Det finns i Sverige en betydande enighet om att satsning
på högre utbildning är av yttersta vikt för en positiv
utveckling av Sveriges framtid. Den socialdemokratiska
forsknings- och utbildningspolitiken har under en följd av
år burit tydligt vittnesbörd om en klart markerad anslutning
till denna grundinställning. Inte minst har den
socialdemokratiska högskolepolitiken betonat vikten av att
samtliga delar i det nationella högskolesystemet byggs ut,
något som har inneburit att resurser även har satsats på
mindre högskolor.
Årets budgetproposition fortsätter denna utbyggnad av
den svenska högskolan som riksdagen har beslutat om våren
1991. Enligt vår uppfattning är emellertid utbyggnaden,
delvis med tanke på det nuvarande arbetsmarknadsläget,
otillräcklig. Inte minst är det viktigt att tillföra de mindre
högskolorna ytterligare resurser för utbildning, för att det
skall skapas ett nationellt starkt högskolesystem, som
förmår att förse hela det svenska samhället med välutbildad
arbetskraft. Därvid är det viktigt att tillgodogöra sig
potentiella målgrupper i skilda delar av Sverige samt att
tillgodose arbetskraftsbehov i olika delar av riket. En
högskolepolitik, som genom att alltför ensidigt tillgodose
samhällsbehov genom utbildning etablerad vid de större
enheterna, har bevisligen en tendens att stärka
storstadsregionerna på övriga regioners bekostnad, vilket
inte ger ett optimalt nationellt resultat. För rikets bästa
krävs därför en fortsatt satsning på mindre högskolor.
Högskolan i Skövde är -- nästan femton år efter
etableringen -- fortfarande en av rikets minsta
högskoleenheter med resurser för utbildning motsvarande
några promille av de samlade nationella
högskoleresurserna. Detta förhållande är inte acceptabelt,
vare sig av strukturella skäl (suboptimerad storlek med få
eller inga möjligheter till stordrift) eller av regionala
(regionen behöver med sin ytterst svaga högskoletradition
mer än många andra län den stimulans som en högskola
innebär).
Högskolan i Skövde har således en mycket ''smal'' och
från vissa synpunkter relativt ''sned'' struktur. De
nuvarande kompetensområdena -- teknik, data- och
systemvetenskap, ekonomi samt moderna språk och
länderkunskap, samtliga relaterade till näringslivet --
behöver kompletteras med annan typ av utbildning,
exempelvis inriktad mot samhällsoch humanvetenskap samt
mot naturvetenskap. I dag är det huvudsakligen
specialiserade fackhögskolor som uppvisar en så smal
verksamhetsbas som högskolan i Skövde; jämförelsen är
ändå inte adekvat eftersom dessa högskolor inom sina
områden har en bredd och ett djup som högskolan i Skövde
saknar.
Årets budgetproposition innehåller för Skövdes del i
princip endast konsekvenser av tidigare fattade beslut. Vi
anser att detta är djupt olyckligt och att i stället resurser
måste tillföras för en fortsatt utbyggnad.
Vi vill nedan, huvudsakligen i anslutning till förslag i
högskolans anslagsframställning, vilka baseras på
bedömningar som delas av länsstyrelsen och andra organ i
regionen, föreslå en fortsatt utbyggnad av högskolan i
Skövde. Vi delar i stort synen i den nuvarande
högskolepolitiken, sådan denna har formats under de
senare åren, att högskolestyrelserna i allt högre grad skall
ansvara för planering av högskolans utbildningsutbud och
för en ändamålsenlig profilering av detta. Konsekvensen
blir, att medel i första hand bör tillföras under anslaget
''Lokala och individuella linjer samt fristående kurser''. I
det följande lämnar vi några exempel på viktiga insatser
som kan tillgodoses med medel ur detta anslag.
Det är således viktigt att vid högskolan i Skövde ge
ökade basresurser till och därmed stärka dels
ekonomutbildningen, bl.a. för att möjliggöra
ändamålsenliga program inom marknadsföring, dels den
data- och systemvetenskapliga utbildningen, dels
utbildningen inom moderna språk och länderkunskap.
Vidare bör en human- och samhällsvetenskaplig
kompetens etableras. Således kan en sådan kompetens --
förutom att den givetvis har ett egenvärde -- stödja,
utveckla och i vissa fall utgöra en integrerad del av program
inom teknik, dataoch systemvetenskap samt ekonomi. Av
särskild betydelse är i ett sådant perspektiv
kognitionsvetenskap (eng cognitive science).
Kognitionsvetenskap är en interdisciplinär vetenskap, som
har utvecklats ur en gemensam uppsättning problem inom
ämnen som psykologi, språkvetenskap, filosofi, medicin
samt i viss mån teknik och datavetenskap. Av särskilt stort
intresse för existerande kompetenser inom högskolan i
Skövde är kognitionsvetenskapliga aspekter i relation till ny
teknologi (exempelvis vid processtyrning och
övervakningssystem, datorstödd konstruktion och
projektering, gränssnittet människa--dator, bildanalys,
artificiell intelligens och robotteknik). Vi anser således att
resurser bör tillföras för att möjliggöra etablering av ett
treårigt human- och samhällsvetenskapligt program inom
ramen för en kandidatexamen.
Det är vidare angeläget att studier även kan erbjudas
inom det naturvetenskapliga området. En god kompetens
inom detta område utgör i sig en viktig bas för
tillämpningsstudier inom teknik och datavetenskap.
Etablering av området är även väsentlig av det skälet att
flickors intresse inom utbildningen vid högskolan i Skövde
också är extremt låg. Högskolan i Skövde har redan i dag
kompetens inom ämnen som matematik och statistik. Det
torde finnas goda möjligheter att bygga ut dessa ämnen
samt att etablera strukturerade studiegångar med sådant
innehåll inom ramen för en kandidatexamen.
Slutligen krävs resurser för utbyggnad av den tvååriga
ingenjörsutbildningen med ett tredje år.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkning av anslaget Lokala
och individuella linjer samt fristående kurser vid högskolan
i Skövde budgetåren 1992/93--1994/95.
Stockholm den 23 januari 1992
Anders Nilsson (s)
Sven-Gösta Signell (s)
Birgitta Johansson (s)
Jan Fransson (s)