Djurförsök har varit föremål för debatt under lång tid.
Det har ifrågasatts om de ska tillåtas överhuvud taget och
många anser att de plågsamma försöken bör stoppas. Det
minsta man kan begära är dock att de sker under värdiga
former, där det första villkoret måste vara att inte tillfoga
djuren onödigt lidande. Från forskningssynpunkt finns krav
på att varje djurslag ges de levnadsbetingelser som bäst
motsvarar artens fysiologiska egenskaper. Detta innebär i
sig också förutsättningar för djurens välbefinnande.
Sverige ratificerade 1988 Europarådets konvention om
djurförsök på ryggradsdjur. Djurlokalerna vid Sahlgrenska
sjukhuset uppfyller inte de krav som där ställs. Vid
behandlingen av en motion till Göteborgs
kommunfullmäktige 1985 uttalade miljö- och
hälsoskyddsnämnden samt djurförsöksetiska nämnden att
miljön för djuren borde vara betydligt bättre. De skrev bl.a.
att ''många djur lever i en mycket steril och torftig miljö
utan möjlighet till aktivitet''.
En grupp inom medicinska fakulteten vid Göteborgs
universitet gjorde 1989 en inventering av de befintliga
djurlokalerna. Med undantag av lokalerna vid patologiska
institutionen framgår av rapporten att standarden vid
djuravdelningarna vid Sahlgrenska sjukhuset är
undermåliga och sämre än motsvarande lokaler belägna i
anslutning till de prekliniska institutionerna. Inte heller
dessa uppfyller de rekommendationer som Europarådet
uppställt för förvaring av djur till vetenskapliga försök. Till
detta kommer att personalens allergiproblem vid vissa
prekliniska institutioner blivit allt mer oroande.
Sverige måste följa de rekommendationer som man
ställt sig bakom genom undertecknande av internationella
konventioner. I annat fall bör man inte underteckna dem.
Därför bör byggnadsstyrelsen få i uppdrag att
gemensamt med Göteborgs universitet snarast arbeta fram
en plan för hur djurhuset kan förbättras så att standarden
överensstämmer med Europarådets konvention om
djurförsök på ryggradsdjur. Eftersom åtgärderna brådskar
måste medel till en sådan förbättring tas inom ramen för
byggnadsstyrelsens anslag.
Jag har tidigare motionerat i detta ämne senast för två år
sedan. Utbildningsutskottet besvarade då motionen med att
''hävda principen att den lokalförsörjningsplan som har
upprättats av byggnadsstyrelsen och UHÄ -- och som
baserats på de prioriteringar som gjorts av enskilda
högskoleenheter -- skall följas om inte andra eller nya
omständigheter kan anföras. Detta innebär att riksdagen
inte bör göra uttalande om enskilda objekt utan förutsätta
att regeringen -- inom de ekonomiska ramar som riksdagen
anger för investeringar -- tar ställning och beviljar medel till
enskilda objekt i den ordning som myndigheterna föreslagit
och enligt gällande bemyndiganden.''
Kommunen har slagit larm och universitetet har påtalat
bristerna men ingenting händer. Riksdag och regering har
ett ansvar för att vi uppfyller de krav som vi ställt oss bakom
i internationella konventioner. Om inte staten är beredd att
åtgärda djuravdelningarna vid Sahlgrenska sjukhuset med
det snaraste bör verksamheten upphöra.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det angelägna i att åtgärda
förhållandena vid djurhuset vid Sahlgrenska sjukhuset,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en avveckling av verksamheten
vid djurhuset vid Sahlgrenska sjukhuset, för såvitt inte
förhållandena därstädes åtgärdas.
Stockholm den 21 januari 1992
Ingela Mårtensson (fp)