)
Chatrine Pålsson (kds)
Jan-Olof Franzén (m)