En halv miljon svenskar har svårt för att läsa och skriva.
En del kan knappast skriva sitt namn. Än mindre kan de
läsa tidningen, läsa menyn på en restaurang eller fylla i en
blankett. Det beror inte på att de är dumma. De har
dyslexi -- en medfödd hjärnskada som förr kallades
ordblindhet.
Tidig upptäckt är A och O
Tidig upptäckt av dyslexi är oerhört viktig. Skolan borde
prioritera dessa barn i undervisningen, men så har det inte
alltid varit, troligen beroende på okunskap. Ju längre det
dröjer innan dyslexin upptäcks, desto svårare blir
problemen för eleven.
Att kunna läsa och skriva är en oerhört väsentlig
förmåga hos människan. Om en ung människa inte kan lära
sig det blir hon efter i allting. Många barn kan bli djupt
deprimerade och t.o.m. umgås med självmordstankar i tidig
ålder.
Dyslexi kan inte botas men god pedagogisk hjälp lindrar
svårigheterna.
Vuxna dyslektiker talar ofta inte om sina problem. De
gömmer dem och skäms otroligt. Det kan gå så långt att en
människa inte vågar besöka t.ex. arbetsförmedlingen av
rädsla för att behöva fylla i en blankett.
''Hur många dyslektiker skulle vi inte ha kunnat rädda
med adekvat hjälp''? Frågan ställs av en specialpedagog
med lång erfarenhet, som anser att det rör sig om ett svårt
handikapp men också om ett samhällsekonomiskt problem.
Lärarutbildningen viktig
Det är viktigt att en blivande lärare får rent medicinska
kunskaper om dyslexi, så att läraren kan lära sig ''upptäcka''
handikappet hos en elev. Det är bl.a. viktigt att finna ut om
svårigheterna ligger på det auditiva eller visuella planet.
Det finns barn med läs- och skrivsvårigheter i varje
klass. Många lärare har inte fått tillräcklig undervisning om
hur man ska handskas med dessa barn. Det finns t.o.m.
speciallärare som kan för litet om dyslexi och hur man kan
hjälpa barnen.
Vi har tidigare motionerat i denna fråga och vi vill nu
uttrycka vår tillfredsställelse med att utbildningsutskottets
tidigare uttalanden om behovet av fortbildning för att öka
lärarnas kompetens på området vunnit gehör. I
budgetpropositionen görs en utökning med 700 000
kr av anslaget till Skrivknuten, som drivs av
Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter. Personal från
Skrivknuten medverkar bl.a. i lärarutbildningar och vid
kommunala studiedagar.
I budgetpropositionen understryks också särskilt att
skolverket bör beakta behovet av särskilda insatser inom
området läs- och skrivsvårigheter.
Det är vår förhoppning att ytterligare satsningar på
området kan göras efter hand.
Världens bästa skola även för dyslektikerna
Den svenska skolan står inför omfattande reformer.
Lärarutbildningen skall reformeras för att ge fördjupade
ämneskunskaper, och en ny läroplan kommer att läggas
fram våren 1993. Det är vår förhoppning att dyslektikernas
särskilda problem och behov kommer att beaktas i det
fortsatta reformarbetet. Varje lärare och skolledare bör ha
sådan kunskap om dyslexi att specialpedagogisk hjälp och
träning kan sättas in redan från skolstarten. Dyslexibarnen
bör prioriteras när skolan fördelar sina resurser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildning rörande
dyslexi i lärarutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att dyslektiker bör prioriteras då
skolan fördelar sina resurser.
Stockholm den 21 januari 1992
Gullan Lindblad (m)
Hans Dau (m)