Sverige har upplevt en vital utveckling på dramatikens
område under de senaste två decennierna. Från att ha varit
en udda genre har svensk dramatik flyttats in i det allmänna
medvetandet. Antalet svenska dramatiker har ökat
kraftigt -- nämnas kan namn som Bengt Bratt, Lars Norén,
Lars Molin, Margareta Garpe, Staffan Göthe, Jonas
Gardell, Barbro Smeds. TV-utbyggnaden av regionteatrar
och uppväxten av fria grupper har i ett slag ökat marknaden
för dramatiker och gjort det möjligt för många att
yrkesmässigt ägna sig åt att skriva dramatik.
Utbildningen av dessa dramatiker har dock inte kunnat
hänga med i utvecklingen. På universiteten har ämnet
dramatik hamnat mellan två stolar. Dramatik är alltför lite
litteratur för att rymmas inom litteraturvetenskap, och
alltför mycket litteratur för att behandlas inom
teatervetenskap. Någon utbildning på högskolenivå av
dramatiker, liknande den som existerar för exempelvis
regissörer, dramaturger, scentekniker, maskörer på
Dramatiska Institutet och skådespelare vid
scenhögskolorna, finns inte. En sådan utbildning existerar i
andra länder med en lång tradition att skriva inhemsk
dramatik.
Det är därför nödvändigt att inom ramen för Dramatiska
Institutets verksamhet inrätta en särskild fort- och
vidareutbildning för dramatiker på högskolenivå.
Stommen i utbildningen är tänkt att bestå av den typ av
pjäsutvecklingskurs som Stiftelsen Svensk Dramatik och
fortoch vidareutbildningen på Dramatiska Institutet redan
framgångsrikt arrangerat ett par gånger med hjälp av AMS-
bidrag. Denna typ av kurs kan fungera för teater såväl som
för film, TV, radio. Kurstidens längd beräknas till ca ett år.
Kursen kan kopplas samman med kortkurser för punktvis
fördjupning i t.ex. dramaturgi eller praktiskt arbete på scen
eller i studio.
Det praktiska arbetet fordrar en studioscen, vilken
eventuellt kan delas med andra konstnärliga sceniska
utbildningar, t.ex. på skådespelarområdet.
Teaterhögskolan i Stockholm har efterlyst en särskild
studioscen för konstnärligt utvecklingsarbete. Man kan
också tänka sig att denna studioscen kan placeras i ett
framtida Teaterns hus i Stockholm. Det konstnärliga
ansvaret för studioscenen kan lämpligen handhas av
Dramatiska Institutets lärarkollegium.
Utbildningen bör rymma sammanlagt 20
årsstudieplatser varav 16 avsätts för pjäsutveckling och 4 för
kortkurser. Stiftelsen Svensk Dramatik har gett förslag till
såväl lärartjänster som lokaler och övriga resurser för en
sådan utbildning.
Frågan om en högskoleutbildning för dramatiker bör
prövas i anslutning till ställningstagande till den översyn av
de konstnärliga utbildningarna (U 1990:04)
som skall redovisas under våren 1992.
Regeringen bör sedan återkomma med förslag till riksdagen
inför budgetåret 1993/94.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utbildning på högskolenivå
för dramatiker.
Stockholm den 22 januari 1992
Jan-Erik Wikström (fp)
Lars Sundin (fp)