Skoglig utbildning och skogsforskning i Sydsverige

Sveriges skogar ger landet stora exportinkomster,
förutsättningar för arbete och för bosättning över hela
landet. Av mycket stor betydelse är därför utbildning och
forskning på det skogliga området. Den geografiska
fördelningen är dock mycket ojämn. Enligt vår mening är
det viktigt att yrkeskåren får åtminstone en del av sin
utbildning i den miljö som de kommer att tillämpa den i.

I de utredningar som Skogsvetenskapliga fakulteten vid
Sveriges Lantbruksuniversitet gjort, dels
''Jägmästarutbildningen inför 2000-talet'', dels ''Skogliga
grundläggande utbildningars framtida resursbehov''
framgår, att skogen är av mycket stor betydelse för landet
och att strukturen är olika. Närmare 80 procent av marken
i Sydsverige är privatägd med en genomsnittsareal per
brukningsenhet om 35 hektar, medan förhållandet i
Norrland är att mindre än 40 procent är privatägd och
genomsnittsarealen per brukningsenhet är 67 hektar.
Småskaligheten är alltså utmärkande för det sydsvenska
skogsbruket.

Staten och skogsnäringen bedriver sedan några år
tillbaka en framgångsrik skogsforskning i sydsverige.
Kunskapen om sydsvensk skogsskötsel har ökat och
intressanta resultat kan förväntas inom en snar framtid.
Forskningen är så placerad att den praktiska delen är
förlagd till Asa, norr om Växjö, medan den teoretiska delen
är förlagd till Alnarp/Lund.

Idag får jägmästarna den övervägande delen av sin
utbildning i Umeå och det norrländska skogsbruket. Detta
är till nackdel när de utbildade ska tjänstgöra i sydsverige.
Det borde vara krav på att minst ett år ha fått utbildning i
det sydsvenska skogsbruket med de speciella
förutsättningar som råder där.

De ovan nämnda utredningarna har även föreslagit att
skogstekniker/ skogsmästare ska kunna fortsätta sin
utbildning till jägmästare. Det är då, enligt vår uppfattning,
nödvändigt med en rimlig geografisk närhet till högre
skogliga studier.

Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att i samband
med den forskningspolitiska propositionen 1993 överväga
placering av ett skogligt FOU-centrum i Sydsverige.
Lämpligt är att lokalisera detta centrum till Högskolan i
Växjö. Här finns närheten till den praktiska forskningen i
Asa och här kan samutnyttjande ske t ex av lokaler, lärare,
utrustning, tvärkontakter mellan olika utbildningslinjer och
forskningar, skoglig doktorandutbildning m m.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sydsvensk skoglig utbildning och
forskning knuten till högskolan i Växjö.

Stockholm den 21 januari 1992

Stina Gustavsson (c)

Jan-Olof Franzén (m)

Anders G Högmark (m)

Charlotte Branting (fp)

Harald Bergström (kds)